Man kan nu konstatera att den demokrati som framställs i läroböckerna är både komplex och entydig. I samtliga böcker förespråkas främst val- och deltagardemokrati. Det är också mestadels faktabaserad kunskap som lyfts i läroböckerna. Det görs vissa försök till att ge en mångsidig bild av demokratin, men ofta blir resonemanget motsägelsefullt, vilket liknar resultatet som Agneta Bronäs (2000) kom fram till i sin analys.
Sammanfattningsvis visar analysen av läroboken Zigma att den främst betonar valdemokrati, och att rösträtten utgör en av de viktigaste byggstenarna i en demokrati. Deltagardemokrati prioriteras i andra hand, och samtalsdemokrati gör sig synlig vid enstaka tillfällen. Bronäs (2000:244) menar att läroböckerna kan ses som en slags propaganda, vilket inte är helt osant eftersom man trots allt förespråkar ett visst specifikt politiskt system. Zigma gör eget försök att definiera skolans demokratiuppdrag genom att hävda att lärare och läroböcker ska vara objektiva i sin framtoning. Samtidigt hamnar detta påstående i motsats till vad som tidigare har förespråkats om att vissa demokratiska modeller, samt politiska system är att föredra framför andra. Därmed är jag beredd att hålla med Bronäs om att det är en propaganda som förs fram i läroböcker, dock dolt under den allmänna gemensamma uppfattningen om ett välmående demokratiskt samhälle.
Läroboken Reflex betonar engagemang och menar att det är detta som bidrar till utveckling. Detta kan tolkas som en positiv uppmaning till eleverna att engagera sig i samhället, men det kan också tolkas som instruerande baserat på förutfattad föreställning eller ett antagande om att eleverna är oengagerade (Bronäs 2000:243). Här förekommer också en klar och tydlig definition av vad demokrati är. I
Värdegrundsboken (Zackari och Modigh 2000) förtydligar man vad begreppet
demokrati innebär. Det presenteras som ett komplext begrepp som kan ses från olika perspektiv och det kan också behandlas i olika delar. Vad som däremot poängteras är vikten av att koppla samman de olika delarna eller perspektiven (ibid. s. 40). Men ser man till lärobokens beskrivning av demokrati, som presenteras som en ”regelbok” redan
36
på första sidan i kapitlet Demokrati och diktatur, belyses endast en form av de två aspekter som Zackari och Modigh tar upp, nämligen bara själva statsformen. Därmed kan man också dra slutsatsen om att läroböcker borde kanske bli bättre på att betona vikten av inte bara rena faktakunskaper om ett visst demokratiskt politiskt system, utan även vikten av att förstå och kunna använda sig av den. Läroboken Arena betonar rösträtten och om att alla ska vara med och bestämma. Men som vi såg i analysen, kan vi även här finna motsägelser. Vad gäller det självständiga tänkandet uppmuntras detta i ena stunden, för att sedan tas tillbaka i nästa stund.
Genomgående i de tre läroböckerna har ändå varit att man lyft vilka problem som kan finnas i en demokrati, samt att de kan se olika ut från nation till nation. De olika beskrivningarna och den varierande tyngdpunkten i läroböckerna, gällande demokrati, kan spegla de vagt formulerade styrdokumenten. Precis som Ekman (2007) säger, är det medvetet vagt formulerade för att det ska finnas möjlighet för olika tolkningar. Vi kan ändå se att läroböckerna försöker lyfta fram komplexiteten i vad demokrati kan innebära. Genom att göra olika jämförelser (olika statsskick) visar man ändå på att demokrati inte är så enkelt. Det är tydligt att demokrati är ett begrepp som aldrig riktigt kommer till sin rätt i något sammanhang i dessa läroböcker.
Det finns en bild av att unga inte är intresserade av politik och att engagera sig i det politiska samhället (Skolverket 2003). Kan läroböckerna vara delaktiga till att skapa en negativ inställning, från ungdomars sida på grund av att man utgår från att eleverna inte kan något (Bronäs 2000:249). Naturligtvis kan det också bero på andra faktorer och det bristande intresset behöver heller inte betyda att det har något att göra med att det skulle finnas en ”misstro till systemet” (Skolverket 2003:28). Läroböckerna har en relativt grundläggande utgångsläge, vilket kan tolkas som att det är riktat till läsare som inte vet något om demokrati eller politiska system över huvudtaget. I ämnesplanen står det i stycket om ”Ämnets syfte” att ”[u]ndervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper” (ämnesplan i samhällskunskap). Denna mening kan tolkas som att eleverna redan har en förkunskap och är medvetna om vilken typ av politiskt system vi lever i (eftersom hela skolans verksamhet präglas av demokratiuppdraget enligt skollagen). I beskrivningen över ”kurser i ämnet” uttrycks det också att de grundläggande (första) kurserna i
37
samhällskunskap (1a1, 50 poäng och Samhällskunskap 1b, 100 poäng) ”ska bygga på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande” (ämnesplanen i samhällskunskap).
På olika sätt lyfter läroböckerna vikten av att vara delaktig som medborgare och vikten av att förstå syftet med att förstå vårt politiska system. Vårt engagemang poängteras som något viktigt för att demokratin ska kunna fortleva och delvis kan vi se hur Deweys demokratisyn betonas i läroböckerna genom beskrivningar av demokrati som en kultur som förutsätts av människan och dess medvetenhet.
Slutligen kan man konstatera att demokratiuppdraget är mångsidigt, tolkningsbart och föränderligt. Den bild av demokrati som målas upp i läroböckerna, kanske visar på att den abstrakta dimensionen av begreppet är svårfångat. Därmed prioriteras en mer konkret bild av demokrati, som är lättare att formulera i ord.
8.1 Framtida forskning
Ett förslag till framtida forskning är att se till formandet av läroböckerna och undersöka hur urvalen av kunskaper går till. Där man inte bara tittar på författarnas arbete kring uppbyggandet av en lärobok, men också förlagens krav på vad läroböckerna ska innehålla och inte. Man skulle också kunna göra en idéanalytisk undersökning där läroböckers innehåll jämförs med läroplanen och de politiska målen som ligger till grund för styrdokumenten.
En intressant upptäckt som gjordes under denna studie, var likheten och skillnaden mellan läroböckerna som utgivits av samma förlag. En mer omfattande studie skulle kunna visa på hur bokförlagen sätter olika prägel på de läroböcker de ger ut. Detta i sin tur skulle kunna kopplas till denna studies frågeställning, om hur demokrati framställs och dessutom väcker detta frågan om vilken politisk betydelse detta kan få. Bokförlagen står i detta perspektiv i en maktposition där de indirekt faktiskt skulle kunna påverka den enskilda eleven.
En annan möjlighet är att studera hur eleverna själva uppfattar och formas av den demokrati de lär sig i skolan. Hur påverkar det deras syn på samhället och anser de själva få en gedigen kunskap för att kunna delta och ta ställning och känner eleverna att de har tillgång till den demokrati som lärs ut i skolan?
i