Studiens resultat visar att skrattet har flera positiva hälsoaspekter, där skratt bidrar till en god hälsa och välmående. Joseph (2020) beskriver att skrattet kan ses i ljuset av den hälsopromotiva teorin Empowerment, då skratt kan bidra till en typ av egenmakt. Genom en undersökning av skrattets påverkan kan det leda till att deltagarna reflekterar över skrattets betydelse i deras egna liv och hur roligt det är att skratta.
Resultatet visar på att merparten av studenterna upplever att de har det roligt med sina
kurskamrater. Resultatet visade även på att majoriteten trivs med sin sociala tillvaro, att de har roligt tillsammans kan vara en betydande faktor till att de trivs med den sociala tillvaron. Studenterna anser även att det är viktigt att ha roligt på universitetet. När grupperna har roligt tillsammans så skapas en gemenskap och detta kan leda till ett starkare socialt stöd. Starkt socialt stöd beskriver Braverman (1992) som viktigt för att kunna bearbeta känslor och hantera olika stressorer. Detta visar på upplevelsen av att stress kan förbättras om gemenskapen i gruppen är stark. Majoriteten av studenterna ansåg att det är meningsfullt att ha roligt med sina kurskamrater vilket är i överensstämmelse med Braverman. Provine (2000) skriver i sina studier om att det är 30 gånger mer vanligt att vi skrattar med andra människor än att vi skrattar ensam. Skratta och ha roligt tillsammans med andra kan bidra till ett mer meningsfullt liv tror vi och det kan i sin tur leda till att livet blir lättare att hantera och begripa. Antonovskys (1996) Känsla av sammanhang (KASAM) är en teori som passar bra in till detta och styrker vår teori om att skratt är bra för vår mentala hälsa.
Frågeställningen om studenterna ofta skrattar när de är ensamma, så skattade de flesta sig i mitten av skalan som kan tolkas som att de skrattar ensam men möjligtvis inte så ofta. Det kan anses vara för att studenterna tycker mer om att skratta med andra och att de ofta skrattar mer då än då de är ensamma. Olsson et al (2003) har funnit att individer skrattar mindre ju äldre de blir. Eftersom deltagarna i studien är vuxna så kan det ha en påverkan på att många inte skrattar ofta
själva även fast det är något som de tycker om att göra. Däremot svarade de flesta att de ofta skrattar inombords när de tänker på något roligt. Detta kan anses motsägelsefullt. Framtida studier i ämnet kan med fördel fokusera på hur individer ser på skillnaden mellan att skratta inombords och att skratta högt. Majoriteten av studenterna skrattar ofta med andra och en stor andel av dem svarade också att de tycker om att skratta tillsammans med andra. Humor hos universitetsstudenter är något viktigt vilket Berge (2016) beskriver kan bidra till ett bra
arbetsförhållande. Studenterna ansåg också att deras hälsa är bra när de skrattar mycket. En stor andel trivs även med sin sociala tillvaro. Att de ofta skrattar tillsammans med andra kan ha en bidragande faktor till att de trivs med sin sociala tillvaro. Eftersom de flesta också anser att deras hälsa är bra när de skrattar mycket så kan det visa på hur viktigt det är för välmåendet att skratta med andra. Det kan även visa på att ett bra välmående leder till skratt.
Frågeställningen om känslan i kroppen hos studenterna visade majoriteten på att de kände positiva känslor när de skrattade mycket. Vilket även Martin (2001) funnit i sin forskning om de positiva känslorna av att skratta, hans forskning visar på att skratt kan leda till sänkta nivåer av stresshormoner och förbättrat humör. Stor andel av studenterna svarade också att de känner sig lyckligare i kroppen av att skratta. Även Turaga (2019) beskriver skratt som lyckobringande genom att skratt ökar serotonin/endorfin nivåerna i hjärnan. Ett fåtal av studenterna upplevde däremot negativa känslor av att skratta mycket och de ansåg inte att skratt bidrog till någon lycka i kroppen. Det fanns även en liten del av studenterna som kände att det är jobbigt att höra andra skratta, detta kan möjligtvis kopplas ihop med dem som får negativa känslor av att skratta. Vidare studier på detta vore önskvärt för att kunna undersöka kopplingen mellan de som tycker det är jobbigt att höra andra skratta och de som får negativa känslor av att skratta samt deras stressnivåer. Detta för att hitta ett samband mellan de negativa känslorna och deras mående.
Universitet känns stressigt för en stor andel av studenterna. Däremot ansåg majoriteten av studenterna att de känner sig mindre stressade på universitet om de skrattade på fritiden. Nästan alla studenter svarade att de tycker det är viktigt för dem att ha roligt på fritiden och majoriteten
ansåg också att det är viktigt för dem att få skratta på fritiden. Däremot så ansåg en stor del av dem att de är stressade på sin fritid. En undersökning gjord av Perez et al (2019) förklarar att universitetsstudenter ofta kan känna sig stressade över prestationen men även brist på ett socialt stöd från andra. Skratta och ha roligt tillsammans med andra ökar gruppdynamiken vilket ger ett ökat socialt stöd, detta är något som Chan et al (2018) lyfter som viktigt och återhämtande. Stort socialt stöd behöver inte endast finnas bland kurskamrater utan är lika viktig att få från vänner och familj på fritiden.
Stressnivån den senaste månaden har varit hög för de flesta studenter, däremot ställdes inte en fråga om de skrattat ofta den senaste månaden. Detta hade kunnat varit till en fördel att
undersöka i enkäten, eftersom majoriteten ansåg att de kände sig mindre stressade av att skratta. Resultatet hade styrkts om sambandet mellan stress och skratt den senaste månaden kunnat uppvisas genom ytterligare en fråga om de skrattar ofta den senaste månaden. Något som också hade varit intressant är att mäta kortisolnivåerna vilket är ett bra sätt att mäta stress och
stressnivåerna.
Upplevelsen av deras hälsa när de skrattade mycket skiljer sig en del. De flesta upplevde sin hälsa som bra eller fantastisk men ungefär 25 % svarade att hälsan är oförändrad eller att de inte vet. En liten andel, cirka 1 %, svarade även dålig eller annat. Vad detta annat är framkommer inte då ett fel uppstod i enkäten, svarsalternativet var inte en del av enkäten.
Framtida forskningsstudier på detta ämne är önskvärt för att fokusera mer djupgående på skrattets inverkan och betydelse. Just denna studie riktar endast in sig på studenternas egna upplevelser och tankar. Att exempelvis undersöka skrattets fysiologiska påverkan på individerna skulle kunna ge ett mer trovärdigt resultat till framtida studier.
Jämförelsen mellan könen visar på en signifikant skillnad när det gäller att skratta ensam, skratta inombords, vikten av att skratta och lyckan i kroppen av att skratta (P<0-05). Vår studie visar på
att männen oftare skrattar ensam. Författarnas teori kring att männen oftare skrattar ensam mer än vad kvinnor gör är för att männen kanske har enklare för att slappna av. Kvinnor har ofta mycket annat som familjeliv, karriär och andra saker som de måste “hinna med” i sin vardag. Alternativt att männen tar sig mer tid till “egentid”och ser mer på roliga klipp på exempelvis internet än vad kvinnor gör. Geraldine et al. (2016) menar på att männen oftare känner sig stressad över sin ekonomi, medan kvinnor oftare känner en större stress kring arbete och familj. Anledningen till att männen oftare skrattar ensam är för att det kan vara ett sätt för dem att må bättre och lugna sig. Medan kvinnorna kanske känner en press över att inte finnas där för sin familj eller arbete och därför inte kan slappna av på samma sätt ensam. Währborg (2002) menar att kvinnor har större empati än männen och därför kanske de känner större behov av att umgås med andra och lindra stressen på det sättet. Resultatet visade även på att kvinnor skrattar oftare inombords, de anser att det är viktigare för dem att skratta och kvinnor känner sig oftast
lyckligare i kroppen av att skratta. Det kan möjligen bero på att kvinnor kan ha närmare till sina känslor än män och att de har lättare för att prata om sina känslor.
Metoddiskussion
Studien är av kvantitativ karaktär vilket är en metod som ordnar och skapar statistiska modeller som ett sätt att redovisa en studie (McCusker & Gunaydin, 2015). Enkätundersökning valdes som metod för att kunna besvara syftet utan att utföra olika typer av interventioner. 230 svar samlades in och det var en tvärsnittstudie som genomfördes och urvalet styrdes inte och det gör att resultatet kan då generaliseras, men det kan diskuteras om deltagarna som besvarade enkäten besvarade den för att de redan anser skratt som något positivt, eller om deltagarna anser att de behöver få in mer skratt i livet. Enkäten fick namnet “Skrattet är mitt vapen” vilket kan ha
påverkat hur deltagarna har besvarat enkäten, då det i förväg kan leda in svaren åt ett positivt håll och därför påverka trovärdigheten av resultatet.
Fördelen med att göra en enkätundersökning är att det är ett bra alternativ för att nå ut till så många olika individer som möjligt med olika bakgrunder, däremot fanns det en oro att inte kunna samla in nog mycket svar. Couper (2000) beskriver att det finns en svårighet att hitta personer som är villiga att deltaga på webbenkäter. Däremot så är en enkätundersökning mindre
tidskrävande att utföra än att exempelvis göra olika typer av interventioner. Validiteten i denna metod är stark eftersom frågorna som ställs i enkäten besvarar syftet med studien. En annan fördel med denna metod är att deltagarna är helt anonyma och det kan göra att deltagarna vågar vara mer ärliga med sina svar.
Nackdelen med metoden är att det är svårt att veta om svaren är seriösa och det kan därför bli missvisande. Enkäten går att besvara flera gånger av samma personer vilket kan bidra till ett bristfälligt resultat och påverka trovärdigheten. Framtida studier bör ha detta i åtanken.
Ålder och biologiskt kön var obligatoriskt att besvara i enkäten. Detta för att få en uppfattning om hur många män/kvinnor som deltagit och i vilka åldrar. Jämförelse mellan könen gjordes med hjälp av GraphPad och analysen som användes var oparad t-test, för att se om det fanns
någon signifikant skillnad. Wärhborg (2002) har undersökt skillnaden mellan män och kvinnor när det gäller stress. Däremot finns inte studier om skillnaderna av skratt, därför är fortsatta studera gällande skillnaderna önskvärt. Önskvärt vore även om frågor som utbildningsnivå, utbildningens hastighet och om de studera heltid respektive halvtid hade besvarats. Detta för att kunna jämföra skillnaderna mellan stressnivån och skrattet mellan olika studenter.
Sammanställningen av resultatet gjordes genom en jämförelse av frågorna och diagrammen för att hitta kopplingar om hur skrattet kan påverka stress och hälsa för att stödja syftet. Diagrammen skapades automatiskt via Google Forms. Jämförelsen mellan könen skedde i GraphPad Prism 8 med en statistiskt analys av oparad t-test. Rehman (2017) beskriver att det finns färdiga program att tillgå för att samla in data till en kvantitativ analys vilket gör att sammanställningen kan ske mer tidseffektivt. Fördelen med en enkät är att det är ett krav på att alla frågor besvaras och därför blir sammanställningen enkel att utföra.
Frågorna som ställdes delades in i fyra kategorier: skratt, stress, socialt stöd och upplevelser. Detta för att enkelt få en överblick över hur mycket studenterna skrattar och hur de upplever skratt, hur stressade de känner sig och hur de upplever sin sociala tillvaro. Flertalet av frågorna började med “jag” vilket kan anses upprepande. Frågor som är öppna och frågor med chans till övriga kommentarer hade varit önskvärt. Dessa delar av enkäten känns bristfälliga och är något som behöver ses över till framtida studier. Då sammanställningen av resultatet skedde,
upptäcktes ett bristande urval av frågor som bättre hade kunnat koppla ihop de olika kategorierna med varandra. Exempelvis en fråga som “jag har skrattat mycket den senaste månaden” hade kunnat kopplas till den redan befintliga frågan “jag har upplevt en hög stressnivå den senaste månaden”. Hade denna fråga inkluderades hade det gjort så att resultatet hade stärkts ytterligare.
Anledningen till att enkäten skapades av författarna och inte användes en redan befintlig enkät var för att få så bra svar som möjligt på det som skulle undersökas. Svarsalternativen som valdes på frågorna om upplevelser utgick från tidigare forskning om effekter av skratt där positiva
effekter framgick. Även negativa svarsalternativ framkom som alternativ då alla aspekter var önskvärt att undersöka.
Olsson och Sörensen (2012) beskriver att reliabilitet och validitet är något som används inom kvantitativ forskning för att stärka trovärdigheten i arbetet. Trovärdigheten stärks genom att upprepa undersökningen under ett senare tillfälle och få resultaten att överensstämma med varandra. Anledningen till att undersökningen bör ske ytterligare en gång är för att se till att resultatet inte påverkas av exempelvis tidpunkt eller attityd (Olsson & Sörensen, 2012). Detta har inte genomförts på grund av tidsbrist, däremot är metoden konstruerad så att det är möjligt att utföra undersökningen under ett senare tillfälle för att stärka reliabiliteten. Olsson och Sörensen (2012) förklarar också om logisk validitet som är ett krav på ett frågeformulär för att
trovärdigheten ska öka. Det går ut på att undersöka metodens förmåga att mäta det som är tänkt att mätas (Olsson & Sörensen, 2012). Frågeformuläret är konstruerat så att det tydligt mäter studiens syfte. Majoriteten av frågorna är anpassade på ett sätt där deltagarna har en
uppskattnings skala eller olika svarsalternativ. Det finns endast två frågor där svarsalternativet “vet ej” förekommer vilket kan dra ner validiteten. I dessa två frågor kan därför validiteten inte säkerhetsställas. Olsson och Sörensen (2012) beskriver att när det finns svarsalternativ där deltagarna kan undvika att svara så är validiteten låg. Resterande frågor har en hög validitet eftersom möjligheten att undvika att svara inte är möjligt. Frågorna i enkäten använder sig av ett språk som är anpassad till urvalsgruppen. Trost och Hultåker (2016) beskriver att reliabiliteten och validiteten ökar om språket i enkäten är enkelt och inte leder till missförstånd. Det som däremot upptäcktes efteråt var att frågan “jag tycker om att skratta när jag är ensam” kan misstolkas som att de föredrar att göra det ensam, vilket kan leda till missvisande resultat. Trovärdigheten av resultatet säkrades även genom att enkäten testades av andra individer tillhörande samma typ av urvalsgrupp.
Slutsats
Slutsatsen tillkom utifrån tolkningarna av resultat från enkäten. Det som tolkades var att
universitetstudenterna i denna studie anser att skrattet har en positiv påverkan på deras upplevda stressnivå. Att ha roligt tillsammans med andra på fritiden och på universitetet men även själv är något en stor del gillar och anser meningsfullt. Hälsovägledare och andra personer som arbetar inom den hälsofrämjande sektorn kan ha nytta av denna kunskap eftersom skratt är ett
stressreducerande vapen. Det är ett effektivt och roligt tillvägagångssätt att använda sig av i sitt arbete med att hjälpa människor till en mer hälsopromotiv livsstil. Resultatet i denna studie visar på att de flesta är medvetna om de positiva effekterna av att skratta. Majoriteten av studenterna kände en minskad stressnivå när de har skrattat och när de skrattar mycket. En lärdom från denna studie är som sagt att skrattet kan användas som ett hälsopromotivt verktyg för oss
hälsovägledare att lindra stress, öka välmåendet samt få en förbättrad psykisk hälsa. Mer forskning kring genusperspektiv inom skratt bör göras då vår studie har visat vissa signifikanta skillnader könen emellan. Det är känt att de som blir utmattade har svårt att uppleva glädje och skratta, med den vetskapen vore det viktigt att göra en interventionsstudie med skratterapi på individer i risk att hamna i utmattning för att se om de upplever en minskad risk att hamna i utmattning. Genom att fokusera på det positiva samt att ta vara på friskfaktorerna som redan finns i livet så kan välbefinnandet stärkas av att skratta. Detta var en av orsakerna till varför vi valde att ge vårt arbete namnet “Skrattet är mitt vapen” då skratt kan anses som ett av de bästa verktygen livet har att erbjuda. Detta är något som vi vill arbeta vidare med för att sprida de positiva effekterna av att skratta och hur stressreducerande det är för människor.