Av de drygt 30 personer som enkäten skickades till var det 7 st. som fyllde i enkäten och 5 st.
som svarade att de inte hade tid eller tillräcklig kunskap för att svara på våra frågor. Svar inkom från Gro-Hege Ludvigsen vid Jordforsk i Norge, Jenny Kreuger vid SLU, Stina Adielsson vid SLU, Jessica Nihl vid Jönköpings länsstyrelse, Christel Strömsholm Trulsson vid Segeåns vattendragsförbund, Peter Sundin vid Kemikalieinspektionen och Jan Eksvärd vid LRF. Nedan följer en sammanställning av de svar som inkommit.
5.1 Tidigare undersökningar
Ludvigsen har undersökt effekterna av metribuzin, linuron, tribenuronmetyl och MCPA på alger i laboratorieförsök. Metribuzin och linuron valdes för att de ofta överskrider
miljöfarlighetsgränsen i norska undersökningar. MCPA är en mycket använd herbicid och tribenuronmetyl är ett lågdosmedel som är giftigt redan vid låga koncentrationer. Utifrån undersökningen kunde inga effekter av aktuella ämnen påvisas vid de koncentrationer som förekommit i vattendrag. De har även studerat bottenfauna i en bäck belägen i jordbruksmark, kombinerat med vattenanalyser. Några organismer saknades i faunan men inget direkt
samband med pesticiderna kunde påvisas. Ludvigsen poängterar att det är svårt att hitta orsakssamband i naturliga försök.
Figur 1. Sålda pesticider fördelade på
användningsområden. Figur 2. Såld mängd verksam substans fördelat på typ av medel.
Kreuger har arbetat med monitoring av pesticider i vattenmiljöer sedan mitten av 80-talet.
Hon har gjort analyser på både sediment och vatten. Vilka ämnen som har undersökts har varierat under åren men man har eftersträvat att inkludera så många ämnen som är möjligt av dem som används inom jordbruket. Vanligen har ca. 80 olika ämnen sökts i vattenprov och något färre i sedimentprov. Även Kreuger menar att detta är en svår sak att studera effekter av pesticider i fält, så den kunskap som finns om pesticiders effekter bygger på studier under kontrollerade förhållanden.
Nihl svarar att de vid länsstyrelsen i Jönköping genomförde en undersökning av
bekämpningsmedel i fem sjöar i länet 2002. Fyra av de fem sjöarna hade golfbanor och/eller reningsverk i sina avrinningsområden. Undersökningen ingick i ett av Naturvårdsverkets projekt där de bekämpningsmedel som finns med på vattendirektivets lista för fisk ska undersökas på lokaler i Sverige. Ämnena i tabell 1 mättes i sjöarnas ytsediment. Inget av de 30 ämnena kunde dock detekteras i någon av sjöarna.
Tabell 1. Pesticider som ingick i undersökningen utförd av Jönköpings länsstyrelse.
2,4-dikorfenoxisyra klorsulfuron thifensulfuronmetyl
atrazin etomufesat metamitron
AMPA diuron mecoprop
BAM (2,6-diklorbensamid) fenoxaprop metazaklor
bentazon hexazinon metribuzin
bitertanol iprodion metsulfuronmetyl
cyanazin isoproturon simazin
desetylatrazin kloridazon terbutylazin
desisopropylatrazin kvinmerak 2,4,5-triklorfenoxisyra
diklorprop dimetoat MCPA
glyfosat
Enligt Strömsholm Trulsson harSegeåns vattendragsförbund utfört stickprovsundersökningar av pesticider i vatten vid Bulltofta hösten 1988. Man hittade låga halter av atrazin och
metazaklor men inga klorerade fenoxisyror kunde påvisas. Vilka övriga ämnen man letade efter framgår inte. Strömsholm Trulsson tror att man valt att söka efter dessa ämnen eftersom de är vanligt förekommande.
5.2 Största miljöproblemen
På frågan vilket bekämpningsmedel som är det största miljöproblemet idag svarade
Ludvigsen att det är en svår fråga. Hon menar att insekticiderna är extremt giftiga men bryts ned snabbt, herbiciderna är mindre giftiga men används i större omfattning, fungiciderna är en grupp med olika egenskaper där t.ex. mankozeb är cancerframkallande. Vad som är det största miljöproblemet beror också på vilka typer av organismer som man uppfattar som viktiga att bevara. Framtida hot är hon osäker på men hon tror att lågdosmedel som t.ex. tribuneronmetyl kan bli ett problem.
De pesticider som ofta överskrider sina respektive riktvärde i ytvatten är enligt Kreuger:
tertbutylazin, isoproturon, metazaklor, vissa sulfonylureor, samt några till. Riktvärdena baseras på studier på olika organismer och inkluderar både akut och kronisk toxicitet.
Adielsson menar att de substanser som sprids i stora mängder under hösten innebär de största hoten. Detta beroende på att de sprids på bar mark samtidigt som det regnar mycket vilket leder till en större transport nedåt i markprofilen. På hösten är också temperaturen lägre vilket
ger en långsammare nedbrytning. Hon tror att insekticider och fungicider kommer att utgöra det största hotet mot miljön trots att de används i lägre doser än vad herbiciderna gör. Detta beroende på att insekticider och fungicider är giftigare.
Strömsholm Trulsson tror att det största miljöproblemet är de förbjudna medel som fortfarande finns hos användare.
Eksvärd från tror att de ämnen som regelbundet återfinns i vattendrag är ett stort problem.
Han tror att ett framtida dilemma kommer vara lågdosmedel, som t.ex. pyretroider. Dessa ämnen är viktiga för jordbruket men har effekter i koncentrationer under detektionsgränsen.
Ett annat problem är pesticidmetaboliter som det idag finns lite kunskap om.
Sundin tror också att pyretroider som t.ex. deltametrin och cypermetrin är ett stort problem p.g.a. att de är giftiga vid koncentrationer som ligger flera tiopotenser under
detektionsgränserna i vattenprov. Framtida problem tror Sundin utgörs av bekämpningsmedel med hög persistens och bioackumulerbarhet.
Även Kreuger säger att pyretroider är akut toxiska vid halter under detektionsgränserna.
På frågan om framtida miljöproblem orsakade av pesticider svara Nihl att hon tror att
användningen av fungicider kommer att öka i framtiden. Detta till följd av klimatförändringar som leder till ett varmare och fuktigare klimat.
5.3 Framtida undersökningar
Ludvigsen vill utforma framtida undersökningar så att man studerar de pesticider som används i störst kvanititeter och som har ”tveksamma” egenskaper.
Sundin hänvisar till det nationella miljöövervakningsprogrammet för jordbruksmark för urval av ämnen att söka efter. Han skriver även att det inte är möjligt att mäta vissa ämnen eftersom det saknas rutinanalyser för dessa. Detta trots att de uppfyller givna kriterier för det nationella miljöövervakningsprogrammet. Vilken matris som bör analyseras beror på vilket ämne man letar efter och hur det fördelar sig i naturen.
Kreuger anser att deras nuvarande studier är heltäckande men att nya substanser som kommer ut på marknaden måste tas med i analyserna. Hon tycker att de substanser som används i Sverige också ska kontrolleras i miljön. Vid val av matris tycker han att det är bra att kombinera vatten och sedimentanalyser eftersom olika substanser fördelar sig olika mellan dessa.
Adielsson hänvisar till Kreugers studier och menar att det är bra att analysera lika många substanser som idag men att det vore bra att utöka provtagningen så att den omfattar hela året.
Med dessa data kan man följa utvecklingen av både användning och urlakning.
Strömsholm Trulsson på Segeåns vattendragsförbund har inte funderat på att utföra några nya undersökningar eftersom de är mycket kostsamma. Anledningen till att de är så kostsamma sägs vara att man måste utföra så många analyser.
Nihl tycker att de pesticider som kommer att användas efter stormen ”Gudrun” för att skydda det stormfällda virket är intressanta att söka efter då användningen troligtvis kommer att öka.
Exempel på dessa ämnen som är toxiska för vattenlevande djur är: cypermetrin, deltametrin och imidakloprid.
5.4 Nya bekämpningsmedel
Ludvigsen menar att det alltid finns en risk att nya bekämpningsmedel som kommer ut på marknaden kan leda till framtida problem. Exempel på att detta har skett är bentazon som i laboratorieförsök hade kort nedbrytningstid men som visade sig brytas ned långsamt i fält.
Registreringsprocessen är enligt Kreuger mycket bättre idag än för 15-20 år sedan, vilket minskar risken för de värsta misstagen. Men det är svårt att i förväg veta vilka effekter som uppstår och det är därför viktigt att vi ständigt utvecklar vår kunskap genom forskning och undersökningar i fält.
Enligt Eksvärd kommer inte nya medel ut på marknaden av misstag. Jordbruk och trädgårdsbruk är mycket beroende av kemiska bekämpningsmedel så därför anpassas regelverket så att deras behov uppfylls. Substitutionsprincipen kommer dock att medföra att de minst dålig pesticiderna kommer att användas.
Nihl svarar att så länge det finns intresse att bekämpa vissa arter kommer andra att drabbas.
Ersättningsmedel som antas vara ofarliga ger ofta oanade konsekvenser i andra delar av ekosystemet än det ersatta ämnet. Även om ämnena genomgår test så kan inte alla faktorer i miljön räknas in. Det är t.ex. svårt att förutse synergieffekter.
Adielsson säger att vi i Sverige har en restriktiv inställning till godkännande av nya preparat.
Hon, liksom Sundin och Strömsholm Trulsson menar att beroende på hur EUs regler kommer att utformas kan kraven på nya medel ändras.
5.5 Intressanta ämnen, utifrån enkätsvar, som inte påträffats i Saxån-Braån Många av de ämnen som diskuteras i enkätsvaren ingår redan i kontrollprogrammet för Braån. De ämnen som undersöktes i Jönköpings län och som inte påträffats i Saxån-Braån redovisas i tabell 2.
Tabell 2. Pesticider som ingick i Jönköpings länsstyrelses undersökning och som inte är påträffade i Saxån-Braån.
bitertanol tifensulfuronmetyl
Nästan alla som svarat på enkäten anser att den ökade användningen av lågdosmedel är ett problem. Därför tycker vi att dessa bör uppmärksammas. Exempel på lågdosmedel är:
tribenuronmetyl, gruppen pyretroider (cypermetrin och deltametrin) samt imidakloprid.
En grupp pesticider som inte påträffats i Saxån-Braån men som enligt Kreuger ofta överskrider sitt riktvärde i ytvatten är vissa sulfonylureor.
Linuron överskrider enligt Ludvigsen ofta miljöfarlighetsgränsen i norska undersökningar.
Ämnet har dock aldrig påträffats i de undersökningar som vi tittat på och preparat med linuron är inte godkänt efter 1995.
Eksvärd från LRF menar att det finns lite kunskap om pesticidmetaboliter och att de kan utgöra ett stort hot mot miljön. Eftersom kunskapen om dessa är dålig finns de sällan med i kontrollprogram.