Mil Rapport 2005-16 Studentrapport - kontrollprogram för bekämpningsmedel i vattendrag

Ekotoxikologi II Lund 2005-05-23

Underlag för uppdatering av kontrollprogram

för bekämpningsmedel i vattendrag

Theres Adolfsson och Christian Reslow på uppdrag av

Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté Olle Nordell

I

1.SAMMANFATTNING ... 3

2.SYFTE... 3

3.BAKGRUND ... 3

3.1 Miljömålen ... 3

3.2 Användning av pesticider ... 3

4.UPPDRAGETSUTFÖRANDE ... 4

5.RESULTATAVENKÄTUNDERSÖKNING ... 4

5.1 Tidigare undersökningar... 4

5.2 Största miljöproblemen ... 5

5.3 Framtida undersökningar ... 6

5.4 Nya bekämpningsmedel... 7

5.5 Intressanta ämnen, utifrån enkätsvar, som inte påträffats i Saxån-Braån... 7

6.JÄMFÖRELSERMEDANDRAUNDERSÖKNINGAR ... 8

7.SLUTSATSER ... 10

8.REFERENSER ... 12

1.

S

Denna rapport har utförts på uppdrag av Saxån-Braåns vattenvårdskommitté för uppdatering av deras kontrollprogram för bekämpningsmedel. För att få förslag på relevanta substanser, och ta del av andras erfarenheter, har en enkätundersökning utförts, och jämförelser med andra studier gjorts. Utifrån detta har vi identifierat ca. 30 aktiva substanser som

rekommenderas ingå i ett kontrollprogram. Eftersom ämnen fördelar sig olika i naturen, bör analyser göras på den matris där ämnet kan förväntas förekomma i högst koncentration.

Lågdosmedel uppfattas som ett problem eftersom de är giftiga redan vid odetekterbara halter.

2.

S

Saxån-Braån vattenvårdskommitté utför regelbundet analyser av vattnet i åarna för att

övervaka åarnas vattenkvalitet gällande bland annat bekämpningsmedel. Vi fick i uppdrag att undersöka om det finns några relevanta bekämpningsmedel som saknas i deras

kontrollprogram och som kan tänkas finnas i åarna.

3.

B

I april 1999 antog riksdagen mål för miljökvaliteten inom 15 områden. Ett av dem är målet om en giftfri miljö. Målet är att ”Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska

mångfalden”. Detta mål ska vara uppfyllt inom en generation. (Sveriges miljömål, 2005) Utifrån de nationella miljömålen har det utformats regionala mål som är anpassade till miljötillståndet i Skåne. När det gäller målet en giftfri miljö har ett antal delmål satts upp.

Delmål 5 behandlar kemiska bekämpningsmedel och deras nedbrytningsprodukter i skånska vatten. Senast år 2015 ska förekomsten av dessa vara nära noll och så låga att växters, djurs eller människors hälsa inte skadas. (Länsstyrelsen i Skåne län, 2003) I länsstyrelsens

årsrapport Miljötillståndet i Skåne (2002) beskrivs miljömålet om en giftfri miljö som ett av de mål som är svåraste att uppnå. För att nå målen är det viktigt att veta vilka ämnen som förekommer i miljön så att man vet vilka åtgärder som måste vidtas. Det finns ett mycket stort antal pesticider som används vilket leder till att analyserna måste omfatta ett stort antal ämnen för att en heltäckande bild ska erhållas.

3.2 Användning av pesticider

Under 2003 såldes 9 743 ton verksam substans av kemiska bekämpningsmedel i Sverige. Den största delen (73 %) används av industrin och utgörs i huvudsak av tryck- och

vakumimpregneringsmedel (figur 1). Jordbruket står för ca 20 % av pesticidanvändningen varav ogräsbekämpningsmedel är det som används mest. Jordbruket står för den huvudsakliga användningen av betnings-, svamp-, ogräsbekämpnings- och insektsbekämpningsmedel.

(Kemikalieinspektionen, 2005)

Försäljningen av mängden verksam substans inom jordbruket minskade fram till 1995 för att sedan öka. Den största ökningen har skett inom användningen av ogräsbekämpningsmedel och glyfosat är den verksamma substans som har ökat mest.(Kemikalieinspektionen, 2002) Såld mängd verksam substans fördelad på typer av medel visas i figur 2. Eftersom Skåne till stor del består av jordbruksmark och skogsindustrin är liten är det troligt att fördelningen ser annorlunda ut där än för hela landet.

4.

U

Vi har valt att dela upp uppdraget i två delar. Den ena består av en enkätundersökning där vi har försökt få en uppfattning av vilka undersökningar som har utförts angående pesticider i limniska system, vilka ämnen som man har letat efter och vilka matriser som analyserats. Vi ville också ta reda på vad personer som arbetar med pesticidproblematiken uppfattar som de största hoten mot levande vatten och vad de tycker att man ska fokusera på.

Den andra delen av uppdraget är en litteraturstudie där vi försöker ta reda på vilka

rekommendationer som finns samt vilka pesticider som oftast hittas i limniska system i Skåne.

Dessa resultat har jämförts med Saxån-Braåns vatttenvårdskommittés fynd av pesticider i åarna, för att komma fram till vilka ämnen de skulle kunna komplettera sitt kontrollprogram med. Det skulle ha varit intressantare att jämföra med de ämnen som sökts efter istället för de som hittats men tyvärr hade vi inte tillgång till denna information.

5.

R

Av de drygt 30 personer som enkäten skickades till var det 7 st. som fyllde i enkäten och 5 st.

som svarade att de inte hade tid eller tillräcklig kunskap för att svara på våra frågor. Svar inkom från Gro-Hege Ludvigsen vid Jordforsk i Norge, Jenny Kreuger vid SLU, Stina Adielsson vid SLU, Jessica Nihl vid Jönköpings länsstyrelse, Christel Strömsholm Trulsson vid Segeåns vattendragsförbund, Peter Sundin vid Kemikalieinspektionen och Jan Eksvärd vid LRF. Nedan följer en sammanställning av de svar som inkommit.

5.1 Tidigare undersökningar

Ludvigsen har undersökt effekterna av metribuzin, linuron, tribenuronmetyl och MCPA på alger i laboratorieförsök. Metribuzin och linuron valdes för att de ofta överskrider

miljöfarlighetsgränsen i norska undersökningar. MCPA är en mycket använd herbicid och tribenuronmetyl är ett lågdosmedel som är giftigt redan vid låga koncentrationer. Utifrån undersökningen kunde inga effekter av aktuella ämnen påvisas vid de koncentrationer som förekommit i vattendrag. De har även studerat bottenfauna i en bäck belägen i jordbruksmark, kombinerat med vattenanalyser. Några organismer saknades i faunan men inget direkt

samband med pesticiderna kunde påvisas. Ludvigsen poängterar att det är svårt att hitta orsakssamband i naturliga försök.

Figur 1. Sålda pesticider fördelade på

användningsområden. Figur 2. Såld mängd verksam substans fördelat på typ av medel.

Kreuger har arbetat med monitoring av pesticider i vattenmiljöer sedan mitten av 80-talet.

Hon har gjort analyser på både sediment och vatten. Vilka ämnen som har undersökts har varierat under åren men man har eftersträvat att inkludera så många ämnen som är möjligt av dem som används inom jordbruket. Vanligen har ca. 80 olika ämnen sökts i vattenprov och något färre i sedimentprov. Även Kreuger menar att detta är en svår sak att studera effekter av pesticider i fält, så den kunskap som finns om pesticiders effekter bygger på studier under kontrollerade förhållanden.

Nihl svarar att de vid länsstyrelsen i Jönköping genomförde en undersökning av

bekämpningsmedel i fem sjöar i länet 2002. Fyra av de fem sjöarna hade golfbanor och/eller reningsverk i sina avrinningsområden. Undersökningen ingick i ett av Naturvårdsverkets projekt där de bekämpningsmedel som finns med på vattendirektivets lista för fisk ska undersökas på lokaler i Sverige. Ämnena i tabell 1 mättes i sjöarnas ytsediment. Inget av de 30 ämnena kunde dock detekteras i någon av sjöarna.

Tabell 1. Pesticider som ingick i undersökningen utförd av Jönköpings länsstyrelse.

2,4-dikorfenoxisyra klorsulfuron thifensulfuronmetyl

atrazin etomufesat metamitron

AMPA diuron mecoprop

BAM (2,6-diklorbensamid) fenoxaprop metazaklor

bentazon hexazinon metribuzin

bitertanol iprodion metsulfuronmetyl

cyanazin isoproturon simazin

desetylatrazin kloridazon terbutylazin

desisopropylatrazin kvinmerak 2,4,5-triklorfenoxisyra

diklorprop dimetoat MCPA

glyfosat

Enligt Strömsholm Trulsson harSegeåns vattendragsförbund utfört stickprovsundersökningar av pesticider i vatten vid Bulltofta hösten 1988. Man hittade låga halter av atrazin och

metazaklor men inga klorerade fenoxisyror kunde påvisas. Vilka övriga ämnen man letade efter framgår inte. Strömsholm Trulsson tror att man valt att söka efter dessa ämnen eftersom de är vanligt förekommande.

5.2 Största miljöproblemen

På frågan vilket bekämpningsmedel som är det största miljöproblemet idag svarade

Ludvigsen att det är en svår fråga. Hon menar att insekticiderna är extremt giftiga men bryts ned snabbt, herbiciderna är mindre giftiga men används i större omfattning, fungiciderna är en grupp med olika egenskaper där t.ex. mankozeb är cancerframkallande. Vad som är det största miljöproblemet beror också på vilka typer av organismer som man uppfattar som viktiga att bevara. Framtida hot är hon osäker på men hon tror att lågdosmedel som t.ex. tribuneronmetyl kan bli ett problem.

De pesticider som ofta överskrider sina respektive riktvärde i ytvatten är enligt Kreuger:

tertbutylazin, isoproturon, metazaklor, vissa sulfonylureor, samt några till. Riktvärdena baseras på studier på olika organismer och inkluderar både akut och kronisk toxicitet.

Adielsson menar att de substanser som sprids i stora mängder under hösten innebär de största hoten. Detta beroende på att de sprids på bar mark samtidigt som det regnar mycket vilket leder till en större transport nedåt i markprofilen. På hösten är också temperaturen lägre vilket

ger en långsammare nedbrytning. Hon tror att insekticider och fungicider kommer att utgöra det största hotet mot miljön trots att de används i lägre doser än vad herbiciderna gör. Detta beroende på att insekticider och fungicider är giftigare.

Strömsholm Trulsson tror att det största miljöproblemet är de förbjudna medel som fortfarande finns hos användare.

Eksvärd från tror att de ämnen som regelbundet återfinns i vattendrag är ett stort problem.

Han tror att ett framtida dilemma kommer vara lågdosmedel, som t.ex. pyretroider. Dessa ämnen är viktiga för jordbruket men har effekter i koncentrationer under detektionsgränsen.

Ett annat problem är pesticidmetaboliter som det idag finns lite kunskap om.

Sundin tror också att pyretroider som t.ex. deltametrin och cypermetrin är ett stort problem p.g.a. att de är giftiga vid koncentrationer som ligger flera tiopotenser under

detektionsgränserna i vattenprov. Framtida problem tror Sundin utgörs av bekämpningsmedel med hög persistens och bioackumulerbarhet.

Även Kreuger säger att pyretroider är akut toxiska vid halter under detektionsgränserna.

På frågan om framtida miljöproblem orsakade av pesticider svara Nihl att hon tror att

användningen av fungicider kommer att öka i framtiden. Detta till följd av klimatförändringar som leder till ett varmare och fuktigare klimat.

5.3 Framtida undersökningar

Ludvigsen vill utforma framtida undersökningar så att man studerar de pesticider som används i störst kvanititeter och som har ”tveksamma” egenskaper.

Sundin hänvisar till det nationella miljöövervakningsprogrammet för jordbruksmark för urval av ämnen att söka efter. Han skriver även att det inte är möjligt att mäta vissa ämnen eftersom det saknas rutinanalyser för dessa. Detta trots att de uppfyller givna kriterier för det nationella miljöövervakningsprogrammet. Vilken matris som bör analyseras beror på vilket ämne man letar efter och hur det fördelar sig i naturen.

Kreuger anser att deras nuvarande studier är heltäckande men att nya substanser som kommer ut på marknaden måste tas med i analyserna. Hon tycker att de substanser som används i Sverige också ska kontrolleras i miljön. Vid val av matris tycker han att det är bra att kombinera vatten och sedimentanalyser eftersom olika substanser fördelar sig olika mellan dessa.

Adielsson hänvisar till Kreugers studier och menar att det är bra att analysera lika många substanser som idag men att det vore bra att utöka provtagningen så att den omfattar hela året.

Med dessa data kan man följa utvecklingen av både användning och urlakning.

Strömsholm Trulsson på Segeåns vattendragsförbund har inte funderat på att utföra några nya undersökningar eftersom de är mycket kostsamma. Anledningen till att de är så kostsamma sägs vara att man måste utföra så många analyser.

Nihl tycker att de pesticider som kommer att användas efter stormen ”Gudrun” för att skydda det stormfällda virket är intressanta att söka efter då användningen troligtvis kommer att öka.

Exempel på dessa ämnen som är toxiska för vattenlevande djur är: cypermetrin, deltametrin och imidakloprid.

5.4 Nya bekämpningsmedel

Ludvigsen menar att det alltid finns en risk att nya bekämpningsmedel som kommer ut på marknaden kan leda till framtida problem. Exempel på att detta har skett är bentazon som i laboratorieförsök hade kort nedbrytningstid men som visade sig brytas ned långsamt i fält.

Registreringsprocessen är enligt Kreuger mycket bättre idag än för 15-20 år sedan, vilket minskar risken för de värsta misstagen. Men det är svårt att i förväg veta vilka effekter som uppstår och det är därför viktigt att vi ständigt utvecklar vår kunskap genom forskning och undersökningar i fält.

Enligt Eksvärd kommer inte nya medel ut på marknaden av misstag. Jordbruk och trädgårdsbruk är mycket beroende av kemiska bekämpningsmedel så därför anpassas regelverket så att deras behov uppfylls. Substitutionsprincipen kommer dock att medföra att de minst dålig pesticiderna kommer att användas.

Nihl svarar att så länge det finns intresse att bekämpa vissa arter kommer andra att drabbas.

Ersättningsmedel som antas vara ofarliga ger ofta oanade konsekvenser i andra delar av ekosystemet än det ersatta ämnet. Även om ämnena genomgår test så kan inte alla faktorer i miljön räknas in. Det är t.ex. svårt att förutse synergieffekter.

Adielsson säger att vi i Sverige har en restriktiv inställning till godkännande av nya preparat.

Hon, liksom Sundin och Strömsholm Trulsson menar att beroende på hur EUs regler kommer att utformas kan kraven på nya medel ändras.

5.5 Intressanta ämnen, utifrån enkätsvar, som inte påträffats i Saxån-Braån Många av de ämnen som diskuteras i enkätsvaren ingår redan i kontrollprogrammet för Saxån-Braån. De ämnen som undersöktes i Jönköpings län och som inte påträffats i Saxån- Braån redovisas i tabell 2.

Tabell 2. Pesticider som ingick i Jönköpings länsstyrelses undersökning och som inte är påträffade i Saxån-Braån.

bitertanol tifensulfuronmetyl klorsulfuron metsulfuronmetyl

diuron kloridazon

fenoxaprop dimetoat

hexazinon desisipropylatrazin iprodion

Nästan alla som svarat på enkäten anser att den ökade användningen av lågdosmedel är ett problem. Därför tycker vi att dessa bör uppmärksammas. Exempel på lågdosmedel är:

tribenuronmetyl, gruppen pyretroider (cypermetrin och deltametrin) samt imidakloprid.

En grupp pesticider som inte påträffats i Saxån-Braån men som enligt Kreuger ofta överskrider sitt riktvärde i ytvatten är vissa sulfonylureor.

Linuron överskrider enligt Ludvigsen ofta miljöfarlighetsgränsen i norska undersökningar.

Ämnet har dock aldrig påträffats i de undersökningar som vi tittat på och preparat med linuron är inte godkänt efter 1995.

Eksvärd från LRF menar att det finns lite kunskap om pesticidmetaboliter och att de kan utgöra ett stort hot mot miljön. Eftersom kunskapen om dessa är dålig finns de sällan med i kontrollprogram.

6.

J

Kreuger och Ulén (2000) har sammanställt de bekämpningsmedelsprov som har tagits i svenska vatten sedan 1985. I deras sammanställning av undersökningar som gjordes mellan 1985 och 1999 är det substanserna i tabell 3 som hittats i flest prov tagna i Skåne län.

Tabell 3. Pesticider med högst fyndfrekvens i Skåne mellan 1985 och 1999.

2,4-D klopyralid

atrazin MCPA

desetylatrazin¹ mecoprop

bentazon metazaklor

BAM² primikarb

diklorprop simazin

glyfosat terbutylazin

1Nedbrytningsprodukt till atrazin

2Nedbrytningsprodukt till diklobenil

Eftersom dessa ämnen har funnits i många vattenprov i Skåne bör de ingå i övervaknings- program. Alla dessa substanser ingår redan i Saxån-Braåns vattenvårdskommittés

övervakningsprogram.

Utifrån ämnenas egenskaper, användningsvolym och fyndfrekvens har Naturvårdsverket (1999) gjort en lista över ämnen som rekommenderas ingå i analys av grundvatten (tabell 4).

Denna lista omfattar bara ett fåtal ämnen, men kan ses som en kompromiss om man inte har ekonomiska möjligheter att utföra heltäckande analyser.

Tabell 4. Naturvårdsverkets rekommendation på pesticider som skall ingå i ett analyspaket av grundvatten.

atrazin ETU³ MCPA*

atrazindesetyl¹ fenoxaprop-P* mecoprop-P*

atrazindesisopropyl fluroxipyr* metamitron*

bentazon* glyfosat metazaklor*

BAM² imazapyr metribuzin*

cyanazin* isoproturon* simazin

diklorprop-P* klopyralid* sulfonylurea dimetoat* kvinmerak* terbutylazin*

etofumesat*

*Ämnen som är lättrörliga i mark (Jordbruksverket 2002)

1Nedbrytningsprodukt till atrazin

2Nedbrytningsprodukt till diklobenil

3Nedbrytningsprodukt till mankozeb

Denna lista är framtagen för analyser av grundvatten men är ändå intressant för undersökningar av ytvatten, eftersom det ständigt sker ett utbyte mellan dessa.

Koncentrationerna i yt- och grundvatten kan dock skilja sig åt beroende på olika

nedbrytningsförhållande. Av ämnena i tabell 4 har desisopropylatrazin, dimetoat, ETU, fenoxaprop-P, imazapyr och sulfonylurea inte påträffats i Saxån-Braån. Om detta beror på att de inte har ingått i analyserna, är det en god idé att lägga till dessa ämnen.

Avdelningen för vattenvårdslära vid SLU i Uppsala har sammanställt en databas (2005) över bekämpningsmedel i svenska grund-, yt-, och dricksvatten. Databasen omfattar uppgifter från undersökningar som sker utanför miljöövervakningsprogrammet och har utförts av

kommuner, länsstyrelser, vattenvårdsförbund och andra. Proverna har tagits i grundvatten, ytvatten och dricksvatten, i kommunala och enskilda vattentäkter. Vi har ur denna databas tagit fram alla ämnen som påträffats i skånska vatten mellan 1994 och 2004. De ämnen som finns med där men inte har hittats i Saxån-Braån finns listade i tabell 5.

Vi anser att alla pesticider i listan är relevanta att undersöka men framförallt de ämnen som har hög fyndfrekvens i Skåne, och därmed med stor sannolikhet kan finnas även i Saxån- Braån. De ämnen som påträffats mest frekvent är karbendazim, terbutylazindesetyl, diflufenikan, azoxystrobin, hydroxyatrazin, alaklor och aklonifen.

Tabell 5. Pesticider funna i Skåne mellan 1994 och 2004 och som inte har hittats i Saxån-Braån.

Ämne Antal prov Prov med

fynd

Maxhalt (µg/l)

Median

(µg/l) Fyndfrekvens

aklonifen 130 6 0,200 0,100 4,6 %

alaklor 53 4 0,550 0,180 7,5 %

atrazindesisopropyl 1103 22 0,280 0,020 2,0 %

azoxystrobin 130 17 0,300 0,200 13,1 %

DDD-P,P 429 1 0,045 0,045 0,2 %

DDT-P,P 413 1 0,044 0,044 0,2 %

DDT-P,P 378 1 0,250 0,250 0,3 %

diflufenikan 94 13 0,040 0,033 13,8 %

diklobenil 619 2 0,020 0,020 0,3 %

dimetoat 1088 6 0,100 0,030 0,6 %

diuron 412 6 0,040 0,040 1,5 %

ETU 42 1 0,093 0,093 2,4 %

fenoprop 356 2 0,100 0,100 0,6 %

fenoxaprop 507 1 0,060 0,060 0,2 %

flamprop 325 2 0,100 0,080 0,6 %

hexazinon 724 1 0,080 0,080 0,1 %

hydroxyatrazin 178 20 0,110 0,036 11,2 %

iprodion 154 3 0,250 0,010 1,9 %

karbendazim 42 8 0,020 0,010 19,0 %

kloridazon 300 9 0,200 0,090 3,0 %

klorsulfuron 419 1 0,020 0,020 0,2 %

lindan 466 1 0,050 0,050 0,2 %

propikonazol 594 13 1,000 0,100 2,2 %

propyzamid 489 1 0,070 0,070 0,2 %

terbutylazindesetyl 108 18 0,700 0,080 16,7 %

Vemmenhögsprojektet är en omfattande studie som inte är medtagen i SLUs databas p.g.a. att den skulle utgöra en för stor del av den totala datamängden och därmed ge en skev bild av situationen i Sverige (Kreuger och Ulén, 2000). Eftersom Både Vemmenhögsån och Saxån- Braån ligger i det skånska jordbrukslandskapet är det troligt att samma pesticider förekommer i åsystemen. Vi har därför jämfört fynden från åarna, och i tabell 6 listat de substanser som påträffats i Vemmenhögsån men inte i Saxån-Braån (Kreuger,2002a). Utifrån denna jämförelse rekommenderar vi att samtliga ämnen i tabell 6 skall ingå i en analys.

Tabell 6. Ämnen funna i Vemmenhögsån maj-november 2001 och som inte har funnits i Saxån-Braån.

Ämne Antal prov Prov med fynd Maxhalt (µg/l) Fyndfrekvens

atrazindesisopropyl 26 1 spår 4,0 %

azoxystrobin 26 1 0,200 4,0 %

diflufenikan 26 4 spår 15,0 %

fenoxaprop 26 1 spår 4,0 %

propikonazol 26 4 0,600 15,0 %

tribenuronmetyl 29 2 spår 7,0 %

7.

S

För att få en heltäckande bild av bekämpningsmedelsläget i ån, är det bra att analysera så många ämnen som möjlig. Eftersom vi inte har haft tillgång till information om vilka pesticider som ingår i dagens analyser, så är det möjligt att de ämnen vi förslår redan söks efter men inte förekommer i Saxån-Braån. Vårt förslag bygger på vilka pesticider

Naturvårdsverket rekommenderar för analys, ämnen som föreslagits i enkätsvaren samt ämnen vi tror med stor sannolikhet kan påträffas i Saxån-Braån. Utöver de bedömningar Naturvårdsverket har gjort för urval av ämnen, har hänsyn alltså inte tagits till vilka toxiska effekter olika substanser har på ekosystem. I tabell 7 redovisas de pesticider vi tycker ska ingå i kontrollprogrammet och som inte hittats tidigare.

Tabell 7. Förslag på ytterligare pesticider som bör ingå i kontrollprogrammet, deras användningsområde samt år för upphörande av godkänt preparat.

Ämne Användningsområde Upphört

aklonifen Herbicid

alaklor Herbicid 1978

atrazindesisopropyl Metabolit av atrazin 1989

azoxystrobin Fungicid

bitertanol Fungicid

cypermetrin* Insekticid

deltametrin* Insekticid

diflufenikan Herbicid

dimetoat Insekticid

diuron Herbicid 1992

ETU Metabolit av mankozeb

fenoxaprop Herbicid

hexazinon Herbicid 1990

hydroxyatrazin Metabolit av atrazin 1989

imazapyr Herbicid 2002

imidakloprid* Insekticid

iprodion Fungicid

karbendazim Fungicid

kloridazon Herbicid

klorsulfuron Herbicid 1999

metsulfuronmetyl Herbicid

propikonazol Fungicid

sulfonylurea* Herbicid

terbutylazindesetyl Metabolit av terbutylazin 2003

tifensulfuronmetyl Herbicid

tribenuronmetyl* Herbicid

* lågdosmedel

En del av pesticiderna eller metaboliterna som vi föreslår, ingår i preparat som inte längre är godkända av Kemikalieinspektionen. Trots detta anser vi att det kan vara bra att mäta om dessa förekommer i vattendragen eftersom de rekommenderas av Naturvårdsverket eller har

påträffats i andra undersökningar nyligen. Om analyserna inte visar att de nu förbjudna ämnena förekommer i ån tycker vi inte att man ska behålla dem i kontrollprogrammet eftersom det är liten risk att de tillförs miljön i framtiden.

Vilka pesticider som finns i ån kan variera under året, beroende på att besprutning av olika grödor sker vid olika tidpunkter. För att få en heltäckande bild över vilka pesticider som förekommer i ån kan det därför vara bra att göra mätningar under hela året. Vid en studie i Vemmenhögsån där mätningar gjordes mellan maj och november återfanns högst halter i slutet av maj och under senhösten (Kreuger, 2002b). Som Adielsson svarat kan detta bero på att substanser som sprids på hösten lättare når vattendrag eftersom det då regnar mycket.

Dessutom är temperaturen låg vilket påverkar nedbrytningshastigheten.

Beroende på ämnenas egenskaper fördelar de sig olika i miljön. Om man bara analyserar vattenprov kan man därmed missa en del ämnen, som istället lagras i sedimentet. Det är därför att rekommendera att analysera både vatten- och sedimentprov eller den av matriserna där man kan förvänta sig den högsta koncentrationen av ämnet. Insektsmedlet fenvalerat är ett lågdosmedel som har hittats i höga koncentrationer i bottensediment, men har aldrig påvisats i vattenfasen. Samma sak gäller för insektsmedlen DDT och permetrin samt svampmedlet percloras (Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen, 2002). Detta visar vikten av att leta på rätt plats efter ett visst ämne. Utifrån enkätsvaren har vi förstått att det finns en oro för

lågdosmedel eftersom dessa är giftiga i halter lägre än detektionsgränserna. Om ett

lågdosmedel är persistent och fettlösligt och därmed bioackumulerande anrikas det uppåt i näringskedjan. Det kan därför vara möjligt att detektera substansen om man analyserar prov från dessa högre organismer. Vid framtagning av vårt förslag på pesticider som bör

analyseras, har vi utgått från analyser av vatten och kan därför ha missat viktiga ämnen som fördelas till andra matriser.

Pesticider i miljön bryts stegvis ned till olika metaboliter. Det finns liten kunskap om

nedbrytningskedjorna och en enskild pesticid kan brytas ned till olika ämne beroende på vilka förutsättningar som råder. Det hade varit intressant att undersöka om det finns metaboliter i recipienten eftersom de kan ha farligare egenskaper än de ursprungliga ämnena. Men p.g.a.

kunskapsbristen är det svårt att veta vad man ska leta efter.

Vilka ämnen som kan hittas i vattendragen beror på vilka preparat som används inom avrinningsområdet. Om man exempelvis av ekonomiska skäl vill begränsa antalet ämnen i analysen kan man ta reda på vilka preparat bönderna i omgivningen använder, och sedan söka efter de aktiva substanserna i dessa.

8.

R

Personer som svarat på enkäten

Adielsson Stina, Institutionen för markvetenskap, Sveriges Lantbruks Universitet Eksvärd Jan, Lantbrukarnas Riksförbund

Kreuger Jenny, Institutionen för miljöanalys, Sveriges Lantbruks Universitet Ludvigsen Gro-Hege, Jordforsk, Norge

Nihl Jessica, Jönköpings länsstyrelse

Strömsholm Trulsson Christel, Segeåns vattendragsförbund Sundin Peter, Kemikalieinspektionen

Rapporter

Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen, 2002, Förslag till handlingsprogram för användningen av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen till år 2006, s.58, Rapport 2002:7, SJV offset Jönköping, 2002.

Kreuger J, 2002a, Övervakning av bekämpningsmedel i vatten från ett avrinningsområde i Skåne, Årsredovisning för Vemmenhögsprojektet 2001, Ekohydrologi 69, Avdelningen för vattenvårdslära SLU, ISSN 0347-9307, SLU Repro, Uppsala

Kreuger J, 2002b, Övervakning av bekämpningsmedel i vatten från ett avrinningsområde i Skåne, Rapport för Vemmenhögsprojektet 2000, Teknisk rapport 65, Avdelningen för vattenvårdslära SLU, Uppsala

Kreuger J. och Ulén B., 2000, Bekämpningsmedelsrester i svenska vatten 1985-1999. Riktade provtagningar och monitoring samlade i en databas, Ekohydrologi 52, s 23- 33, Avdelningen för vattenvårdslära SLU, Uppsala

Länsstyrelsen i Skåne län, 2002, Miljötillståndet i Skåne – Årsrapport 2002, Skåne – ett rikt odlingslandskap?, 2002:35, ISSN 1402 – 3393

Länsstyrelsen i Skåne län, 2003, Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram, Skåne i utveckling 2003:62, ISSN 1402-3393

Naturvårdsverket, 1999, Bedömningsgrunder för miljökvalitet – grundvatten, Rapport 4915 Internetadresser

Kemikalieinspektionen, 2005-04-25, http://www.kemi.se/templates/Page____1644.aspx Pesticiddatabas, 2005-04-12, http://pesticid.slu.se, Avdelningen för Vattenvårdslära SLU, Uppsala

Sveriges miljömål, 2005-05-20, Officiell portal för våra 15 miljömål, http://miljomal.nu/om_miljomalen/miljomalen/mal4.php