Enligt RBC bör varje svar i enkäten vara det som har högst komplexitetsgrad. Så var inte fallet på alla frågor dock, vilket är intressant. Av nio frågor var det fyra som fick svaret att den ikon med högst komplexitetsgrad var den som representerade kategorin bäst. Det här innebär att färre än hälften av ikonerna med högst komplexitetsgrad blev valda, närmare bestämt 44%. En stor inverkan på det här kan handla om att kategorierna är ordsatta på ett sådant sätt att de inte alltid matchar dess underrubriker, vilket gör det svårt att utforma ikoner som ska matcha såväl kategorin som underrubriken. Det som har gjorts i exempelvis fråga 7 är att den ikon med högst komplexitetsgrad illustrerar en blomma, där frågan handlar
är “ansökan om utplacering av blomlådor som farthinder” (Kalmar kommun 2019). Det här gör att associationen till blomman inte når ut till respondenterna, även om informationen för oss var fullständig.
Fråga Stämmer överens med RBC
1 Ja 2 Nej 3 Nej 4 Ja 5 Nej 6 Ja 7 Ja 8 Nej 9 Nej
Tabell 20 Hur svaren stämmer överens med RBC
5.3 Metodreflektion
På grund av den rådande pandemin Covid-19 som spridit sig över världen så har vissa förändringar fått göras i metoden. Från början var tanken att den kvantitativa undersökningen skulle kompletteras med en kvalitativ del, en djupgående intervju hos Kalmar kommun. Därav har möjligheten att intervjua och fråga vilka tankar man hade under enkäten försvårats, vilket ledde till att ett val gjordes att inte genomföra intervjuerna. Det här, i sin tur, ledde till att studien har samlat in mindre material än vad som tidigare var tänkt. Det här ses däremot inte som ett stort problem då den kvantitativa data som samlats in beskriver vad som var ämnat att undersöka på ett bra sätt. Vidare har Covid-19 gjort att företag och organisationer inte har varit i full drift, vilket också innebär att svarsfrekvensen på enkäten från företag i Kalmar inte varit så hög som förväntat. Det här gjorde att studien fick ändra inriktning från att undersöka personer i Kalmar till att undersöka personer i södra Sverige.
Något som kan diskuteras kring val av metod är att ikonerna som valts i enkäten illustrerar olika objekt. Det här innebär att man öppnar för att analysera ikonerna i olika kontext och
komplexitetsgrad. En sådan undersökning hade möjliggjort för en representation av de tidigare studierna fast i en svensk miljö. Det här hade däremot inte möjliggjort att undersöka huruvida kontexten är en bidragande faktor utan man hade då endast studerat komplexitetsgraden.
Då kvantitativ ansats valdes och en enkät skickades ut fick respondenterna tid på sig att svara i lugn och ro på frågorna. Hade man använt sig av en kvalitativ ansats, eller experiment, hade man kunnat möjliggöra för tidssatta frågor, alltså att respondenterna fått se samma bilder och varit tvungna att ta ett beslut på tid. Det här hade öppnat för en analys om hur människan fattar ett beslut i ett sådant läge, om ett beslut tas med det rationella eller emotionella beslutssystemet. Det emotionella beslutssystemet är det som ibland kallas för impuls eller magkänsla och kan påverkas av humör och känslor. Det rationella beslutssystemet är det som styr när du tänker efter och reflekterar över dina val (Tornell 2018).
5.3.1 Reflektion kring beslutsfällor
Beslutsfällan ”the anchoring trap” kan ha påverkat oss när ikoner bestämdes eftersom vid tiden då ikonerna valdes ut var komplexitetsgraden en viktig faktor. Det var någonting som diskuterades kring varje ikon som skulle väljas ut och därför kan det påverkat vilka ikoner som valdes. Ikoner som kanske hade passat bättre med underrubriken kan ha förbisetts Confirming evidence kan påverka undersökningen då människan ser och analyserar vad dem ser på en webbsida fortare än vad man hinner tänka, och därför kan beslutet tas omedvetet redan innan personen hinner se alla ikoner och reflektera över vilken som stämmer bäst överens med kategorin
Den sista beslutsfällan som kan påverkat oss, status quo, kan innebära att respondenterna ser den nuvarande ikonen som bra, då den redan används i dagsläget, och därför tänker att det borde finnas en tanke bakom varför den används.
6 Avslutning
Syftet med studien var att undersöka huruvida ikoner på webbsidor påverkar människan och hur vi uppfattar ikoner när vi ser dem. Studien har genomförts med hjälp av kvantitativa studier där en enkät har skapats och skickats ut för att samla in den empiriska data som ligger till grund för resultatet. Studien har genomförts med och för Kalmar kommun och resultatet är ämnat att hjälpa kommunen att förbättra sin webbsida, närmare bestämt sektionen med e-tjänster.
6.1 Slutsats
Undersökningen visar att hypotesen stämmer överens med verkligheten. Det här eftersom att komplexitetsgraden inte påverkade mer än kontexten, men de kulturella skillnaderna mellan Sverige och andra länder inte är en starkare drivkraft än komplexiteten. Man kan tydligt se på de ikoner som inte var mest komplexa att de är lätt att para ihop dem tydligare med kategorin efter association, snarare än något annat. Det visar sig extra tydligt i fråga 7, där bussen valdes av en klar majoritet men ikonen passade inte överens med underrubrikerna i kategorin.
Man kan tydligt se i fråga 8 att komplexitetsgraden styr, då ikonen som valdes var en mer komplex version av den nuvarande ikonen. Slutsatsen av studien är att komplexitetsgrad, tillsammans med kontext, styr hur människan ser på ikoner och hur man associerar dem med kategorier. Vi ser inte att det finns några kulturella skillnader mellan de länder liknande studier gjorts tidigare.
Vid utformandet av ikoner bör man tänka på att högre komplexitetsgrad kan skapa en miljö där det är lättare att sätta in den i en kontext. Däremot ska man inte glömma bort kontexten när man utformar ikonen, vilket också innebär att man bör ha kategorier och underrubriker som stämmer överens med ikonen man väljer att använda. Därför bör man se över de ikoner och kategorier som används i dagsläget för att skapa en bättre upplevelse för besökarna på webbsidan.