Examensarbete i Informatik
Kandidatuppsats i Informationslogistik
Ikoners uppbyggnad och hur
de upplevs
En studie om ikoners komplexitetsgrad, dess
kontext och kulturella skillnader
Författare: Marcus Tranebacke, Sebastian Egonsson
innebär att organisationer måste vara på tårna för att hänga med i utvecklingen, vilket även gäller kommunala verksamheter. Att använda sig av information för att styra användare av webbsidor är ett arbetssätt man brukar använda sig av, speciellt när det gäller information genom ikoner.
I den här studien har det undersökts huruvida ikoner har en påverkan på människor vid besök på webbsidor. Studien har undersökt om komplexitetsgraden av en ikon, dess kontext eller de kulturella skillnaderna har störst påverkan på upplevelsen av den nämnda ikonen. Det teoretiska ramverket i studien har använts för att belysa vilka skillnader som har störst inverkan och det här har sedan analyserats utifrån ett informationslogistiskt perspektiv. Studiens hypotes har bekräftats genom analys av den kvantitativa metod som tillämpats, där enkäter har utformats och delats till personer i södra Sverige.
Resultatet i studien visar att det inte alltid går att säga att komplexitetsgraden styr hur väl en ikon anses vara utformad, då kontexten måste synas för att ikonen ska anses som stimulerande för sitt syfte. Ju mer komplex en ikon är, samtidigt som den är utformad på ett sätt som gör att den passar in i rätt kontext, ju bättre anses ikonen vara och ju lättare har personer att avläsa vad som faktiskt menas med den.
companies and organisations this means that they need to be on top of their game to stay competitive, this of course also includes municipalities. Using information to steer users on websites through icons is common practice in todays digital society.
The study aim to research how icons affect the visitors on a webpage. The study also aims to see if it’s the complexity of an icon, the context to the icon or the cultural differences that have the biggest effect on user experience through icons. The theoretical framework has been used to enlighten which differences has the biggest impact and its been analysed through a informationlogistics point of view. The hypothesis has been comfirned through analyses of the quantitative method where a survey has been conducted and distributed to people in the south of Sweden.
The study has shown that the complexity of an icon isn’t always the main contributor to how an icon is seen and understood. Rather that the context to the icon stimulates the senses to understanding what it means. If an icon is complex aswell as made for the right context then it will be easier to understand and interpret the icon.
är genomförd på kandidatnivå. Uppsatsen är skriven för Kalmar kommun och vi vill därför rikta ett stort tack till alla som arbetar på kommunen. Vi vill även rikta ett extra stor tack till Marcus Kindahl och Simon Vestlund som varit till stor hjälp under hela arbetet och har agerat som kontaktpersoner mellan oss och kommunen. Vi vill även passa på att rikta ett stort tack de opponenter som kommit med bra synpunkter under arbetetsgång, och till vår handledare Peter Adiels för all hjälp och sitt stora engagemang i arbetet.
Ljungby 2020
Figur 2 Förklaring över hur geoner bygger upp ikoner genom att var del för sig
symbolisera något som ger en helhet ______________________________________ 13 Figur 3 Förklaring över hur en geon kan ses från olika vinklar men samtidigt tolkas som samma geon. _____________________________________________________ 13 Figur 4 Förklaring av de ikoner som använts i studien. Till vänster på bilden visas den ikon som för närvarande används för att beskriva en kategori på webbsidan, medan ikonerna till höger på bilden visar de andra ikoner som använts i enkäten.
1 Introduktion
I det här kapitlet presenteras en introduktion om studiens ämnesområde. Det presenteras bakgrund, tidigare forskning och problemformulering. Vidare presenteras även syfte, avgränsningar och målgrupp.
1.1 Bakgrund
Då digitaliseringen inte ser ut att stanna av i dagens samhälle måste man hela tiden hålla tempot uppe och fortsätta att utvecklas. Det här är något som ofta tar lång tid i kommunala verksamheter, men fortfarande är en viktig del i deras utveckling. Det är även känt att över hälften av alla besökare på en webbsida inte stannar i mer än tre sekunder innan man överger webbsidan och letar efter informationen någon annanstans (Google 2015). Det är därför viktigt att man har en tydlig struktur och en presentabel webbsida och använder sig av ikoner som symboliserar precis vad dem är tänkta att symbolisera. Den här studien undersöker huruvida ikoners komplexitet är det som påverkar hur bra man anser att en ikon är, eller om det det snarare handlar om kontexten den placeras i. Ämnet valdes då det är intressant hur informationsspridning kan förbättras med hjälp av att ha rätt information på rätt plats, i rätt tid och riktat till rätt person. Ämnet är också intressant då ikoner kan ge information som annars tagit meningar att berätta, genom en liten bild.
Kultur är en stor drivkraft när det gäller hur man ser och upplever saker. Kultur finns överallt och det är något som är väldigt svårt att ändra på (Jacobsen & Thorsvik 2014). Ziefle och Pappachan (2008) menar att kulturen inte har någon påverkan på hur man upplever ikoners komplexitetsgrad, däremot kan samma ikon ha olika innebörd i olika kulturer (beskrivs som var i världen du kommer från, hur gammal du är och vilket kön du har). Vidare menar dem även att komplexitetsgraden är den enskillt största faktorn som påverkar hur vi upplever ikoners användbarhet. Men hur mycket styr egentligen komplexitetsgraden på ikonen? Är det så att komplexitetsgraden styr över kontexten, eller är det snarare tvärtom? Och hur stor påverkan har kulturen på upplevelsen av en ikon?
1.2 Tidigare forskning
Efter att ett problem identifierats påbörjades en sökning efter forskning med liknande problem.
sig och hur detaljerad ikonen är har störst påverkan. Ziefle och Pappachan (2008) menar att det inte finns några kulturella skillnader på hur människan tolkar ikoner.
De skillnader man kan se är då en ikon inte har samma innebörd, exempelvis att man i vissa delar av världen inte kan tolka noter då det inte är sättet man skriver musik på. Det man kom fram till i studien som gjordes mellan Tyskland och Indien var att det enskilt största påverkan på hur vi tolkar ikoner är komplexiteten. Högre komplexitetsgrad på en ikon medför att den är mer tilltalande och därför också lättare att tolka. Lägre komplexitetsgrad kan även innebära att ikonen blir svårtolkad då detaljerna på ikonen är färre, vilket också öppnar för fler tolkningar. I studien beskrivs komplexitetsgrad efter följande tre kriterier: antal detaljer, färgsättning och antal färger. Det här innebär att ju fler detaljer eller färger en ikon har, ju behagligare anses den vara och ju lättare är den att tolka.
Figur 1 visar tydligt hur komplexitetsgraden påverkar ögat, där ikonen med färg, förmodligen, anses vara bättre av alla som beskådar de båda ikonerna. Ziefle och Pappachan (2008) menar också att det finns en gräns för antal detaljer ögat och hjärnan kan hantera. Den här gränsen anses vara 7 detaljer, +/- 2.
Figur 1 Beskrivning av komplexitetsgrad med hjälp av vägmärken (Egonsson och Tranebacke)
En ikon kan ha olika innebörd beroende på form och färg. En ikon som är röd innebär ofta att något är förenat med fara eller vill påkalla uppmärksamhet och detsamma gäller en gul eller orange ikon. Det finns även former som indikerar på uppmärksamhet, såsom en triangel (Kuveždić Divjak, Pribičević & Đap. 2019). Det här är något som funnits i åtanke vid utformandet av ikoner, för att inte skapa ikoner som symboliserar något som inte tillför något värde. Det finns även standarder var gäller utformandet av ikoner, såsom ISO 7001. Standarderna är globala och ska användas där ikon behövs för publika behov (Svensk standard 2008). De här ikonerna har granskats men ansågs inte kunna användas i den här studien då de inte representerade rätt typ av ikon, däremot har inspiration hämtats från dem för att underlätta utformandet av ikoner enligt RBC.
I en artikel skriven av Lamberz, Litfin, Teckert och Meeh-Bunse (2018) så användes eye-tracking och enkäter för att se över var människor tittar på en hemsida. De fann att man kan lägga sökfunktionen och menyer på specifika platser för att fånga specifika gruppers uppmärksamhet direkt. De tittade just på hur sökfunktionen användes på en hemsida och hur man bör göra för att optimera det till största effekt. Eftersom det var en utbildningssida så är det en specifik grupp de har tittat på. Testet utfördes genom att testpersonerna fick en enkät de skulle fylla i med hjälp av att titta på hemsidan.
Enligt Cian, Krishna och Elder (2015) kan man med hjälp av högre dynamik på en ikon fånga människors uppmärksamhet snabbare. De menar att ju högre dynamik en bild har ju mer tilltalande är den. Dynamik i det här fallet innebär upplevd rörelse på en ikon, vilket kan illustreras enligt figur 2.
Figur 2 Illustration av dynamik på ikoner (Egonsson och Tranebacke)
Enligt Cian et al. (2015) kan dynamiken även jämföras med komplexitet, då högre dynamik även innebär högre komplexitet på den valda ikonen. Komplexiteten upplevs genom att ens sinen stimuleras av upplevd komplexitet eller dynamik, vilket leder till att hjärnan har lättare att uppfatta ikonen och placera den i sin kontext. Det här kan även förklaras genom att ju tydligare en ikon är ju bättre upplevs den. Cian et, al. (2015) menar vidare att vid utformandet av en ikon måste man tänka på vikten av kontexten samtidigt som att komplexiteten ska vara tillräckligt hög för att stimulera hjärnan.
1.3 Problemformulering
Då tidigare studier på området genomförts har fokus varit på att undersöka hur människan ser på ikoner och hur de påverkar oss, i länder såsom Tyskland, Indien och Storbritannien. Inga tidigare studier på området kunde hittas med tydlig koppling till Sverige och hur svenskar upplever ikoner. Kalmar kommun menar att man vill se om ikoner påverkar människors upplevelse av deras webbsida.
1.4 Syfte och hypotes
Studien ämnar att undersöka huruvida ikoner på webbsidor påverkar människan och hur vi uppfattar ikoner när vi ser dem. Studien ska ge rekommendationer och förklara hur man bör tänka vid utformandet av en ikon. Resultatet är ämnat att användas för att Kalmar kommun ska kunna göra ändringar på sin webbsida, närmare bestämt portalen med e-tjänster, för att besökare ska ha lättare att navigera på den. Vidare genomförs den här studien för att undersöka om det finns några kulturella skillnader mellan hur vi människor tar in och tolkar information genom ikoner, eller om det snarare handlar om ikonens komplexitet eller dess kontext.
Hypotes: “Hur människan tolkar en ikon grundar sig snarare på kontexten än komplexitetsgraden av ikonen eller kulturella skillnader”.
1.5 Avgränsning
Undersökningen ämnar inte att studera huruvida en ikon används på rätt sätt eller om den är optimal för sitt syfte. Undersökningen studerar inte heller om Kalmar Kommun har ikoner som uppfattas som bra eller mindre bra. Det här studeras inte då det inte finns tid för att slutföra en sådan undersökning.
1.6 Målgrupp
2 Bakgrundsteoretiskt ramverk
Kapitlet nedan beskriver den teori som använts och relevant bakgrund till problemet
2.1 Informationslogistik
Informationslogistiken har en tydlig roll och anknytning till det valda problemet då det handlar om att sprida information. I det här fallet handlar det om att sprida information genom ikoner och kategorier, vilket kanske inte är det klassiska versionen av informationslogistik. Enligt Haftor, Kajtazi och Mirijamsdotter (2010) innebär informationslogistik att rätt information ska finnas på rätt ställe, i rätt tid, till rätt plats och rätt aktör. Det Kalmar kommun vill göra är att förmedla den informationen genom ikoner och kategorier, där tid, plats och aktör bestäms när besökaren på webbsidan letar efter informationen.
2.2 Teori
Nedan följer en förklaring på Recognition-by-components teorin som använts i studien. 2.2.1 Recognition-by-components
Recognition-by-components theory (RBC) visar på hur människan ser, tolkar och uppfattar ikoner och former. RBC visar hur vår hjärna delar upp objekt i mindre delar, geoner, och sedan tolkar dessa för att förstå vad objektet faktiskt är. Den här processen i hjärnan sker så pass snabbt att man inte märker att det händer (Biederman, 1989). Allt i vår omgivning som tolkas av ögat och sen bearbetas av hjärnan är geoner, vilka ses och tolkas enskilt för att sen av hjärnan sättas ihop till ett objekt, vilket sedan tolkas i sin kontext. Geoner är former som kan ses i 2D eller 3D. En geon ska uppfylla fyra krav och kan om kraven uppfylls vara en bild eller ikon (Biederman, 1987).
De fyra kraven som ska uppfyllas för att en form ska kallas en geon är: 1. Synvinkel ska inte påverka hur formen mottages.
2. Stabilitet och motstånd mot visuellt brus: kan se form trots visuella hinder. 3. Färg och textur ska vara tydligt
Figur 3 Förklaring över hur geoner bygger upp ikoner genom att var del för sig symbolisera något som ger en helhet (Flaticon,2020)
En generisk geon som ses enligt RBC ska kunna identifieras från olika vinklar men fortfarande kunna urskiljas och möjliggöra en förklaring av vad objektet beskriver. Det spelar ingen roll huruvida bilden är vinklad, skalad till större eller mindre skalor eller position (Bergevin & Levine 1993). Figuren nedan visar hur samma geon ses från olika vinklar, där den fortfarande kan tolkas och ses som samma geon.
Figur 4 Förklaring över hur en geon kan ses från olika vinklar men samtidigt tolkas som samma geon. (Flaticon,2020)
2.2.2 Beslutsfällor
Hammond, Keeney och Raiffa nämner i sin bok smart choices (2015) åtta beslutsfällor som kan påverka beslut som en individ gör. Tre av de här beslutsfällorna kan ha påverkat studien. En beslutsfälla är en förklaring på vad som händer i hjärnan när du gör ett beslut där man, om man inte är uppmärksam, gör beslut omedvetet. Det här innebär att ett beslut tas utan att man själv vet om det, för att hjärnan tar beslutet så pass fort för att spara på energi (Tornell 2018).
The anchoring trap handlar om att människor fastnar i den information som de först hör. Den information som du först hör följer sedan med dig och påverkar hur de reagerar på följande information. Ett exempel är två frågor:
Är medellängden på en man i Sverige längre än 170 cm?
När du ska besvara den andra frågan så tar du med dig informationen från första. Alltså 170 cm och ditt svar därifrån har du tagit med dig som därefter påverkar ditt svar på den andra frågan (Hammond et al. 2015).
Confirming evidence innebär att man, i sitt beslutsfattande, söker efter information som bekräftar det beslut man tagit. Beslutsfällan har två dimensioner, där den första är
omedveten (emotionell), där man redan tidigt bestämmer sig för vilket beslut man ämnar att göra. Den andra dimensionen handlar om att man sedan aktivt söker efter bevis till varför beslutet man tagit är det bästa(Hammond et al. 2015).
Status Quo handlar om att man inte vill ta ett beslut och därför känner att den nuvarande situationen får duga. Undersökningar visar dessutom att den här beslutsfällan blir mer framträdande ju fler valmöjligheter det finns under ett beslutsfattande (Hammond et al. 2015).
2.3 Kontext, komplexitet och kulturella skillnader
För att förstå de begrepp som används följer nedan en beskrivning av kontext, komplexitet och kulturella skillnader.
2.3.1 Kontext
Begreppet kontext innebär att något används i ett sammanhang (Ware 2013). Det är ett ord som dyker upp flertalet gånger i den här rapporten. När ordet kontext diskuteras handlar det om sammanhanget som skapas i frågorna i enkäten. De ord som refereras till ikonen i frågan skapar en kontext som förändrar innebörden av ikonen, vilket är varför företag lägger miljontals kronor på att marknadsföra sina logotyper. Ett exempel på hur kontext kan skapas är att du får en ikon och två ord. Orden är ”spela fotboll” och ikonen du ser är ett barn som håller i en boll. Du kan därefter förmoda att ikonens innebörd är att barnet ska spela fotboll. Ikonen handlar därför om att spela fotboll och inte bara om att ett barn håller i en boll. 2.3.2 Komplexitet
2.3.3 Kulturella skillnader
Begreppet kultur och kulturella skillnader kan ha flera olika definitioner. I den här studien har definitionen hämtats från Ziefle och Pappachan (2008) som menar att kulturella skillnader i deras studie syftar till geografisk härkomst, ålder och kön. Den här studien ämnar alltså endast att undersöka skillnader mellan de här tre kriterierna, där geografisk härkomst endast kommer jämföras med tidigare forskning för att se om det finns några likheter eller skillnader.
2.3.4 Ramverk för begreppen
Som nämnts ovan finns det kriterier för de begrepp som används i studien. För att bedöma komplexiteten, kontexten eller de kulturella skillnaderna har följande kriterier funnits som utgångspunkt. Kriterierna har även bedömts efter den ordning de presenteras i nedan. Kontexten
3 Metod
Studien har genomförts genom en enkätundersökning. Enkätundersökningen hade som syfte att jämföra Kalmar kommuns ikoner med ikoner i stigande komplexitetsgrad men även med skiftande kontext. Det här gjordes för att se om vår hypotes stämde överens med verkligheten eller om den kunde falsifieras. Enkäten delades ut till näringsliv och föreningar i Kalmar kommun samt till privatpersoner genom sociala medier. Ikoner som användes i enkätundersökningen har valts ut efter sin komplexitetsgrad. Komplexitetsgrad har testats i tidigare forskning där det har visat sig att det var en gemensam nämnare i både Tyskland och Indien för vad privatpersoner föredrar vid tolkning av en ikon. Komplexitet i studien innebar att en ikon innehöll mer detaljer eller färger. I enkäten varierade detaljnivån mellan alla ikoner beroende på färg och antal delar i ikonen. Den här studien har alltså sin grund i tidigare forskning och ämnar att undersöka om slutsatsen som kunde framställas i den undersökningen även stämmer för personer i södra Sverige. Vi har valt det den här metoden för att kontrollera om vår hypotes stämmer eller ej, då vi jämför den tidigare forskningen med det vi kommit fram till i den här undersökningen.
3.1 Vetenskaplig ansats
Tillvägagångssättet i studien har varit att data samlats in och därefter har lämpliga teorier tillämpats. Det här gjordes även då den här studien grundar sig på tidigare studier och därför finns möjligheten att dra slutsatsen att studien kommer få samma resultat som tidigare studier.
3.2 Datainsamling
Datainsamlingen har genomförts med kvantitativ ansats då enkäter skickades ut till populationen. Enkäterna innehöll frågor med bilder där man skulle välja det svarsalternativ man tyckte passade bäst ihop med den beskrivande texten.
Andra datainsamlingsmetoder har inte använts då det inte varit möjligt att besöka fallföretaget för djupare intervjuer, vilket var tanken från början.
3.2.1 Urval
3.2.2 Genomförande
I undersökningen har enkätformulär skickats ut och analyserats. Målet med undersökningen var att nå ut till en bred population och därför valdes ett randomiserat urval. Det här har genomförts genom att skicka ut enkäten till ett brett antal organisationer och föreningar i Kalmar Kommun, samtidigt som enkäten också delades på sociala medier. Enkäten skapades med hjälp av RBC där varje ikon har skapats genom utvalda kriterier. Kriterierna för ikonerna var enligt följande:
1. Ha en tydlig koppling till kategorin bland kommunens e-tjänster. 2. Ikonerna ska ha tre olika komplexitetsnivåer.
3. Ikonerna ska uppfylla kriterierna för att kunna kallas geoner.
Figur 5 Förklaring av de ikoner som använts i studien. Till vänster på bilden visas den ikon som för närvarande används för att beskriva en kategori på webbsidan, medan ikonerna till höger på bilden visar de andra ikoner som använts i enkäten. Komplexitetsgraden ökar för varje ikon (Flaticon,2020; Kalmar kommun, 2020)
De första enkäterna skickades ut den 20 mars och sista svarsdag var den 26 april. Studierna som den här undersökningen jämförs med hade en svarsfrekvens på mellan 70-90 personer. Den här undersökningen har en högre svarsfrekvens med 157 svar, med skiftande åldrar och kön.
Figur 6 Bild som visar köns- och åldersfördelningen för deltagande i enkäten.
De frågor som finns i enkäten är tagna från de kategorier som finns på den studerade webbsidan, där man ombeds att para ihop den ikon man bäst tycker illustrerar vad rubriken berättar. Frågorna är utformade för att inte förvirra eller försvåra för respondenterna genom att frågan som ställs är rak, innehåller endast en fråga och har tydliga svarsalternativ. Frågorna i enkäten är dessutom ställda på ett sådant sätt att de inte går att misstolka och svarsalternativen är utformade efter vad som faktiskt efterfrågas (Persson 2016).
3.3 Analys
Den data som samlats in under enkäten har analyserats genom en diskussion om varför svaren såg ut som de gjorde, där svaren jämfördes enligt RBC. Analysen gjordes utefter hypotesen att en ikon snarare ses som väl lämpad för sitt syfte när den är i rätt kontext, snarare än hur komplex den är eller vilka kulturella skillnader som finns. Empirin sammanställdes i diagram för att visa på köns- och åldersfördelning (se figur 5 och 6) samt antal svar för varje fråga (se bilaga 2-10). Utefter de diagram som presenteras drogs slutsatser om huruvida hypotesen stämde eller inte. Slutsatserna drogs genom att en jämförelse mellan ikonerna gjordes och deras svaren. Det för att leta efter bakomliggande anledningar till att ikonen blev vald.
3.4 Tillförlitlighet
Reliabiliteten har säkrats genom att respondenterna inte behövde någon förkunskap av ikonerna eller kategorierna innan de svarade på enkäten. Studien har dessutom gjorts på en randomiserad population, där enkäten både skickats ut till näringslivet och privatpersoner. Studien var helt anonym, det finns alltså inget sätt att ta reda på vem som svarade vad i undersökningen.
4 Resultat
I det här kapitlet redovisas empirin som samlats in från enkäten i tabeller. Det presenteras även en analys av empirin som samlats in och hur olika åldersgrupper samt kön valt ikoner.
4.1 Empiri
Majoriteten av de som har besvarat enkäten har varit kvinnor i åldern 19-35. 103 (66%) kvinnor besvarade enkäten och 54 (34%) män. Även bland männen var de flest i 19-35 årsåldern som svarade på enkäten.
Figur 7 Könsfördelningen i de olika åldersgrupperna
Figur 8 Illustration över den korrekta ordningen över hur ikonerna presenterades i enkäten, där figuren även visar vilken ikon som var vilket svarsalternativ. (Flaticon,2020;Kalmar kommun 2020)
Första frågan på enkäten var enligt följande, “Vilken ikon tycker du passar bäst ihop med orden bygga, bo & miljö”. På frågan svarade 64% att alternativ 2 passade bäst och 28% som har svarat alternativ 4.
Andra frågan på enkäten var enligt följande, “Vilken ikon tycker du passar bäst ihop med orden Flykting och integration?” På frågan svarade 53% alternativ 3 och 27% svarade alternativ 2.
Tredje frågan på enkäten var enligt följande, “Vilken ikon tycker du passar bäst ihop med orden Kommun och politik?” På frågan svarade 41% alternativ 1, 27% svarade alternativ 2, 17% svarade alternativ 3 och 15% svarade alternativ 4.
Fjärde frågan på enkäten var enligt följande, “Vilken ikon tycker du passar bäst ihop med orden Näringsliv och arbete?” På frågan svarade 39% alternativ 1 och 32% svarade alternativ 3.
Femte frågan på enkäten var enligt följande, “Vilken ikon tycker du passar bäst ihop med orden Omsorg och stöd?” På frågan svarade 51% alternativ 4 och 29% svarade alternativ 1
Sjätte frågan på enkäten var enligt följande, “Vilken ikon tycker du passar bäst ihop med orden Trafik och resor?” På frågan svarade 96% alternativ 1
Åttonde frågan på enkäten var enligt följande, “Vilken ikon tycker du passar bäst ihop med orden Uppleva och göra?” På frågan svarade 50% alternativ 4 och 24% svarade alternativ 2.
Nionde frågan på enkäten var enligt följande, “Vilken ikon tycker du passar bäst ihop med orden Utbildning och barnomsorg?” På frågan svarade 50% alternativ 3 och 40% svarade alternativ 1.
Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4
Bygga, bo, miljö 7% 64% 0,6% 28%
Flykting och integration 19% 27% 53% 1%
Kommun och politik 41% 27% 17% 15%
Näringsliv och arbete 39% 24% 32% 5%
Omsorg och stöd 29% 17% 3% 51%
Trafik och resor 96% 3% 1% 0,6%
Trygghets- & larmcentralen 22% 25% 52% 0,6%
Uppleva och göra 18% 24% 8% 50%
Utbildning och barnomsorg 40% 8% 50% 2%
Tabell 1 Procent fördelning mellan svarsalternativen i den genomförda enkäten. Alla siffror i tabellen är avrundade till närmaste heltal.
4.2 Analys
Att använda RBC som underlag för att utforma geoner ger en grund att stå på vid utveckling av webbsidor. Studien ämnade att undersöka huruvida det finns kulturella skillnader mellan hur människan ser på ikoner, eller om det snarare handlar om den komplexitetsgrad som används för att illustrera dem. Då alla ikoner i enkäten är skapade med hjälp av RBC kan man dra slutsatsen att svaren bör ha högst procentandel på svarsalternativet med högst komplexitetsgrad. Däremot fanns det en kuggfråga, där den ikon som var mest komplex inte representerade vad kategorin innebar, utan snarare vad underkategorin handlade om (se figur 14).
4.2.1 Bygga, bo och miljö
På frågan om bygga, bo och miljö var svaren överväldigande samstämmiga, där den ikon med högst komplexitetsgrad valdes av en majoritet. De ikoner som presenterades under kategorin var enligt följande, där ikon nummer ett är den som används idag.
Figur 9 Ikoner under kategorin bygga, bo och miljö (Flaticon 2020; Kalmar kommun, 2020)
Tabellen nedan visar hur åldersfördelningen såg ut bland svarsalternativen. Tabellen visar tydligt att åldern inte hade någon större påverkan på vilken ikon man ansåg vara bäst lämpad för kategorin. Som tidigare nämnts är åldersgruppen 19-35 överrepresenterad, men såväl i den som i de andra åldersgrupperna har lika många eller fler valt alternativ 2. Det här innebär att 64% av respondenterna valt svarsalternativ 2.
Tabell 2 Åldersfördelningen under kategorin bygga bo och miljö
Tabell 3 Könsfördelning under kategorin bygga, bo och miljö
4.2.2 Flykting och integration
På frågan om flykting och integration var svaren överväldigande samstämmiga, där den ikon med lägst komplexitetsgrad av de nya ikonerna valdes. De ikoner som presenterades under kategorin var enligt följande, där ikon nummer fyra är den som används idag.
Figur 10 Ikoner under kategorin flykting och integration (Flaticon 2020; Kalmar kommun, 2020)
Tabell 4 Åldersfördelningen under kategorin flykting och integration
Tabell 5 illustrerar könsfördelningen för svaren under kategorin flykting och integration. Som kan ses i tabellen var det en majoritet som svarade alternativ 3, oavsett om det var en kvinna eller man som svarade. Bland kvinnorna var det 59% som svarade alternativ 3 och bland män var det 40% som svarade alternativ 3. Bland män i den här kategorin var det ganska jämnt sett till antal, men sett till procent blir skillnaden ganska tydlig. Det var 30% män som svarade alternativ 2 och 25% som svarade alternativ 1, vilket kan jämföras med de 40% som svarade alternativ 3. Bland kvinnor var det inte lika stor variation mellan svaren då alternativ 2 som var närmast alternativ 3 (59%) visade ett värde på 24%.
4.2.3 Kommun och politik
På frågan om kommun och politik var svaren överväldigande samstämmiga. De ikoner som presenterades under kategorin var enligt följande, där ikon nummer tre är den som används idag.
Figur 11 Ikoner under kategorin kommun och politik (Flaticon 2020; Kalmar kommun, 2020)
Tabellen nedan visar hur åldersfördelningen såg ut bland svarsalternativen. Det var inga över 65 som valde det alternativ som var valt av flest personer. Det var även så att det var fler i åldersgruppen 51-65 som tyckte alternativ 2 passade än alternativ 1. Som tidigare nämnts är åldersgruppen 19-35 överrepresenterade och där har flest valt alternativ 1. Det är 63% av respondenterna som valt svarsalternativ 1.
Tabell 6 Åldersfördelningen under kategorin kommun och politik
Det var 32% män som svarade alternativ 2 och 36% som svarade alternativ 1. Kvinnor tyckte i större utsträckning att alternativ 1 var det mer passande alternativet, då endast 23% valde alternativ 2.
Tabell 7 Könsfördelningen under kategorin kommun och politik
4.2.4 Näringsliv och arbete
På frågan om Näringsliv och arbete var svaren överväldigande samstämmiga, där den ikon med högst komplexitetsgrad av de nya ikonerna valdes. De ikoner som presenterades under kategorin var enligt följande, där ikon nummer två är den som används idag.
Figur 12 Ikoner under kategorin näringsliv och arbete (Flaticon 2020; Kalmar kommun, 2020)
Tabell 8 Åldersfördelningen under kategorin kommun och politik
Tabell 9 Könsfördelningen under kategorin Näringsliv och arbete
4.2.5 Omsorg och stöd
På frågan om Omsorg och stöd var svaren överväldigande samstämmiga, där den ikon med näst högst komplexitetsgrad av de nya ikonerna valdes. De ikoner som presenterades under kategorin var enligt följande, där ikon nummer tre är den som används idag.
Figur 13 Ikoner under kategorin Omsorg och stöd (Flaticon 2020; Kalmar kommun, 2020)
Tabell 10 Åldersfördelningen under kategorin omsorg och stöd
Tabell 11 Könsfördelningen under kategorin omsorg och stöd
4.2.6 Trafik och resor
På frågan om Trafik och resor var svaren överväldigande samstämmiga, där den ikon med lägst komplexitetsgrad av de nya ikonerna valdes. De ikoner som presenterades under kategorin var enligt följande, där ikoner nummer fyra är den som används idag.
Figur 14 Ikoner under trafik och resor (Flaticon,2020;Egonsson och Tranebacke;Kalmar kommun, 2020)
Tabell 12 Åldersfördelningen under kategorin trafik och resor
Tabell 13 illustrerar könsfördelningen för svaren under kategorin trafik och resor. Den här kategorin kan ses som den mest jämna kategorin. Som kan ses i tabellen var det en klar majoritet som svarade alternativ 1, oavsett om det var en kvinna eller man som svarade. Bland kvinnorna var det 97% som svarade alternativ 1 och bland män var det 91% som svarade alternativ 1.
4.2.7 Trygghets- och larmcentralen
På frågan om Trygghets- och larmcentralen var svaren överväldigande samstämmiga, där den ikon med näst högst komplexitetsgrad av de nya ikonerna valdes. De ikoner som presenterades under kategorin var enligt följande, där ikon nummer fyra är den som används idag.
Figur 15 Ikoner under kategorin trygghets- och larmcentralen (Flaticon,2020;Kalmar kommun,2020)
Tabellen nedan visar hur åldersfördelningen såg ut bland svarsalternativen. Det var 82 personer som valde alternativ 3. Det var en majoritet ur alla åldersgrupper som har valt alternativ 3. Bland de andra alternativen har det varit mest ur åldersgruppen 19-35. Alternativ 4 som är den ikon som används idag är det enbart 1 person som har valt.
Tabell 14 Åldersfördelningen under kategorin trygghets- och larmcentralen
Tabell 15 Könsfördelningen under kategorin trygghets- och larmcentralen
4.2.8 Uppleva och göra
På frågan om uppleva och göra var svaren överväldigande samstämmiga, där den ikon med högst komplexitetsgrad av de nya ikonerna valdes. De ikoner som presenterades under kategorin var enligt följande, där ikon nummer ett är den som används idag.
Figur 16 Ikoner under kategorin uppleva och göra (Flaticon, 2020; Kalmar kommun, 2020)
Tabell 16 Åldersfördelningen under kategorin uppleva och göra
Tabell 17 illustrerar könsfördelningen för svaren under kategorin uppleva och göra. I den här kategorin var det flest personer som svarade alternativ 4. Som kan ses i tabellen var det en majoritet som svarade alternativ 4, oavsett om det var en kvinna eller man som svarade. Bland kvinnorna var det 57% som svarade alternativ 1 och bland män var det 36% som svarade alternativ 1. I den här kategorin var det jämnt för män mellan alternativ 2 och 4, där alternativ 2 svarades av 32%, vilket kan jämföras med de 36% som svarade alternativ 4.
4.2.9 Utbildning och barnomsorg
På frågan om Utbildning och barnomsorg var svaren samstämmiga på två alternativ, där den ikon med högst komplexitetsgrad av de nya ikonerna valdes av flest. De ikoner som presenterades under kategorin var enligt följande, där ikon nummer två är den som används idag.
Figur 17 Ikoner under kategorin utbildning och barnomsorg (Flaticon 2020; Kalmar kommun, 2020)
Tabellen nedan visar hur åldersfördelningen såg ut bland svarsalternativen. Det var flest som valde alternativ 3 (50%). Där var majoritet ur varje åldersgrupp förutom 51-65 där flest valde alternativ 1. Alternativ 1 var det 63 personer som svarade (40%). Det var lika många ur åldersgruppen 36-50 som svarade alternativ 1 och alternativ 2. Alternativ 4 som är den ikon som idag används var det enbart 3 personer som svarade. Alla de 3 personerna tillhörde olika åldersgrupper.
Tabell 18 Åldersfördelningen under kategorin utbildning och barnomsorg
Här var det ganska jämnt bland både män och kvinnor då det endast skiljde sju respektive nio respondenter mellan alternativ 1 och 3. Det här utgör en procentuell skillnad på 8% bland kvinnor och 18% för män. Även här ger relativt få respondenter en ganska stor procentuell skillnad för män, men inte för kvinnor.
Tabell 19 Könsfördelningen under kategorin utbildning och barnomsorg
5 Diskussion
Studien genomförs med en grund i RBC och har som mål att studera huruvida det är komplexitetsgraden av en ikon som bestämmer hur bra den anses vara, eller om det grundar sig i kulturella skillnader.
5.1 Resultatdiskussion
Enligt Biederman (1987) styrs människan till att i högre grad uppskatta ikoner med högre komplexitetsgrad. Då studien är ämnad att undersöka huruvida det här stämmer överens med verkligheten i södra Sverige har resultatet påvisat att mer än ett rätt svar kan finnas på frågan. Det är inte alltid komplexiteten styr hur bra en ikon anses vara, då kontexten spelar en stor roll i frågan. Däremot kan man se att där kontexten är sammanhängande med ikonerna har den ikon med högst komplexitetsgrad fått flest antal röster.
För att få en förståelse för hur svaren visat sig presenteras de nedan grupperat efter hur hög differens det var mellan svarsalternativen. Det här presenteras under kommande rubriker, där hög differens anses vara där det mest valda svaret överstiger 60% låg differens anses vara där det högsta svaret är under 50% och den tredje anses vara där det mest valda svaret är mellan 50-60%.
5.1.1 Hög differens
till orden bo och miljö, då den illustrerar ett hus med en trädgård. Enligt RBC borde den här ikonen få flest röster, just då den har högst komplexitetsgrad. Det var här ingen större skillnad på om du var kvinna eller man, eller vilken åldersgrupp du tillhörde. Hade respondenterna känt till underrubrikerna till bygga, bo och miljö kunde resultatet kanske blivit annorlunda då dem haft fullständig information. Underrubrikerna till kategorin var exempelvis bygglov, egensortering, dricksvattenanläggning, intresseanmälan för tomt och solkarta. Ikonen som används i dagsläget fick 7% av rösterna på den här frågan.
Figur 18 Bygga, bo och miljö alternativ 2. Illustration av ett hus med en trädgård (Flaticon 2020)
På frågan om trafik och resor så är det väldigt tydligt vilket alternativ som respondenterna tyckte passade bäst i kontexten. Nämligen bussen, som fick 152 röster av 157 (96%). Bussen är dock inte den ikonen med högst komplexitet utan det var en ikon som visade en blomma. Den här frågan kan ses som en kuggfråga då den användes för att testa den nuvarande rubriken. I dagsläget så finns det bara en tjänst att använda sig av i trafik och resor hos fallföretaget, vilken är att beställa blomlådor som farthinder.
Utifrån det perspektivet som vi som författare har med perfekt information utifrån vad e-tjänsterna innebär hade nog ett val av blomlåda gjorts. Men eftersom respondenterna inte har någon förkunskap kring vad ikonerna och underrubrikerna har för kontext och det är baserat på någonting som används idag så är det svårt att se ett samband mellan en blomma och texten “Trafik och resor”. Blomman var även den ikon som har högst komplexitetsgrad. Men eftersom att blombuketter inte är det första man tänker på när man läser orden trafik och resor så hjälpte inte komplexitetsgraden. Ikonen som används idag fick <1% av rösterna.
Figur 19 Trafik och resor alternativ 1. Illustration av en buss (Flaticon 2020)
5.1.2 Differens 50-60%
komplexitetsgrad som blev vald, snarare den med lägst komplexitetsgrad. Det beror förmodligen på att kontexten spelar större roll än komplexitetsgraden, då händerna som bildar ett hjärta (figur 20) kan ses som en fin ikon när det gäller integration. Att använda ikonerna på ett sådant sätt att man öppnar för möjligheten att den minst komplexa ikonen blir vald var ett medvetet beslut för att testa hur stor roll kontexten har. På den här frågan fick den nuvarande ikonen 1% av rösterna.
Figur 20 Flykting och integration alternativ 3. Hjärtformade händer (Flaticon 2020)
På frågan omsorg och stöd så valdes alternativet som kan ses här under. Ikonen symboliserar två vuxna som tar hand om ett barn. Alternativet fick ungefär 51% av svaren. De andra alternativen fick 29%, 17% respektive 3%. Ikonen med mest svar hade inte heller högst komplexitetsgrad i den här frågan heller. Den ikonen som idag används hos fallföretaget fick enbart 5 (3%) av alla röster. Det var alltså inte många som ansåg att den nuvarande ikonen passade till kontexten med texten omsorg och stöd. Alternativ 4 valdes även av en majoritet i alla åldersgrupper förutom i åldersgruppen 65+ där det var 7 personer som valde alternativ 1, vilket är den ikon med högst komplexitetsgrad. Omsorg och stöd rubriken handlar idag om att få stöd i form av hjälp i olika sammanhang. Någonting som ikonen som valts symboliserar. Ikonen med högst komplexitetsgrad är en ikon på en sjuksköterska som hanterar ett dropp.
Ikonen med högst komplexitetsgrad passade alltså inte egentligen in i kontexten hos företaget och respondenterna verkar heller inte tycka att det passar ihop med rubriken omsorg och stöd. I den här enkätfrågan så blev det tydligt att kontexten spelar störst roll men det var trots allt 45 (29%) personer som valde ikonen med högst komplexitetsgrad. Ungefär hälften så många som valde alternativ 4.
Figur 21 Omsorg och stöd alternativ 4. Illustration av två vuxna och ett barn i ett hjärta (Flaticon 2020)
Figur 22 Trygghets- och larmcentralen alternativ 3. Illustration av en blinkande lampa. (Flaticon,2020)
I frågan om uppleva och göra så fick alternativ 4 flest antal svar med 79 (50%) av 157 svar. Ikonen som fick flest svar var den ikon som också hade högst komplexitetsgrad. Resterande alternativ fick 37 (23%), 28 (18%) respektive 13 (8.2%) svar. Alternativ 1 som fick 29 (18%) av svaren var även en enklare version av den ikon som fick mest av svaren. Alternativ 1 är den ikon som de idag använder. På den här frågan var svaren väldigt samstämmiga då resterande av alternativen var rätt långt bakom i antal svar. Där alternativet som hade näst mest svar inte hade hälften så många som alternativet som vann. Med tanke på att ikonen som vann bara var en mer komplex version av ikonen som idag används hos fallföretaget så hade nog lite färg och ökad komplexitet varit positivt för de ikoner som idag används.
Figur 23 Uppleva och göra alternativ 4. Illustration av masker som symboliserar glädje och ledsamhet (Flaticon 2020)
Utbildning och barnomsorg hade två ganska jämna svar, alternativ 1 och alternativ 3. Alternativ 3 fick 79 röster (50%) och alternativ 1 fick 63 röster (40%). I den här kategorin fick den klart mest komplexa ikonen flest röster bland båda könen, men inte i alla åldersgrupper. Personer mellan 51-65 svarade i högre utsträckning alternativ 1, vilket symboliserade en kub med bokstäver. Det här kan bero på hur man associerar ikonen med kategorin, där det kan finnas skillnad beroende på vilken generation man tillhör.
Ikonen som används i dag fick 12 röster, vilket motsvarar 8% av respondenterna. Under den här kategorin var det lite oväntade svar, då kontexten kan antas vara hög på ikonen som symboliserar en linjal. Däremot har komplexitetsgraden styrt hur man svarat på frågan. Ikonen har såväl flest detaljer som flest färger och illustrerar en skolklass i ett klassrum, vilket kan ses som en tydlig association till kategorin.
Figur 24 Utbildning och barnomsorg alternativ 4. Illustration av ett klassrum (Flaticon,2020)
5.1.3 Låg differens
det alternativ som hade flest svar, däremot var det avvikande i åldersgrupperna 19-35 och 51-65. De här två åldersgrupperna hade en majoritet hos det alternativet med näst mest svar. Bland könen syns det ingen skillnad utan majoriteten av kvinnor och män hade valt alternativ 1. Det skiljer bara mellan 3 personer hos åldersgruppen 19-35 och 1 person hos åldersgruppen 51-65. Anledningen till att det är en så liten skillnad mellan de olika svaren kan vara att alternativ 1 med högst komplexitetsgrad inte är något som alla associerar med näringsliv och arbete. Att ha ett exempel på ett företag som tillhör näringslivet kanske skulle fungera bättre som en ikon. Men att hitta en ikon som alla skulle associera som näringsliv kan vara svårt när det är en så stor geografisk population som det är i vår enkätundersökning. Ett exempel är att i Ljungby hade nog många associerat Electrolux med näringsliv. Men för någon som bor i Helsingborg skulle det nog snarare vara Öresundskraft.
Figur 25 Näringsliv och arbete alternativ 1. Illustration av en man i kostym och hjälm (Flaticon 2020)
Kommun och politik fick väldigt likartade svar, även om alternativ 1 fick klart flest med 65 röster (63%). Alternativ 2 fick 27% av rösterna medan alternativ 3 och 4 endast åtskiljs med två röster, 26 respektive 24. Här var det den ikon med lägst komplexitetsgrad som fick flest röster, men återigen är kontexten viktig. Huset i figur 26 kan ha en klar association till orden kommun och politik, medan de övriga bilderna inte har en lika tydlig koppling. Intressant på den här kategorin är att det inte är någon 65+ som svarat alternativ 1. De som är 65+ svarade i störst utsträckning alternativ 3, vilket är den nuvarande ikonen. Det kan handla om att personer i åldersgruppen associerar alternativet tydligare med kommun och politik än vad övriga åldersgrupper gör, vilket är en intressant observation.
Figur 26 Kommun och politik alternativ 1. Illustration av ett hus. (Flaticon,2020)
5.2 Resultat enligt RBC
är “ansökan om utplacering av blomlådor som farthinder” (Kalmar kommun 2019). Det här gör att associationen till blomman inte når ut till respondenterna, även om informationen för oss var fullständig.
Fråga Stämmer överens med RBC
1 Ja 2 Nej 3 Nej 4 Ja 5 Nej 6 Ja 7 Ja 8 Nej 9 Nej
Tabell 20 Hur svaren stämmer överens med RBC
5.3 Metodreflektion
På grund av den rådande pandemin Covid-19 som spridit sig över världen så har vissa förändringar fått göras i metoden. Från början var tanken att den kvantitativa undersökningen skulle kompletteras med en kvalitativ del, en djupgående intervju hos Kalmar kommun. Därav har möjligheten att intervjua och fråga vilka tankar man hade under enkäten försvårats, vilket ledde till att ett val gjordes att inte genomföra intervjuerna. Det här, i sin tur, ledde till att studien har samlat in mindre material än vad som tidigare var tänkt. Det här ses däremot inte som ett stort problem då den kvantitativa data som samlats in beskriver vad som var ämnat att undersöka på ett bra sätt. Vidare har Covid-19 gjort att företag och organisationer inte har varit i full drift, vilket också innebär att svarsfrekvensen på enkäten från företag i Kalmar inte varit så hög som förväntat. Det här gjorde att studien fick ändra inriktning från att undersöka personer i Kalmar till att undersöka personer i södra Sverige.
komplexitetsgrad. En sådan undersökning hade möjliggjort för en representation av de tidigare studierna fast i en svensk miljö. Det här hade däremot inte möjliggjort att undersöka huruvida kontexten är en bidragande faktor utan man hade då endast studerat komplexitetsgraden.
Då kvantitativ ansats valdes och en enkät skickades ut fick respondenterna tid på sig att svara i lugn och ro på frågorna. Hade man använt sig av en kvalitativ ansats, eller experiment, hade man kunnat möjliggöra för tidssatta frågor, alltså att respondenterna fått se samma bilder och varit tvungna att ta ett beslut på tid. Det här hade öppnat för en analys om hur människan fattar ett beslut i ett sådant läge, om ett beslut tas med det rationella eller emotionella beslutssystemet. Det emotionella beslutssystemet är det som ibland kallas för impuls eller magkänsla och kan påverkas av humör och känslor. Det rationella beslutssystemet är det som styr när du tänker efter och reflekterar över dina val (Tornell 2018).
5.3.1 Reflektion kring beslutsfällor
Beslutsfällan ”the anchoring trap” kan ha påverkat oss när ikoner bestämdes eftersom vid tiden då ikonerna valdes ut var komplexitetsgraden en viktig faktor. Det var någonting som diskuterades kring varje ikon som skulle väljas ut och därför kan det påverkat vilka ikoner som valdes. Ikoner som kanske hade passat bättre med underrubriken kan ha förbisetts Confirming evidence kan påverka undersökningen då människan ser och analyserar vad dem ser på en webbsida fortare än vad man hinner tänka, och därför kan beslutet tas omedvetet redan innan personen hinner se alla ikoner och reflektera över vilken som stämmer bäst överens med kategorin
6 Avslutning
Syftet med studien var att undersöka huruvida ikoner på webbsidor påverkar människan och hur vi uppfattar ikoner när vi ser dem. Studien har genomförts med hjälp av kvantitativa studier där en enkät har skapats och skickats ut för att samla in den empiriska data som ligger till grund för resultatet. Studien har genomförts med och för Kalmar kommun och resultatet är ämnat att hjälpa kommunen att förbättra sin webbsida, närmare bestämt sektionen med e-tjänster.
6.1 Slutsats
Undersökningen visar att hypotesen stämmer överens med verkligheten. Det här eftersom att komplexitetsgraden inte påverkade mer än kontexten, men de kulturella skillnaderna mellan Sverige och andra länder inte är en starkare drivkraft än komplexiteten. Man kan tydligt se på de ikoner som inte var mest komplexa att de är lätt att para ihop dem tydligare med kategorin efter association, snarare än något annat. Det visar sig extra tydligt i fråga 7, där bussen valdes av en klar majoritet men ikonen passade inte överens med underrubrikerna i kategorin.
Man kan tydligt se i fråga 8 att komplexitetsgraden styr, då ikonen som valdes var en mer komplex version av den nuvarande ikonen. Slutsatsen av studien är att komplexitetsgrad, tillsammans med kontext, styr hur människan ser på ikoner och hur man associerar dem med kategorier. Vi ser inte att det finns några kulturella skillnader mellan de länder liknande studier gjorts tidigare.
Vid utformandet av ikoner bör man tänka på att högre komplexitetsgrad kan skapa en miljö där det är lättare att sätta in den i en kontext. Däremot ska man inte glömma bort kontexten när man utformar ikonen, vilket också innebär att man bör ha kategorier och underrubriker som stämmer överens med ikonen man väljer att använda. Därför bör man se över de ikoner och kategorier som används i dagsläget för att skapa en bättre upplevelse för besökarna på webbsidan.
6.2 Kulturella- och åldersrelaterade skillnader
6.3 Förslag till fortsatt forskning
Att komplettera den kvantitativa undersökning som gjorts med kvalitativa studier hade varit ett sätt att få större förståelse för ämnet. Det här hade kunnat skapa en förståelse för hur tankarna går när man väljer den ikon man faktiskt väljer. Kanske kan ämnet även kopplas tydligare till beslutsmodeller för att se hur emotionell eller rationell människan är när man gör ett sådant val. Det här skulle också kunna genomföras genom att använda sig av Dokshin et al. (2006) studier som handlar om ikoner på interaktiva medier med hjälp av användartester.
Referenser
Bergevin, R. and Levine, M. (1993). Generic object recognition: building and matching coarse descriptions from line drawings. IEEE Transactions on Pattern Analysis and Machine Intelligence, 15(1), pp.19-36.
Biederman, I. (1987). Recognition-by-components: A theory of human image understanding. Psychological Review, 94(2), pp.115-147.
Biederman, I. (1989). Recognition-by-components: A theory of human image understanding: Clarification. Psychological Review, 96(1), pp.2-2
Cian, L. Krishna, A. and Elder, R., 2015. A Sign of Things to Come: Behavioral Change through Dynamic Iconography. Journal of Consumer Research, 41(6), pp.1426-1446. Ware, C. (2013) n.d. Information Visualization: perception for design
Dokshin, L. Bouchard, Z. Améziane (2006). Iterative process of design and evaluation of icons for interactive TV menu. Behaviour & Information Technology, 25(6), pp. 511-519
Google (2015). Speed is key: Optimize your mobile experience.
https://www.thinkwithgoogle.com/marketing-resources/experience-design/speed-is-key-optimize-your-mobile-experience/ [2020-02-10].
Haftor, Darek M. Kajtazi, M. and Mirijamsdotter, A. (2010). Research and Practice Agenda of Industrial eMaintenance: Information Logistics as a Driver for development. ISBN: 978-91-7439-120-6
Hammond, J., Keeney, R. and Raiffa, H. (2015), n.d. Smart Choices: a practical guide to make better decisions. Harvard business review press
Jacobsen, D.I. & Thorsvik, J. (2014). Hur moderna organisationer fungerar 4. uppl. Lund: Studentlitteratur
Lamberz, J., Litfin, T., Teckert, Ö. and Meeh-Bunse, G. (2018). Still Searching or Have You Found It Already? – Usability and Web Design of an Educational Website. Business Systems Research Journal, 9(1), pp.19-30.
Persson, A. (2016). Frågor och svar – om frågekonstruktion i enkät och intervjuundersökningar. Statistiska centralbyrån (SCB). ISBN: 978-91-618-1653-8
SIS (2009). Svensk standard SS-ISO 7001:2008
https://www.sis.se/api/document/preview/68150/ [2020-03-18]
Tornell, P. (2014). Bestäm Dig: vetskapen om hur du fattar bättre beslut. Ordfront. Flaticon (2020). https://www.flaticon.com/ . [2020-03-07]
Vilken ikon tycker du passar bäst ihop med ordet "Bygga, bo och miljö"?
Vilken ikon tycker du passar bäst ihop med ordet "Flykting och Integration"?
Vilken ikon tycker du passar bäst ihop med ordet "Kommun och politik"?
Vilken ikon tycker du passar bäst ihop med ordet "Näringsliv och arbete"?
Vilken ikon tycker du passar bäst ihop med ordet "Omsorg och stöd"?
Vilken ikon tycker du passar bäst ihop med ordet "Trafik och resor"?
Vilken ikon tycker du passar bäst ihop med ordet "Utbildning och barnomsorg"?
