5.1 Resultat av intervjuer
Intervjuerna genomfördes med sju yrkeslärare, som arbetar som karaktärsämneslärare på Barn- och Fritidsprogrammet och på Omvårdnadsprogrammet på samma gymnasium. De är alla kvinnor med lång erfarenhet och de är från fyrtioårsåldern till närmare pensionsåldern.
5.1.1 Vad, förutom elevens prestationer, kan påverka en lärares
bedömning av en elev? Vad är det hos eleven som bedöms och
betygsätts?
Det som lärarna menar kan påverka bedömningen av en elev är, förutom prestationer, elevens sätt och attityd. Flera lärare menar att en intresserad, positiv och glad elev har lättare att få en mer positiv bedömning, än en elev som är negativ, ointresserad eller har hög frånvaro. Trots att de kanske har samma resultat på prov eller inlämningsuppgifter.
Eva: Jag tror att elevens beteende… och bemötande, kan påverka. En glad, positiv, intresserad och trevlig elev är lättare att sätta bättre omdöme på än en som är negativ och har hög frånvaro, men kanske visar upp samma resultat på prov eller inlämningar.
Mia: Elevens sätt… om eleven visar stort intresse eller tvärtom.
Ann: Det är ju så att i vår profession som lärare ingår det ju att utgå från bedömningskriterierna i de olika kurserna, när man bedömer en elev… men det är ju ändå så att man har med sig sina egna värderingar, sin personlighet och normer i sin ryggsäck… och det är hela tiden viktigt att tänka på… och diskutera med sig själv… och också i de fall som är möjligt, diskutera med kollegor… angående elevers förmågor och så vidare.
5.1.2 Kön
Ingen av lärarna ansåg att kön hade någon betydelse vid bedömning och de ansåg inte att de gjorde någon skillnad mellan elever av olika kön. Däremot ansåg en lärare att pojkar oftare får en mer positiv bedömning, än vad flickorna får, av sina APU-handledare. Hon tror att det beror på att pojkarna är i minoritet på utbildningen.
Eva: Nej, normalt så tror och hoppas jag att kön inte har betydelse. Men däremot har jag sett såna tendenser på programmet, där killarna är i minoritet. De får ofta väldigt positiva omdömen från APU:n… jämfört med de kvinnliga eleverna. Fast min bedömning är att killarna får bättre omdömen trots att de inte visar på bättre kunskaper eller bemötande än tjejerna.
15
Mia: Nej inte på gymnasienivå… och inte vid min ålder. Pojkar kan ibland flirta med läraren, men jag går inte på det längre… och det sker inte ofta nu.
5.1.3 Kulturell och social bakgrund
När det gäller om elevers kulturella eller sociala bakgrund kan påverka bedömningen så svarar några av lärarna att elevens kulturella bakgrund kan spela in och då till exempel grund av språksvårigheter.
Ulla: Jag tycker inte att jag gör skillnad i bedömningen, men vissa menar att status spelar in. Vissa lärare gynnar politiskt likasinnade, sportintresserade och ekonomiskt starka, men jag har inte den inställningen själv. Försöker verkligen vara opartisk och se till elevens möjligheter, behov och förmåga, oberoende av familj, ursprung, intressen etc.
Eva: Jag vill helst svara nej, men jag tror att den kulturella bakgrunden bedöms i de fall eleven har svårigheter i sitt andraspråk. Antingen tar läraren hänsyn till dessa svårigheter eller inte alls, i sin bedömning. Elevernas sociala bakgrund är inte alltid känd för lärarna. I vissa fall får man kännedom om elevers sociala bakgrund, men frågan är om de faktorerna påverkar bedömningen.
Ann: Eftersom jag utgår från mig själv så anser jag att det inte påverkar min bedömning. Det kan kanske vara så att om man vet att en elev har svåra sociala förhållanden kring sig så kanske man har lite mer förståelse för dessa elever och kan i vissa fall vara snällare med bedömningen av dem. Men det är ju så att man hela tiden ska se till var och ens förmåga.
5.1.4 Personlighet
Det lärarna säger att de har svårt att inte bli påverkad av, när det gäller elevers personlighet, är bland annat om eleven är lat, otrevlig och har hög frånvaro. Lärarna svarar återigen att det är lättare att ge en positiv bedömning av en positiv elev.
Mia: Ja om eleven är otrevlig, lat, har hög frånvaro.
Ebba: Ja, positiva elever ger en positivare bedömning.
Eva: Ja det är lättare att höja en elev till ett högre betyg, om det väger mellan två, om eleven är trevlig, glad, positiv eller intresserad än tvärtom.
16
Lisa: Man kan bli påverkad av en driven elev som vill mycket, tar ansvar och så.
Ann: Ja det kan det. Exempelvis om en elev har svårt att passa tider, är ouppmärksam på lektionerna, har dåligt språk. Det är därför det är så viktigt att alltid när man går igenom elevernas uppgifter tittar igenom betygskriterierna än en gång.
Ulla: Nej, jag tycker inte det.
5.1.5 Elevens försök till påverkan på läraren
Alla lärarna tror att elever ibland försöker påverka läraren, för att få en gynnsammare bedömning. Men ingen av lärarna tycker att de blir påverkade och de tycker även att det är lätt att genomskåda. De ansåg inte att det var något problem. Det som elever har försökt med är bland annat inställsamhet och påtryckningar på läraren att läsa elevens inlämningsuppgift en gång till för att få högre betyg.
Mia: Ja, genom inställsamhet. De använder knep som gett resultat vid tidigare bedömningar.
Ebba: Ja, om man som lärare inte är medveten om problemet.
Ulla: Jag tror att jag varit med om en del försök från elevers sida under mina 35 år i läraryrket, men jag har ingen känsla av att de lyckats när det gäller mig.
Eva: Det har hänt mig att jag efter påtryckningar från en elev läst en inlämning en gång till och ändrat bedömningen till ett bättre betyg, men det påverkar dock inte kursbetyget. En del elever är mer aktiva i att ta reda på hur de ligger till i kursen och vad de ska göra för att höja betyget.
Ann: Ja jag tror att det finns elever som försöker påverka lärarens bedömning, men det är oftast lätt att genomskåda. Det handlar många gånger om elever som försöker ställa sig in hos lärare. Men jag anser inte att det är något stort problem.
5.1.6 Övrigt som kan påverka bedömningen
Övrigt som respondenterna tog upp och som kunde påverka deras bedömning var att någon kunde låta vissa elever slippa krävande moment som de låg efter med. En lärare menar att det inte finns några bedömningar som blir helt rättvisa och att allt påverkar.
17
Ulla: När jag har restare som ligger efter med ett tiotal uppgifter och någon av dem är nitiska och seriösa i sitt kunskapande så kan de ibland slippa något överarbetat, mer krävande moment precis på sluttampen, bara för de kämpat så bra. Men bara om jag konkret kan ge exempel på var i kursen jag sett liknande prestation i andra liknande moment. Jag tror det är viktigt att eleven kan se och förstå vad som ingår i uppgiftslösandet. Men ofta är det samma elever som har rester i många olika kurser och har jag då flera karaktärskurser med eleven kan jag hellre fria än fälla, om du förstår vad jag menar. Det är ju inte så att om eleven skriver väl i svenska så när hon skriver väl även i en inlämningsuppgift, så blir kriterierna eller innehållet i karaktärsuppgiften bättre. Läraren måste kunna sina kurser, kriterier och så vidare, så elevprestationen är den som efterfrågas för den kurs det gäller. Eva: Ja det tror jag det finns. Närvaro, frånvaro, trots att man inte får det tror jag att det påverkar. Elevernas attityder, inställning och intresse. Kanske att fjäska.
Lisa: Det finns inga bedömningar som blir helt rättvisa, allt påverkar. Vem du är, vilka prov du gör, vilka arbeten du lägger ut, vilken APU du är på, elevens förhållningssätt till kunskap och så vidare. Efterhand kommer man fram till en röd tråd som ska genomsyra bedömningar på BF. Det är enklare i ett kärnämne, då träffar man eleverna en termin och har genomgång, prov, diskussion, arbeten, redovisningar, tar närvaro och sätter betyg. Mycket annat måste spela roll på BF, som APU-bedömning, grupparbetsansvar, ledarskap, att kämpa muntligt och skriftligt, APU, att ta ansvar för uppgiften. Sen träffar vi eleverna mycket, det påverkar betygsättningen eftersom man följer deras mognad. Oftast ser man ändå att två lärares bedömning av en elev stämmer väl överens.
5.2 Lärarens personlighet, normer och egna
värderingar.
De sex respondenter jag intervjuat är, alla utom en, eniga om att både lärarens och elevens personlighet, bakgrund eller beteende kan påverka bedömningen av en elev. Men även den lärare som inte är enig med de övriga, i denna fråga, menar att det är svårt att vara helt objektiv.
Ulla: En proffsig lärare skiljer på en elevs beteende, arbetssätt, etc. och utgår enbart från mål, betygskriterier och prestation att nå dessa vid sin bedömning. De… därför är det viktigt att elev och lärare, tillsammans, diskuterat vad som gäller. Sen är det svårt att vara helt objektiv, vi ska ju individualisera och utgå från elevens behov och förmåga också. Men om det är tydliga uppfostringsbekymmer, latmaskar, etc. så är det inget jag nämner. Jag försöker verkligen se till att bedöma hur eleven arbetar och se vilka resultat hen eller hon uppnår… oberoende av vilken stil eller uppfostran jag själv har… för färgad av sin egne erfarenhet och sociokultur etc. är ju alla mer eller mindre tror jag.
18
Även om de flesta respondenter påpekar att de, i sin profession, inte får låta sådana faktorer som till exempel personlighet påverka bedömningen, så medger de att det kan hända. De är alla fullt medvetna om att de ska utgå från mål, kriterier och resultat när de gör sina bedömningar av eleverna, men menar att de även är människor med olika värderingar, personlighet och normer i bagaget och detta kan påverka.
Eva: Det är ju svårt att svara på… men jag tror att om en elevs personlighet, normer eller värderingar skiljer sig mycket från lärarens egna så… det kan omedvetet ha en negativ inverkan på bedömningen.
Lisa: Ja… i vissa av våra kurser läggs vikt vid människosyn, ansvar och mogenhet… då påverkar vårt tyckande.
5.2.1 Likvärdig bedömning
På frågan om lärare i allmänhet bedömer elever likvärdigt, så svarar hälften av respondenterna ja och hälften nej. De lärare som svarar nej menar exempelvis att det alltid kommer in annat, som egentligen är irrelevant, i bedömningen. De lärare som svarat ja på frågan menar att de tycker att de själva och deras nära kollegor bedömer likvärdigt, men de tror att det skiljer sig mellan olika ämnen. De tror till exempel att de nationella proven kan vara till viss hjälp för lärarna i de ämnena som berörs, i arbetet med att göra en likvärdig bedömning.
Mia: Nej. Det kommer alltid in annat då och då. Det hör man.
Eva: Jag hoppas att de flesta gör det. Jag tror att det kan skilja mellan olika ämnen. I vissa ämnen är det tydligt reglerat vad en elev ska kunna för ett visst betyg, medan andra ämnen uttrycker sina kursmål mer vagt. De lärare som har nationella prov i sina ämnen borde ha en viss hjälp av dom för att göra likvärdiga bedömningar. Jag tror att ett sätt som vore bra är att två lärare delar en kurs och sambedömer alla inlämningsuppgifter, eller att en oberoende lärare som inte känner eleverna är medbedömare.
5.2.2 Nära relationer
Flera av lärarna anser att det kan hända att man får en nära relation med en elev, som kan vara svårt att bortse ifrån vid bedömning. De tycker att det är oprofessionellt, men att det kan ske. Någon menar att det kan vara svårt om man får elever som man känner privat, eller om man känner deras föräldrar. Andra lärare säger att de hoppas att relationen inte påverkar bedömningen och att man inte får koppla ihop relation och bedömning.
Mia: Det får man inte få, det är oprofessionellt. Men det kan hända.
Ebba: Ja genom mentorskapet kommer man varandra närmare. Det gäller att se skillnad på sak och person.
19
Ulla: Nej, en just och vettig lärare ska kunna umgås med samtliga elever oavsett deras förmåga att nå vissa betyg. Det får inte kopplas ihop.
Eva: Det kan vara svårt. Jag har till exempel föräldrar till mina barns kompisar i en klass. Och en annan har barn på samma dagis som mig. I det läget är det svårt för att man känner dem lite mer än de andra eleverna. Men jag har sett till att jag inte är mentor till dem.
Lisa: Det händer nog, men man lär sig.
Ann: Det kan jag uppleva ibland när man har mycket undervisning i samma grupp som vi till exempel har i år 1 inom karaktärskurserna. Det är ju så att vissa elever får man en närmare relation till. Om det påverkar bedömningen vill jag låta vara osagt. Jag hoppas inte det.
5.2.3 Bedöma ”för snällt” eller ”för hårt”
Några av respondenterna tror att de oftare bedömer ”för snällt” än ”för hårt”, ”hellre fria än fälla” menar de. Någon tror att det inte handlar om att eleverna bedöms olika, utan att det handlar om att olika lärare har olika syn på bedömning. Denna lärare anser också att det borde diskuteras mer kring bedömningsfrågor, så att bedömningarna blir så likvärdiga som möjligt.
Ulla: Ja i och för sig, men jag hoppas att hållningen är densamma för samtliga. Att det inte är eleverna som bedöms olika utan vissa lärare som har olika bedömningssyn. Det viktigaste är nog ändå att läraren är så rättvis som möjligt mot eleverna i den kurs han har. Att vi alla är olika vet vi ju, så på en skola lär sig elever koder för olika lärare. Ett lands lärare kan säkert delas in i mjukare och hårdare lärare, men man hoppas ju att bedömningsfrågor diskuteras mycket mellan berörda, för att det ska bli så likvärdigt som möjligt för varje kriterie.
Eva: Oftare för snällt tror jag, hellre fria än fälla tycker jag man hör från kollegor då och då. Naturligtvis kan man inte sänka kraven för ett G. Om man bedömer för hårt så kan det möjligen vara ett sätt att få igång elever som tror att de kan glida igenom skolan med ok betyg utan att göra någon vettig insats. Som en markering, skärpning!
5.2.4 Lärarens bedömningsgrunder
Alla lärare är eniga i att de ska bedöma eleverna utifrån målrelaterade betygskriterier, kunskaper och olika resultat. Annat som nämns är ansvar, arbetsformer, arbetssätt, förmåga, empatisk förmåga och förhållningssätt som de tycker spelar in på grund av programmens karaktär.
20
Eva: I första hand efter resultat, både i teori och i praktik. Dessutom väger jag in andra förmågor beroende på kurs, till exempel empatisk förmåga och förhållningssätt. Är det en ren teorikurs så är det resultatet som räknas. Lisa: I första hand de kriterier som finns, sen ser jag till arbeten, prov, genomförande, ansvar, APU.
Ulla: Genomdiskuterade nedbetade mål, arbetsformer, arbetssätt, individens förmåga, kunskapsmål i kursen, hur de nås, vad som ska nås.
Ann: Jag anser att jag bedömer eleverna utifrån de kriterier som finns i respektive kurs, men det kan ju se olika ut beroende på deras olika inlärningsstilar.
5.3 Läraryrket – andra yrken
De flesta lärarna nämner orden makt och beroendeställning och då som något negativt. En lärare anser inte att skillnaden mellan andra yrken och att vara lärare är så stor, men att betygshetsen ändå gör att läraren kan vara en hemsk maktfaktor
Ebba: Man får inte använda sin makt som lärare på fel sätt.
Ulla: Nja egentligen inte. Vi blir ju värderade och bedömda, poängsatta, vad vi än arbetar med, mer eller mindre, eventuellt kan det kanske vara ett väldigt tydligt orosmoment att relationen elev – lärare har blivit så inflationsutsatt just nu. Betygshetsen har nog ökat på senare år med hård konkurrens om högskoleplatser och friskoleplatser. Lärare kan ju på ett sätt vara en otäck maktfaktor och påverkansgraden tycks ju vara jobbig enligt lärarfacktidningar på grund av att anmälningar om orättvisa betyg ökat. Men å andra sidan ökar väl anmälningarna inom andra områden också, så läkare – patient är nog ganska likt. Och allmänhet – polis och socialsekreterare – klient. Alla kan ju råka illa ut oavsett vilken sida man är på.
Eva: Yrket är ju relativt speciellt när det gäller betygsättning. Det är ju en myndighetsutövning, en maktfaktor, och eleven är i beroendeställning i förhållande till läraren och det är inget som varken lärare eller elev tjänar på.
5.4 Sammanfattning
Det som lärarna menade kan påverka bedömningen av en elev är, förutom kunskapsprestationer, elevens sätt och attityd. En intresserad, positiv, och glad elev har lättare att få en mer positiv bedömning, än en elev som är negativ, ointresserad eller har hög frånvaro. Kön, social eller kulturell bakgrund påverkar oftast inte bedömningen enligt lärarna. De flesta lärarna är eniga om att både lärarens och elevens personlighet, bakgrund eller beteende kan påverka bedömningen av en elev. Några menar att de kan få nära relationer till elever som kan vara svåra att bortse ifrån vi
21
bedömningstillfället. Lärarna nämner också att de hellre friar än fäller eleverna. När lärarna jämför läraryrket, med andra yrken, använder de ord som makt och beroendeställning och då som något negativt.
22
6. Diskussion
6.1 Hellre fria än fälla.
En gemensam nämnare, både i min studie, Pettersson (2007) bok och i Selgheds (2004) studie, är att lärarna pratar om att ”hellre fria än fälla” när det kommer till betygssättning. I min studie säger lärarna att de tror att de oftare bedömer ”för snällt” än ”för hårt”. I Selgheds (2004, s.165ff) studie säger till exempel en lärare att ”hellre fria än fälla” om en elev, som man har en relation till, står och väger mellan IG och G. En annan lärare i Selgheds studie menar att hon, om det gäller avgångsbetyg, ”hellre friar än fäller”. Och Pettersson (2007) skriver att det är mer sympatiskt att fria än fälla om det finns oklarheter kring en elevs prestationer. Detta synsätt kan tyckas vara humant mot eleverna, men följer verkligen lärarna de uppsatta betygskriterierna vid dessa tillfällen? Och vad händer med de elever som lärarna inte anser att de har en god relation till? Är det ”hellre fälla än fria” som gäller då? Det känns som en ganska godtycklig metod som lärarna ibland använder sig av, men samtidigt mycket mänsklig.
6.2 Kompetenser utanför betygskriterierna
Lärare i min studie säger att de anser att det även är andra speciella kompetenser, förutom elevernas kunskapskrav utifrån betygskriterierna, som måste bedömas och då på grund av programmets karaktär. Kompetenser som mogenhet eller empatisk förmåga finns inte med i betygskriterierna, men anses ändå som mycket viktiga av lärarna. Det kan kanske bero på att det är förmågor som i allmänhet räknas som viktiga när man arbetar med människor inom olika yrken. Det kan också bero på att lärarna anser att vissa kursmål är tydligt reglerade, medan andra är mer vaga och att de då tolkar kriterierna olika. Elmeroth (2006, s.134ff) skriver att det är lätt att lärarna blandar ihop kriterier och mål. Målen talar om vad eleven ska kunna, medan kriterierna är till för att hjälpa läraren att bedöma elevernas kvaliteter i de olika ämnena. Både Selghed (2004, s.84) och Andersson (1999, refererad i Selghed 2004, s.85) tar upp att det kan vara svårt för lärarna att bortse från personlighets- och beteendeaspekter