Resultat från intervju

Respondenten, som är redovisningsspecialist på en Big 4-byrå och som har mångårig erfarenhet av IFRS, bekräftar att IFRS 15 är en mer omfattande standard då den innehåller fler punkter, sidor och tillämpningsbilagor. Respondenten menar att den nya intäktsstandarden täcker mycket mer då den har en annan konceptmodell jämfört med tidigare intäktsstandarder. Vidare menar respondenten att IFRS 15 är tydligare jämfört med de gamla standarderna med mindre gråzoner, samtidigt som den kan vara svårare att ta till sig eftersom den är mer omfattande. Då den nya standarden har en annan konceptmodell blir bedömningarna annorlunda jämfört med tidigare standarder. Å andra sidan kan de färre gråzonerna enligt respondenten leda till mer enhetlig tillämpning, vilket kan öka

41

bättre på grund av att företagen faktiskt bättre har jobbat igenom sin redovisning i samband med implementeringen av IFRS 15. Respondenten beskriver följande:

”…man fick en ögonöppnare för hur man faktiskt kontrakterade, hur man satte pris, hur man förhandlade med kund och vad man egentligen sålde.”

Respondenten lyfter fram att i samband med implementeringen av IFRS 15 hade många företag workshops för att utvärdera effekterna av den nya standarden, och för att kunna applicera IFRS 15:s femstegsmodell korrekt. Dessa workshops innefattade ofta flera olika delar av företaget som vanligtvis inte arbetar tillsammans, som säljare, jurister och redovisningsansvariga. Denna typ av workshop är enligt respondenten inte vanligt förekommande när nya standarder ska införas, utan berodde på IFRS 15:s utformning och femstegsmodell. I och med dessa workshops diskuterades även andra aspekter av verksamheten som inte var direkt kopplade till intäktsredovisningen. Respondenten ger flera exempel på hur företagen diskuterat olika typer av rutiner och processer för exempelvis hur avtal sluts och avtalens innehåll, bland annat hantering av rabatter. Respondenten menar därmed att IFRS 15 kan ha tvingat redovisningsfunktionen i företagen att förstå hur och vad företaget faktiskt säljer och därmed kan det ha resulterat i att intäkterna redovisas mer korrekt jämfört med tidigare. Det kan i sin tur ha höjt redovisningskvaliteten då respondenten menar att det inte är vanligt att man gör den typen av arbete när man implementerar en ny standard. Implementering av IFRS 15 var därför annorlunda för många företag, eftersom det uppstod ett tillfälle för företagens olika avdelningar att få djupare förståelse för andra delar av verksamheten.

Gällande revisorernas roll vid implementering av nya redovisningsstandarder menar respondenten att revisorer per automatik är mer noggranna vid granskning när en ny standard implementeras för att observera övergångseffekten. Revisorerna kan därför haft mer fokus på intäkterna på ett sätt de inte har vid ett normalår. Respondenten menar vidare att revisorerna kan ha gjort fler stickprov på intäktskontrakten för att analysera dem och se om företagen har gjort rätt, vilket kan haft effekt på redovisningskvaliteten.

43

7. Diskussion och slutsats

7.1 Diskussion

Syftet med studien är att undersöka om IFRS 15 påverkat redovisningskvaliteten på de finansiella rapporterna utgivna av företagen noterade på Stockholmsbörsen. Den nya intäktsredovisningen IFRS 15 blev obligatoriskt att tillämpa från och med 1 januari 2018 för alla företag som redovisar enligt IFRS (Deloitte 2016). IFRS 15 är en mer omfattande standard till skillnad från de tidigare standarderna om intäktsredovisning, IAS 18 och IAS 11. De tidigare standarderna ansågs vara svåra att tillämpa vid mer komplexa affärstransaktioner och hade begränsad vägledning vid transaktioner med flera prestationsåtaganden (IFRS 2014). IASB har därför lanserat IFRS 15 som ska gälla för all typ av intäktsredovisning och standarden syftar till att förbättra jämförbarheten, ge mer användbar information genom ökade upplysningskrav och minska behovet av tolkande vägledning som måste utvecklas från fall till fall (IFRS 2014). Då den nya standarden trätt i kraft relativt nyligen är det få studier som har studerat IFRS 15 påverkan på företagens redovisningskvalitet, och oss veterligen har inga sådana studier gjorts i en svensk kontext. En tidigare studie gjord i Dubai om IFRS 15:s påverkan på redovisningskvalitet har kommit fram till att standarden kräver mer bedömningar från företagsledningen (Trabelsi 2018), vilket kan leda till att företagsledningen då kan ha incitament till att resultatmanipulera. Samtidigt syftar den nya intäktsredovisningen till att ge mer användbar information till intressenterna (IFRS 2014), vilket borde leda till ökad redovisningskvalitet. Studiens hypotes har därför utformats till en neutral hypotes.

Studiens resultat visar att IFRS 15 har haft en positiv påverkan på redovisningskvaliteten för företag noterade på Stockholmsbörsen, eftersom variabeln år vilken representerar IFRS 15, har ett starkt signifikant negativt samband med onormala periodiseringar. Sambandet tyder på att redovisningskvaliteten har förbättrats efter införandet av IFRS 15. Resultatet gäller emellertid endast när onormala periodiseringar beräknas med den partiella Jonesmodellen, där beräkningen tar hänsyn till de onormala intäktsrelaterade periodiseringarna. Resultatet i studien vid beräkning enligt modifierad Jonesmodell, där hänsyn tas till de totala periodiseringarna, visar inget signifikant samband mellan variabeln år och onormala periodiseringar. Avsaknad av samband tyder på att resultatmanipulering fortfarande förekommer för företagen i studien, men att just den intäktsrelaterade manipuleringen ser ut att ha minskat sedan införandet av IFRS 15, vilket också är studiens främsta fokus. Då redovisningskvaliteteten har ökat efter införandet av IFRS 15 tycks det som att den nya standarden har bidragit till att begränsa möjligheterna för företagsledningen att agera utifrån sitt egenintresse. Studiens resultat tyder därmed på att företagsledningen inte agerar lika opportunistiskt, vilket innebär att informationsasymmetrin mellan ägare och ledning också minskat (Jensen & Meckling 1976) sedan införandet av IFRS 15. I intervjun med

respondenten, som är redovisningsspecialist på en Big 4-byrå och som har mångårig erfarenhet av IFRS, påpekas att den nya standarden kan uppfattas som tydligare med färre gråzoner jämfört med den gamla, vilket kan leda till mer enhetlig tillämpning när olika företag ska redovisa liknande transaktioner. Den mer enhetliga tillämpningen kan öka jämförbarheten mellan olika företags finansiella rapporter, vilket i sin tur kan öka användbarheten och därmed redovisningskvaliteten (Chen et al. 2010).

Företagen som tillämpar IFRS 15 verkar inte påverkas av institutionell tröghet (Aerts 2001), eftersom redovisningskvaliteten har ökat efter införandet av IFRS 15, vilket kan tyda på att företagen har lyckats med att implementera den nya intäktsredovisningen. Implementeringen av IFRS 15 verkar därmed inte ha orsakat samma svårigheter som uppstod vid implementering av exempelvis IFRS 3 (Gauffin et al. 2016). Enligt vad som framkom i intervjun med respondenten krävdes det att företagen gjorde en ordentlig genomgång av de förväntade effekterna av IFRS 15 innan standarden implementerades, vilket ofta resulterade i ökad kunskap för redovisningsfunktionen om det egna företagets verksamhet. Det kan i sin tur ha ökat redovisningskvaliteten eftersom redovisningsfunktionen kan ha redovisat intäkterna mer korrekt efter att man fått ökad kunskap om verksamheten. Arbetet inför implementeringen kan också ha lett till att rutiner och processer effektiviserats. Resultatet kan även tyda på att revisorer som externa övervakare har granskat de finansiella rapporterna mer noggrant då redovisningsstandarden är ny. Det är även något som indikeras i den genomförda intervjun, där respondenten nämner att revisorerna ofta granskar berörda delar av redovisningen extra noggrant vid implementering av nya standarder. Man bör dock ha i åtanke att den positiva effekt som IFRS 15 tycks ha på redovisningskvaliteten enbart uppmätts för år 2019. Över tid kan den positiva effekten försvinna i takt med att företagen vant sig vid den nya standarden, vilket kunnat påvisas vid implementering av IFRS 3 (Gauffin et al. 2016).

Viktigt att ha i åtanke är också att alla observationer gällande onormala periodiseringar avvek från noll, förutom vid beräkning enligt partiell Jonesmodell år 2019 (se Tabell 3). Det indikerar att alla företag resultatmanipulerar i någon grad, förutom något företag år 2019 enligt partiell Jonesmodell. Medelvärdena för både modifierad och partiell Jonesmodell år 2019 är däremot större än noll, vilket tyder på att resultatmanipulering fortfarande förekommer för de flesta företagen i urvalet efter införandet av IFRS 15. De minskade onormala intäktsrelaterade periodiseringarna enligt den partiella Jonesmodellen för år 2019 kan även bero på andra faktorer än medveten manipulation, som exempelvis förändringar i

45

och bedömningar vid periodisering (Dechow & Skipper 2000), vilket modellerna inte tar hänsyn till.

Utöver sambandet mellan år och resultatmanipulering framkommer i studiens statistiska analys även ett positivt samband mellan resultatmanipulering och företagens upplysningar. Sambandet innebär att i de modeller där de onormala periodiseringarna beräknats genom partiell Jonesmodell tycks företagen med mer upplysningar även ha mer resultatmanipulering efter införandet av IFRS 15. Tolkas mängden upplysningar som ett uttryck för de finansiella rapporternas transparens går studiens resultat emot tidigare forskning som påvisat ett negativt samband mellan transparens och resultatmanipulering (Hunton et al. 2006; Lobo & Zhou 2001). Syftet med IFRS 15 är delvis att de finansiella rapporterna ska bli mer transparenta (Falkman & Lundqvist 2016), vilket studiens resultat indikerar inte har skett. Studiens resultat skulle kunna tyda på att även om företagen anger mer information i form av ökat antal ord i sina noter om intäkter, så ger den redovisade informationen inte mer transparens och därigenom högre redovisningskvalitet. Det kan tyda på att det uppstått ett informationsöverflöd i upplysningarna efter att IFRS 15 införts, vilket påverkar användarens förmåga att prioritera och komma ihåg informationen (Schick et al. 1990). Bristen på transparens tyder på att det fortfarande finns informationsasymmetri mellan företagsledningen och företagets intressenter (Jensen & Meckling 1976). Det positiva sambandet mellan resultatmanipulering och upplysningarnas omfattning skulle även kunna vara ett tecken på frikoppling från företagsledningen (Meyer & Rowan 1977), eftersom företagen redovisar fler ord i enlighet med IFRS 15:s utökade upplysningskrav, men att det ökade antalet ord inte ger kvalitativ information till användarna av de finansiella rapporterna. Avsaknad av användbar information tyder på låg redovisningskvalitet (Chen et al. 2010).

Värt att notera, som tidigare presenterats, är att antalet ord kan anses vara ett vagt mått på transparens, eftersom upplysningarnas kvantitet inte nödvändigtvis påverkar kvaliteten (Beretta & Bozzolan 2004). Resultatet visar emellertid tydligt att upplysningarna ökat i omfattning år 2019 jämfört med år 2017, vilket tydliggörs i Tabell 3 där det går att utläsa att både upplysningarnas medelvärde och minimi- och maximivärden ökat. Det innebär således att företagen tagit till sig de utökade upplysningskraven som finns i IFRS 15 och att det därmed inte förkommer någon institutionell tröghet (Aerts 2001) gällande mängden upplysningar.

Studiens resultat gällande förekomsten av resultatmanipulering och företag med bonusprogram för företagsledningen går delvis i linje med tidigare forskning (Cheng & Warfield 2005; Guidry et al. 1999; Healy 1985). Det råder ett starkt signifikant positivt samband mellan onormala periodiseringar beräknade med partiell Jonesmodell och

variabeln för bonusprogram, vilket innebär att de företag som använder sig av bonusprogram för sin företagsledning har högre grad av resultatmanipulering än de företag som inte använder sig av bonusprogram. När de onormala periodiseringarna beräknats enligt modifierad Jonesmodell uppstår inte något signifikant samband, vilket kan tyda på att det är just de intäktsrelateradeperiodiseringarna som påverkas av förekomsten av bonusprogram i företagen. Enligt bonushypotesen i PAT skapar bonusprogram incitament för resultatförbättring, men även resultatmanipulering (Watts & Zimmerman 1978). I studiens resultat framkommer det att en tydlig majoritet av företagen (nära 90 procent, se Tabell 3) använder sig av bonusprogram, vilket tyder på att det är ett vanligt förekommande sätt att motivera företagsledningen att arbeta för att öka företagets resultat men det ökar även risken för medveten manipulation, vilket studiens resultat pekar på.

Tidigare studier visar att revisorer fungerar som övervakare som ska begränsa förekomsten av resultatmanipulering (Francis 2011) och att de genom normativ press (DiMaggio & Powell 1983) även kan bidra till att nya standarder implementeras och efterlevs i företagen (Carmona & Trombetta 2008). Det finns i modell 1 (se Tabell 5) där de onormala periodiseringarna beräknats enligt modifierad Jonesmodell svagt signifikanta positiva samband mellan onormala periodiseringar och Deloitte och andra revisionsbyråer än Big 4- byråerna. Sambandet kan tyda på att Deloitte och byråer som inte räknas till Big 4 inte lever upp till rollen som övervakare på samma sätt som övriga byråer i studien. Att Deloitte sticker ut jämfört med andra Big 4-byråer går i linje med tidigare forskning av Donatella et al. (2019) som visar att förekomsten av resultatmanipulering kan skilja sig åt mellan olika kommuner beroende på vilken byrå som används, och att Big 4 därför inte alltid kan ses som en homogen grupp. Kategorin annan revisionsbyrå får ett signifikant positivt samband även i modell 6 där de onormala periodiseringarna avser endast år 2019 och beräknats enligt partiell Jonesmodell. Tidigare forskning visar att företag som revideras av de större byråerna har lägre grad av resultatmanipulering (Becker et al. 1998), vilket antas bero på att de som arbetar på en större byrå har högre kompetens (DeAngelo 1981). Därmed går studiens resultat i linje med dessa argument avseende att företagen som anlitar andra revisionsbyråer än Big 4 resultatmanipulerar i högre grad, vilket tyder på att de byråer som inte tillhör Big 4 inte uppfyller sin roll som övervakare (Jensen & Meckling 1976) i samma utsträckning som Big 4-byråerna. De tycks inte heller utöva lika mycket normativ press (DiMaggio & Powell, 1983) för att sprida kunskap om IFRS 15 till sina klienter.

47

andra branscher, eftersom telekomföretag ofta har långa och komplexa avtal som innehåller flera komponenter. Den nya intäktsredovisningen förväntas även kräva mer bedömningar från företagsledningens sida (Trabelsi 2018), vilket kan få effekt på resultatmanipuleringen i företagen. Studiens resultat indikerar att när onormala periodiseringar beräknas med den partiella Jonesmodellen, där hänsyn tas till de onormala intäktsrelaterade periodiseringarna, är det fastighetsbranschen som tenderar att resultatmanipulera i högre utsträckning. Däremot fanns det inga signifikanta samband för telekom- och teknikbranschen och onormala intäktsrelaterade periodiseringar, vilket innebär att även om telekombranschen troligtvis påverkas mest av den nya standarden enligt Hjelström & Hjelström (2018), så manipulerar de företagen inte sina intäkter i högre utsträckning. När onormala periodiseringar däremot beräknats enligt den modifierade Jonesmodellen, där hänsyn tas till totala onormala periodiseringarna, fanns det signifikanta positiva samband för både fastighetsbranschen och telekom- och teknikbranschen. Det tyder på att när de totala periodiseringarna tas i beaktning så är det fastighetsbranschen och telekom- och teknikbranschen som tenderar att resultatmanipulera i högre grad.

Studiens resultat visar att det råder ett negativt samband mellan resultatmanipulering och företagsstorlek, vilket tyder på att de större företagen resultatmanipulerar i mindre utsträckning än de mindre företagen i studien. Det går i linje med tidigare studier av Chen et al. (2010) som finner att större företag har högre kvalitet på sina periodiseringar, och Yu (2008) som menar att större företag följs av fler analytiker och därför har lägre grad av resultatmanipulering. Resultatet kan tyda på att de mindre företagen upplever mer institutionell tröghet (Aerts 2001) än de större företagen. Det negativa sambandet mellan resultatmanipulering och företagsstorlek innebär att argumentet att större företag utsätts för mer politisk press och därmed vill minska sitt resultat genom resultatmanipulering (Watts & Zimmerman 1978) inte stöds av resultaten i denna studie.

Variablerna för internationalisering, lönsamhet och skuldsättningsgrad har inte några signifikanta samband med de beroende variablerna i någon av studiens modeller, varken vid beräkning av de onormala intäktsrelaterade periodiseringarna eller vid beräkning av de totala periodiseringarna. Det verkar således som att dessa variabler inte har någon betydelse för redovisningskvaliteten för företagen som är noterade på Stockholmsbörsen. I genomsnitt hade företagen i urvalet ungefär 30 % av sin försäljning utanför EU, vilket kan tyda på att företagen har intressenter i världen utöver sina nationella intressenter. Trots det visar studiens resultat att det inte har fått någon effekt på redovisningskvaliteten. Resultatmanipulering förekommer således inte i mindre utsträckning på grund av att företagen har försäljning utomlands, vilket går emot Burke et al. (2019) studie. Burke et al. (2019) menar att företagen som verkar på en internationell marknad bör känna sig tvingade att följa de internationella redovisningsstandarder i större utsträckning och därför bör

studiens resultat påvisa att resultatmanipuleringen förekommer i mindre utsträckning för företagen som verkar på en internationell marknad. Inte heller verkar företagen som är noterade på en annan börs utöver Stockholmsbörsen ha högre redovisningskvalitet. Resultaten tyder därmed på att internationaliseringen inte gör de finansiella rapporterna mer tillförlitliga och jämförbara (Nobes & Parker 2008) samt mer transparenta (Lang et al. 2012). Värt att notera är emellertid att endast 4,4 % av urvalet är noterade på en annan börs utöver Stockholmsbörsen. Det går därför inte att dra tydliga slutsatser kring vilken effekt notering på en utländsk börs skulle kunna ha på ett företags redovisningskvalitet.

Faktorerna lönsamhet och skuldsättningsgrad har inte heller någon påverkan på företagens redovisningskvalitet. Resultatet i studien går därför emot Healy & Wahlen (1999) som hävdar att lönsamheten påverkar förekomsten av resultatmanipulering, eftersom ett företags lönsamhet ofta är kopplad till ett företags aktie, vilket borde leda till att företag som har högre lönsamhet bör ha högre grad av resultatmanipulering. Sweeney (1994) hävdar att det finns ett positivt samband med resultatmanipulering och skuldsättningsgrad, vilket inte kunnat påvisas i denna studie.

Utöver att testa de samband som uppkom i analysen där både år 2017 och 2019 var med, utformades även modeller för de enskilda åren. Signifikanta samband återfinns då fortfarande, men modellerna fick lägre förklaringsgrad. Att sambanden återfinns även för de enskilda åren pekar på att IFRS 15 har haft en positiv effekt för redovisningskvaliteten, men att det även kan finnas andra faktorer som påverkat de redovisade intäkterna som inte har att göra med medveten manipulation från företagsledningen. Effekten som visas i resultatet kan även bero på att IFRS 15 nyligen införts vilket kan påverka agerandet från både företagsledningen och revisorerna som tidigare nämnts. Det går därför inte med säkerhet säga vad förändringen i redovisningskvaliteten beror på eftersom modellerna inte fångar det.

Studiens resultat visar att resultatmanipulering fortfarande förekommer för företag noterade på Stockholmsbörsen även efter införandet av IFRS 15. Däremot har de intäktsrelaterade onormala periodiseringarna minskat, vilket leder till slutsatsen att IFRS 15 har ökat redovisningskvaliteten, och gjort de finansiella rapportera mer beslutsanvändbara med avseende på intäktsredovisningen.

49

tycks ha ökat, eftersom de onormala intäktsrelaterade periodiseringarna har minskat efter implementering av IFRS 15. Företagen noterade på Stockholmsbörsen visar därmed inte någon institutionell tröghet vid implementering av den nya standarden, utan snarare visar företagen att de har agerat utifrån den nya regelverket och har därmed lyckats med implementeringen av IFRS 15. Då resultatmanipuleringen verkar ha minskat efter införandet av IFRS 15 tyder det på att den nya standarden har begränsat möjligheterna för företagsledningen att agera opportunistiskt, det vill säga att manipulera företagets intäkter. Det resulterar i att informationsasymmetrin mellan ägare och ledning har minskat till följd av IFRS 15. Att redovisningskvaliteten har ökat tyder även på att beslutsanvändbarheten för företagets intressenter har ökat.

En begränsning med studien är emellertid att de modeller som använts för beräkning av onormala periodiseringar inte tar hänsyn till alla möjliga faktorer som påverkar ett företags periodiseringar, och modellerna kan därför indikera att resultatmanipulering skett även om de onormala periodiseringarna berott på något annat än just resultatmanipulering. Vi kan inte heller uttala oss om vad som är den exakta orsaken till förbättringen, men i intervjun som genomfördes lyfte respondenten fram det omfattande arbete som företagen gjorde inför implementeringen av IFRS 15 som något som bidragit med ökade kunskaper om den egna verksamheten, vilket kan ha bidragit till en mer rättvisande intäktsredovisning.

De totala onormala periodiseringarna förekommer fortfarande efter implementering av IFRS 15, vilket innebär att resultatmanipulering fortfarande existerar, och att företagsledningen fortfarande agerar utifrån sitt egenintresse. Däremot har de onormala intäktsrelaterade periodiseringarna har minskat, vilket leder till slutsatsen att IFRS 15 tycks ha minskat resultatmanipuleringen av intäkter som i slutändan innebär att IFRS 15 ökat redovisningskvaliteten på de finansiella rapporterna utgivna av företagen noterade på Stockholmsbörsen.

7.3 Studiens bidrag

Studiens resultat bidrar till litteraturen om resultatmanipulering genom att påvisa att den nya intäktsstandarden IFRS 15 har bidragit till en minskning av intäktsrelaterad manipulering för företag noterade på Stockholmsbörsen. Tidigare har just intäktsredovisningen fått särskild uppmärksamhet efter redovisningsskandalerna som skedde under början av 2000-talet, där behovet av en ny intäktsredovisning tydliggjordes efter skandalerna. Studien bidrar även till litteraturen gällande byte av redovisningsstandarden IAS till IFRS, och bytets påverkan på redovisningskvaliteten. Studien resultat kan påvisa att den nya intäktsredovisningen har minskat resultatmanipuleringen och därmed ökat redovisningskvaliteten i den svenska kontexten,