Resultat från intervju

I denna del har det material som samlats in under intervjuerna sammanställts och strukturerats utifrån de huvudsakliga ämnesområdena som diskuterats under intervjuerna. Detta för att resultatet ska bli mer överskådligt. Intervjufrågor finns att se i bilaga 1.

Utgångspunkter

Den utlösande faktorn till att planeringsarbetet påbörjades för Uppsala resecentrum var trafiken. Den gamla bangården var i dåligt skick och saknade kapacitet för att ta emot ökade resströmmar. Efterhand har planering och utformning av hus, torg och gator anpassats till att skapa en attraktiv plats och fokus har vidgats till mer än bara trafikplaner. Ett verksamt arbete påbörjades för att skapa en tilltalande miljö runt omkring resecentrumet.

Mer än bara en trafikapparat?

Intervjupersonen anger att bebyggelsen runt resecentrum genom sin utformning och användning bidrar till att resecentrum blir någonting mer än en trafikplats. Två av de planerade byggnaderna antar en bågform så att det skapas ett mer markerat rum mot

järnvägen och byggnadernas användning med kontor, handel och bostäder hoppas man skall bidra till att skapa en plats för fler människor än endast resenärer. Torget som uppförs här och gradängerna riktade mot solläge i söder är exempel på försök som gjorts för att skapa en trevlig plats för rekreation och där människor kan ha en trivsam stund.

Resecentrums relation till stadskärnan

Centrums behov av utvidgning var också något som togs fasta på i planeringen och att skapa förutsättningar för handel på den östra sidan blev därmed ett viktigt moment i

85www.banverket.se

45

resecentrumplaneringen. Kommunen ville helst se affärer längs med hela passagen under markplan men efter invändningar från Jernhusen och Banverket lades dessa planer ner. Ambitionen är dock att stadskärnan precis vid passagen och resecentrum skall växa ut och sammankopplas med Vaksala torg på den östra sidan.

Dagens naturliga rörelsestråk till stadskärnan är en slags diagonal från stationen (fig. 5.1), men intervjupersonen utesluter inte att passagen med förlängningen av Vretgränd i framtiden skulle kunna bli en naturlig länk till stadskärnan och därmed bilda ett nytt stråk som

kompletterar det redan befintliga. Centralpassagen skall inte endast användas som en

transportlänk utan ambitionen är också att den skall uppfattas som en förlängning av torget på den östra sidan ut över bussterminalen på västra sidan. Nya öppningar och entréer till

resecentrum kommer också knyta an till stråk som finns idag och bidra till mer rörlighet. Kommunen ville även skapa en passage under stadshuset mot resecentrum för att förbättra förbindelsen till stadskärnan och kontakten mellan östra och västra sidan ytterligare. Detta fick dock avslag på grund av kostnadsfrågor. Tunnlar skall dock byggas under spåret vid St Persgatans och St Olofsgatans övergångar vilket kommer att bidra till att minska järnvägens barriäreffekter.

Problematiska situationer

För att förbättra kapaciteten för gång- och cykeltrafikanter och på grund av trygghetsfrågor ville kommunen ha en bred passage. Dess placering gör också att ”den ligger fint i

stadsbilden” anser kommunen. När man kommer upp i marknivå och fortsätter i riktning mot Vretgränd har man utsikt mot slottet framför sig. Men rörelsen från passagen in i gränden är inte helt problemfri. Först måste gångtrafikanter och cyklister ta sig förbi bussgatan som belastas av tät linjetrafik och därefter måste Kungsgatan passeras, som är relativt hårt trafikerad av bilar och bussar. Den sistnämnda kommer att vara reglerad med trafiksignaler men bussgatan kan enligt intervjupersonen bli ett problem eftersom konflikter lätt kan uppstå mellan busstrafiken och den korsande cykel- och gångbanan. Arbetet med att skapa en trygg plats har också varit viktigt. Ett led i detta har varit satsningar på ökad aktivitet i närområdet men specifika ändamål har också genomarbetats. Passagen skall till exempel vara bred, förses med stora öppningar som bidrar till ljusinsläpp och rymd. Ljussättningen på hela området har också utarbetats noggrant och resulterar bland annat i att reducera antalet mörka hörn som kan upplevas obehagliga och otrygga.

Bilangörningen i närheten av stationen kan också bli problematisk. Den förbättrade

kopplingen mellan tågtrafiken och den kollektiva stadstrafiken som den nya busslösningen innebär hoppas man skall medföra ett minskat bilanvändande. Intervjupersonen berättar att en första tanke därför var att ta bort bilangörningen helt men det slutliga resultatet blev ändå att tillåta den på båda sidor om stationen. Konflikter kan dock uppstå på bägge sidor. På den västra ligger svårigheterna i att bilarna måste samsas med busstrafiken i bussterminalen och på Kungsgatan. På den östra sidan uppstår konflikter med gångtrafikanter eftersom biltrafiken skall anpassas efter de gåendes villkor på torget.

46 Prioriteringar

Intervjupersonen tar som exempel upp bussterminalen på en plats där en prioritering fått göras och tycker det skulle ha varit önskvärt med en bättre busslösning. Olika alternativ för

utformningen har övervägts men den långsmala bussterminalen blev slutligen den bästa lösningen. Trots sina nackdelar ansåg man att andra värden skulle prioriteras och denna bussangörning var åtminstone genomförbar. Bussarna i terminalen har hög intensitet och troligtvis är det nära den maximala gräns terminalen klarar av. En kompromiss på bekostnad av cykelparkeringar har redan gjorts för att få in fler bussar. I den tidigare planeringen var det tänkt att ett stort område på den västra sidan skulle bli cykelparkering i park men i stället har nästan hela denna sida av resecentrum tagits i anspråk för busstrafik. Enligt intervjupersonen var även en delning av busstrafiken till båda sidor om järnvägen uppe på förslag men

Upplands lokaltrafik ville ha trafiken koncentrerad till en plats. Återstående byggrätter på östra sidan är enligt intervjupersonen väl lämpade för kontorshus eftersom de är synliga från många håll och företag därmed kan visa upp sig. Det är dock inte helt fastställt ännu vad som slutligen blir aktuellt på platsen.

Torget på den östra sidan vill man ska fungera som en målpunkt och mötesplats men samtidigt skall personbilar kunna angöra stationen så nära som möjligt. En anpassning har därför gjorts så att biltrafiken måste röra sig över torget på de gåendes villkor, vilket även betyder att trafikeffektiviteten för bilar får ge vika för att skapa en mer trivsam plats. Intervjupersonen understryker att det behövs ytor och att man kör försiktigt för att denna lösning skall fungera tillfredställande. Biltrafiken bör ju inte bli för omfattande heller och kommunenskulle helst se en begränsning av trafiken men, hur resultatet i slutändan blir återstår att se.

Målgrupper

Majoriteten av Uppsalas resenärer är arbetspendlare, vilket gör att planeringen även anpassats för att tillgodose denna grupp. Tåget mellan Uppsala och Stockholm kommer få en egen säckperrong, vilken utrustas med en separat väntsal och passagen medför att resenärerna kan gå direkt ut på perrongen utan att behöva passera terminalhuset. En större livsmedelsbutik, kanske utrustad med en saluhall med specialvaror, kommer att placeras i båghuset, vilken enligt intervjupersonen främst kommer att vara riktad till pendelresenärerna eftersom platsen inte lämpar sig speciellt bra för biltrafik. Den övriga handeln vänder sig dock till en bredare publik.

Nya verksamheter vid resecentrum

Redan tidigt i planeringen diskuterades vilka funktioner som skulle kunna bli aktuella på området kring resecentrum. Intervjupersonen ger exempel på förslag som varit uppe för diskussion, vilka har varit allt från bandyhall till filmhus med små biografer och

eventverksamhet. Det har alltså inte varit brist på idéer men på grund av områdets ytmässiga begränsning måste avvägningar göras. På grund av det ökade intresset för området kan det däremot bli aktuellt med ytterligare exploatering direkt söder om stationen där mötet med Boländerna sker.

47 Resecentrums påverkan på stadsutvecklingen

I och med upprustningen och planeringsarbetet av resecentrum har många intressenter visat intresse för området i direkt anslutning till stationen. Men Uppsala växer även på andra platser. Intervjupersonen visar på en begynnande trend, att allt fler Stockholmare väljer att bosätta sig i Uppsala och pendla till arbetet i Stockholm eftersom det tidsmässiga avståndet inte skiljer sig mer än från pendeltågens eller tunnelbanans yttre stationer. Intervjupersonen tror också att denna andel inflyttare kommer att växa i snabbare takt efter ombyggnationen då tågtrafiken mellan städerna kommer få fler avgångar. Det gäller därför att skapa en så

attraktiv plats som möjligt runt stationen och att även bostäder finns i nära anknytning.

Lokal och regional koppling

Intervjupersonentror att ombyggnationen av resecentrum bidrar till att åtminstone befästa Uppsalas ställning som landets fjärde stad eftersom kommunikationerna förbättras.

Möjligheterna till att bli en mer attraktiv plats ökar och kombinationen av dessa medför också att Uppsala uppfattas som en trivsam plats för passerande tågresenärer. Intervjupersonen betonar också kopplingen till Arlanda som viktig eftersom möjligheten att locka

konferensgäster därmed ökar, vilket i sig medför ett ökat antal hotellnätter. Det har således inte heller varit svårt att locka intressenter för nya hotelletableringar.

5.2.2 Resultat och analys från nod- och platsundersökningar