Resultat i anknytning till teoretisk referensram

I följande avsnitt tolkar vi studiens resultat utifrån vår teoretiska referensram. Vi kommer att använda oss av Giddens teori om senmodernitet och självidentitet samt existentialismen då dem hjälper oss att förstå och analysera relationer i dagens samhälle. Sedan sammanfattar vi valda begrepp för att därefter tillämpa dem på vårt resultat. Avslutningsvis resumeras den teoretiska tolkningen.

5.3.1 Teori om relationer i det senmoderna samhället

Valet av teoretiska referensram grundar sig på studiens resultat som synliggör hur ledare skall bemöta millennials huvudangelägenhet sociala band har försvagats i dagens samhälle. Denna hanteras främst genom kärnkategorin relationell trygghet. Teorierna vi har valt att tillämpa på studiens resultat är förenliga med varandra. Det för att Giddens teori om senmodernitet och självidentitet innehåller inslag av existentialistiska teoretiker såsom bland annat Ronald Laing (Giddens, 2014:65–68). De båda teorierna delar grundantaganden om den mänskliga existensen samtidigt som de kompletterar varandra väl. Det genom att Giddens fokuserar på individen i interaktion med samhället, medans existentialismens föreställningar riktar sin uppmärksamhet på människans existentiella villkor. Kombinationen av dessa två teorier hjälper oss att förstå samt analysera sociala relationer i det senmoderna samhället. Vår teoretiska referensram bidrar således till en djupare insikt för betydelsen av relationell trygghet som ett teoretiskt begrepp.

Giddens teori om självet och samhället i den senmoderna epoken syftar till att förklara och analysera sambandet mellan modernitetens specifika drag, globaliseringens påverkningar och det individuella livet. Giddens beskriver att dagens senmoderna samhälle karaktäriseras av ett kaosartat tillstånd av valmöjligheter och risker (Giddens, 2014:11). Det kräver att individen har en grundläggande trygghet till så väl sig själv som till omvärlden för att kunna hantera detta. Denna form av trygghet menar Giddens är beroende av att individen har sociala band till andra människor för att tryggheten både kunna skapas och upprätthållas.

Ett begrepp som är användbart i Giddens teori för att förstå sociala relationer i det senmoderna samhället utgörs av det rena förhållandet. Giddens menar på att sociala band i det senmoderna samhället skiljer i jämförelse med tidigare. Det rena förhållandet är snarare förankrat i intimitet och emotionellt utbyte än materiella och ekonomiska behov. Detta visar således på att kärleks- och vänskapsrelationer är en annan typ av relationsform till skillnad från exempelvis släktingar och kollegor (Giddens, 2014:110–111). Det rena förhållandet vidmakthållas igenom en tillits- full allians mellan individerna. Relationen bygger således på frivilliga förpliktelser och personl- ig närhet för att förhållandet skall upplevas genuint och säkert. Sociala relationer är som tidigare nämnt en källa för individen att uppleva trygghet och därmed grunden för identitetsskapandet.

Individen är därav starkt beroende av att ha sociala band i det senmoderna samhället (Giddens, 2014:220).

En annan aspekt som är viktigt för att förstå sociala relationer i det senmoderna samhället utgörs av Giddens begrepp institutionell reflexivitet. Detta handlar om att samhället ständigt står inför omorganisation utifrån såväl ny information som kunskap. Som en följd av detta påverkas alla samhällets områden och således likaså människans samtliga vardagliga aktiviteter (Giddens, 2014:274). Reflexiviteten sträcker sig följaktligen ända in i självets innersta kärna, och därmed blir människans identitet ett reflexivt projekt som denne ensamt ansvarar för. Något som medför att individen ständigt behöver reflekterar, anpassa och omskapa sig utifrån de förändringar som sker i omvärlden (Giddens, 2014:45). Detta bidrar likaså till att individen reflekterar över sina sociala relationer, om de skall fortsätta upprätthållas eller inte. Sålunda blir det rena förhållandet också reflexivt organiserat. Som en konsekvens av detta har relationer tappat fasta strukturer eftersom allting kontinuerligt omskapas och förändras. Institutionell reflexivitet hotar således tryggheten i sociala relationer genom dess lösa ramar och föränderliga natur.

Giddens användning av Ronald Laings begrepp ontologisk trygghet är ytterligare en aspekt som möjliggör förståelsen för sociala relationer. Ontologisk trygghet är en principiell känsla som byggs upp under spädbarnsåren och som hjälper individen att orientera sig gentemot omvärlden. I det vuxna livet upprätthålls trygghet genom vardagliga rutiner vilket skapar en känsla av att såväl objekt som människor är varaktiga samt går att förlita sig till (Giddens, 2014:51). Den ontologiska tryggheten och sociala relationer är således ömsesidigt beroende av varandra. En individ med ontologisk trygghet har förmågan att möta livets osäkerheter och existentiella frågor. Vilka karaktäriseras av sociala, etiska, andliga och biologiska aspekter. Detta med en kärnfull och trygg känsla av sin egen och andras identitet och verklighetsförankring (Laing, 1973:36). Giddens menar även att dessa är förutsättningar för att individen skall våga engagera sig i det senmoderna samhället och andra individer trots de risker som existerar. Ontologisk trygghet är således avgörande för individens identitetsskapande och goda sociala relationer (Giddens, 2014:53).

För att förstå och analysera sociala relationer i det senmoderna samhället har vi även valt att använda existentialismens begrepp vara och icke-vara. Människan står inför en oändlig frihet som innebär att leva eller att inte leva, att vara eller att icke-vara. Således är dessa två förut- sättningar för medvetenheten om livets värde (May, 2001:25). Det är upp till den enskilda individen att förvalta denna frihet och livets betydelse genom att ta ansvar för att förverkliga sitt eget liv och därmed uppleva varat. Något som existentialismen uttrycker som människans fundamentala existens (May, 2005:109). För att kunna nå varat är individen beroende av sociala relationer som ger bekräftelse och tillit samt medvetenhet om dennes egna ansvar (May, 2005: 113–114).

För att individen skall kunna uppleva varat måste denne vara medveten om icke-varat. Det kräver att individen vågar möta och ta in dennes ständiga risk för att inte längre existera. Det skapar således en klarhet och ger meningsfullhet till det egna livet. Den yttersta aspekten av icke-varat är döden vilket belyser den mest absoluta formen av en människas icke existens. (May, 2005:117). Individen kan emellertid närma sig sitt icke-vara i levande form genom att förneka sitt egna ansvar och förmåga att förverkliga sitt liv.

Ytterligare ett begrepp som möjliggör förståelse för sociala relationer i det senmoderna samhället är konformism. Detta är en obestämd form av icke-varat, genom att individen följer normer i samhället samt lever utifrån redan förutbestämda ramar. Individens behov av social tillhörighet är stark och denne är beredd att betala ett högt pris för att bli accepterad, ett sådant

högt pris som sin egna existens. Genom att leva konformistiskt underkastar sig individen sociala normer. Detta skapar en skavande känsla av att inte leva ett sanningsenligt och meningsfullt liv (Aronsson, 2010:62). I dagens samhälle är konformism vanligt förekommande då individer identifierar sig med yttre ting och allting som sker i omvärlden. Konsekvensen blir att individen frångår sitt vara och den egna existens upplevs tom (May, 2002:39). Det krävs således ett mod från individen att inte underkasta sig sociala normer utan istället ta ansvar över sitt eget liv (Aronsson, 2010:62). Konformism belyser således både behovet av och de risker som finns med sociala relationer.

Sammanfattning av teoretisk referensram

Vår teoretiska referensram bestående av Giddens teori kring senmodernitet och självidentitet samt existentialismen. Detta hjälper oss att förstå samt analysera relationer i dagens samhälle. Centralt i vår teoretiska referensram är Giddens teori om det rena förhållandet. Det belyser hur sociala band skapas och upprätthålls i det senmoderna samhället, vilket främst utmärks av frivilliga förpliktelser och ömsesidig tillit. Institutionell reflexivitet påverkar likaså våra sociala relationer. Det genom att människan ständigt behöver utvärdera och omorganisera, både sitt eget liv men också sina relationer. För att ytterligare uppmärksamma angelägenheten av sociala relationer i det senmoderna samhället applicerar vi Laings uppfattningar ontologisk trygghet. Individen är beroende av tillitsfulla sociala relationer för att kunna lita på såväl sig själv som på omvärlden. Giddens menar att detta är väsentligt för att individen skall kunna agera utifrån det senmoderna samhällets alla risker och valmöjligheter.

För att ge vår teoretiska referensram en djupare analys tillämpade vi likaså existentialistiska begrepp. Varat är beroende av andra människor på sammas sätt som känslan av ontologisk trygghet. För att visa på den problematik som sociala relationer innebär använder tillämpar vi icke-varat och konformism. Dessa begrepp visar tillsammans på betydelsen av trygga sociala relationer samt utrymme för egen utveckling.

5.3.2 Resultat tolkat utifrån teori om relationer i det senmoderna samhället

Utifrån studiens huvudangelägenhet sociala band har försvagats i dagens samhälle och funna kärnkategori relationell trygghet valde vi vår teoretiska referensram. Den utgörs av Giddens teori om senmodernitet och självidentitet samt existentialistiska begrepp. Vi kommer i följande avsnitt att tillämpa den teoretiska referensramen på studiens resultat. Då den hjälper oss att förstå och analysera betydelsen av trygghet och sociala band i dagens samhälle. Stycket avslutas med en övergripande sammanfattning.

För att förstå betydelsen av relationell trygghet kan Giddens tankar om det rena förhållandet tillämpas. Det rena förhållandet symboliseras av och upprätthålls genom bland annat frivillig förpliktelse, ömsesidig tillit och personligt engagemang (Giddens, 2014:220). Det rena förhåll- andet skapar en trygghet som är avgörande för att individen skall kunna möta de utmaningar som det senmoderna samhället förorsakar (Giddens, 2014:51). Vi finner såväl likheter som skillnader mellan Giddens tankar kring det rena förhållandet och vår kärnkategori relationell trygghet. Likheten vi kan skåda utgörs av att båda två belyser individens behov av att uppleva trygghet i sociala relationer, det för att kunna hantera och möta de utmaningar som existerar i samhället. Relationell trygghet underbyggs av bland annat egenskaperna ömsesidig tillit och en nära relation. Vilka millennials upplever är av stor betydelse för att ledaren skall lyckas skapa trygghet i relationen. De är likaså centrala aspekter för vad som karaktäriserar ett gott ledarskap i dagens samhälle. Millennials önskar således liknande faktorer i relationen till sin ledare som Giddens använder för att beskriva det rena förhållandet.

Vi kan emellertid se att relationell trygghet till viss del skiljer sig från det rena förhållandet. Giddens (2014:110–111) beskriver att det rena förhållandet endast behandlar vänskap- och kärleksrelationer då dem bygger på frivilliga förpliktelser. Detta motsäger vad millennials idag värdesätter i en relation till såväl ledare som kollegor. Kategorierna genuin närvaro och social gemenskap illustrerar betydelsen av starka sociala relationer för att relationell trygghet skall uppnås i arbetslivet. Millennials vill följaktligen ha likvärdiga relationer på arbetet som denne har med vänner i privatlivet. Rena förhållanden tillgodoser individen med en grundläggande trygghet som hjälper denne att hantera diverse risker och möjligheter. Vi kan även se att millennials söker denna trygghet i arbetslivet för att klara av de utmaningar denne ställs inför. Ledaren behöver således erbjuda relationell trygghet. Vi tycker i och med det att vårt resultat bidrar till en förlängning av Giddens teori kring sociala relationers betydelse i det senmoderna samhället.

Giddens tankar om institutionell reflexivitet går i linje med millennials upplevda problematik vad gäller ledarskapet i dagens samhälle. Aspekter såsom digitalisering, snabba förändringar och tidsbrist framkom i vår studie som utmaningar, vilka försvårar möjligheten till att vårda och upprätthålla sociala band. Giddens menar på liknande sätt att det senmoderna samhället karaktäriseras av institutionell reflexivitet. Detta utmärks av ett ständigt informationsflöde som hela tiden ställer nya krav på att samhället oavbrutet skall omorganiseras. Något som influerar på individens samtliga alldagliga aktiviteter och sociala relationer. Institutionell reflexivitet bidrar till att allting förblir osäkert och föränderligt, vilket med detta resulterar i att individer kan uppleva sina sociala relationer som ostabila och otrygga (Giddens, 2014:274). På liknande sätt som Giddens menar på att det rena förhållandet hjälper individen att uppleva trygghet i det reflexivt organiserade samhället. Visar vår teoretiska modell på att millennials upplever att transparent kommunikation kan förebygga otryggheten som kommer med den upplevda probl- ematiken. Lyckas ledaren med transparent kommunikation bjudes samtliga medarbetare in till ett samtalsklimat som utmärks av ärlighet och tydlighet. Detta är något som millennials tycker är av stor betydelse då det ger känsla av kontroll och trygghet beträffande deras arbetssituation, samt inblick i vad som pågår i organisationen. Millennials uttrycker att de vill ha en ledare som inspirerar motiverar, som kommunicerar på en individ- och personlig nivå och som värnar mer om deras välmående än resultat. De menar på att relationell trygghet kan skapas om ledaren har en kommunikation som karakteriseras av öppenhet och ärlighet. Det är särskilt betydande i det senmoderna samhället då mycket är fritt flytande och dynamiskt.

I det senmoderna samhället är det likaså avgörande att individer känner ontologisk trygghet, det för att kunna bemöta och hantera utmaningar och valmöjligheter som existerar. Ontologisk trygghet är en känsla som utvecklas i barndomen och som sedan upprätthålls genom rutiner och bestående relationer i vuxen ålder (Giddens, 2014:51). Därmed visar den ontologisk tryggheten på människans fundamentala behov av sociala band. På liknande sätt som ontologisk trygghet ger förutsättningar för individen att kunna hantera skilda utmaningar, visar vårt resultat på att relationell trygghet är avgörande för att främja självledarskap. Det för att millennials skall våga möta utmanande arbetsuppgifter och ta självständiga beslut. Förekommer relationell trygghet i relationen mellan ledaren och medarbetaren främjas ett klimat där självledarskap får utrymme. Detta i sin tur skapar en god och tillitsfull relation mellan ledaren och medarbetaren. Således är både relationell trygghet och ontologisk trygghet avgörande för att frambringa goda sociala relationer.

Existentialismens varat och icke-varat är två oskiljaktiga komponenter av en människas liv. Varat inbegriper människans principiella och unika existens och nås via självmedvetenhet och eget ansvarstagande. Individen formar sålunda ett meningsfullt liv (May, 2002:108). En förutsättning för att nå varat är att få bekräftelse från andra människor (May, 2002:113–114).

Icke-varat belyser den ständiga möjligheten till att icke-existera. Individen kan förspilla sitt eget liv om denne inte lever sanningsenligt med vad denne upplever är betydelsefullt (May, 2002:117). Existentialismens definition på varat och icke-varat liknar sambandet mellan vår kärnkategori relationell trygghet och kategorin leda med hjälp av det större syftet. Likt ovan kan vi även se i vårt resultat att millennials värdesätter en balans i ledarskapet. De upplever att det är viktigt att ledaren har en förmåga att kunna vägleda och föra en öppen dialog kring det större syftet. Det handlar både om att individen skall ges möjlighet till eget initiativtagande samt att ledaren stöttar och bekräftar. Denna typ av ledarskap ger förutsättningar för att relationell trygghet skall uppstå. Detta kan vi se innebär likaså möjligheten för individen att närma sig varat. Om ledaren däremot delegerar och styr för mycket i detalj och kontroll skapas en otrygghet hos millennials då självledarskapet hämmas. Om egna beslut inte får tas så minskar arbetsmotivationen och arbetet riskerar då att kännas otillfredsställande. Detta går i linje med vad som existentialismen menar med icke-varat då det innebär en form av att förspilla det individuella ansvaret.

Kategorin social gemenskap visar på betydelsen av tillhörighet och hur mycket millennials värdesätter ett arbetsklimat som är inkluderande och tillitsfullt. En arbetsmiljö där misstag accepteras och där olikheter välkomnas. Om ledaren främjar psykologisk trygghet och ett öppet klimat i arbetsteamet skapas relationell trygghetmellan ledaren och arbetsgruppen. Detta går i linje med existentialismens begrepp konformism som betonar människan som en social varelse, begreppet visar likaså på det mänskliga behovet av samhörighet. Människan har ett starkt behov av att tillhöra en social gemenskap, till vilket pris som helt. De är till och med beredda att förbise sin egen vilja och sin existens. Konformism är ett sätt att säkra sin plats i gruppen genom att underkasta sig dess normer och förväntningar även om det innebär att välja bort sin egna vilja för att passa in (Aronsson, 2010:62). Likheterna vi finner mellan vår teori och konformism är det starka behovet av social tillhörighet. Däremot upplever vi att vårt resultat visar på att individen kan undgå att bli konformistisk om ledaren ger förutsättningar till relationell trygghet och social gemenskap. Millennials värdesätter en gemenskap där normer och förväntningar tillåts att utmanas och förändras, det för att medarbetarna skall få möjlighet att ta egna initiativ, testa kreativa lösningar och vara sig själva. Om ledaren inte främjar en god social gemenskap kan det tänkas att psykologisk trygghet inte uppnås utan normer blir till stränga krav. Detta kan bidra till att individen inte upplever trygghet utan lever konformistiskt för att passa in i gruppen och då riskerar att närma sig icke-varat och ett liv utan mening.

Sammanfattning av teoretisk tolkning

Vår teoretiska referensram möjliggör en djupare förståelse och analys kring sociala relationer i dagens samhälle. Vårt resultat belyser att millennials upplever en problematik vad gäller ledarskapet i dagens samhälle. Det visar samtidigt att relationell trygghet är svaret på hur ledaren bör bemöta dessa utmaningar. Med hjälp av våra två valda teorier når vi en djupare förståelse för betydelsen av sociala band i dagens samhälle. Giddens teori om senmodernitet och självidentitet och existentialismen bygger på samma grundantaganden om den mänskliga existensen. Dessa möjliggör en helhetsbild vad gäller sociala relationers inverkan på individens förmåga till identitetsskapande samt hantering av samhällets utmaningar. Detta går i linje med hur vår teoretiska modell illustrerar att relationell trygghet är avgörande för individens förmåga att tillvarata möjligheter och egna resurser i arbetslivet. Vi kan därmed se att vår tolkning till stor del överensstämmer med de befintliga teoriernas synsätt på individers behov av sociala band.