Akademin för hälsa, vård och välfärd
Relationell Trygghet - nyckeln till ett gott ledarskap
En grundad teori kring millennials upplevelser av ledarskapi dagens samhälle
Annie Wetterhed och Madeleine Möllegård
Beteendevetenskapliga programmet
Sociologisk socialpsykologi 61–90
SOA135 Kandidatuppsats, 15 hp, VT20
Handledare: Jonas Lindblom
Förord
Vi vill rikta vårt största och varmaste tack till vår handledare Jonas Lindblom som med stor entusiasm, engagemang och positivitet har handlett oss under genomförandet av denna uppsats. Du har inspirerat oss, givit oss nya synsätt och fått oss att utvecklas. Vi vill även förmedla ett stort tack till er millennials som på ett engagerat vis har medverkat i vår studie och berikat vår forskning med intressanta perspektiv och upplevelser.
Annie Wetterhed och Madeleine Möllegård Västerås, 2020
Sammanfattning
Det traditionella ledarskapet har utmanats och vi är intresserade av att studera vad som i dagens samhälle utmärker ett gott ledarskap. För att avgränsa studiens intresseområde riktades fokus på generationen millennials, vilket är individer födda mellan år 1980–1999. Det med anledning av att dem är den senaste generationen in på arbetsmarknaden samt först med att bli in socialise-rade i ett globaliserat och tekniskt samhälle. Studiens syfte ämnar sålunda finna huvudange-lägenheten kring vad millennials upplever karaktäriserar ett gott ledarskap. Med grundad teori som metodansats genomfördes en kvalitativ studie med målsättning att generera en teoretisk modell, väl grundad i empiriska data. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med avsikt att synliggöra millennials upplevelser kring ett gott ledarskap. Resultatet visar att millennials huvudangelägenhet utgörs av att sociala band har försvagats i dagens samhälle vilket besvaras genom kärnkategorin relationell trygghet. Sålunda består den teoretiska modellen av ytterligare fem kategorier: transparent kommunikation, genuin närvaro, främja självledarskap, leda med hjälp av det större syftet samt social gemenskap. Den teoretiska modellen åskådliggör även kategoriernas relation till kärnkategorin, och besvarar således studiens syfte.
Nyckelord: Ledarskap, millennials, sociala relationer, relationell trygghet, grundad teori
Abstract
Traditional leadership has been challenged and we are interested in studying what distinguishes good leadership in today's society. In order to define the area of interest, the focus was set on the generation of millennials, who are individuals born between 1980 and 1999. Millennials are the latest generation into the labor market and first to become socialized in a globalized and technical society. The purpose of the study is to characterize what millennials experience as good leadership. Using a grounded theory as a method approach, a qualitative study was conducted with the aim of generating a theoretical model, well founded in empirical data. Ten semi-structured interviews were conducted with the intention of highlighting millennials' experiences of good leadership. The result shows that the main concern of millennials is that social ties have weakened in today's society, creating an importance for more assured, secure relationships. Consequently, the theoretical model consists of a further five categories including transparent communication, genuine presence, promoting self-leadership, leading by means of the larger purpose and social community. The theoretical model also shows the categories' relation to the core category, and thus answers the purpose of the study.
Keywords: Leadership, millennials, social relations, relational sense of security, grounded theory
Innehållsförteckning
1.Inledning... 6
1.1. Syfte och intresseområde... 7
2. Tidigare forskning ... 8
2.1 Det globaliserade ledarskapet ... 8
2.2 Det flexibla ledarskapet ... 9
2.3 Det digitaliserade ledarskapet ... 10
2.4 Generationsbaserat ledarskap ... 11
2.5 Sammanfattning tidigare forskning ... 12
2.6 Vårt bidrag till forskningsfältet ... 12
3. Metod ... 13
3.1 Val av metod ... 13
3.2 Grundad teori ... 13
3.3 Teoretiskt urval... 14
3.4 Vårt förhållningssätt under forskningsprocessen ... 16
3.4.1 Emergens ... 16
3.4.2 Förförståelse ... 16
3.4.3 Memosskrivande ... 17
3.4.4 Teoretisk känslighet ... 17
3.5 Genomförande ... 18
3.5.1 Den öppna fasen ... 18
3.5.2 Den selektiva fasen ... 19
3.5.3 Den teoretiska fasen ... 20
3.6 Etiska ställningstaganden ... 21
4. Resultat ... 22
4.1 Millennials huvudangelägenhet ... 22
4.2 Vår teoretiska modell ... 23
4.3 Kärnkategori - Relationell trygghet ... 24
4.4 Kategorierna och deras relation till kärnkategorin ... 26
4.5 Relationell trygghet och balans ... 31
4.6 Sammanfattning av resultat ... 32
5. Diskussion... 32
5.1 Resultat i anknytning till syfte och frågeställning ... 32
5.2 Resultatet i anknytning till tidigare forskning ... 34
5.3 Resultat i anknytning till teoretisk referensram ... 36
5.3.2 Resultat tolkat utifrån teori om relationer i det senmoderna samhället ... 38
5.4 Självkritisk metoddiskussion ... 40
5.5 Avslutande kommentarer och förslag till framtida forskning ... 41
6. Referenslista ... 43
7. Bilagor ... 46
7.1 Bilaga 1 – Den öppna fasen ... 46
7.2 Bilaga 2 – Den selektiva fasen ... 46
1.Inledning
Det traditionella ledarskapet karaktäriseras av en auktoritär ledarskapsstil, vilket inbegriper en bestämd och tydlig hierarkisk struktur. Ledaren är dominerande och styr med hela handen samt har låg tilltro till sina medarbetares förmågor och kompetenser. Denne bjuder heller inte in medarbetarna till diskussion utan fattar istället självständiga beslut. Det för att upprätthålla sin egen makt och kontroll (Granér & Granér,1994:115). Det traditionella ledarskapet har under en lång tid dominerat i samhället och var fram till 1960-talet förekommande i organisationer. I relation till att samhället frekvent utvecklas och förändras har likaledes förutsättningarna på arbetsmarknaden avancerats (Lennér-Axelsson & Thylefors, 2005:104–107). Denna uppsats kommer att beröra hur olika samhällsförändringar såsom globalisering, digitalisering, flexibilit-et samt generationsskifte har utmanat synen på ledarskap i dagens samhälle. Dflexibilit-etta gör att dflexibilit-et både är intressant och relevant att studera hur det traditionella ledarskapet har utmanats, och vad som idag karaktäriserar ett gott ledarskap.
Forskarna Hersted & Frimann (2016) redogör i sin studie att det traditionella ledarskapet ofta förbiser möjligheter som förekommer med relationsskapande. De menar på att auktoritära och hierarkiska strukturer inte längre är aktuella i organisationer, utan i dagens samhälle förväntas ledaren främja ett gott gemensamt arbete mellan denne och arbetsgruppen. Att det traditionella ledarskapet har utmanats finner vi även uttryck för i massmedia. Henry F. De Sio och Katarina Walter (2019) identifierade framgångsfaktorer för framtida ledare i en artikel på motivation.se. Dem är fast bestämda rörande att ledarskapet har förändrats idag, då de anser att det traditionella ledarskapet är föråldrat. I dagens nymodiga värld är det inte längre hållbart och produktivt att rapportera uppåt och delegera arbetsuppgifter nedåt. De Sio & Walter (2019) är övertygade om att kommande generationer kommer att ställa andra krav på ledarskapet än tidigare. De menar på att framtidens ledare behöver leda med hjärta, hjärna samt finna självledarskapet i varenda individ. Det för att ledaren skall kunna möta nya förväntningar (Sveriges Ledarskapssajt, 2019, motivation.se).
Därav blir det intressant att ställa sig frågorna: Vad karaktäriserar ett gott ledarskap idag? Vilka egenskaper är önskvärda hos en god ledare? Vilka förväntningar ställs på ledarskapet?
I denna uppsats undersöks vad som utmärker ett gott ledarskap i dagens samhälle. Vi kommer i studien att avgränsa syftet till generationen millennials vilka är personer födda mellan år 1980–1999 och som utgör arbetsmarknadens senaste tillskott. Millennials är sålunda den första generationen som blivit in socialiserade i ett globalt och tekniskt samhälle. Enligt Kapoor & Solomon (2011) utmärker sig millennials från tidigare generationer. De menar på att millennials besitter andra egenskaper och förmågor, då de är utvecklingsinriktade, söker meningsfulla och kreativa arbetsuppgifter samt uppskattar gemensamt arbete och flexibilitet. Mot denna bakg-rund är det relevant att studera millennials upplevelser av ledarskap, då det finns anledning att tro att deras bild av ett gott ledarskap utmanar det traditionella ledarskapet. För att undersöka detta kommer vi att genomföra tio semistrukturerade intervjuer där millennials får möjligheten att fritt berätta om sina subjektiva upplevelser kring vad de upplever är ett gott ledarskap.
Vi kommer att genomföra studien på ett globalt världsledande teknikföretag, som innehar en arbetskraft som är mångnationell. De arbetar kontinuerligt med att förbättra och effektivisera befintliga arbetsprocesser för såväl medarbetare som organisation. Vi anser att det är väsentligt att göra vår studie på detta företaget då dem nu genomgår en omfattande förändringsresa. I och med detta skall ledarskapsstrategier aktualiseras och de i enlighet med vad organisationens medarbetare värdesätter i ett ledarskap idag. Vår studie blir likaså relevant att genomföra då arbetsrollerna inom organisationen till stor del består av specialiserade tekniska arbetsroller.
Dessa kräver i många fall lång erfarenhet och avancerad utbildning vilket resulterar i en arbetsstyrka med hög medelålder. I enlighet med detta är det av stor innebörd för organisationen att bli medvetna om vad millenniegenerationen önskar samt förväntar sig i ett ledarskap. Det är viktigt för att lyckas med att såväl attrahera som att behålla millennials som arbetstagare, samt för att möjliggöra en hållbar balans mellan seniora och juniora medarbetare.
Med grundad teori som vetenskaplig metodansats kommer vi att studera vad som upplevs som ett gott ledarskap i dagens samhälle med avgränsning till generationen millennials subjektiva upplevelser. Våra efterforskningar visar att det finns ett begränsat utbud av tidigare kvalitativa studier inom ledarskaps området. Därmed tillför vår studie ett bidrag till forskningen inom vårt studieområde då den kompletterar redan befintlig sådan. Grundad teori som metod innebär att forskaren beträder forskningsfältet öppet och utan en redan formulerad frågeställning, utan tidigare forskning och teoretisk referensram (Holton & Walsh, 2017:47). Vi önskar generera en teoretisk modell som kan hjälpa organisationer och ledare att utvecklas i sitt ledarskapsarbete och således bidrar studien till praktisk nytta. Ur ett sociologiskt intresse är uppsatsen likaså rel-evant då den berör vad millennials upplever är nyckeln till ett gott ledarskap i dagens samhälle, vilket är viktigt för att ledare skall kunna bemöta deras förväntningar.
1.1. Syfte och intresseområde
Det traditionella ledarskapet har utmanats och vi är intresserade av att studera vad generationen millennials upplever vara ett gott ledarskap, och vilka förväntningar de ställer på en ledare i dagens samhälle. Med en grundad teoretisk ansats kommer vi kunna beträda forskningsfältet öppet och förutsättningslöst. Vi söker identifiera huvudangelägenheten vilket innebär den mest utmärkande problematik som träder fram ur empiriska data (Thornberg & Forslund Frykedal, 2015:47). Syftet med studien är således att finna huvudangelägenheten av millennials upplevel-ser kring vad som karaktäriupplevel-serar ett gott ledarskap.
2. Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer tidigare forskning att presenteras med utgångspunkt från studiens syfte vilket berör vad millennials upplever utmärker ett gott ledarskap. Tidigare forskning hjälper oss att besvara frågan hur det traditionella ledarskapet har utmanats. Samt varför det kan anses vara så att millennials har nya förväntningar på ledarskapet jämfört med tidigare generationer. Vi kan se att det finns tidigare studier som berör vårt intresseområde utifrån såväl kvalitativ som kvantitativ forskning. Däremot finns det ett begränsat utbud av studier vad gäller den enskilda generationen millennials upplevelser av ett gott ledarskap. Vi upplever att det är ett relativt out-forskat område inom speciellt en svensk forsknings kontext. Den tidigare forskningen som vi fann kring studiens ändamål visar att synen på ledarskapet har utmanats i samband med olika samhällsförändringar vilket redovisas nedan. Vi har valt att tematisera dessa samhällsförändri-ngar enligt följande: globaliserat ledarskap, flexibelt ledarskap, digitaliserat ledarskap och ge-nerationsbaserat ledarskap.
Avsnittet grundar sig på den tidigare forskningen vi funnit i databasen ABI/INFORM Global med hjälp av sökorden: Leadership, millennials, generations, global organization leadership, successful leadership, flexible leadership, digital transformation and leadership. Vi kommer nedan presentera fyra teman vilka är baserade på tio stycken referensgranskande empiriska fors-kningsartiklar samt en artikel. Slutligen kommer vi att summera våra teman samt hur vår forskn-ing kan bidra till forsknforskn-ingsfältet.
2.1 Det globaliserade ledarskapet
Avsnittets inledande tema berör hur globaliseringen påverkar såväl samhällsstruktur som organisationsstruktur, vilket influerar ledarskapet. Globaliseringen har inneburit att människor, ting och information rör sig fritt över landsgränser. Något som har resulterat i sociala, kulturella, ekonomiska och politiska förändringar. I takt med globaliseringen är organisationer etablerade över flertalet kontinenter, vilket ställer högre krav på ledarskapet idag än tidigare (Giddens & Sutton, 2016:91).
Thorn (2012) genomförde en kvalitativ empirisk studie i USA där tolv ledare, varav tio män och två kvinnor från fyra internationella och finansiella utvecklingsinstitutioner deltog och intervjuades. Studien ämnade undersöka vilka ledarskapskompetenser som var betydelsefulla för framgångsrika ledare som arbetade på en global nivå. Respondenterna levde och arbetade i minst två länder, där flera av ledarna hade varit verksamma i mer än fyra länder samtidigt. Intervjufrågorna var sorterade i följande teman: ledarskapsutveckling, globalt ledarskap och kultur, internationell ledare samt ledarskapsutveckling för framtiden. I Thorns (2012) resultat framförs fyra grundläggande kompetenser för en global ledare. Det är betydelsefullt att som ledare ha en anpassningsförmåga vilket innebär att vara tillmötesgående i olika sociala kontexter. Det är likaså viktigt att ledaren har förmågan till relationsbyggande detta handlar om att ledaren skall kunna etablera och upprätthålla goda relationer. Att vara ledare i en global kontext kräver också en öppen och tillmötesgående kommunikation vilket innebär att ledaren skall vara lyhörd, tydlig och välvillig gentemot sina medarbetare. Den sista kompetensen är samarbetsfrämjande och innebär att ledaren skall ge möjlighet till delaktighet, inkludering och en känsla av samhörighet i arbetsteamet. Thorn (2012) menar att dessa ledarskapskompetenser är angelägna i ett globalt ledarskap för att kunna tillmötesgå en mångkulturell arbetskraft med flertalet skilda egenskaper, värderingar och arbetssätt samt för att lyckas få dem att arbeta väl tillsammans.
I likhet med Thorns studie visar även forskarna Hersted & Frimann (2016) att det finns specifika förmågor och arbetssätt som globala ledare bör inneha för att lyckas bemöta de händelser och
utmaningar som globaliseringen har bidragit till. Hersted & Frimann (2016) har vid Aalborgs universitet i Danmark genomfört en kvalitativ studie bestående av fyra intervjuer från ledarens personliga perspektiv. De har även analyserat hur ledarna själva diskursivt konstruerar sina ledarskapsutmaningar samt ledarskapsidentiteter. Studiens resultat åskådliggör att ledaren upplever att bemötandet av en mångnationell arbetsgrupp kan vara utmanande då medarbetarna besitter olika förväntningar. Detta är ett resultat av globaliseringens utbredning. Hersted & Frimann (2016) visar även i sitt resultat att om ledaren istället delar med sig av sina erfarenheter vad gäller dilemman, tvivel, utmaningar och osäkerhet så skulle utveckling och lärande bli möjlig i hela organisationen. Om ledaren inkluderar medarbetaren och dennes reflektioner, berikas organisationen i många fall av nya och kreativa uppfattningar om ledarskapet.
Likt ovanstående empiriska studier visar Davis (2018) artikel på vikten av att utvärdera vilka ledarskapsegenskaper som är bra i ett globalt ledarskap. Davis resultat utgörs av en sammanstäl-lning av redan befintlig forskning gällande ledarskap. Den första av fem egenskaper som Davis (2018) benämner är kulturell nyfikenhet, vilket innebär att ledaren skall ha ett intresse och en öppenhet för individer med olika kulturella bakgrunder. Den andra egenskapen innebär tvärkulturell merit och visar på vikten av ledarens förmåga att förstå och ha kunskap i hur man skall bemöta människor från skilda kulturer. Den tredje berör kulturell flexibilitet vilket handlar om att kunna hantera olika kulturella perspektiv och värderingar parallellt. Därefter nämner Davis att kulturell ödmjukhet är av betydelse för att ledaren skall förstå och ha insikt i att sin egen kultur inte är representativ för alla kulturer. Den femte egenskapen är reflekterande mindset detta innebär förmågan att kunna generera ett flertal lösningar eller modeller i en given situation, problem eller utmaning. Forskaren redogör att dessa egenskaper understöds genom brainstorming och reflekterande medarbetarsamtal. Davis (2018) menar att dessa förmågor är av betydelse i ett globalt ledarskap för att lyckas möta globaliseringens utmaningar, vad gäller missförstånd och kulturkrockar utifrån olika förväntningar och handlingsmönster.
2.2 Det flexibla ledarskapet
Som ett resultat av en ständigt föränderlig värld har flexibilitet kommit att bli både ett krav och en möjlighet för såväl individ som organisation. Det flexibla ledarskapet handlar om att möta och hantera skilda förväntningar från samhället. Den tidigare forskningen visar att den flexibla ledaren arbetar dynamiskt och effektivt för att ständigt kunna anpassa sig utefter den utveckling som sker i omvärlden.
Renea, Alannah & Mark (2006) genomförde en kvantitativ longitudinell studie i Storbritannien. Syfte med studien var att undersöka hur chefscoachning påverkar förmågan att som ledare vara flexibel i sitt arbete och i bemötandet av sina medarbetare. Respondenterna i studien bestod av 67 ledare från varierande organisationer som under en begränsad tidsperiod blev coachade i sitt ledarskap. Renea, Alannah & Mark (2006) fick ett resultat som visar positiva samband gällande coachingens påverkningar på ledarskapsutveckling, flexibilitet, stressnivåer samt arbetstillfred-sställelse. Forskarna kunde observera en trend i sitt insamlade empiriska material som visade att flexibilitetspoängen ökade allt eftersom tiden ökade, alltså ju längre in i studien ledarna kom desto mer flexibla blev dem i sitt arbete. Studiens resultat stärker dessutom argumenten om att chefsträning är ett utvecklingsverktyg som har positiv inverkan på ledarens förmåga till flexi-bilitet i arbetslivet. Målet med chefsträning är att främja ledarens flexibla förhållningssätt vilket är av stor betydelse för ett ledarskap i dagens dynamiska samhälle. Flexibiliteten hjälper ledaren att anpassa sig till förändring på ett effektivt sätt samt att kunna leda sina medarbetare i dessa snabbt skiftande omständigheter.
Likt ovan presenterad forskning visar likaså studien av Philip, Najmi, Odudzheva, Struckell (2017) på vikten av ledares förmåga till flexibilitet. Kommande forskningsartikel berör däremot frågan ur ett generationsperspektiv. Forskarna genomförde en kvalitativ studie i USA bestående av 57 frågor, samt två skalor, en för självutvärdering och en beträffande arbetstillfredsställelse. Forskarna redogör att i takt med ökad teknik och flexibilitet har det blivit en mer otydlig gränsdragning mellan såväl privatliv som arbetsliv. Därav är syftet att studera hur generationen millennials till skillnad från tidigare generationer upplever denna övergång. Resultatet visar att ny teknik som möjliggjort överlappningen mellan arbete och privatliv är positiv för millennials arbetstillfredsställelse. Det för att dem värdesätter flexibilitet och öppenhet i större utsträckning än tidigare generationer. Dem önskar likaså ett större eget ansvarstagande för att själva kunna äga och planera sin arbetsvardag, detta för att nå såväl personligt välmående som framgångsrika resultat i arbetet. Philip, Najmi, Odudzheva, Struckell (2017) argumenterar för att studiens forskningsresultat visar på betydelsen av att arbetsgivarna skapar förutsättningar för ett flexibelt arbete för att kunna tillmötesgå millennials önskan på flexibilitet i arbetslivet.
2.3 Det digitaliserade ledarskapet
Avsnittets tredje tema belyser hur fenomenet digitalisering har förändrat synen på ledarskap. Digitaliseringen är en process som gör det möjligt för organisationer att utveckla såväl arbets- och kommunikationsprocesser som affärsmodeller av digital karaktär (Gilan & Hammarberg, 2016:72–73). Ny teknologi utmanar det traditionella ledarskapet och ställer andra krav på att ledaren skall lyckas främja attityder som välkomnar alltmer digitaliserade arbetsmetoder.
April & Dalwai (2019) genomförde en fenomenologisk studie i Indien i en ledande organisation inom Sydafrikansk förmögenhetsförvaltning för att förstå ledarskapsstilar som praktiseras och behövs vid teknisk transformation. Forskarna samlade in kvalitativa data från 22 ledare genom en semistrukturerad intervjuguide med fokus på deras enskilda beskrivningar, kunskaper och perspektiv. April & Dalwais (2019) presenterar ett resultat som exemplifierar att det digitala ledarskapet nödvändigtvis inte behöver specialiserad kunskap kring själva tekniken. Utan det som blev uppenbart i studien var att den digitala ledaren bör innehava strategisk skicklighet och känslomässig uppmärksamhet för att lyckas få med sina medarbetare i organisationens digitala övergång. Ledaren behöver även skapa ett öppet klimat som karaktäriseras av nyfikenhet, där medarbetarnas erfarenheter och nyfikenhet kan integreras med varandra. Det understödjer en trygg miljö samt förståelse för olika generationer förväntningar och digitala kunskaper, något som skulle förbättra organisationens konkurrensvärde på en allt mer teknisk arbetsmarknad.
Den ovanstående forskningen kan kopplas samman med Kazims (2019) kvalitativa fallstudie som genomfördes på skilda organisationer med placeringsort i Frankrike. Syftet med studien var att urskilja de mest fördelaktiga ledarskapsstilarna och karaktärsdragen vid möjliggörandet av implementering av digital förändring. Forskaren använde en semistrukturerad intervjuguide vid insamling av empiriska data där åtta stycken utvalda chefer och ledande befattningshavare från varierande branscher och med väsentlig bakgrund om digitalt transformeringsinitiativ intervjuades. Studiens resultat åskådliggör att digitalt ledarskap handlar om att tillmötesgå och anpassa sina ledarskapsstilar och egenskaper för att kunna bemöta en miljö av digital karaktär, samt förändra sitt nuvarande arbetssätt. Den digitala ledaren bör även besitta förmågan att skapa ett klimat i arbetsteamet där medarbetarna är nyfikna och vill möta och använda ny teknik för att utveckla sin kompetens och sina arbetsrutiner. Det är följaktligen betydelsefullt att ledaren kommunicerar effektivare och tar tillvara på samtliga idéer och åsikter från olika generationer och perspektiv på arbetsplatsen. Detta kan stödja ett ökat teamwork och initiativtagande samt ge större förståelse för syftet med digital transformation inom organisationen.
Det två ovan berörda forskningsstudierna redogör vilka förväntningar som ställs på ledarskapet i relation till att en organisation genomgår en digital transformation. I artikel skriven av Zeike, Bradbury, Lindert & Pfaff (2019) berörs liknande område men ur ett perspektiv som belyser organisationens ansvar i en digitaliserad värld. Den kvantitativa tvärsnittsstudien genomförde forskarna i Schweiz på ett tyskt företag där 368 chefer frivilligt medverkade. Syftet med studien var att studera fördelarna mellan chefers digitala ledarskapsförmågor samt uppfattade psykiska välbefinnande. I studiens resultat framgår det att det finns ett positivt samband mellan uppfattad digital ledarskapsförmåga och psykologiskt välbefinnande. Att som ledare förfoga över digital ledarskapskompetens avser att behärska tillhandahålla en god kommunikation och främja en känsla av närvaro trots att det sker digitalt. Om ledare har förmågan till detta upplever denne en känsla av tillgänglighet, tillräcklighet och kontroll gentemot såväl medarbetare som arbets-uppgifter. Det är viktigt att organisationen har ledare med digital ledarskapsförmåga, då de annars riskerar att bli långsammare och mindre flexibla. På så vis blir kompetenser gällande digitalt ledarskap viktiga för såväl ledarens egna psykiska välmående som organisationens utveckling. Likt de andra benämnda artiklar i detta tema visar forskningen på betydelsen av att ledaren förfogar över rätt förmågor för att kunna bemöta en mer digitaliserad värld.
2.4 Generationsbaserat ledarskap
Slutligen presenteras den tidigare forskningens sista tema som berör generationsskifte, vilket i hög grad påverkar arbetsmarknaden. Generationsbaserat ledarskap handlar om att ledaren kan förstå och bemöta generationsspecifika förväntningar. Numera består arbetsmarknaden av fyra olika generationer med unika värderingar baserat på deras erfarna sociala, politiska samt ekono-miska händelser. Detta resulterar i olika förväntningar på ledarskapet.
Arsenault (2004) genomförde en kvalitativ studie i USA baserat på 790 respondenter bestående av en balanserad mängd representanter från varje generation. Undersökningen syftade till att synliggöra hur olika generationer skapar olika persona beroende på nationella, internationella och kulturella event samt beroende på rådande ledarskap. Den andra frågan berörde om det är så att olika generationer skiljer sig åt vad gäller ledarskapskaraktärer de beundrar. Studien nämner de fyra generationerna som veteraner (födda 1922–1943), Baby Boomers (födda 1944– 1960), Xers (födda 1961–1980) och Nexters (1981–2000). Forskarens resultat visar att det tydligt fanns ett kollektivt minne för varenda generation, vilket betyder att de har skiljaktiga uppsättningar av referensramar och ledarskapskaraktärer. Dessa är unika utifrån världshändel-ser som inträffade under generationens formativa tid. Den mest bemärkta likheten var att generationerna rankade ärlighet som den viktigaste ledarskapsegenskapen. Det som i resultat synliggjorde att skillnader fanns var deras generationsspecifika persona vad gäller värderingar, attityder och övertygelser om ledarskap. Forskaren framför att Veteraner och Baby Boomers värdesätter en ledare som är öppen vällande sina värderingar, sin etik och moral. Medan Xers och Nexters värdesätter ambitiösa ledare med beslutsamhet, som utmanar system och skapar förändring.
Salahuddin (2010) presenterar i likhet med ovan att det finns skillnader i ledarskapsstil bland arbetsmarknadens olika generationer. Forskarna har i en kvalitativ studie i USA undersökt nuvarande ledarskapsstilar i relation till generationsskillnader för att se om det fanns ett synligt samband mellan ledarskapsstil och generationskohort, samt deras möjliga påverkningar på den organisatoriska framgången. Forskarna genomförde intervjuer baserade på tre öppna frågor, samt en rankingskala av ledarskapsegenskaper och två följdfrågor som inbegrep skalan. Alla respondenter kom från ett lokalt universitet och urvalet skedde utifrån generationskriterierna veteraner (1922–1943), Baby Boomers (1943–1964), Xers (1960–1980) samt Nexters (1980– 2000). Det som framgick i studiens resultat var att alla generationer tyckte det var viktigt att förstå hur de skiljer sig åt gällande syn på ledarskap. Veteranerna uppskattade ledare som vet
hur de omger sig av människor som kan hjälpa en, medan Baby Boomers istället uppskattade förpliktelse och personlig tillfredsställelse. Xers och Nexters var liknande då båda uppskattade ärlighet, familj och balans mellan yrkesliv och privatliv. Resultatet av rankningsskalan gällande karaktärsdrag exponerade klara skillnader i arbets- och kärnvärden mellan generationerna, vilka var signifikanta med deras kohortgrupp. Detta svara på forskarnas frågeställning vad gäller att det finns ett samband mellan ledarskapsstil och generationskohort.
Likt ovan två empiriska forskningsartiklar presenterar artikeln av Haiyan, Ning och Qi (2016) vikten av hänsynstagande till olika generationsspecifika förväntningar. Denna forskningsartikel skiljer sig åt då deras forskning utgår från vad specifikt millennials värdesätter i en ledare. De utförde en kvantitativ enkätundersökning med 458 respondenter i Storbritannien och utforskade om psykologisk egenmakt influerar på generation Y:s karriärkompetenser och karriärtillfredsst-ällelse. I studien definierades generation Y som individer födda mellan år 1981–2000. Dem beskrivs som högutbildade, ambitiösa och värderar karriärutveckling och balans mellan privat- och arbetsliv, vilket skiljer dem från tidigare generationer. Haiyan, Ning och Qi (2016) menar att egenmakt är ett motiverande verktyg för att öka anställdas resultat. Resultatet illustrerar att psy-kologisk egenmakt är relaterat till karriärkompetens och karriärtillfredställelse och tyder på att psykologisk egenmakt är en viktig aspekt i karriärhanteringen av generation Y. Resultatet är viktigt för ledare att ta hänsyn till i vägledning av generation Y.
2.5 Sammanfattning tidigare forskning
Ovan har vi presenterat tidigare forskning som visar på att olika samhällsförändringar har förän-drat synen på ledarskap i dagens samhälle. Detta gör vår studie relevant då vi ämnar undersöka vad som karaktäriserar ett gott ledarskap idag. Resultatet från temat globaliserat ledarskap visar att egenskaper som till exempel öppen kommunikation, flexibilitet, nyfikenhet och inkludering är viktiga i multinationella arbetsteam för ett framgångsrikt globalt ledarskap. Det andra temat flexibelt ledarskap belyser värdet av att tillmötesgå medarbetarnas förväntningar på ett flexibelt arbetsliv, där coachning ger goda förutsättningar för ledare att erhålla ett flexibelt förhållnings-sätt i en föränderlig omvärld på ett effektivt förhållnings-sätt. Resultaten i digitaliserat ledarskap visar att digitaliseringen skapar andra förväntningar på ledarskapet kring formande av kulturer, attityder och arbetsteam som är mottagliga för nya digitala förändringar. Avsnittets slutliga tematisering generationsbaserat ledarskap belyser att arbetskraften består av fyra generationer som skiljer sig i förväntningar, beteenden och egenskaper, vilket ställer högre krav på ledarskapet för att lyckas tillgodose varje enskild generation.
2.6 Vårt bidrag till forskningsfältet
Vi anser att den tidigare forskningen inom ledarskapsområdet saknar en djupare förståelse för individuella upplevelser av vad som karaktäriserar ett gott ledarskap. Likaså finns en avsaknad av studier inom svensk forskningskontext. Som berörts i presentationen av tidigare forskning är generationen millennials subjektiva upplevelser av ett gott ledarskap ett relativt outforskat område. Tidigare forskning omfattar både kvalitativa och kvantitativa studier som framställer önskade ledarskapsstilar samt egenskaper. Dessa i relation till förändringar som globalisering, digitalisering och flexibilitet samt generationsskifte. Därmed fyller vår studie en kunskapslucka i forskningen då vi undersöker vad specifikt millennials upplever utmärker ett gott ledarskap, samt att vi utgår från en global organisation i Sverige. Genom att använda en kvalitativ forskningsmetod kan vi undersöker vad millennials upplever är ett gott ledarskap, det för att uppmärksamma och fördjupa förståelsen av deras erfarenheter och synsätt.
3. Metod
I kommande avsnitt redogörs för hur vi går tillväga utifrån grundad teori som metod för att finna huvudangelägenheten av millennials upplevelser kring ett gott ledarskap. Först motiveras val av metod i förhållande till studiens syfte, för att sedan presentera metoden som helhet, vilket ger en övergripande förståelse av vad den innebär. Därpå presenterar vi vårt urval samt vårt förhållningssätt genom studien. För att slutligen redogör för hur vi har genomfört vår forskning, utifrån metodens tre olika faser.
3.1 Val av metod
Vi kommer att utgå ifrån den kvalitativa forskningsmetoden grundad teori för att genomföra denna studie. Vi anser att grundad teori lämpar sig bra för studiens syfte. Då grunden i metoden är att öppet och förutsättningslöst fånga och upptäcka vad som sker på studiefältet, utan redan förutbestämda teoretiska ramverk och begrepp om fenomenet (Holton & Walsh, 2017:12–13). Metoden gör det möjligt för oss att bidra med en upplevelse-forskning inom det kvalitativa forskningsområdet. Då specifikt millennials upplevelser i svensk forskningskontext är relativt outforskat. Grundad teori kan ses som en process där sanningen om verkligheten framträder systematiskt genom tydliga metodologiska tillvägagångssätt, den kunskap som forskningen där producerar blir därmed teorilik. Syftet med studien är att finna huvudangelägenheten kring vad millennials upplever utmärker ett gott ledarskap. Detta för att samhällsförändringar och genera-tionsskifte har utmanat det traditionella ledarskapet. Genom att inneha ett emergent förhållning-ssätt, ständigt jämföra empiriska data samt utgå från ett teoretiskt urval strävar vi efter att framställa en teoretisk modell. Som är praktiskt förankrad i millennials enskilda verklighet och upplevelser av ledarskap.
3.2 Grundad teori
Grundad teori är en forskningsmetod som arbetades fram av Barney Glaser och Anselm Strauss i början av 1960-talet. De upptäckte metoden i samband med genomförandet av en studie där de studerade människor som låg inför döden på ett sjukhus. Studien fick stor uppmärksamhet av såväl läsare som andra forskare. Därav gav Strauss och Glaser ut boken “The Discovery of Grounded Theory” år 1967 (Hartman, 2001:28). I utvecklandet av teorin fick forskarna olika uppfattningar kring teorin, och valde därför att gå skilda vägar. Vi kommer att tillämpa Glasers syn då han har kvar grundtanken om metoden där teorin skall växa fram från data. Grundad teori skiljer sig åt i jämförelse med andra kvalitativa forskningsmetoder då den genererar fram nya teorier (Hartman, 2001:17).
Grundad teori är en induktiv metod som har deduktiva inslag. Det innebär att forskaren inte har någon tidigare teoribildning utan beträder forskningsfältet med ett brett intresseområde. I studien går forskaren in i undersökningen opartiskt för att kunna inhämta empiriska data utifrån ett öppet synsätt. Det möjliggör att forskaren således kan analysera datamaterialet induktivt. Grundad teoris deduktiva inslag sker vidare i forskningsprocessen då fortsatta urval genomförs utifrån tidigare analys av empiriska data. Studien utvecklar sålunda en teori där forskaren har tagit hänsyn till såväl induktiva som deduktiva tillvägagångssätt. Denna sammanblandning gör att grundad teori kallas för den “gyllene mittenvägen”. Genom ett kontinuerligt arbete med urval, datainsamling och analys växer successivt en teori fram (Hartman, 2001:35–36).
En central grundprincip inom grundad teori är tanken om ”all is data”. Det innebär att forskaren skall vara mottaglig och öppen för allting som framkommer och synliggörs i forskningsområdet (Glaser, 2010:28). Genom att bemöta allting som data minskar forskaren risken för att endast samla in material utifrån ett perspektiv. Det möjliggör sålunda ett berikande av studien med en helhet av forskningsfältet. I grundad teori är syftet att generera en teorilik modell bestående av
en kärnkategori, vilken är den mest centrala kategorin i forskningen, samt som övriga kategorier står i relation till. Kärnkategorin besvarar hanteringen av huvudangelägenheten inom området som studeras (Hartman, 2001:47–48).
Den ständigt jämförande analysmetoden är en avgörande del inom grundad teori. Det innebär att forskaren kontinuerligt jämför likheter och skillnader i det empiriska materialet. En process som börjar direkt när forskaren har samlat in studiens första data, och som sedan fortlöper under hela studien. Analysprocessen grundar sig i en begrepp-indikatormodell. Detta innebär att ord eller fraser som indikerar på ett visst fenomen i datamaterialet ställs mot varandra. I arbetet är det grundläggande att forskaren söker efter de mest relevanta kvaliteter och dimensioner i datamaterialet, vilket sker genom ett ständigt jämförande av indikatorer. I analysprocessen sker likaså kodning som baseras på begrepp-indikatormodellen. Det innebär att forskaren analyserar materialet, begreppsliggör indikatorer och därefter utformar koder. Dessa koder är av betydelse för den framväxande teorin då de visar på relationer mellan kategorier och dess egenskaper, samt hur de relaterar till kärnkategorin (Hartman, 2001:80). Vid kodning sker också närläsning vilket innebär att forskaren noga läser och bearbetar datamaterialet rad för rad och tillskriver varje mening en kod utan att värdera eller tolka data (Glaser, 2010:44). Närläsning möjliggör också att forskaren kan säkerställa att ingen empiriska data har förbisetts samt att analysen överensstämmer med datamaterialet. Detta säkerställer att det finns framväxande teorin har en bred empirisk grund (Glaser,1978:58). Den jämförande analysmetoden är grundläggande för att kunna utforma en grundad teori.
Sammantaget är kärnan inom grundad teori att forskaren skall bemöta respondenternas unika upplevelser med ett öppet förhållningssätt. Det för att lyckas finna huvudangelägenheten inom forskningsområdet. Samt en kärnkategori som svarar på hur denna bör hanteras (Thornberg & Forslund Frykedal, 2015:47). Med grundad teori som metod får vi som forskare möjlighet att undersöka vad millennials upplever utmärker ett gott ledarskap i dagens samhälle, utan någon förutbestämd idé och specifik frågeställning.
3.3 Teoretiskt urval
Urvalsprocessen som används inom grundad teori kallas för teoretiskt urval och betyder att urvalen styrs av uppsatsens framväxande teori. Inledningsvis beträder forskaren fältet öppet och induktivt för att således kunna samla in så mycket information som möjligt utifrån studiens intresseområde. Forskaren analyserar och kodar insamlade data vilket därmed ligger till grund för riktningen av nästkommande urval. På så sätt vägleder datainsamlingen urvalet i studien, vilket sker som en fortlöpande process med mål att finna kategorier, egenskaper och relationer som förbinder dessa (Holton & Walsh, 2017:37–38). Syftet med det teoretiska urvalet är således inte att verifiera förklarade hypoteser för att sedan bekräfta dessa utan det handlar snarare om att vidare framställa nya idéer utifrån den framväxande teorin (Hartman, 2001:67–69).
Kriterierna ändamål och relevans är riktlinjer som det teoretiska urvalet innefattar. Ändamål har som funktion att datamaterial som insamlas skall förse studien med den typ av data som den aktuella fasen efterfrågar. I den öppna fasen är målsättningen att finna så många skilda kategorier som möjligt samt en kärnkategori. I den selektiva fasen är syftet att selektera och tillskriva behållna kategorier egenskaper. Slutligen i den teoretiska fasen strävar forskaren efter att se relationer mellan övriga kategorier och kärnkategorin. Relevans i det teoretiska urvalet handlar om att kategoriernas egenskaper och relationer skall vara av innebörd utifrån syftet med den fas som urvalsprocessen befinner sig i (Hartman, 2001:70–71). Relevansen innebär därav att empiriska data som vidare ska analyseras är betydelsefullt utifrån det material som redan är insamlat. Det för att lyckas fokusera och fördjupa studien.
När det inte längre tillkommer någon ny information eller kunskap som berikar kategorierna har forskaren uppnått teoretisk mättnad. När mättnad har åstadkommits avslutar forskaren det teoretiska urvalet och datainsamling i den aktuella fasen och går vidare till nästkommande fas. För att säkerställa att teoretisk mättnad är uppnådd är det gynnsamt att jämföra data som i stor utsträckning skiljer sig åt, om ingenting förändras i materialet kring kategorierna har teoretisk mättnad uppnåtts (Hartman, 2001:72). Hur vi förhåller oss till det teoretiska urvalet presenteras i nästkommande avsnitt.
3.3.1 Vårt urval
Vi har förhållit oss till det teoretiska urvalet under hela forskningsprocessen genom att ständigt arbeta med analys, datainsamling samt med ett ständigt jämförande av data. Det för att således låta den framväxande teorin ge riktlinjer för den data som därnäst skall samlas in. Kriterierna ändamål och relevans har varit av stor betydelse i vårt arbete och varit avgörande för studiens fortlöpande process och avgränsning till syfte. Vi kommer senare i uppsatsen att beskriva hur vi har tillämpat av det teoretiska urvalet utifrån forskningsprocessens skilda faser, samt ändamål och relevans.
Vi genomförde 10 semistrukturerade intervjuer som varade mellan ca 20–45 minuter. Vi kom i kontakt med respondenterna genom vårt personliga yrkesnätverk samt via rekommendationer inom organisationen. Utöver det teoretiska urvalet har vi använt oss av ett maximalt urval, vilket gör det möjligt för oss att finna kärnupplevelsen och centrala aspekter utifrån en bred variation data (Patton, 2002: 234–235). Användandet av ett maximalt urval ger vår studie en demografisk spridning, en variation av kön, ålder, utbildning samt arbetslivserfarenhet inom organisationen. Detta gör att vi kan få möjlighet att ta del av samtliga individers upplevelser av ledarskapsfenomenet utifrån olika perspektiv. I och med det får vi en djupare förståelse kring vårt intresseområde (Patton, 2002:235).
Med utgångspunkt från det maximala urvalet tillämpade vi även ett kriterieurval. Detta för att kunna fokusera urvalet inom ramen för studiens syfte. Kriterieurval har som ändamål att ge informationsrika urval inom det området som forskaren studerar (Patton, 2002:238). Utifrån intresseområdet kommer vårt fokus i kriterieurvalet att riktas mot millennials, individer födda mellan år 1980–1999. I studien anser vi likaså att det är relevant att utgå från ännu ett kriterium vilket är att studiens samtliga respondenter skall innehava minst ett halvt års arbetslivser-farenhet inom organisationen. Vi anser att detta kriterium är väsentligt för att individerna skall kunna berika vår studie med innehållsrika upplevelser angående ett gott ledarskap. I nedan-stående tabell redovisar vi för vårt urval.
Tabell nr 1. Vårt urval
I tabellen framgår att urvalet består av lika många kvinnor som män. Samtliga utgör en variation gällande arbetslivserfarenhet inom organisationen. Alla respondenter är födda mellan år 1980– 1999 och uppnår således kriteriet för att tillhöra generationen millennials. Vi har valt att inte specifikt redogöra deras ålder då vi värnar om deras konfidentialitet, däremot vi vill belysa att deras åldrar utgör en bred variation inom åldersspannet. Valet av att inte explicit redogöra för utbildning och arbetsorter beror också på respondenternas konfidentialitet.
3.4 Vårt förhållningssätt under forskningsprocessen
I följande avsnitt presenterar vi betydelsen av emergens, förförståelse, memosskrivande och teoretisk känslighet, samt hur vi har förhållit oss till dessa. De nämnda teoretiska aspekterna har berikat studien med en mer omfattande förståelse för vad millennials upplever utmärker är ett gott ledarskap.
3.4.1 Emergens
Inom grundad teori har emergens en central betydelse, vilket innebär att forskaren skall inneha ett öppet förhållningssätt för att lyckas med en kvalitetsrik studie. Forskaren skall undgå att läsa litteratur och tidigare teoretisk referensram för att låta kärnkategorin uppträda utan färgade perspektiv, samt för att minimera risken att infalla i en viss teoretisk riktning. Det för att låta det framträdande empiriska materialet leda forskningen framåt (Holton & Walsh, 2017:29–30). Emergensen karaktäriserar inte bara början av studien utan är ett bestående förhållningssätt som fortlöper genom hela forskningsprojektet vilket resulterar i en väl grundad teoretisk modell som är baserad på empiriska data.
Det har varit viktigt för oss att under forskningsprocessen förhålla oss emergent, för att med respekt och hänsyn till respondenternas erfarenheter, generera en teoretisk modell som är väl grundad i deras subjektiva upplevelser. Vi utgick från ett intresseområde som rörde ledarskap och millennials vilket gjorde att vi inte utgick från en frågeställning eller teoretiskt ramverk. Detta möjliggjorde att huvudangelägenheten kunde framträda utifrån millennials upplevelser och således bli det centrala i vår studie.
3.4.2 Förförståelse
Som ovan beskrivet är det viktigt att forskaren beträder fältet utan förutfattade meningar kring forskningsområdet. Detta för att kunna inneha ett emergent förhållningssätt (Glaser, 2010:90).
Det kan vara utmanande då det är vanligt förekommande att forskaren redan har en förförståelse kring ämnet som studeras.
Vi hade likaså en förförståelse om studiefenomenet då vi själva ingår i generationen millennials. Vi har samt individuella erfarenheter och upplevelser kring vad ett gott ledarskap innebär från tidigare arbetsplatser. Där vi har fått subjektiva uppfattningar för vad som utmärker bra och dåliga ledare. Därav har vi varit noggrant eftersträvat ett emergent förhållningssätt för att inte färga intervjupersonernas upplevelser med egna värderingar samt arbetslivserfarenheter. Innan vi påbörjade vår datainsamling diskuterade vi kring våra redan befintliga uppfattningar och tankar kring vad gäller ett gott ledarskap samt vad gället generationen millennials. Det för att kunna vara uppmärksamma på om dessa tankar skulle började influera när vi ställa frågor och intervjuade våra respondenter, vi hade likaså detta i åtanke när vi skrev våra memos så att inte dessa skulle bli påverkade av våra subjektiva upplevelser av ledarskap.
Då tiden för studien har varit begränsad behövde vi dock göra det tidigare forskningsavsnittet innan vi beträdde fältet. Glaser (2010:90) menar att forskaren vid utmärkande omständigheter ibland förmås göra en litteraturgranskning i början av studien, men att forskaren då skall bemöta det som en aspekt av datainsamlingen. Vi upplevde dock i bearbetningen av tidigare forskning att vårt intresseområde var tämligen outforskat ur en kvalitativ aspekt. Samt utifrån specifikt generationen millennials upplevelser kring ett gott ledarskap. Vi betraktar således att studien inte påverkades ur den infallsvinkeln.
3.4.3 Memosskrivande
Inom grundad teori är memosskrivandet grundläggande och innebär att forskaren skall anteckna tankar, koder och de relationer som uppstår under forskningsprocessen. Syftet med memos-anteckningarna är att lyfta processen från ett deskriptivt läge till en mer teoretisk nivå (Holton & Walsh, 2017:89–90). Memosanteckningar är betydelsefulla då forskaren annars kan riskera att förbise idéer kring materialet, det för att inte försumma något analyserbart material utifrån principen att allting är data.
Vi började skriva ner memosanteckningar redan vid studiens första intervjun och har sedan dess fortsatt med det arbetet, ända fram tills det att vi fastställde vår teoretiska modell. Detta innebar att vi antecknade uppkomna reflektioner kring materialets komplexitet, mönster och relationer, parallellt med kodning- och analysprocess. Det har hjälpt oss att som forskare kunna hålla våra hypoteser nära empiriska data, vilket inom grundad teori är en viktig del. Memos skrivandet hjälpte oss att även att klarlägga hur kategorierna stod i relation till kärnkategorin och varandra. Detta möjliggjorde således att vi kunde lyfta vårt resultat till en teoretisk modell.
3.4.4 Teoretisk känslighet
Teoretisk känslighet är inte något detaljerat tillvägagångssätt utan mer en teknik som forskaren utvecklar under processens gång och i takt med att denne får mer förståelse för studieområdet (Holton & Walsh, 2017:102). Känsligheten bidrar till en teoretisk skicklighet vad gäller att se mönster och relationer i materialet, för att därmed kunna utveckla en förståelse för den teori som växer fram. Det stärker sålunda forskarens förmåga att göra korrekta urval av data. Ju mer medveten forskaren blir om studieområdet desto mer teoretiskt känslig blir denne (Hartman, 2001:97).
I studien har vi ständigt förhållit oss öppet och lyhört inför framträdande mönster för att således kunna generera en väl grundad teori utifrån empiriska data. Vår teoretiska känslighet växte fram redan efter inledande intervjuer då kategorier och mönster synliggjordes vilket gjorde att vår förståelse för dem ökade. Vår teoretiska känslighet har hjälpt oss att finna relevanta data utifrån
som gick i linje med vårt teoretiska urval. Vi har utifrån vår teoretiska känslighet jämfört materialet genom att ställa oss frågan ”på vilket sätt är detta relevant?” (Hartman, 2001:97). Vi har således kunnat säkerställa materialets relevans och på så sätt minimerat risken att pressa in vår empiriska data i begränsade inramningar. Vi anser likaså att det är en styrka att vi är två som har deltagit i arbetsprocessen då det har gynnat studien med ett innehållsrikt jämförelse-material. Glaser menar att det kan resultera i en ökad teoretisk känslighet (Hartman, 2001:99). 3.5 Genomförande
För att finna kärnkategorin och för att som forskare slutligen kunna generera en teorilik modell finns det specifika villkor som skall tas hänsyn till. Vi utgår från Glasers modell i studien för att kärnkategorin kring millennials upplevelser av ett gott ledarskap skall kunna framträda, och därefter forma en väsentlig teori. Glasers modell innehåller tre skilda faser vilka är, den öppna fasen, den selektiva fasen och den teoretiska fasen (Hartman, 2001:37–38).
3.5.1 Den öppna fasen
Ändamålet i den öppna fasen är att finna så många skilda kategorier i det insamlade empiriska materialet som möjligt. Kategorierna framträder genom att vi forskare analyserar datamaterialet med ett emergent förhållningssätt. Detta möjliggör att relevanta kategorier blir uppenbara fram tills det att materialet har kommit att vara teoretiskt mättat (Hartman, 2001:40–41). Den öppna fasen avslutas först när huvudangelägenheten samt kärnkategorin blivit synliga.
Med utgångspunkt i det teoretiska urvalet har studiens ändamål varit att finna så många olika kategorier som bara tänkbart. För att avslutningsvis fastställa en kärnkategori angående mille- nnials upplevelser av vad som karaktäriserar ett gott ledarskap idag. Vi initierade den öppna fasen genom att vi utifrån vårt personliga yrkesnätverk hörde av oss till tre personer som vi visste tillhörde generationen millennials. Samtliga tre respondenter bemötte vår förfrågan till deltagande i studien på ett positivt sätt. Vi bokade in tre intervjuer i den öppna fasen för att säkerställa ett sådant brett och innehållsrikt datamaterial som möjligt redan från forsknings-processens start.
Med anledning av rådande covid-19 pandemi beslutade vi att genomföra samtliga intervjuer via de digitala kommunikationsverktygen Skype och Microsoft Teams. Vi valde att följa folkhälso-myndighetens avrådande rekommendationer gällande fysiska möten (Folkhälsomyndigheten, 2020:2). Vi genomförde alla intervjuer med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide som bestod av redan förutbestämda tema samt öppna frågor. Se Bilaga 1 – den öppna fasen. Detta gjorde det möjligt för samtliga respondenter att tala fritt samt själva avgöra vad de ville delge i intervjuerna. Således kunde den verkliga huvudangelägenheten framträda.
Glaser (2010:123) avråder forskare i genomförandet av en grundad teori att spela in intervjuer. Då det kan orsaka för mycket data och mycket onödigt materialet vilket försvårar arbetet. Därav rekommenderar Glaser att vid intervjutillfället endast skriva anteckningar. Trots att Glaser avråder detta valde vi att spela in samtliga intervjuer för att således kunna vara fullt närvarande i samtalen. Vi upplevde inga nackdelar med att spela in intervjuerna utan snarare möjligheter. Det inspelade materialet berikade vår studie då vi haft möjlighet att faktiskt urskilja vad som verkligen sades. För att således kunna analysera och tillföra vår teori med fördjupade data. Det har resulterat i en mer grundläggande förståelse för kategorierna som framträtt i den öppna fasen. Direkt efter varje intervju skrev vi båda enskilda memosanteckningar innehållande tankar och idéer som dykt upp under samt efter intervjuerna. Därefter transkriberade vi datamaterialet och påbörjade den öppna kodningsprocessen med att leta faktiska koder genom närläsning. Hartman (2001:80) beskriver att faktiska koder begreppsliggör kategorier och dess egenskaper.
Vi upplevde redan efter vår tredje intervju att vi kunde se upprepande mönster i vår insamlade empiriska data vilket gjorde att en huvudangelägenhet och kärnkategori kunde framträda. För att säkerställa samt fördjupa oss mer kring vår eventuellt funna kärnkategori och för att uppnå teoretisk mättnad gjorde vi ytterligare ett nytt urval, vilket blev den fjärde intervjun i den öppna fasen. Vi kontaktade ytterligare en respondent utifrån vårt nätverk som uppfyllde våra kriterier samt gav variation inom det maximala urvalet av ålder och kön. Efter ännu insamlade empiriska data transkriberades materialet för att således analyseras och kodas, där vi parallellt med kod-ningsprocessen skrev ytterligare enskilda memosanteckningar. Vi jämförde vårt material med ytterligare insamlade data för att se om det nya materialet kunde ge oss nya perspektiv på redan befintliga kategorier. Vi upplever att den fjärde intervjun endast stärkte våra kategorier, och gav sålunda ingen ytterligare information.
Resultatet av den ständigt jämförande analysprocessen, öppen kodning, memosskrivande och gemensamma diskussioner synliggjorde millennials upplevda huvudangelägenhet, vilket är sociala band har försvagats i dagens samhälle. Som ett svar på detta fick vi fram kärnkategorin relationell trygghet. Samtliga respondenter återkom frekvent till den funna kärnkategorin vilket visade på att denna var av betydelse, och som övriga kategorier dessutom stod i relation till. Vi upplevde därefter att ingen nya data kring våra funna kategorier synliggjordes vilket innebar att vi hade uppnått teoretisk mättnad. Vi stängde den öppna fasen då ingen ytterligare empiriska data förändrade den framväxande teorin, och när vi funnit vår kärnkategori.
Tabell nr 2. Kategorier och koder från den öppna fasen
3.5.2 Den selektiva fasen
Den selektiva fasen påbörjas i forskningsprojektet när kärnkategorin och övriga kategorier är funna. Ändamålet är nu att selektera bort väsentliga kategorier från den öppna fasen som inte relaterar till kärnkategorin. Samt att fördjupa sig kring kvarvarande kategorier genom att till-skriva dem möjliga egenskaper och dimensioner (Hartman, 2001:88).
Således påbörjades den selektiva fasen med att grundligt gå igenom samtliga kategorier och dess egenskaper. Tillsammans diskuterade vi kring samtliga av teorins aktuella kategorier och dess karaktärsdrag samt kärnkategorin. För att gemensamt utveckla en fördjupad förståelse kring vår framväxande teori. Med ändamål att selektera bort kategorier som ej relaterar till
kärnkategorin. Vi bestämde oss för att göra ett nytt teoretiskt urval då ytterligare data skulle vara väsentlig att samla in för en djupare förståelse kring kategorierna. En ny semistrukturerad intervjuguide skrevs, se Bilaga 2 – den selektiva fasen. Den innehöll övergripande teman som var relevanta utefter kategorierna och dess relation till kärnkategorin. Vi använde likaså denna gång vårt egna nätverk inom organisationen för att komma i kontakt med respondenter som var millennials och som bidrog till vårt maximala urval. Detta resulterade i ytterligare tre intervjuer bestående av individer som varierade i åldrar, men inom ramen för millennials. Detta berikade vårt urval med en variation av kön, arbetslivserfarenhet inom organisationen samt geografisk spridning. Samtliga intervjuerna varade mellan ca 30–40 minuter och genomfördes också med hjälp av digitala kommunikationsverktyg. Därefter transkriberade vi dessa för såväl närläsning, kodning och analys.
Vi kodade det transkriberade datamaterialet genom att begreppsliggöra kategorier och dess egenskaper. Under kodningsprocessen skrevs enskilda memosanteckningar. Vi jämförde hela tiden ny inhämtade data och memosanteckningar med redan befintliga sådan från öppna fasen. Det för att finna vilka kategorier som var relevanta och vilka som kunde selekteras bort utifrån vår kärnkategori. Samt för att få en djupare förståelse kring de olika kategoriernas egenskaper. Vi tillskrev de kvarhållna kategorierna egenskaper med ändamål att klargöra dess kvalitéer och relation till kärnkategorin. Redan efter den tredje intervjun upplevde vi att ingen ny information eller data som indikerar på någonting nytt kring kategorierna framkom. Vi bedömde således att materialet hade uppnått teoretisk mättnad.
Under analysprocessen i den selektiva fasen upptäckte vi att kategorin ledarskapsutveckling inte hade någon utmärkande relation till kärnkategorin. Den selekterades således bort då den inte var relevant för vår emergerande teori. Vi valde att behålla övriga kategorier och fann ett flertal dimensioner och egenskaper som vi fyllde dem med. Det gav oss en djupare inblick i hur de relaterade till kärnkategorin. Däremot förde vi långa diskussioner kring övriga kategorier vilket resulterade i ett namnbyte på kategorin öppen och ärlig kommunikation. Vi valde att ändra namnet till transparent kommunikation.
Vi avslutade den selektiva fasen med kärnkategorin relationell trygghet samt teorins övriga fem kategorierna: transparent kommunikation, genuin närvaro, leda med hjälp av det större syftet, främja självledarskap samt social gemenskap.
3.5.3 Den teoretiska fasen
I forskningsprocessens teoretiska fas avser forskaren åstadkomma en ökad abstraktions- och teoretisk nivå, där dennes teoretiska koder konceptualiseras (Holton & Walsh, 2017: 51). Syftet är att forskaren skall kartlägga hur olika kategorier relaterar till varandra ur egna hypoteser vilket slutligen leder till framställandet av en teorilik modell (Hartman, 2001:41). Målet vi hade när vi påbörjande den teoretiska fasen var att upptäcka kategoriernas relationer. Det för att kunna se hur koderna kan anknyta sig till varandra, för att sålunda samordna dem till studiens teorilika modell. Vilken vi redovisar i kommande resultatavsnitt. Vi har fortlöpande under hela forskningsprocessen förhållit oss nära och ärliga till införskaffade empiriska data och till vår framväxande teoretiska modell.
Trots en upplevd förståelse och klarhet kring den emergerande teorin valde vi att genomföra ytterligare ett teoretiskt urval. Detta för att försäkra oss om att vår teori hade uppnått teoretisk mättnad, och överensstämde med respondenternas verklighet. Vi fick kontakt med ytterligare tre respondenter via rekommendationer från bekanta på företaget, samtliga var millennials och hade arbetat i minst ett halvt år. De varierade i såväl kön, ålder, arbetsbefattning samt geografisk spridning. I denna semistrukturerade intervjuguide förberedde vi endast ett fåtal teman som vi
önskade beröra, se Bilaga 3 – den teoretiska fasen. Samtliga var kopplade till vår framtagna teori och berörde relationen mellan kategorin och kärnkategorin. Samtliga intervjuerna varade mellan 20–30 minuter och genomfördes likaså här digitalt. Efter intervjuerna transkriberade vi materialet för analys och teoretisk kodning.
I den teoretiska fasen genomförde vi teoretisk kodning där vi ställde frågan ”Hur är koderna relaterade till resterande kategorier och hypoteser”? Detta för att kunna arbeta efter att finna relationer mellan kategorierna som blivit synliga ur empiriska data och från det som inträffat på forskningsfältet (Hartman, 2001:83). Vi skrev ned samtliga kategorier och dess egenskaper separat på olika post-it lappar och i tankekartor för att sedan addera våra memosanteckningar. Därefter konstruerade vi olika kategoriseringar som vi därnäst kodade tillhörande kategorier för att sålunda synliggöra hur kategorierna relaterade till varandra. Vi upplevde därmed en mer explicit bild av hur kategorierna stod i relation till såväl kärnkategorin som varandra. Våra me-mosanteckningar hjälpte oss till teoretisk symmetri och därefter började vår teoretiska modell att ta form. I den teoretiska fasen upptäckte vi även ett utmärkande mönster i resultatet som illustrerade betydelsen av ledarens förmåga att kunna balansera närhet och handlingsutrymme. Mer detaljerad redogörelse i avsnitt 4.4 Relationell trygghet och balans.
Vi kände en mättnad i vårt material under den teoretiska kodnings- och analysprocessen. Ingen ytterligare data skulle numera bidra till vår teori utan skulle snarare förklaras utifrån den. Det resulterade i att vi inte samlade in någon ytterligare empiriska data in i den teoretiska fasen. Vi vill här ta chansen att understryka att vår teori kartlägger vad millennials upplever karaktäriserar vad ett gott ledarskap. Det innebär att vår modell inte symboliserar ett faktum utan snarare ett förklarande kring önskade ledarskapsbeteenden och egenskaper.
3.6 Etiska ställningstaganden
Då vi genomför en upplevelsebaserad forskning baserad på skilda individers medverkan och subjektiva berättande har det varit viktigt att vi har följt de forskningsetiska principerna. Vi är medvetna om att upplevelseforskning kan framkalla obekväma emotioner hos respondenterna när de delger subjektiva upplevelser, vilket vi beaktade under intervjuerna (Nygren, 2012:30). Vi upplever dock att studiens syfte är av positiv karaktär och således är risken mindre att det framkallar negativa känslor hos våra medverkande individer.
För att kunna genomföra en kvalitérik upplevelseforskning som säkerställer respondenternas integritet har vi förhållit oss till de fyra forskningsetiska kraven för humanistisk samhällsveten-skaplig forskning som är utfärdade av Vetenskapsrådet. Dessa är informationskravet, samtycke-skravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Enligt informationskravet informerade vi omnämnda respondenter kring studiens syfte där vi ämnar studera millennials upplevelser kring vad som karaktäriserar ett gott ledarskap i dagens samhälle, och innebörden i respondenternas deltagande (Vetenskapsrådet, 2002:7). Likställt samtyckeskravet informerade vi samtliga respondenter om deras rättigheter att själva bestämma över sin medverkan i studien. Samt att de utan några negativa verkningar kan avsluta medverkan närhelst (Vetenskapsrådet, 2002:9– 10). Utefter Konfidentialitetskravet förklarade vi för respondenterna att deras personuppgifter kommer att behandlas och nyttjas konfidentiellt i studien (Vetenskapsrådet, 2002: 12). Samtliga respondenter har anonymiserats i studien, det för att vi vill garantera deras konfidentialitet, vi har gjort detta genom att inte skriva ut namn, arbetsroll, arbetsort samt utbildningsbakgrund. Enligt Nyttjandekravet informerade vi att mottagna uppgifter enbart kommer att användas i forskningsändamålet (Vetenskapsrådet, 2002:14).
Innan varje intervju har vi skriftligen informerat samtliga respondenter vad gäller de rättigheter de har utifrån ovan nämnda etiska aspekter. Vi har likaså försäkrat oss om att dem har tagit del av information samt upplever att det känns bra innan vi påbörjat intervjuerna.
4. Resultat
I kommande avsnitt följer en presentation av studiens resultat. Där vi inledningsvis förklarar millennials huvudangelägenhet för att sedan presentera vår framtagna teoretiska modell. Därpå redogör vi för studiens kärnkategori samt övriga kategorier och hur dessa står i relation till kärnkategorin. Vi kommer därefter att presentera framträdande mönster som förekommer i resultatet för att avslutningsvis sammanfatta vår teoretiska modell.
4.1 Millennials huvudangelägenhet
Huvudangelägenheten inbegriper den mest framträdande problematik som framkommer inom studieområdet och ur empiriska data (Thornberg & Forslund Frykedal, 2015:47). Under vår analysprocess uppmärksammade vi en problematik inom studiens forskningsfält. Millennials upplever att digitalisering, snabba förändringar och tidsbrist är utmaningar som försvårar relationsskapandet i dagens samhälle. En konsekvens av detta är att sociala band har försvagats, även i arbetslivet. Detta ställer ledarskapet inför nya utmaningar. Därmed handlar millennials huvudangelägenhet om att sociala band har försvagats i dagens samhälle.
I resultatet framgår det att ledaren bör hantera denna problematik med hjälp av kärnkategorin relationell trygghet för att uppnå ett gott ledarskap. Detta redovisas mer i detalj under avsnitt 4.2 Kärnkategori - Relationell trygghet. Vi bedömer att det är högst väsentligt att presentera millennials upplevda problematik vad gäller att sociala band har försvagats. Det för att förklara resultatets värde och praktiska nytta för ledarskapsarbetet. Nedan redovisar vi det tre främsta utmaningarna som vårt resultat visar att dagens ledare står inför.
Digitalisering
En orsak till att de sociala banden har försvagats är digitaliseringens utbredning. Den har inneburit en ökad möjlighet till flexibilitet vad gäller utförandet av arbetsuppgifter samt platsen för arbetet. Det har gått från mellanmänsklig interaktion och pappersarbete till effektiviserade och digitala arbetsprocesser och möten. Idag behöver inte medarbetaren vara fysiskt närvarande på arbetet utan kan med hjälp av digitala arbetsverktyg arbeta på distans. Konsekvensen blir avsaknad av sociala relationer, vilket millennials upplever problematiskt. Dels för att de har ett starkt behov av social gemenskap, men också en uppfattning av tillhörighet på arbetsplatsen. Citatet tydliggör den viktiga betydelsen av att ledaren värdesätter, inspirerar och motiverar sina medarbetare till fysisk närvaro trots möjligheten till hemarbete.
När man jobbar mer digitalt känns det som att vi än mer behöver känna tillhörighet till någonting och till företaget, det känns som man behöver någon som kan inspirera en till att jobba på plats, eftersom man egentligen kan jobba var som helst [...]. - I:3
Av citatet framgår att digitaliseringens möjliggörande till en ökad flexibilitet i arbetslivet är en upplevd problematik. Digitaliseringen distanserar medarbetare och minimerar möjligheten till social kontakt. Sålunda är det angeläget att ledaren värderar den fysiska närvarons positiva effekter, trots chansen till distansarbete. Det är viktigt för att tillmötesgå millennials behov av social tillfredsställelse och trygghet för att sålunda behålla dem i organisationen.
