Resultat i förhållande till institutionell teori

I detta avsnitt diskuteras uppsatsens resultat i förhållande till institutionell teori. Inledningsvis diskuteras teorin övergripande för att sedan, uppdelat i två underrubriker, analysera resultatet mer ingående utifrån nyinstitutionell teori samt skandinavisk institutionell teori.

Institutionell teori lyfter frågor om hur organisationers ageranden och handlande påverkar och påverkas av sin omgivning samt hur organisationer hanterar förändringar. Teorin ser förändringar som en utvecklingsprocess som leder till stabilitet (Ericsson-Zetterquist, 2009).

I den här uppsatsen studeras organisationers efterföljsamhet av styrande direktiv angående prostitution och människohandel för sexuella ändamål och hur organisationer har handlat för att möta dessa direktiv. De organisationer som studerats kan inom den institutionella teorin definieras som institutioner. Detta i enlighet med den statsvetenskapliga definitionen respektive den antropologiska definitionen av en institution, nämligen som betydande och ofta offentliga föreningar som är historiska eller kulturella resultat av social ordning

(Eriksson-Zetterquist, Kalling & Styhre, 2015). De organisationer som studerats är både offentliga och betydande i den mening att de till största del består av statliga, regionala och lokala myndigheter vars syfte är att upprätthålla struktur och ordning i samhället. Uppbyggnaden och sammansättningen av dessa organisationer är ett resultat av de politiska system som historiskt vuxit fram i Sverige. Detta motiverar i sin tur för att dessa organisationer står för att kollektiva handlingsmönster som grundar sig i övergripande normer och värderingar förblir långvariga, vilket är sociologins och organisationsteorins definition av en institution (Eriksson-Zetterquist, Kalling & Styhre, 2015).

7.4.1 Nyinstitutionell teori

En av regeringens målsättningar med Handlingsplan mot prostitution och människohandel är att främja samverkan i arbetet (Socialdepartementet, 2018). Grape (2006) beskriver samverkansprojekt som när det operativa ansvaret delegeras från den reguljära verksamheten till mindre enheter samtidigt som den strategiska och ekonomiska styrningen av resurser förblir centraliserad. Baserat på denna definition kan arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål beskrivas som ett samverkansprojekt utifrån hur arbetet styrs och utförs nationellt, regionalt och lokalt. Fördelningen av resurser samt den övergripande målsättningen med arbetet styrs centraliserat av regering och riksdag. Det operativa arbetet, alltså utförandet av arbetet, återfinns delegerat hos flera olika enheter beroende på insats och form av arbete.

De nyinstitutionella samt integrationsbegrepp som Grape kombinerat kan användas för att förstå arbetsfördelningen inom arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Det organisatoriska fältet inom arbetet är det avgränsade området flera organisationer utför liknande verksamheter inom (Grape, 2006). Utifrån regeringens handlingsplan kan antas att det finns flera olika organisatoriska fält, exempelvis öka stödet och skyddet till de utsatta samt effektivare brottsbekämpning. Bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål kan också antas vara ett övergripande organisatoriskt fält, dock kan det uppfattas vara för brett då det är en bred spridning av typer av verksamheter som de olika organisationerna utför inom arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Med organisatoriska fält menas inte att samtliga organisationer som arbetar inom fältet ska arbeta med samma sak, utan mot samma sak, alternativt mål. Det som skiljer de olika organisationerna åt är deras institutionella logiker vilket beskrivs som utgångspunkten som

styr principerna för arbetet (Grape, 2006). Institutionell logik kan motivera att bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål ska förstås som det organisatoriska fältet trots att organisationerna utför brett skilda arbetsuppgifter. Detta utifrån att de alla strävar efter att bekämpa prostitution och människohandel.

Verksamhetsdomän, beskrivs av Grape (2006), som konkreta utförda arbetsuppgifter och återfinns inom det organisatoriska fältet. Även detta talar för att bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål är det organisatoriska fältet då verksamhetsdomänen tydliggör variationen av arbetsuppgifter som organisationerna utför.

Att bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål är en stor målsättning som innefattar många olika områden. Regeringen beskriver i handlingsplan mot prostitution och människohandel att arbetet är komplext samt att samverkan behövs för att målet ska kunna uppnås. Utifrån uppsatsens resultat framgår att samverkan mellan organisationerna fungerar samt att det finns en tydlig ansvarsfördelning dem emellan (Socialdepartementet, 2018; RIFA, personlig kommunikation, 29 april, 2020, regionkoordinator, personlig kommunikation, 29 april, 2020). Det kan därför antas att det organisatoriska fältet är tydligt liksom verksamhetsdomänen vilket gör att domänkonsensus uppnås i arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Bakom arbetet mot prostitution och människohandel finns en tydlig politisk drivkraft. Den framkommer i regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel samt återfinns i hög grad av den empiri som ligger till grund för uppsatsens resultat, exempelvis i intervju med regionkoordinator (regionkoordinator, personlig kommunikation, 29 april, 2020) samt i direktiv från regering till Länsstyrelser (Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2018). Genom flera olika formuleringar motiveras hur prostitution och människohandel behöver bekämpas då personer utnyttjas. Det kan därför antas att denna attityd styr lagstiftning och direktiv från både regering samt övriga bestämmande instanser och därför utgör arbetets politiska drivkraft.

Grapes (2006) beskrivning av regulativa instanser vid implementering återfinns i arbetet här som exempelvis Socialstyrelsen, Länsstyrelsen samt UC Stockholm vid Polismyndigheten. De har både tydliga uppdrag att kontrollera och styra utförande organisationer alternativt utförande enheter inom organisationer.

Då denna uppsats inte har undersökt hur arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål har utvecklats är det svårt att avgöra vilka professionella drivkrafter som varit viktiga för utvecklingen. Dock kan ändå ett antagande göras att det idag finns många professioner involverade i arbetet mot prostitution och människohandel. I framtiden när kunskapen om prostitution och människohandel för sexuella ändamål ökar än mer kan behov av nya professioner skapas vilket kan bidra till den professionella utvecklingen av arbetet.

7.4.2 Skandinavisk institutionell teori

I den här studien framkommer att det just nu, sedan några år tillbaka, pågår en förändring i vissa av Sveriges samhällsorgan, såsom inom polisen och kommunen, så väl som inom statliga myndigheter, när det gäller arbete mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Förändringsarbetet är pågående i de organisationer som berörs av de senaste direktiven som Sveriges regering år 2018 publicerade i sitt dokument Handlingsplan mot prostitution och människohandel (Socialdepartementet, 2018). I den här studien undersöks hur organisationer har valt att bemöta regeringens direktiv, och inte att de gör det. Att analysera studiens resultat i förhållande till skandinavisk institutionell teori är därför lämpligt med tanke på att det skandinaviska perspektivet fokuserar på hur institutioner organiseras, inte att de gör det (Eriksson-Zetterquist, 2009). Studien fokuserar på att undersöka vilka åtgärder i form av dokument som utarbetats i för att möta regeringens direktiv. Det framkommer att vissa organisationer kommit längre än andra, men att de flesta organisationer som nämns i Handlingsplan mot prostitution och människohandel i alla fall har en plan för hur direktiven ska uppfyllas.

Enligt det skandinaviska perspektivet av institutionell teori är organisering en kombination av förändring och stabilitet (Eriksson-Zetterquist, 2009). Tidigare har arbete mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål inte varit prioriterat, vilket har inneburit att en förändring behövts för att detta arbete skulle utvecklas. I dagsläget har förändringar på nationell nivå genomförts, men regionala och lokala organisationers arbete för att efterfölja dessa förändringar är fortfarande pågående. I studiens kvalitativa intervjuer beskriver både RIFA och regionkoordinator för polisregion Öst att de arbetar med att utveckla handlingsplaner för hur arbete mot prostitution och människohandel ska bedrivas i regionen (RIFA, personlig kommunikation, 29 april, 2020; regionkoordinator, personlig kommunikation, 29 april, 2020). Polisregionerna fick 2015 i uppdrag att ta fram en handlingsplan för arbete mot prostitution och människohandel (Polismyndigheten UC

Stockholm, 2017), trots det har polisregion Öst fortfarande inte en sådan handlingsplan färdigställd. Utifrån skandinavisk institutionell teori kan det antas att stabiliteten för de aktuella organisationerna på regional och lokal nivå har haft en större betydelse för organisationerna än vad en förändring för att utveckla arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål har haft.

Fördröjningen i förändringsarbetet på regional och lokal nivå skulle också kunna förklaras av att arbetet styrs uppifrån, och därför går igenom flera skikt innan förändringen når det praktiska arbetet på ”golvet”. I intervjun med socialsekreteraren Anna berättar hon att hon och hennes kollegor på den ny-uppstartade missbruksenheten i Jönköping använde sig av relevanta dokument från andra liknande organisationer för att utforma egna handlingsplaner och strategier (socialsekreterare, personlig kommunikation, 30 april, 2020). Denna metod kan ses som en översättning inom översättningssociologin, som Eriksson- Zetterquist (2009) beskriver som en förändring inom en organisation, där organisationen imiterar en eller flera andra organisationer för att uppnå en likdanande struktur. Att översättningarna ska vandra från organisation till organisation mellan de olika instanserna, kan medföra att det dröjer tills det är möjligt för de utförande organisationerna på ”golvet” att kunna översätta liknande organisationers strukturer. Detta är en rimlig förklaring till varför förändringar har genomförts i större utsträckning på nationell nivå, än på regional och lokal nivå.

7.4.3 Sammanfattning

Nyinstitutionell teori och skandinavisk institutionell teori kompletterar varandra genom att de fokuserar på olika delar av organisationers arbete. Skandinavisk institutionell teori har ett större fokus på vad som sker inom en organisation. För att analysera hur de organisationer som undersökts i uppsatsen, valt att bemöta och hantera direktiv som tilldelats dem, är skandinavisk institutionell teori relevant. Varför arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål eftersatts på regional och lokal nivå kan skandinavisk institutionell teori svara på bättre än hur nyinstitutionell teori används i denna uppsats. Däremot svarar inte skandinavisk institutionell teori på hur olika organisationer samverkar, vilket nyinstitutionell teori gör.

Denna uppsats undersöker hur det praktiska arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål bedrivs i förhållande till nationella, regionala och lokala direktiv. Uppsatsens resultat visar att arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella

ändamål sker både inom och mellan organisationer. Exempelvis lyfter regeringen att samverkan är viktigt (Socialdepartementet, 2018) och RIFA att utvecklingen behöver ske inom Polismyndigheten (RIFA, personlig kommunikation, 29 april, 2020). Då arbetet bedrivs både inom och mellan organisationer är därför både nyinstitutionell samt skandinavisk institutionell teori relevanta grenar att använda vid analys av arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål.