Ett prioriterat eller
eftersatt område?
En fallstudie om hur arbete mot prostitution och
människohandel för sexuella ändamål styrs och utförs
nationellt, regionalt och lokalt i Sverige
HUVUDOMRÅDE: Socialt arbete
FÖRFATTARE: Amanda Jacobsson & Sara Åblad JÖNKÖPING Maj 2020
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Bodil Monwell för hennes outtröttliga hejarop och kritiskt granskande av våra texter. När en pandemi kom och svepte bort våra planer stod Bodil stabilt kvar och hjälpte oss att styra om till något bättre. Utan Bodils uppmuntran hade vi inte haft en färdig kandidatuppsats idag. Bodil Monwell, tack och åter tack för all tid och energi du lagt ner på oss!
Abstract
A prioritised or neglected area?
A case study about how work against prostitution and human trafficking for sexual purposes is governed and performed on a national, regional and local level in Sweden
Prostitution and human trafficking for sexual purposes is by the government seen as a problem in the society that needs to be defeated. Since the year 1999, purchasing sexual services has been illegal in Sweden, and since the year 2002 there is also a law concerning human trafficking. Despite legislation and many other efforts, prostitution and human trafficking for sexual purposes is still widespread in Sweden. Through a case study, this paper investigates how work against prostitution and human trafficking for sexual purposes is governed and performed on a national level in Sweden, as well as on a regional and local level in Jönköping. This has been investigated throughcollection and analysis of documents created by organizations that influence the police and social services work in this area. Beyond this, three interviews with professionals in the police and social services have been conducted. The result has then been analysed on the basis of institutional theory which illustrates that an organization's quest for stability can stand in the way of achieving change. The results of the thesis show that there is a clear adherence with governing directives at the national level, but that the adherence is lacking at the regional and local levels. This can be explained on the basis that work against prostitution and human trafficking has not previously been a priority issue at the governing level, which has led to the work being neglected at regional and local level.
Keyword: prostitution, human trafficking for sexual purposes, case study, police, social services, Jönköping, institutional theory, adherence, governing directives
Sammanfattning
Prostitution och människohandel för sexuella ändamål ses av regeringen som ett samhällsproblem som måste bekämpas. Sedan år 1999 har köp av sexuella tjänster varit olagliga i Sverige och sedan år 2002 finns även en människohandelslagstiftning. Trots lagstiftning och flertalet övriga insatser finns idag prostitution och människohandel för sexuella ändamål utbredd i Sverige. Genom en fallstudie undersöks hur arbete mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål styrs och utförs nationellt i Sverige samt regionalt och lokalt i Jönköping. Detta har undersökts genom insamling och analys av dokument skapade av organisationer som påverkar polisen och socialtjänstens arbete rörande området i Jönköpings kommun. Utöver detta har även tre intervjuer med yrkesverksamma inom polis och socialtjänst genomförts. Resultatet har sedan analyserats utifrån institutionell teori vilken belyser att en organisations strävan efter stabilitet kan stå i vägen för att uppnå en förändring. Uppsatsens resultat visar att det finns en tydlig efterföljsamhet av styrande direktiv på nationell nivå men att efterföljsamheten brister på regional och lokal nivå. Detta kan förklaras utifrån att arbete mot prostitution och människohandel tidigare inte varit en prioriterad fråga på styrande nivå vilket lett till att arbetet på regional och lokal nivå blivit eftersatt.
Nyckelord: prostitution, människohandel för sexuella ändamål, fallstudie, polis, socialtjänst, Jönköping, institutionell teori, efterföljsamhet, styrande direktiv
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1 1.1 Problemformulering ... 2 1.2 Syfte ... 2 1.3 Frågeställningar ... 2 2. Bakgrund ... 4 2.1 Begreppsdefinitioner ... 4 2.1.1 Prostitution ... 4 2.1.2 Människohandel ... 42.2 Olika attityder gentemot prostitution och människohandel för sexuella ändamål .... 5
2.3 Den svenska offentliga attityden gentemot prostitution och människohandel för sexuella ändamål ... 6
2.3.1 Historisk överblick av omfattning och lagstiftning i Sverige ... 6
2.3.2 Nuvarande synsätt ... 8
2.4 Överblick av organisationer som arbetar mot prostitution och människohandel i Sverige ... 9 2.4.1 Regering ... 10 2.4.2 Riksdag ... 10 2.4.3 Justitiedepartementet ... 10 2.4.4 Socialdepartementet ... 10 2.4.5 Arbetsmarknadsdepartementet ... 10 2.4.6 Socialstyrelsen ... 11 2.4.7 Polismyndigheten ... 11 2.4.8 Jämställdhetsmyndigheten ... 11 2.4.9 Nationellt Metodstödteam (NMT) ... 11 2.4.10 Länsstyrelsen i Jönköpings län ... 11
2.4.11 Jönköpings Kommun samt socialtjänsten i Jönköping ... 12
3. Tidigare forskning ... 13
3.1 Samverkan i framtagandet av policyer ... 13
3.2 Attityder och kunskap vid utformande av arbete mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål ... 14
3.3 Kunskap hos professionella som möter personer utsatta i prostitution och människohandel ... 15 3.3.1 Professionellas uppfattningar ... 15 3.3.2 Prostituerades uppfattningar ... 15 3.4 Sammanfattning av litteraturgenomgång ... 16 4. Teoretiskt ramverk ... 17 4.1 Institutionell teori ... 17 4.1.1 Historiskt perspektiv ... 17 4.1.2 Definition av institution ... 17
4.1.3 Tre grenar av institutionell teori ... 18
4.1.4 Sammanfattning ... 20
5. Metod ... 22
5.1 Typer av data ... 22
5.2 Datainsamling och dess kriterier ... 22
5.3 Genomförande ... 23
5.4 Analysmetod ... 24
5.5 Kvalitetsbedömning ... 25
5.6 Etiska överväganden ... 26
6.1 Regeringen och riksdagen - Socialdepartementet och Justitiedepartementet ... 28
6.1.1 Mål ... 28
6.1.2 Lagstiftningsåtgärder ... 28
6.1.3 Utvecklingsområde ... 29
6.2 Jämställdhetsmyndigheten ... 30
6.2.1 Regeringens uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten ... 30
6.2.2 Beskrivning av genomförande ... 30
6.2.3 En regionkoordinators berättelse ... 31
6.3 Polismyndigheten ... 32
6.3.1 Polisens ansvar och uppdrag från regeringen ... 33
6.3.2 Slutredovisning av regeringsuppdrag: Förstärkt förmåga att bekämpa människohandel ... 33
6.3.3 Slutrapport gällande förhöjd förmåga att bekämpa människohandel ... 34
6.3.4 Polisens arbete i Region Öst, Jönköping ... 34
6.4 Socialstyrelsen ... 36
6.4.1 Regeringens uppdrag till Socialstyrelsen ... 36
6.4.2 Genomförande ... 37
6.5 Länsstyrelsen i Jönköping län ... 37
6.5.1 Uppdrag från Regeringen ... 37
6.5.2 Jämställdhetsstrategi - Länsstyrelsen i Jönköpings län ... 38
6.5.3 Fokusgrupp för arbetet mot prostitution och människohandel ... 39
6.5.4 Utbildningsmaterial gällande ciskillar och transpersoner som har sex mot ersättning ... 39
6.5.5 Problemdefinition och utvecklingsområden – Länsstyrelsen i Jönköpings län ... 40
6.6 Jönköpings kommun ... 40
6.6.1 Regeringens uppdrag till Sveriges kommuner ... 40
6.6.2 Jönköpings kommuns svar på regeringens uppdrag ... 41
6.6.3 En kommunanställd socialsekreterares berättar ... 41
7. Diskussion ... 44
7.1 Sammanfattning av resultat ... 44
7.2 Relevans för socialt arbete ... 46
7.3 Resultat i förhållande till tidigare forskning ... 46
7.3.1 Samverkan i framtagandet av policyer ... 47
7.3.2 Attityder och kunskap vid utformande av arbete mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål ... 48
7.3.3 Kunskap hos professionella som möter personer utsatta i prostitution och människohandel ... 49
7.4 Resultat i förhållande till institutionell teori ... 50
7.4.1 Nyinstitutionell teori ... 51
7.4.2 Skandinavisk institutionell teori ... 53
7.4.3 Sammanfattning ... 54
7.5 Metoddiskussion ... 55
7.6 Slutsatser ... 56
7.7 Framtida forskning ... 57
Litteraturförteckning ... 59
Bilaga 1 – Intervjuguide polis ... 66
Bilaga 2 – Intervjuguide regionkoordinator ... 67
Bilaga 3 – Intervjuguide socionom ... 68
1. Inledning
Folkhälsomyndigheten genomförde år 2017 en kartläggning av svenskars sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (Folkhälsomyndigheten, 2019). Kartläggningen visar att nästan var tionde svensk man någon gång har betalat eller gett annan typ av ersättning för sex. Bland kvinnor låg siffran på mindre än en procent (Folkhälsomyndigheten, 2019). År 1999 infördes lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster (SFS 1998:408) i syfte att bekämpa prostitution. I över tjugo år har det varit olagligt att köpa sexuella tjänster i Sverige, trots detta har nästan 10 procent av männen i Sverige någon gång erhållit sex mot ersättning (Folkhälsomyndigheten, 2019).
I januari 2020 publicerade Sveriges Radio en granskning av prostitution i Sverige (Sveriges Radio, 2020). Granskningen visar att endast en tredjedel av Sveriges kommuner anser att de har tillräcklig kompetens för att hjälpa personer med erfarenhet av sex mot ersättning (Ströberg, 2020). Den hjälp som socialtjänsten erbjuder, till personer som har erfarenhet av att sälja sex, varierar stort beroende på kommun. En talesperson från Länsstyrelsen i Jönköping menar att kommunerna måste få ett tydligare uppdrag för att hjälpen till personer i prostitution ska förbättras (Berglund, Montelius, & Grönholm, 2020).
Justitiedepartementet markerar att bekämpande av prostitution och människohandel är en högt prioriterad fråga för regeringen (Regeringskansliet, 2016). Det finns klara samband mellan prostitution och människohandel. Enligt Polismyndigheten är tre av fyra personer som befinner sig i prostitution kvinnor och flickor från fattiga länder. Justitiedepartementet anser att en regering som bygger sin politik på ett antagande om människors lika värde omöjligt kan acceptera att prostitution förekommer (Regeringskansliet, 2016).
I denna uppsats kommer arbetet mot prostitution och människohandel att undersökas. Uppsatsen undersöker hur arbetet mot prostitution och människohandel är styrs, är fördelat samt utförs. Metoden för uppsatsen är en fallstudie där dokument skapade av olika statliga organisationer samt intervjuer med yrkesverksamma utgör uppsatsens empiri. Uppsatsens resultat kommer även att analyseras utifrån institutionell teori samt diskuteras i förhållande till det nuvarande forskningsläget.
1.1 Problemformulering
Prostitution och människohandel beskrivs som ett samhällsproblem som behöver bekämpas (Socialdepartementet, 2018). Det finns ett behov av att stärka arbetet mot prostitution och människohandel och flera initiativ har tagits nyligen i syfte att göra detta. Bland annat presenterade regeringen år 2016 en tioårig nationell strategi för att bekämpa mäns våld mot kvinnor vilken inkluderar insatser mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (Socialdepartementet, Skr. 2016/17:10).
Regeringen lyfter i strategin fram vikten av samverkan mellan olika instanser för att prostitution och människohandel för sexuella ändamål ska kunna bekämpas (Socialdepartementet, 2018). Därför ämnar denna uppsats undersöka hur arbetet bedrivs inom olika organisationer på nationell, regional och lokal nivå. Uppsatsen undersöker även om det finns en efterföljsamhet av nationella riktlinjer inom arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Utöver detta undersöks även i uppsatsen om det finns områden inom arbetet som behöver utvecklas samt, om det behövs, av vilken anledning.
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbete mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål styrs i Sverige. Uppsatsen ämnar undersöka hur arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål, i form av regionala och lokala styrdokument samt det praktiska arbetet, efterföljer direktiv och styrande riktlinjer från högre bestämmande instanser.
1.3 Frågeställningar
Utifrån uppsatsens syfte har följande frågeställningar skapats:
• Hur styrs arbete mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Sverige?
• I vilken utsträckning har nationella, regionala och lokala vägledande dokument samt övrigt material, som påverkar polisens och socialtjänstens arbete mot
prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Jönköpings kommun, skapats utifrån nationella direktiv?
• Hur ser det praktiska arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål ut inom polisens och socialtjänstens verksamheter i Jönköpings kommun i förhållande till vad som anges i nationella, regionala och lokala riktlinjer?
2. Bakgrund
I detta avsnitt presenteras en genomgång av olika attityder gentemot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Avsnittet inleds med förklaring av hur begreppen prostitution samt människohandel för sexuella ändamål används i denna uppsats. Vidare behandlar avsnittet en beskrivning av attityder som finns globalt för att sedan övergå till en historisk överblick av attityder i Sverige gentemot området. Anledningen till att olika attityder beskrivs är för att visa på hur attityderna styr lagstiftning gällande prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Slutligen presenteras de statliga organisationer som påverkar socialtjänstens samt polisen i Jönköpings arbete mot prostitution och människohandel, samt hur organisationerna förhåller sig till varandra.
2.1 Begreppsdefinitioner
2.1.1 Prostitution
Svensk lag definierar prostitution som en handling då minst två parter utbyter sexuella tjänster mot ersättning (SOU 1995:15). Fortsättningsvis i uppsatsen kommer prostitution och sex mot ersättning användas synonymt.
2.1.2 Människohandel
Enligt Brottsbalken 4 kap. 1a § 2 st. (SFS 1962:700) finns tre rekvisit för människohandel. Gärningsmannen måste ha transporterat, rekryterat, överfört eller inhyst en person med syfte att exempelvis exploatera personen för sexuella ändamål. Detta i en situation som för den utsatte innebär nödläge.
Denna uppsats undersöker arbetet mot människohandel för sexuella ändamål. Arbetet mot människohandel för sexuella ändamål i Sverige inkluderar dock ofta arbete mot människohandel för flera ändamål. I uppsatsen förekommer därför både ”människohandel” när flera ändamål avses samt ”människohandel för sexuella ändamål” vid arbete gällande endast sexuella handlingar.
2.2 Olika attityder gentemot prostitution och människohandel för sexuella ändamål
Idag beräknas det finnas runt 42 miljoner prostituerade i världen (World Population Review, 2020). Lagstiftning gällande prostitution kan ses som en reflektion av de attityder gentemot prostitution som finns i respektive land. Det finns enligt World Population Review (2020) flera åsiktsinriktningar gällande prostitution. En av dessa uttrycker att prostitution borde vara olagligt, kallat prohibitionism. En annan anser att prostitution är en del av våld mot kvinnor och att köpare och hallickar är de som ska straffas, detta kallas neo-abolitionism. Anhängare till abolitionism anser däremot att prostitution bör vara lagligt men att bordeller och att sälja någon annan bör vara olagligt (World Population Review, 2020).
Rättighetsorganisationen Amnesty skrev i en artikel år 2015 att sexarbetares säkerhet riskeras när makthavare kriminaliserar prostitution (Amnesty International, 2015). Med sexarbetare avser Amnesty personer som frivilligt säljer sex. Amnesty menar även att sexarbetares rättigheter är mänskliga rättigheter. Amnesty refererar inte till några specifika artiklar eller rättigheter men menar att prostituerade riskerar att bli av med boende samt att utsättas för våld till följd av att prostitution kriminaliseras. Förenta Nationernas (FN) huvudlinje är dock att prostitution och människohandel för sexuella ändamål av kvinnor ska bekämpas. Detta fastslås i Kvinnokonventionens sjätte artikel som uppmanar alla länder som skrivit under konventionen att vidta åtgärder, inklusive lagstiftning, för att bekämpa prostitution och människohandel (Förenta Nationerna, 1979).
Förenta Nationerna antog år 2000 även en konvention som berör gränsöverskridande organiserad brottslighet. I denna fastställs att människohandel för prostitution, eller annan form av sexuell exploatering, ska vara förbjuden (Förenta Nationerna, 2000). Sverige skrev under denna konvention år 2000 (Förenta Nationerna, 2020). Europarådet antog år 2005 en konvention om bekämpandet av människohandel med fokus på att skydda de som utnyttjas i människohandel för, bland annat, sexuella ändamål (Council of Europe, 2005). Enligt konventionen ska varje land vidta åtgärder för att stärka samordningen mellan aktörer som arbetar mot människohandel. Denna konvention skrev Sverige under år 2005.
2.3 Den svenska offentliga attityden gentemot prostitution och människohandel för sexuella ändamål
Under denna rubrik presenteras en övergripande beskrivning av attityder som påverkat svensk lagstiftning gällande prostitution och människohandel för sexuella ändamål över tid. Först presenteras en historisk överblick för att sedan leda in på nuvarande lagstiftning samt attityder gentemot prostitution och människohandel för sexuella ändamål.
2.3.1 Historisk överblick av omfattning och lagstiftning i Sverige 1700-1800-talet
I 1734 års lag, föregångaren till Sveriges Rikes Lag, fanns bestämmelser som gjorde det olagligt att bedriva bordell samt att som kvinna ”låta sig bli köpt” på bordeller (SOU 1981:71). Trots lagstiftningen förekom under 1800-talets första hälft en etablerad krog- och värdshusprostitution i Sverige. Utöver denna form av prostitution växte även gatuprostitutionen fram i Stockholm (SOU 1981:71).
Under 1800-talet fanns lagen den 12 juni 1885 angående lösdrivares behandling. Den som prostituerade sig kunde utifrån denna lag dömas till straffarbete. Lösdriveri var vid denna tidpunkt den vanligaste anledningen till att kvinnor dömdes till straffarbete. Den som inte hade någon sysselsättning och som drev runt mellan olika orter utan försörjning räknades som lösdrivare, exempelvis den som var prostituerad (SOU 1981:71).
1900-talet
År 1937 avkriminaliserades, som det kallades, horsbrotten (SOU 1981:71). Lagen om lösdriveri ändrades flertalet gånger men gällde fram till år 1965 då den ersattes av lagen om åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet. Den som bröt mot lagen kunde dömas till antingen vård eller fängelse. Den prostituerade ansågs behöva skydd för sin egen skull och skulle därför beredas vård i någon form. Prostitution ansågs dock vara förknippad med kriminalitet då man ansåg att flera kvinnliga prostituerade hade allierat sig med kopplare1.
Denna lag upphörde att gälla år 1981 (SOU 1981:71).
I början av 1980-talet började prostitution i Sverige studeras och utredas i större utsträckning än tidigare (Holmström, 2008). Månsson och Larssons utredning ”Vissa klubbars och näringsställens sociala betydelse och struktur” från 1976 innehöll kunskap
1 Kopplare är en person som främjar eller ekonomiskt utnyttjar att en person har sex mot
ersättning (Brottsbalken, SFS 1962:700, 6 kap. 12 §).
om omfattningen och organiseringen av prostitution i Sverige. Denna utredning blev grunden till en samhällsdebatt som fick statliga myndigheter att börja arbeta mer aktivt med dessa frågor. Prostitution började definieras som ett socialt problem och en allmän välfärdsfråga som berör hela befolkningen (Holmström, 2008). Holmström beskriver att svenska staten, innan år 1970, sett prostitution företrädesvis som ett ordningsproblem, där de som sålde sex behövde regleras och kontrolleras.
I Statens Offentliga Utredning, år 1981, rörande prostitutionen i Sverige (SOU 1981:71) förtydligas att prostitution fortsatt inte bör vara kriminaliserat förutom i de fall då en man har köpt sexuell tjänst av en kvinna som är beroende av narkotika.
I en annan statlig offentlig utredning, Könshandeln (SOU 1995:15), framkom att globaliseringen i samhället påverkat prostitutionens mönster. Detta i form av att kvinnor i allt högre grad kom från Östeuropa till bordeller i Västeuropa och att européer åkte till Thailand och Sri Lanka för sexturism. Sverige hade vid genomförandet av utredningen lagstiftningar gällande ”koppleri” samt ”förförelse av ungdom” som direkt syftade till att motverka prostitution. Dock framkommer i utredningen att dessa lagstiftningar, eller dåvarande sociala insatser, inte bedömdes som tillräckliga för målsättningarna i arbetet med att nå de prostituerade. Därför föreslogs en kriminalisering av könshandel, den föregående benämningen för prostitution. I utredningen skrivs att risken att bli påkommen, i högre grad vid en kriminalisering, kan stoppa män från att köpa sex. Utöver detta kan lagen även användas som ett medel för att hindra kvinnor att sälja sex då. Detta då kvinnorna lättare skulle kunna stå emot köpare som ”tryckte på” med argumentet om att prostitution var olagligt. Straffansvar föreslogs ligga på både den som köpte och sålde sex. Påföljden för könshandel föreslogs till böter eller fängelse upp till sex månader och för den prostituerade föreslogs vård eller behandling som påföljd. Även män som återkommande köpte sexuella tjänster ansågs vara i behov av rehabilitering.
Efter sexköpslagen
År 1999 inrättades lagen om förbud mot köp av sexuell tjänst (SFS 1998:408) i samband med att prostitution i allt större utsträckning började betraktas som en del av mäns våld mot kvinnor (Holmström och Skilbrei, 2008). Syftet med lagen, menar Holmström och Skilbrei, var att påverka den svenska befolkningens generella attityd och förhållningssätt till prostitution. Tanken bakom lagstiftningen var även att motverka efterfrågan och på så sätt bekämpa prostitution (Justitiedepartementet, 2016). Holmström
och Skilbrei (2008) skriver att det dessutom fanns ett jämställdhetsperspektiv vid lagens utformande utifrån den maktaspekt som antogs finnas vid situationen ”att köpa” någon annans kropp, vilket inom prostitution ofta handlar om mäns makt över kvinnor. Tre år senare tillkom även en så kallad Människohandelslagstiftning i svensk lag. Människohandelslagstiftningen kriminaliserade först transnationell människohandel för sexuella ändamål, men inkluderade, från och med år 2004, även människohandel inom landets gränser (Holmström och Skilbrei, 2008).
Den svenska regeringens första handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål presenterades i juli 2008. Handlingsplanen redogjorde för hur regeringen ansåg att prostitution och människohandel för sexuella ändamål skulle bekämpas samt hur stöd och skydd skulle förbättras för de utsatta med hjälp av ökad kunskap, förebyggande arbete, samverkan och höjd kvalitet i rättsväsendet (Holmström, 2008).
År 2010 beslutade regeringen att en utvärdering och utredning av sexköpslagen skulle genomföras (SOU 2010:49). I denna utredning konstaterades att gatuprostitutionen halverats vilket antogs vara en direkt följd av införandet av sexköpslagen. Dock hade prostitution via internet ökat, men så också kunskapen om detta. Prostitutionen bedömdes dock inte ha ökat i Sverige. Sexköpslagen antogs även ha motverkat att kriminella nätverk etablerat sig i Sverige. Såväl poliser som socialarbetare uppger inom ramen för utredningen att sexköpslagen minskat efterfrågan då köpare blivit mer försiktiga. Prostituerade som tillfrågats inom ramen för utredningen uppgav dock att köparna inte påverkats av lagen, detta då antalet som greps var få samt att påföljden var för lindrig. Utifrån uppgifter från de prostituerade, som deltagit i utredningen, konstaterades ett tydligt mönster; de som inte längre prostituerade sig var positivt inställda till kriminaliseringen av sexköp medan de aktivt prostituerade var kritiska. Utredningen föreslog att straffet för köp av sexuell tjänst skulle höjas (SOU 2010:49). Regeringen överlämnade, i mars 2011, ett förslag på höjt maxstraff för köp av sexuell tjänst från sex månader fängelse till ett års fängelse (Regeringen, Prop. 2010/11:77). Riksdagen röstade därefter för regeringens förslag (Riksdagen, Riksdagsskrivelse 2010/11:251).
2.3.2 Nuvarande synsätt En feministisk regering
På regeringskansliets hemsida anges att ”Sverige har världens första feministiska regering” (Regeringskansliet, u.å.). Att regeringen har en feministisk utgångspunkt innebär i
praktiken att det ska finnas ett jämställdhetsperspektiv i regeringens samtliga beslut. Detta med målsättning att kvinnor och män ska ha samma makt att utforma sina liv samt att forma samhället i helhet (Regeringskansliet, u.å.).
I skrivelsen Makt, mål och myndighet – en feministisk politik för en jämställd framtid (Socialdepartementet, Skr. 2016/17:10) presenterar regeringen den inriktning och utveckling de vill se i jämställdhetspolitiken under tio års tid i form av bland annat jämställdhetspolitiska delmål samt strategier för arbetet. Att mäns våld mot kvinnor ska upphöra är även ett av regeringens jämställdhetspolitiska delmål (Socialdepartementet, Skr. 2016/17:10).
Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor
År 2016 presenterade regeringen en tioårig nationell strategi för arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (Socialdepartementet, Skr. 2016/17:10). Regeringen skriver att mäns våld mot kvinnor är kostsamt och omfattande samt att det drabbar både den enskilda flickan eller kvinnan och samhället i helhet. Samhällets insatser mot våldet har främst fokuserats kring hanteringen av våldets konsekvenser istället för dess orsaker. Med strategin är regeringens målsättning att arbetet mot mäns våld mot kvinnor förändras från att vara reaktivt till proaktivt samt att åtgärder utvecklas för att förhindra att upprepat våld förekommer. Regeringen skriver att arbetet mot prostitution och människohandel ska inkluderas i strategin. Vidare beskrivs också att det inte bara är kvinnor och flickor som utnyttjas i prostitution och människohandel utan även män, pojkar och transpersoner samt att arbetet mot prostitution och människohandel ska syfta till att hjälpa alla utsatta oavsett kön (Socialdepartementet, skr. 2016/17:10).
2.4 Överblick av organisationer som arbetar mot prostitution och människohandel i Sverige
Under denna rubrik beskrivs de statliga organisationer som i Sverige styr eller på annat sätt påverkar polis och socialtjänst i Jönköpings kommuns arbete mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Avsnittet sammanfattas genom en organisationskarta som visar den hierarkiska ordningen mellan samt inom organisationerna. Majoriteten av dessa organisationer har särskilda uppdrag i arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Dessa uppdrag redovisas för i uppsatsens resultatdel.
2.4.1 Regering
Sveriges genom regeringen som har i ansvar att verkställa riksdagens beslut samt att initiera nya lagar och lagförändringar. Detta utförs genom att regeringen skickar propositioner till riksdagen innehållandes förslag till ändringar vilka riksdagen sedan röstar för eller emot. Regeringen verkställer sedan riksdagens beslut genom att de styr de myndigheter som är ansvariga för dessa förändringar, exempelvis Justitiedepartementet (Regeringskansliet, 2017).
2.4.2 Riksdag
Riksdagen består av 349 ledamöter som genom allmänna val väljs vart fjärde år. De viktigaste uppgifterna riksdagen har är att stifta lagar, fatta beslut gällande statens ekonomi samt att kontrollera regeringens arbete. Beslut fattas genom omröstning (Regeringskansliet, 2019).
2.4.3 Justitiedepartementet
Justitiedepartementet är ansvariga för myndigheterna inom rättsväsendet, så som Polis- och Åklagarmyndigheterna. Justitiedepartementet är även ansvariga för den del av lagstiftningen som faller inom bland andra statsrätt, straffrätt och migrations- och asylrätt (Regeringskansliet, u.å.). Justitiedepartementet styrs genom regleringsbrev som regeringen utfärdar då riksdagen har fattat beslut om statens budget (Regeringskansliet, 2019). 2.4.4 Socialdepartementet
Socialdepartementet bär ansvaret för frågor gällande samhällets välfärd (Regeringskansliet, u.å.). Socialdepartementet arbetar för att individer ska ha ekonomisk trygghet i olika stadier av livet genom att hantera delar i statsbudgeten som rör exempelvis social omsorg och socialförsäkringar. Socialdepartementet styrs genom regleringsbrev från regeringen (Regeringskansliet, 2018).
2.4.5 Arbetsmarknadsdepartementet
Arbetsmarknadsdepartementet har ansvar för frågor som berör arbetet på en nationell nivå för ökad jämställdhet mellan könen och mänskliga rättigheter (Regeringskansliet, u.å.). Detta arbete styrs genom regleringsbrev från regeringen (Regeringskansliet, 2020).
2.4.6 Socialstyrelsen
Socialstyrelsen (2019) är en kunskapsmyndighet som styrs av Socialdepartementet genom årliga regleringsbrev. Socialstyrelsen har i uppgift att ta fram föreskrifter, allmänna råd, kunskapsstöd och statistik (Socialstyrelsen, 2019). Socialstyrelsens föreskrifter är bindande för socialtjänsten. Allmänna råd innehåller övergripande rekommendationer rörande tillämpningen av lagar, förordningar och föreskrifter (Socialstyrelsen, 2019).
2.4.7 Polismyndigheten
Polismyndigheten leds av rikspolischefen som utses av regeringen. Polismyndigheten är uppdelat i sju regioner där varje region har ett helhetsansvar för polisens verksamhet inom regionens geografiska område. Jönköpings län tillhör polisregion Öst tillsammans med Södermanlands län och Östergötlands län. Utöver polisregionerna finns även nationella avdelningar varav en är Nationella Operativa Avdelningen (NOA) (Polismyndigheten, 2019).
2.4.8 Jämställdhetsmyndigheten
Jämställdhetsmyndigheten är en förvaltningsmyndighet som hanterar frågor gällande jämställdhetspolitiken och som faller under arbetsmarknadsdepartementet
(Regeringskansliet, u.å.). Myndighetens arbete innefattar att samordna, följa upp samt stötta organisationers arbete inom jämställdhetsområdet (Jämställdhetsmyndigheten, 2019).
2.4.9 Nationellt Metodstödteam (NMT)
Nationellt Metodstödteam (NMT) är ett operativt nätverk som leds av Jämställdhetsmyndigheten. NMT består av olika myndigheter, inklusive socialtjänsten och Polismyndigheten, som bedriver arbete mot prostitution och människohandel för flera ändamål, inklusive sexuella ändamål. Myndigheter, kommuner och frivilligorganisationer kan vända sig till NMT för att få stöd i sitt arbete mot människohandel. NMT verkar även för att strategiskt utveckla och effektivisera samverkan i arbetet mot människohandel (Nationellt metodstödteam, u.å.).
2.4.10 Länsstyrelsen i Jönköpings län
Länsstyrelsernas uppdrag är att ansvara för länets statliga förvaltning i de fall då det inte finns någon annan myndighet med ett särskilt ansvar för frågan. Detta inkluderar att ansvara för att regeringens nationella målsättningar arbetas mot inom länet utifrånde
regionala förhållanden och förutsättningar som finns. Länsstyrelserna har även ett samordningsuppdrag i vissa samhällsfrågor. Regeringen utser varje läns landshövding som leder länsstyrelsens arbete (Regeringskansliet, 2015).
2.4.11 Jönköpings Kommun samt socialtjänsten i Jönköping
Varje kommun har ett kommunfullmäktige, en folkvald församling som fattar beslut om kommunala frågor. Kommunens verksamhet leds sedan av en kommunstyrelse som utses av kommunfullmäktige (Regeringskansliet, 2015). I Jönköping finns en individ- och familjeomsorgsnämnd som genom socialtjänsten ansvarar för omsorg av individ och familj i Jönköpings kommun. Detta utifrån vad som står i Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) (Jönköpings kommun, u.å.).
Bild 1. Denna bild illustrerar hur ovan beskrivna organisationer styr och påverkar samt förhåller sig till varandra, både inom och mellan organisationerna, i arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Pilarna illustrerar i vilken riktning samt mellan vilka enheter styrning och påverkan sker.
3. Tidigare forskning
Nedan presenteras en kort övergripande redogörelse av tidigare forskning som finns gällande prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt insatser för att ge stöd till de som utsätts. Utöver detta presenteras även en studie, applicerbar på detta material, gällande implementering av politiska policyer i det praktiska arbetet samt vad som stärker implementeringen.
3.1 Samverkan i framtagandet av policyer
Ansell, Sørensen och Torfing (2017) skriver att implementeringen av policyer förbättras när policyn är framtagen genom samverkan mellan flera aktörer. Författarna menar att skapandet av policyer ofta sker i en högt politiserad miljö där kunskap som finns på lägre nivåer inte alltid lyfts fram och/eller beaktas. Genom samverkan mellan olika nivåer mellan samverkande aktörer utnyttjas samtliga nivåers kunskap och kompetens vilket bidrar till att en policy i högre grad kan implementeras då de som ska utföra policyn också fått vara med i framställandet av den.
Ansell, Sørensen och Torfings idéer förstärks av den slutsats Erikson och Larsson (2019) dragit av sin studie av arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Sverige. Den svenska regeringen antog år 2008 en samverkansstrategi mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål, i vilken både statliga och privata aktörer ingår (Eriksson & Larsson, 2019). Utifrån denna strategi menar Eriksson och Larsson att stödet till de som är utsatta i prostitution och människohandel för sexuella ändamål har stärkts. Detta antas till viss del bero på att civilsamhällets organisationer varit med vid utformandet av strategin och då fått tillfälle att dela med sig av sin kunskap och erfarenhet. Övriga styrkor samverkansstrategin medfört är att den regionala samverkan stärkts inklusive samarbetet med civilsamhället. Dock behöver kommunala representanter, särskilt de på ledningsnivå, bli mer delaktiga i arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål för att arbetet ska stärkas än mer (Erikson & Larsson, 2019).
3.2 Attityder och kunskap vid utformande av arbete mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål
Flera studier lyfter att olika attityder samt den kunskap som finns om prostitution och människohandel för sexuella ändamål bland professionella, styr hur arbetet bedrivs. Bjønness (2012) lyfter Danmark som exempel och menar att Danmarks socialpolitik påverkats starkare av emotionella argument än vetenskapligt grundade argument samtidigt som det saknats en nyanserad representation av prostituerades olika erfarenheter. Författaren menar att detta synsätt, tillsammans med synen på prostitution som ett socialt problem, ligger till grund för de sociala stödprogram som, i Danmark, tagits fram för att hjälpa de som säljer sex att sluta göra det. Sexarbetarnas förbund i Danmark har kritiserat dessa program och menar att programmen, samt de rapporter Danmarks socialstyrelse tar fram, upprätthåller de kunskapsluckor som finns gällande prostitution (Bjønness, 2012).
Benoit, Smith, Jansson, Healey och Magnuson (2018) beskriver hur olika attityder gentemot prostitution styr och påverkar lagstiftningen inom området. I studien fann de två huvudsakliga perspektiv på prostitution, vilka båda lyfter fram olika dimensioner av orättvisa. De menar dock att dessa två perspektiv, som ligger till grund för policyer, inte speglar de prostituerades uppfattningar eller behov prostituerade har. Benoit et al. (2018) menar att båda dessa perspektiv saknar empirisk grund vilket är en av anledningarna till att de policyer som baseras på perspektiven inte är tillräckliga för att hjälpa den som är utsatt inom prostitution eller människohandel för sexuella ändamål.
Holmström (2008) beskriver hur kunskapsområdet påverkar vilka begrepp som används för att beskriva prostitution i Sverige. Detta i sin tur påverkar hur myndigheter och organisationer definierar prostitution, som därmed avgör vilken typ av prostitution som synliggörs. Prostitution som förekommer utanför myndigheternas definition riskerar därmed att förbli osedd, eller inte kunna hanteras, på grund av att sociala insatser är utformade för att möta enbart den typ av prostitution som definierats av de styrande. Det är, enligt Holmström, det aktuella kunskapsläget om prostitutionens omfattning i Sverige som skall vägleda hur sociala insatserna mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål bör utformas. Även Sen och Baba (2017) pekar på att det saknas kunskap kring de utsattas behov av hjälpinsatser vilket påverkat att de insatser som finns inte är adekvata utifrån de prostituerades behov.
3.3 Kunskap hos professionella som möter personer utsatta i prostitution och människohandel
3.3.1 Professionellas uppfattningar
Bjønnes (2012) har intervjuat socialarbetare, drogbehandlare samt chefer för drogkliniker som möter prostituerade kvinnor i sitt arbete. De professionella berättar i studien att de har bristande kunskap om prostitution i allmänhet samt att de inte vet hur de ska bemöta eller hantera de prostituerades erfarenheter. En av de intervjuade säger att hen tror att svårigheten att prata med de prostituerade om deras erfarenheter grundar sig i det tabu som finns angående prostitution samt att de inte har andra insatser än samtal att erbjuda som hjälp. En kurator berättar även att hen är rädd för att ta upp prostitution för att sedan inte kunna hantera den prostituerades berättelse. Bjønnes menar att det är den officiella diskursens syn på prostitution som bidragit till att socialarbetarna ser de prostituerade som offer istället för rationellt tänkande individer. Detta menar Bjønnes påverkar socialarbetarnas arbete med prostituerade negativt.
3.3.2 Prostituerades uppfattningar
I en studie av Farley et al. (2004) uppger en prostituerad kvinna från Thailand att hon önskar att världen inte ser prostitution som ett jobb. Hon vill att man ska sluta diskutera frivillighet inom prostitutionen och istället rikta arbetet mot att skapa alternativ för de som säljer sex. Enligt Farley ville 89 procent av de intervjuade kvinnorna vill lämna prostitutionen men stannade på grund av att de inte hade något annat val. Resultaten studien visade att 75 procent av de intervjuade var hemlösa vilket gjorde det svårare för dem att lämna prostitutionen. Vidare menar författarna att deras studie visar på att de prostituerades livssituation inte synliggörs i samhället vilket innebär att professionella inom juridik, psykologi, sjukvården samt kriminologi, inte utbildas i att ge adekvata stödinsatser till de prostituerade. Även Fuckförbundet (2019) skriver i sin rapport att svensk sjukvårdspersonal uppgett i undersökningar, av både Socialstyrelsen och RFSL2, att de inte
kan tillräckligt om prostitution för att kunna ge adekvat vård. Sjukvårdspersonalen uppger också att de inte känner sig bekväma att prata med patienter, som säljer sex, om deras situation.
2 RFSL är riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och
I Fuckförbundets (2019) rapport framkommer även att det i Sverige finns tre enheter som arbetar med prostituerade, här kallade prostitutionsenheter3 ,men att dessa inte utvecklats
i den grad som har behövts. Mikamottagningen i Stockholm har exempelvis fått allt mindre resurser vilket gjort att de tvingats höja åldersgränsen för sökande från 16 till 18 år samt att det inte längre är möjligt för den som söker att komma dit och förbli anonym. Dessutom menar författarna till rapporten att de som säljer sex i andra områden än Stockholm, Göteborg och Malmö, där de tre prostitutionsgrupperna finns lokaliserade, istället får vända sig till vanliga vårdcentraler där de inte blir lämpligt bemötta eller får den vård de behöver. I rapporten beskrivs att andra länder kan erbjuda gratis hälsokontroller och tester för prostituerade men att detta för närvarande inte erbjuds i Sverige då det, enligt den svenska modellen mot prostitution, skulle ses som uppmuntran till prostitution (Fuckförbundet, 2019).
3.4 Sammanfattning av litteraturgenomgång
Många av studierna inom området prostitution och människohandel berör kvinnor med erfarenhet av sex mot ersättning och deras upplevelser av professionellas bemötande samt brist på de stödinsatser som finns för dem. Sällan lyfts män eller transpersoner med erfarenhet av att ha sex mot ersättning.
De, för detta arbete, utvalda studier tenderar att visa på liknande brister i arbetet mot prostitution och människohandel samt i de stödinsatser som är utvecklade för de med erfarenhet av att ha sex mot ersättning. Framförallt lyfts bristande kunskap fram som en brist hos både professionella som möter prostituerade samt hos de som utvecklar de styrande direktiven för arbetet. Prostitution och människohandel för sexuella ändamål ses i Sverige som ett socialt problem som ska bekämpas. Utifrån denna syn har strategier samt insatser utformats. Vissa studier diskuterar dock om dessa insatser är vad de som har erfarenhet av att ha sex mot ersättning önskar och menar att de insatserna gäller, sällan får höras i de studier som formar kunskapen om området.
3 En prostitutionsenhet är en enhet inom Socialtjänsten dit den som har erfarenhet av sex mot
ersättning kan vända sig för stödsamtal eller stöttning i kontakt med andra myndigheter samt medicinska undersökningar (Mikamottagningen Stockholm, 2020)
4. Teoretiskt ramverk
I detta avsnitt redovisas det teoretiska ramverk som uppsatsens resultat sedan kommer att analyseras utifrån i uppsatsens diskussionsavsnitt. Det teoretiska ramverk som har valts för uppsatsen är institutionell teori. Två grenar av institutionell teori, nyinstitutionell samt skandinavisk institutionell teori, presenteras mer ingående då det är framförallt dessa grenar som har relevans för studiens resultat.
4.1 Institutionell teori
Eriksson-Zetterquist, Kalling och Styhre (2015) beskriver att organisationer tenderar att framstå som rationella, men att detta endast är en fasad. Inom den institutionella teorins filosofi ifrågasätts beskrivningen, och framställandet, av en organisation som ett rationellt verktyg som uppnår mål genom produktion av varor och tjänster. Istället beskriver författarna att organisationer, i praktiken, har en institutionaliserande funktion, alltså att omgivningen och tidigare arbetssätt påverkar vad som görs inom en organisation.
Institutionell teori är en organisationsteori som förklarar organisationers handlande och vad det kan bero på. Teorin tittar på hur organisationer påverkar och påverkas av sin omgivning samt förklarar hur förändringar inom organisationer uppstår, hanteras och ”färdas”. En förändring inom en organisation ses som en utvecklingsprocess som resulterar i stabilitet. Institutionell teori ser med andra ord en organisations agerande utifrån att den påverkas av flera olika aspekter (Ericsson-Zetterquist, 2009).
4.1.1 Historiskt perspektiv
Institutionell teori har sedan 1800-talets slut benämnts inom olika samhällsvetenskapliga discipliner, exempelvis inom sociologi och statsvetenskap. Teorin fick i slutet av 1970-talet ett allt större utrymme inom organisationsteorin. Den institutionell teori rotar sig enligt Powell och DiMaggio (1991) i idéer från exempelvis 1800-talets sociologer Durkheim och Weber.
4.1.2 Definition av institution
Vad en institution är definieras skiftande inom olika vetenskapliga discipliner. Inom statsvetenskapen beskrivs institutioner som betydande och gärna i form av offentliga föreningar, inom antropologin beskrivs institutioner som historiska eller kulturella effekter
av social ordning, och inom sociologin som organiserade, etablerade och reglerade sätt och strukturer för innevånarnas handlande i ett samhälle. Organisationsteorin beskriver institutioner som långvariga mönster för kollektiva handlingar som grundar sig i övergripande normer och värderingar. En central tanke inom institutionell teori är att en institution skapas i samband med att vi människor ”bygger upp” en social verklighet, som ett resultat av människans behov av att skapa mönster att handla efter (Eriksson-Zetterquist, Kalling & Styhre, 2015).
4.1.3 Tre grenar av institutionell teori
Inom institutionell teori har det vuxit fram tre olika grenar. Dessa utgörs av 1) tidig institutionell teori, 2) nyinstitutionell teori samt 3) skandinavisk institutionell teori. Tidig institutionell teori är den institutionella teorins grund. Enligt Eriksson-Zetterquist, Kalling och Styhre (2015) är huvudidén bakom tidig institutionell teori att organisationer påverkas både av sin historia och sin omgivning. Nedan presenteras nyinstitutionell samt skandinavisk institutionell teori mer ingående.
Nyinstitutionell teori
Den nyinstitutionella teorin växte fram i samband med att den tidiga teorin kritiserats för att vara för deskriptiv och abstrakt (Eriksson-Zetterquist, 2009). Nyinstitutionell teori förklarar hur samhället, respektive liknande organisationer, påverkar varandra och hur organisationer strävar mot att uppnå stabilitet genom att exempelvis imitera varandra. Grape (2006) beskriver hur nyinstitutionella begrepp kan kombineras med integrationsbegreppet i syfte att analysera interorganisatorisk verksamhet. Denna kombination skapar två dimensioner av samverkan varav den första lyfter det organisatoriska sammanhanget för samverkan.
Grape (2006) beskriver hur organisationer, vid den tiden, i högre grad utvecklades mot högre heterogenitet mellan element och funktioner som håller samman olika organisationer. Detta har utvecklats även inom offentliga sektorns organisering sedan 1980-talet. Inom denna utveckling har samverkansprojekt blivit allt mer populära. Samverkansprojekt beskrivs enligt Grape som ”en delegering av operativt ansvar från reguljär verksamhet till mindre tidsbegränsade, flexibla, målinriktade och (förhoppningsvis) effektiva enheter samtidigt som den strategiska och ekonomiska styrningen av medel och resurser fortsatt är centraliserad” (Grape, 2006, s. 48).
Inom organisationer i den svenska välfärden har utvecklingen mot ökad samverkan främst initierats av organisationernas institutionella omvärld (Grape, 2006). Politiska drivkrafter, vilket Grape beskriver som beslutsfattande som påverkar lagstiftning och regelverk, är vad som till stor del utgör denna institutionella påverkan. Detta innebär att i praktiken att de beslut som fattas ofta motiveras med ideologiska eller ekonomiska argument samt att dessa beslut sedan behöver implementeras i det praktiska arbetet. Vid implementeringen återfinns institutioner med regulativa funktioner, vilka innebär styrning, övervakning samt kontrollering av utförande organisationer. Ett exempel på denna typ av institution är Socialstyrelsen. Professionella drivkrafter är en annan del av den institutionella påverkan av utvecklingen inom välfärden. Denna drivkraft innebär en utveckling av professioner inom välfärden som i sin tur medfört en ökad mångfald av professioner och organisationer (Grape, 2006).
Nedan beskrivs två nyinstitutionella begrepp som Grape (2006) använder för att beskriva interaktionen mellan flera aktörer i ett organisatoriskt sammanhang:
• Organisatoriskt fält beskrivs som det avgränsade område vilket flera organisationer utför liknande verksamhet inom.
• Institutionella logiker finns inom organisatoriska fält och beskrivs som den styrande utgångspunkten för de principer som ligger bakom organisering och handling. Institutionella logiker beskrivs även som en ram för vad en särskild organisation bör alternativt inte bör göra samt vad andra inom ett särskilt verksamhetsområde kan eller inte kan ifrågasätta (Grape, 2006).
Utöver dessa begrepp använder Grape (2006) även verksamhetsdomän vilket han beskriver som konkreta utförda arbetsuppgifter inom ett särskilt verksamhetsområde. Verksamhetsdomän hittas inom ett organisatoriskt fält och flera olika verksamheter kan göra egna domänspråk där de menar att de är legitima förespråkare för området. Då dessa olika verksamheters anspråk stämmer överens med varandra, alltså att de olika verksamheterna delar uppfattning om arbetsfördelning inom området, uppnås domänkonsensus. Om verksamheternas anspråk däremot krockar med varandra skapas domänkonflikter (Grape, 2006).
Skandinavisk institutionell teori
Skandinavisk institutionell teori beskriver organisering som en kombination av förändring och stabilitet. Fokus ligger på hur institutioner organiseras och inte att de gör det (Eriksson-Zetterquist, 2009). Grunderna för den skandinaviska inriktningen tog form i samband med att en större konferens anordnades i Sverige år 1969, där amerikanska och skandinaviska forskare medverkade. Syftet med konferensen var att minska glappet mellan den dåvarande, i Skandinavien, traditionella nationalekonomiska forskningen och den dåvarande amerikanska beteendevetenskapen. Resultatet av detta blev den skandinaviska institutionella teorin (Eriksson-Zetterquist, 2009).
Det skandinaviska perspektivet har ett utvidgat intresse för organiserandets praktik, vilket enligt Eriksson-Zetterquist (2009) betyder att organiseringens kärna ligger i handlingar snarare än i beslut. Detta har således inneburit att organisationsförändringar har observerats genom fältstudier, med anledning att kunna analysera hur medlemmar, alternativt anställda, i organisationer handlar (Eriksson-Zetterquist, 2009).
Ett betydande begrepp som Eriksson-Zetterquist (2009) lyfter inom den skandinaviska inriktningen är översättningssociologi. I sammanhanget syftar begreppet till en förändring inom en organisation som är en imitering av en eller flera andra organisationers strukturer och praktiker. Det innebär att organisationer tar efter andra jämförbara organisationers, oftast framgångsrika, koncept. En så kallad redigering av översättningen kan genomförs i de falla där det imiterade konceptet, på grund av att organisationernas utformning eller specifika behov skiljer sig, behöver anpassas (Eriksson-Zetterquist, 2009).
4.1.4 Sammanfattning
Institutionell teori är en organisationsteori som kan användas för att förstå organisationers agerande utifrån flera olika aspekter. Nyinstitutionell teori samt skandinavisk institutionell teori är två grenar av institutionell teori (Ericsson-Zetterquist, 2009). Nyinstitutionell teori tillsammans med integrationsbegreppet kan användas vid analys av hur flera organisationer interagerar med varandra vid samverkansprojekt. Begrepp som beskrivs är organisatoriskt fält, institutionell logik, verksamhetsdomän, domänkonsensus samt domänkonflikt. Utöver dessa begrepp beskrivs även olika drivkrafter som kan föra utvecklingen av samverkansprojekt framåt (Grape, 2006). Skandinavisk institutionell teori används vid analys av förändring inom organisationer. Särskilt lyfts ett intresse för organiserandets
praktik vilket innebär att kärnan för organiseringen främst återfinns i organisationens handlingar snarare än beslut (Ericsson-Zetterquist, 2009).
5. Metod
Den här uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie. Kvalitativ forskning är en strategi som enligt Bryman (2018) innebär att fokus vid insamling och analys av data ligger på ord och dess mening snarare än på kvantifiering. En fallstudie utgör en forskningsdesign som är utformad för att detaljerat och ingående kunna studera och analysera en specifik situation i en avgränsad kontext under en viss tid, ett fenomen (Bryman, 2018). En kvalitativ fallstudie var lämplig för den här uppsatsen för att den metoden möjliggör att studera ett fenomen med hjälp av olika typer av datakällor som kompletterar varandra (Yin, 2007). Fallstudie som metod ger även möjlighet att relatera materialet till social och samhällelig utveckling och organisering över tid (Olsson & Sörensen, 2011).
5.1 Typer av data
Materialet, som resultatet baseras på, är av två typer, dels officiella dokument och propositioner, dels semistrukturerade intervjuer. Bryman (2018) beskriver två typer av officiella dokument, nämligen officiella dokument från statliga myndigheter och officiella dokument som producerats inom ramen för organisationer. I denna studie har båda typerna av officiella dokument studerats och därutöver propositioner. Regeringskansliet (u.å.) beskriver propositioner som förslag från regeringen till riksdagen om ny lagstiftning eller förändring i redan gällande lagar.
Semistrukturerade intervjuer utgår ifrån specifika teman där intervjupersonen ges stor möjlighet att själv formulera sina svar utifrån sin egen tolkning av frågorna. Intervjuaren behöver dock inte hålla sig strikt till de teman som tas upp i intervju, och inte heller vilken ordning de kommer i, vilket ger intervjuaren flexibilitet att följa upp intervjupersonens svar med följdfrågor eller relaterade frågor från andra teman (Bryman, 2018).
5.2 Datainsamling och dess kriterier
Yin (2007) anser att det kan vara missvisande att i en fallstudie tala om ett urval. Begreppet urval antas ofta beskriva den urvalslogik som används inför enkätundersökningar, vilken innebär en statistisk urvalsprocedur utifrån en operationellt uppräknad population. Vid en fallstudie är det svårt att i förväg veta eller avgränsa vilken population som studien menar
att avse. Data samlas in och undersöks löpande utefter vad som upptäcks vara relevant för fallstudien. Yin menar på att varje dataenhet, exempelvis ett dokument, ska ha koppling till det aktuella fenomenet som undersöks i en fallstudie. Innan material inhämtas bör operationella kriterier för vad som är relevant data ha definierats enligt Yin. Den data som har valts ut och studerats i denna fallstudie består till störst del av officiella dokument. Kriterierna för dokumenten var att 1) de skall beröra prostitution och/eller människohandel för sexuella ändamål, 2) de har utfärdats av en organisation som har inflytande på polisens eller socialtjänstens arbete i Jönköpings kommun. Resterande dokument utgjordes av propositioner där kriterierna för propositionerna var att de skulle röra sexualbrott eller människohandel.
De semistrukturerade intervjuerna genomfördes med sakkunniga personer som i sin yrkesroll hanterar fall som rör prostitution eller människohandel för sexuella ändamål. Två av de tre utvalda respondenterna är nyckelpersoner i arbetet mot prostitution och människohandel i det geografiska område som Polisregion Öst omfattar och som Jönköpings kommun är en del av. Enligt Yin skulle dessa två respondenter istället kunna beskrivas som informanter. Dessa bidrog även genom att dela med sig av relevanta dokument för ämnet. Den tredje respondenten valdes utifrån vederbörandes erfarenhet av att möta personer som har haft sex mot ersättning. Detta i sin yrkesroll som socialsekreterare och behandlare inom socialtjänsten i Jönköpings kommun. Intervjuerna har inte använts som fall i sig, utan som ett verktyg för att bättre kunna relatera resterande fall till polisens och socialtjänstens praktiska arbete.
5.3 Genomförande
Inledningsvis undersöktes vilka nationellt styrande officiella dokument från regeringen som reglerar arbete mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Sverige. Utifrån de dokument som gåtts igenom valdes dokumentet Handlingsplan mot prostitution och människohandel ut (Socialdepartementet, 2018). Detta eftersom det var det dokumentet som innehöll konkreta direktiv på hur arbete mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål bör bedrivas i Sverige.
Utifrån Handlingsplan mot prostitution och människohandel utforskades utbudet av officiella dokument utgivna av organisationer nämnda i handlingsplanen. Främst gjordes sökningar på olika statliga myndigheters hemsidor. Sökningar gjordes även på regionala och
kommunala hemsidor för Jönköping. Kriteriet var att dokumenten skulle innehålla riktlinjer kring hur arbete mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål kan eller bör utföras vid olika instanser i Sverige. Slutligen undersöktes även de propositioner om förändring av lagtexter rörande sexualbrott eller människohandel, som nämns i Handlingsplan mot prostitution och människohandel, och dess utfall.
En intervjuguide riktad till sakkunniga inom ämnet utarbetades utifrån innehållet i Handlingsplan mot prostitution och människohandel. Professionella med arbetsuppgifter av relevans för studiens syfte; att undersöka hur arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål bedrivs i Jönköping kommun, kontaktades via mail. I samband med att en intervju bokades in justerades intervjuguiden i viss mån för att vara anpassad och relevant för respektive intervjuperson (se Bilaga 1–3). Intervju med en polis genomfördes på intervjupersonens arbetsplats. De två andra intervjuerna genomfördes över telefon på grund av rekommendation om social distansering i samband med pandemin covid-19, som gällde vid tillfället. Intervjuerna pågick i cirka en timme. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades därefter till skriven text. Intervjuguiden innehöll frågor utifrån olika infallsvinklar så som faktiska och aktuella regler och ramverk, intervjupersonens praktiska arbete, professionella erfarenheter och upplevelser och personliga åsikter och tankar. Vid intervjuerna fanns utrymme för förtydliganden och följdfrågor från såväl intervjuare som respondent. Via den intervjuade polisen fick vi även efter intervjun information om och tillgång till ytterligare dokument inom ämnet.
5.4 Analysmetod
Vid analys av insamlat material har kvalitativ innehållsanalys använts. Kvalitativ innehållsanalys är en vetenskaplig metod som genom analys av kommunikationsmaterial, i form av skrivna dokument eller muntlig kommunikation, används för att bryta ner och bearbeta materialet. Den valda analysmetoden kan även beskrivas som manifest, vilket innebär att fokus ligger på analys av materialets synliga, uppenbara och bokstavliga innehåll, snarare än det dess underliggande mening (Olsson & Sörensen, 2011).
Materialet analyserades inledningsvis genom öppen kodning. Öppen kodning är det första steget i en kodningsprocess (Bryman, 2018). Fejes och Thornberg (2019) beskriver kodning som en process där materialet gås igenom för att delar av teoretisk eller praktisk betydelse ska kunna etiketteras och sedan organiseras i förhållande till varandra. Materialet
kodades allteftersom det samlades in. Koderna organiserades därefter i olika kategorier. Kategorierna skapades utifrån koder som identifierats i Handlingsplan mot prostitution och människohandel. I resterande material markerades de identifierade koderna med olika färg för vardera formulerad kategori. Detta gjordes för att kunna undersöka efterföljsamheten av regeringens direktiv. Kategorierna gjorde det möjligt att jämföra olika aktörers beskrivningar av hur arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål bör se ut. Kategorierna användes även för att strukturera upp innehållet i materialet för att i resultatdelen kunna presentera det på ett begripligt sätt.
5.5 Kvalitetsbedömning
Kvaliteten av en studie beskrivs utifrån specificerade kvalitetskriterier. I kvalitativa studier utgörs dessa framförallt av trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera. De här kriterierna motsvarar, enligt Bryman (2018), validitet- och reliabilitetskriterier vid bedömning av kvantitativa studier.
Trovärdighet handlar om huruvida forskningen utförts i enlighet med de regler som finns (utan felaktigheter) samt om respondenterna fått bekräfta att forskaren uppfattat rätt (respondentvaliditet). Överförbarhet ifrågasätter om resultatet kan appliceras i ett annat alternativt större sammanhang. Pålitlighet undersöker om det finns en fullständig och tillgänglig redogörelse för alla faser av forskningsprocessen och om denna i så fall möjliggör för utomstående att bedöma metodens kvalitet och lämplighet. Möjlighet att styrka och konfirmera avgör om det är uppenbart att forskaren inte medvetet låtit personliga värderingar eller teoretisk inriktning påverka metod eller resultat (Bryman, 2018).
Fallstudien har utförts i enlighet med metodbeskrivningar av kvalitativ forskning, men respondenterna har tyvärr inte getts möjlighet att bekräfta att deras uttalanden har tolkats rätt. Detta på grund av tidsbrist. De delar av resultatet som rör statliga aktörers arbete skulle kunna appliceras även i andra kommuner eller regioner i Sverige. Det går dock inte att anta att andra kommuner och regioner förhåller sig likadant som Jönköping till de statliga aktörernas arbete. Hur studien har genomförts beskrivs utförligt i uppsatsens metodavsnitt. Studiens metod, material och resultat har tagits fram och presenterats med största möjliga objektivitet till kunskapsområdet. Detta med hjälp av en löpande och öppen diskussion författarna emellan angående sin tidigare kunskap och personliga värderingar, men med en medvetenhet om att total objektivitet är svår att uppnå.
Bryman tar även upp fyra kriterier för att bedöma kvalitet på dokument som ingår i kvalitativa studier. Principerna utgörs av autenticitet (äkthet), trovärdighet, representativitet och meningsfullhet.
De dokument som inkluderats är samtliga officiella dokument, utgivna av organisationer med förutbestämda ansvar för specifika samhällsfunktioner. Då dessa dokument kommer från sådana organisationer och uttalat syftar till att uppfylla dessa ansvar råder ingen tvekan om dokumentens ursprung och äkthet, vilket innebär att de därför bedöms som autentiska. De aktuella dokumenten har vid framtagandet genomgått granskning inom respektive organisation. Organisationerna har dessutom uttalade syften mål. Dokumenten kan därmed bedömas trovärdiga. Dokumentens tydliga syften motiverar även att dokumenten kan bedömas meningsfulla, i samband med att dess funktioner är tydliga och begripliga. Dokumentens representativitet är mer komplicerad att bedöma eftersom officiella dokument ofta är unika – vilket också är det som gör dem intressanta. Dokumenten kan även bedömas utifrån hur en organisation specifikt strukturerar arbetet med att uppnå ett specifikt ändamål. Även språkbruk i dokument kan anses typiska för enskilda organisationer.
5.6 Etiska överväganden
De dokument som har behandlats i fallstudien är officiella dokument och propositioner som finns tillgängliga för allmänheten och innehåller därför inte information som bör behandlas med försiktighet. De medverkande i intervjuerna som analyserats i den här uppsatsen är yrkesverksamma personer och intervjuerna har endas berört deras professionella erfarenheter. Intervjupersonerna informerades innan intervjuerna om 1) studiens syfte och tillvägagångssätt, 2) varför de blivit tillfrågade, 3) vem de ska vända sig till med frågor och 4) att deltagandet är frivilligt och när som helst kan avbrytas. Intervjupersonerna lämnade sitt samtycke till att delta i studien skriftligt eller muntligt genom en samtyckesblankett (se Bilaga 4). Intervjupersonerna samtyckte också till att intervjuerna spelade in och transkriberades för att kunna analyseras samt informerades om att materialet skulle förvaras oåtkomligt för obehöriga, vilket har efterföljts. Två av intervjupersonerna har beskrivande och unika yrkestitlar som gör dem möjliga att spåra, vilket bidrar till att anonymitet inte kan garanteras för dessa. De ombads därmed att även
samtycka till att deras yrkestitlar uppgavs i uppsatsen i vetskap om att detta gjorde dem spårbara.
6. Resultat
Nedan presenteras det resultat som funnits vid analys av dokument och intervjuer som genomförts. Avsnittet är uppdelat efter de organisationer som styr eller på annat sätt påverkar polis och socialtjänst i Jönköping kommuns arbete.
6.1 Regeringen och riksdagen - Socialdepartementet och Justitiedepartementet
6.1.1 Mål
År 2018 presenterade regeringen Handlingsplan mot prostitution och människohandel (Socialdepartementet, 2018). Detta i syfte att förebygga och motverka prostitution och människohandel i Sverige. Handlingsplanen ska även verka för att personer utsatta för människohandel får ett bättre stöd och skydd. Med denna handlingsplan vill man uppnå ett mer effektivt, strategiskt och målinriktat arbete mot prostitution och människohandel. Utifrån dessa mål har åtta insatsområden tagits fram i syfte att prostitution och människohandel ska bekämpas (Socialdepartementet, 2018). Dessa är:
1. Förstärkt samordning mellan myndigheter och andra aktörer 2. Stärkt förebyggande arbete
3. Förbättrad förmåga att upptäcka prostitution och människohandel 4. Lagstiftningsåtgärder
5. Starkare skydd och stöd 6. Effektivare brottsbekämpning 7. Stärkt kunskap och metodutveckling 8. Ökad internationell samverkan
Handlingsplanen innehåller uppdrag och ansvarsfördelningar från regeringen till flera aktörer som alla på något sätt är delaktiga i arbetet mot prostitution och människohandel (Socialdepartementet, 2018).
6.1.2 Lagstiftningsåtgärder
Enligt Handlingsplan mot prostitution och människohandel ska regeringen ha lagt fram flera propositioner gällande lagförändringar till riksdagen innan april 2018 (Socialdepartementet,
2018). Förslagen till dessa lagändringar grundar sig i 2014 års människohandelsutredning (SOU 2016:42; SOU 2016:70) samt i 2014 års sexualbrottskommittés betänkande (SOU 2016:60). 2014 års människohandelsutredningen (SOU 2016:70) visar att det bör ske en förändring i bestämmelsen om människohandel för att uppnå en mer ändamålsenlig tillämpning av lagen. Bland annat föreslås att straffansvar börjar redan vid likgiltighetsuppsåt istället för avsiktsuppsåt, att barnskyddperspektivet stärks samt att endast ett av de angivna otillbörliga medlen som anges i bestämmelsen är tillräckligt för att handlingen ska anses vara otillbörligt åstadkommen (SOU 2016:70).
Utifrån 2014 års sexualbrottskommittés betänkande (SOU 2016:60) skriver kommittén hur de vill se en helt ny sexualbrottslagstiftning. Lagstiftningen bör ändras så att den bygger på frivillighet. (SOU 2016:60).
1 mars 2018 överlämnade regeringen propositionen Det straffrättsliga skyddet mot människohandel och människoexploatering (Prop. 2017/18:123) innehållande lagförslag gällande människohandelslagstiftningen. Av riksdagsskrivelsen 2017/18:303 framkommer att riksdagen biföll Justitieutskottets förslag till lagändringar (Prop. 2017/18:123). De nya lagändringarna trädde i kraft 1 juli 2018 (SFS 2018:601). Utifrån regeringens proposition En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet (Prop. 2017/18:177) röstade riksdagen ja till regeringens lagförslag (Riksdagsskrivelse 2017/18:302). Den 1 juli 2018 trädde de nya lagändringarna i kraft (SFS 2018:618).
6.1.3 Utvecklingsområde
Regeringen anser att arbetet mot prostitution och människohandel behöver bli mer effektivt och målinriktat, detta behov beskrivs som tydligt uppenbart (Socialdepartementet, 2018). Två områden som behöver stärkas är effektiviteten hos rättsväsendet samt förmågan att upptäcka offer för människohandel och prostitution. Regeringen skriver särskilt hur socialtjänsten behöver bli bättre på att identifiera och ge stöd till personer i prostitution samt personer som utsätts i människohandel. Beslutsfattare på samtliga nivåer samt berörda yrkesgrupper, behöver förbättrad kunskap och kompetensutveckling för att det förebyggande arbetet mot prostitution och människohandel ska kunna bedrivas. Nya metoder och arbetssätt för att motverka denna form av brottslighet behöver utvecklas genom forskning, utvärdering och uppföljning (Socialdepartementet, 2018).
