I detta kapitel redovisas de viktigaste slutsatserna från analysen i kapitel 5 varmed uppsatsen avslutas med en diskussion kring den metod vi valde för arbetet.
6.1 Slutsats
Inledningsvis vill vi börja med att återge den forskningsfråga som ligger till grund för teorimaterialet, det empiriska arbetet samt analysen. Dess lydelse är
”Hur har införandet av tunna klienter påverkat användare och systemadmi-nistratörers uppfattning om tunna klienters användbarhet ?”
Med forskningsfrågan som riktmärke vid analysen av teori och empiri har vi slutligen dragit följande slutsatser.
Analysresultatet visade att ju större delaktighet användarna och sy-stemadministratörerna hade desto nöjdare var de med systemet vilket förstärker det teoretiska resonemanget i kapitel 2 och ger, enligt vår mening, substans till slutsatsen att lyckade införandeprocesser kräver användarmedverkan.
Fallstudien visar att teorierna om hur man skapar acceptans är giltiga i samtliga av de organisationer som vi undersökt och som infört tunna klienter. Vi anser att det vore rimligt att dra den slutsatsen att nämnda framgångsfaktorer såsom delaktighet, engagemang, kommunikation, information och utbildning bör ha en framträdande roll före, under och efter införandet av tunna klienter eller annan teknik, om det ska ske med framgång.
I organisation A, D men framförallt i C har man enligt vår uppfattning inte brytt sig om att påverka de motivationella uppfattningarna hos an-vändarna. Det har lett till att motståndet mot införandet av tunna klien-ter varit starkast i dessa organisationer.
Ett terminal-serversystem gör organisationen mer sårbar då ett driftav-brott innebär att många användare riskerar slås ut samtidigt. Det i sin tur torde innebära att de organisationer som inför tunna klienter har behov av systemadministratörer med tillräckligt hög kompetens för att klara av implementering och drift av systemet så att driftavbrott mini-meras och att datorsystemhanteringen förblir stabil.
Sammanfattningsvis kan det sägas att fallstudien visat att datorsystemhanter-ingen generellt sett fungerat och alltjämt fungerar bra efterhand som organisa-tionerna trimmat in systemet med tunna klienter. Motstånd och negativ inställ-ning till tunna klienter har visat sig i huvudsak bero på andra faktorer än de rent tekniska. Analysen av fallstudien pekar på att det är hur införandet ge-nomförts vid de olika organisationerna som har haft störst betydelse för hur framgångsrik processen med införandet av tunna klienter varit. Vi kan i hu-vudsak verifiera de teorier som behandlas i kapitel 2 och som beskriver och belyser de aspekter som är viktiga att ta hänsyn till för att vara framgångsrik
vid införande och implementation av nya informationssystem i företag, myn-digheter och organisationer. De organisationer där användare och systemad-ministratörer är mest nöjda har också bäst lyckas uppfylla de kriterier som Allwood, Axelsson, Robbins m fl påstår vara viktiga före, under och efter im-plementation av ett nytt system. Det styrker slutsatsen att dessa teorier är gilti-ga och väldigt väsentligilti-ga för att nå bra resultat.
6.2 Metoddiskussion
Examensarbetet har varit en lärorik tid som givit oss många erfarenheter. I detta avsnitt ska vi försöka att kritiskt beskriva vårt metodarbete i syfte att lyfta fram det vi anser har varit vald metods styrka och svagheter samt ge för-slag på alternativa metodval.
Inledningsvis har vi funnit att det varit en fördel att genomföra intervjuerna på plats med berörda individer, då detta dels ger en hög svarsfrekvens, dels att intervjuerna har kunna ske i rätt arbetsmiljö samt i form av en dialog istället för en monolog som enkäter tenderar att bli. Totalt har vi genomfört runt 20 intervjuer vid 4 organisationer, vilket gett oss ett relativt gott kvalitativt under-lag. Detta har dock inneburit att sammanställning, analys och slutsatser blivit mer komplexa och tagit mer tid att genomföra.
Intervjuerna medför även en annan fördel för oss, då vi har fått intervjufrågor-na repeterade vid varje intervjutillfälle, vilket inneburit att vi blivit väl pålästa i det vi har ställt frågor om. Även formen under själva intervjuerna, där en av oss genomför intervjun, medan den andre lyssnar om individen verkligen sva-rar på frågan, fungesva-rar mycket bra.
Andra fördelar med vårt arbetssätt är att vi har studerat organisationer inom såväl privat, kommunal som statlig sektor, vilket torde innebära att vi kan dra slutsatser som gäller för samtliga sektorer.
De svagheter vi kan se med vår metod är delvis avsaknaden av ett kvantitativt underlag (Dahmström, 2000) som gör att viss försiktighet bör råda när det gäller att dra alltför långtgående slutsatser som kan sägas gälla för många or-ganisationer eller individer. Den vetenskapliga ansatsen kan tyckas vara själv-klar i och med valet att göra en fallstudie men det hade mycket väl hade kun-nat vara en kvantitativ fallstudie eller en kombikun-nation av såväl kvalitativ som kvantitativ ansats.
Således hade vårt intervjuunderlag kunnat kompletteras med någon form av kvantitativ undersökning såsom enkäter etc. för att ytterligare förstärka fall-studiens resultat. Det har också varit en brist att tolkningen av intervjuerna med respondenterna inte har verifierats, men å andra sidan finns de inspelade.
Vidare är det en nackdel att såväl organisationerna som individerna är anony-ma. Yin (2002) påstår att:” the most desirable option is to disclose the identi-ties of both the case and the individuals” (s.157). Vi instämmer till fullo med Yin men det var tyvärr nödvändigt med att ge anonymitet då vi annars inte hade kunnat undersöka de organisationer vi valde.
Valet av intervjupersoner gjordes av respektive organisation beroende på till-gänglig personal att intervjua vid respektive tillfälle. Det kan påverka resulta-tet då det inte blir ett slumpmässigt urval.
Sammantaget anser vi oss nöjda med vårt metodval men samtidigt väl med-vetna om att det finns fler metoder att tillgå som är fullt användbara i denna typ av fallstudie.