Resultat av intervjuer - Spelar könet någon roll?: En undersökning om elitfotbollsspelares skyd

4.1 Anders Hübinette, chefsjurist på Svenska Fotbollsförbundet (SvFF)

Hübinette har arbetat inom SvFF sedan 2012 och då hade de redan en etablerad position i de arbetsrättsliga frågorna. Utifrån juridisk horisont har SvFF:s roll varit att vara med och försökt bidra till att få ordning och reda. Det inkluderar dels att se till att svensk lagstiftning följs och de eventuella möjliga tillämpliga kollektivavtal, dels att de anställningsavtal som upprättas följer det internationella regelverket, främst FIFAs.

SvFF har inte någon direkt roll i kollektivavtalsförhandlingarna mer än att de velat ha förhandlingar om kollektivavtal och att avtalen förhåller sig till den nationella och internationella fotbollens samt idrottens regelverk. Som neutral mellanpart har de inga större åsikter om innehållet utan så länge parterna är överens och avtalen uppfyller allmän lag och idrottens regelverk, så är de nöjda.

På frågan hur de svenska kollektivavtalen förhåller sig till internationella delar och om det finns någon skillnad mellan dam och herr, är svaret att de ser till så att avtalsinnehållet följer FIFA och UEFA. I allra största delar är det samma regler för dam och herr men en skillnad är att det internationellt inte finns någon rätt till utbildningsersättning vilket finns på nationell nivå på damsidan. UEFA har varit med och tagit fram minimum requirements om vad de på europeisk nivå är överens om att ett spelaravtal minst ska innehålla för miniminivå. Dessa krav förhåller de sig till när regelverken skrivs och när de tittar på kollektivavtal.

När det gäller spelares medicinska status och försäkring är det klubbarnas ansvar oavsett om spelaren skadar sig under till exempel landslagsspel. SvFF har medicinsk expertis kopplad till inte bara landslagen. De anordnar även en medicinsk konferens varje år för alla som är involverade inom fotbollen, en förbundsläkare som jobbar strategiskt med frågan och de har en medicinsk kommitté så på det sättet är det en del av det juridiska ansvaret för försäkring och skador.

Om SvFF upplever att samhället och den rådande jämställdhetsdebatten påverkar utvecklingen och diskussioner kring kollektivavtalsfrågorna så säger Anders att SvFF ska inte bara vara jämställda utan de ska vara pådrivande i frågor som gäller jämställdhet och även vara en viktig samhällsaktör. Finns det delar som de kan vara med och påverka i mer jämställda riktningar, vill de göra det. SvFF jobbar hårt på olika sätt för att få en utveckling som ska bli mer och mer

jämställd där marknad och annat ska hitta rätt och på det sättet lyfta damfotboll till samma nivå som herrfotboll steg för steg.

Han anser att det är bra med alla sammanhang där man kan få uppmärksamhet och sätta lite press på folk då det förmodligen bidrar till en utveckling åt rätt håll även om det går för långsamt internationellt i olika delar. Sverige är långt ifrån färdiga men har kommit längre än vad andra länder kanske har gjort. Sett till pengar så är det helt olika förutsättningar och det går inte att betala löner med pengar som inte finns.

4.2 Magnus Erlingmark, generalsekreterare på Spelarföreningen (SFS)

Erlingmark inleder med att en av de första arbetsrättsliga grejerna var det som kallas Benny Westblom-fallet där idrottandet för första gången sågs som ett yrke. Det första kollektivavtalet tecknades för herrar år 2001 och för damerna år 2008.

I framtagandet av kollektivavtalen har rehab inte diskuterats mer än den problematik som finns att som skadad fotbollsspelare är du på jobbet lika mycket som alla andra fast än att du är sjukskriven. Detta menar Erlingmark också är en av de största anledningarna till att spelare vill ha full ersättning vid arbetsskada. Rehab är en förutsättning för att kunna få ersättning från FK.

Han berättar att det är lite olika upplägg på herr- och damavtalen. Arbetsgivaralliansen som företräder arbetsgivaren vill föra in motsvarande försäkringspaket och dylikt på damsidan men det upplägg som damerna har idag är bättre för dem än vad en kopiering av herrarnas är. Detta beror på inkomster och andra jobb, det är många som jobbar vid sidan av vilket gör att det blir svårt att få ut 80% ersättning om du som fotbollsspelare är sjukskriven men jobbar fullt ut på ett annat jobb. Idag, 2019, har damerna en garanti på 90% av lönen upp till FK:s tak som ligger på 31 000 kr/mån. Herrarna har en försäkring där FK betalar 80% av lönen upp till 31 000kr och de tre första månaderna fyller klubben på upp till 90% oavsett vad du tjänar. Efter tre månader kommer försäkringen in (beskrivits i 3.5.2).

Nästa steg i förfinandet av kollektivavtalen vad gäller sjukdom, skador och försäkringar är att SFS precis har startat omförhandling av herrarnas avtal då det går ut 2019-12-31, där är ett av kraven att man vill ha 100% ersättning vid arbetsskada. Parterna håller även på med förhandlingar av damernas kollektivavtal och har gjort det sedan nästan ett år tillbaka. Där vill klubbarna dock förändra i avtalet till det sämre för damerna så SFS ligger inte på för att få till något nytt avtal utan låter klubbarna få styra takten.

Rehabiliteringskedjan finns inte uttryckligen inom fotbollens regler utan det är FK:s krav på rehabilitering som gäller. Det man är överens om inom fotbollen är att en spelare är sjukskriven fram tills det att denne är matchklar och redo för att bli uttagen till match. Det behöver inte vara att spelaren gör en hel match.

På frågan om det skiljer sig i försäkringarna mellan dam och herr svarar Erlingmark att det finns någorlunda motsvarande försäkringar även om TFI:ns validitetsbelopp är högre på herrsidan.

Herrarna har även en tilläggsförsäkring att de täcks med upp till 90% vid sjukskrivning medan damerna har en garanti på löner upp till 31 000kr/mån. Om en herrspelare blir fotbollsinvalid har denne möjlighet att få 90% av sin lön i fem års tid medan damspelarna istället har en engångssumma på 300 000kr som betalas ut. Sedan finns det andra villkor i herrarnas avtal så som att de kan få hjälp av trygghetsrådet för en omställning till ny karriär.

Vad gäller jämställdhetsfrågorna säger Erlingmark att det finns två viktiga saker att ta hänsyn till: dels anser SFS och damerna att det kollektivavtal som de har idag är bättre för dem där de befinner sig idag, dels är det så att de faktiskt har ett kollektivavtal. Problematiken är att damernas löner har stått still sedan 2011. Erlingmark menar att detta skulle kunna gå att få fart på genom att få ändring på det med hjälp av sponsorer som tycker att man till exempel ska fördela mer lika. Ökar medieintresset, fler TV-sändningar och mer folk på läktaren vilket gör sponsorerna mer intresserade, då kan större löner betalas ut och det blir en positiv spiral av det hela.

SFS ser egentligen inga svårigheter att få till lika kollektivavtal på dam- och herrsidan om damerna vill men som det ser ut nu vill de inte det, det avtal de har idag ger dem ett bättre skydd. Erlingmark säger att detta är dels för att lönen är så mycket lägre på damsidan, dels att följden av det blir att de måste jobba vid sidan av och då kommer ändå garantidelen in som ett skydd om de skulle bli arbetsskadade fotbollsspelare. De ser alltså inga större svårigheter till att få till lika avtal, men han säger att ”först tar vi lönerna och sen kan vi prata kollektivavtalsförändring”¹⁴².

Det finns utvecklingsmöjligheter sett till dessa frågor i avtalen och Erlingmark berättar att Unionen jobbar på att idrotten ska komma in i arbetsskadeförsäkringen via AFA där möjligheten till 100% ersättning vid arbetsskada finns. Detta har dock hindrats av att det kostar

142 Intervju, Magnus Erlingmark, Spelarföreningen.

för mycket på grund av att risken är för stor att spelarna blir arbetsskadade. Alternativet för dem så länge har varit att klubbarna får gå in och betala.

Om övriga intressanta synpunkter berättar Erlingmark att SFS har hjälpt damlandslaget att förhandla om olika ersättningar men där försvaret har varit att de inte kan betala på grund av mindre folk på arenorna, mindre sponsring, mindre pengar från UEFA/FIFA etcetera. De vill att UEFA/FIFA ska ändra sin policy om hur de betalar ersättning till herr respektive dam men menar att det är enklare att visa att Sverige gör annorlunda, att här betalas det mer jämställt eller jämställt och att de då vill att FIFA/UEFA ska göra samma sak. Han säger att det har blivit bättre för damerna men just bonusarna från FIFA är en gigantisk skillnad. Även om damerna ökade sin bonus med tre gånger, höjdes samtidigt herrarnas mer i kronor vilket blir fel och damerna kommer ännu längre efter även om de fått en höjning. Detta är en fråga som är internationellt viktig enligt Erlingmark.

4.3 Lars-Inge Svensson, Sektionschef, Företag och Idrott på Folksam

Svensson berättar att det skiljer sig vid hanteringen och processen av framtagandet av kollektivavtalen i dessa frågor mellan dam och herr. Damsidan har i olika omgångar försökt hänga på herrarnas kollektivavtal. Han menar att skillnaden beror på den grundläggande frågan om lönenivåer där det inte funnits de pengarna i damfotbollen innan, inte ens på högsta nivå.

Damernas och herrarnas vårdförsäkring ser exakt likadan ut. Herrarna har sedan resten av sina försäkringar hos SEB medan damerna har det hos Folksam, men dock inte i den grad som herrarna har.

Enligt Svensson är Folksam en möjlig leverantör i nästa steg i förfinandet av kollektivavtalen och berättar att parterna har velat ha lite mer långtgående regelverk för att få lite kortare karenser och vissa andra saker än vad branschen har kunnat ställa upp på. Det är en förhandlingsfråga mellan parterna och vad de vill att de som leverantörer ska försöka ställa upp med.

Svensson berättar att klubbarna har svårt att följa rehabiliteringskedjan. Det är även olika hanterat av FK i landet vilket gör att några klubbar i någon del av landet inte har bekymmer med att sjukskrivning fortlöper medan det är ett stort problem för andra. Han tycker att det borde funnits en större tydlighet i dessa frågor även om professionell idrott i Sverige är en ganska ny företeelse i de här sammanhangen.

På frågan om hur ersättningsnivåer och premier bestäms i kollektivavtalen förklarar han att det är två delar i premiesättningen, risken och drift. I risken för ett idrottskollektivavtal ingår att idrott är idrott där olycksfallsrelaterade skador med till exempel avslitna korsband i fotboll är en högre risk inom idrotten än inom de flesta andra yrkena. Omvänt i sjukdomsrisktal är idrotten ett friskt kollektiv i form av risken att få en allvarlig sjukdom som slår ut en från arbetslivet, i detta fall då fotbollen. Vid jämförelse med ett kollektiv på en annan del av arbetsmarknaden som har ett annat sjukdomstal där de är äldre och mindre tränade finns sjukdomsrisken i större omfattning än vad det gör i idrotten. Det där slås ihop och premien för fotbollskollektivet brukar vara högre än de flesta andra yrkeskategorier.

Svensson berättar att försäkringen på sjukvårdssidan är lika för dam och herr. Den försäkringen är väldigt bra inte minst för damerna som i vissa typer av skador har högre uttag ur vissa traumaskador samt lite högre knäskadefrekvenser. Däremot när det kommer till sjukförsäkring, lönenivåer och kompensationer när en skada blir långdragen, är det en skillnad i avtalen.

Herrarna har ett bättre och tydligare regelverk för hur det är kopplat till löner och kollektivavtal.

Den svårighet som Svensson och Folksam kan se med exakt lika avtal är att det blir ett moment 22 genom att lönerna för damer inte är på den nivå som behövs, kom lönerna bara upp inom damfotbollen så skulle försäkringsskyddet få hänga med.

Folksam har fört diskussioner med SvFF om jämställdheten ur ett sponsorperspektiv. De är sponsorer för SvFF och har ställt krav på att säkra att deras pengar som går in i sponsorskap är jämställda. Det avtal som de har idag är jämställt med exakt samma rättigheter på både herr- och damsidan. Sedan har även diskussioner förts med SvFF i debatten kring arvodesersättningarna när man spelar i landslagen och där tror han att Folksam har kunnat påverka dem i rätt riktning. Svensson är förhoppningsfull om att det kommer bli bättring då han tycker att det pågår debatter inte minst bland sponsorerna och ledarskapet inom fotbollsförbundet som idag visar en mycket större förståelse kring frågan än vad de gjorde för fem-tio år sedan.

Vid övriga synpunkter berättar Svensson att Arbetargivaralliansen, som är klubbarnas organisation, vill försöka göra ett idrottsavtal som alla idrotter ska kunna komma in i. Han tror att målet som de har är att knyta till sig både handboll, innebandy och andra idrotter in i samma avtal och på så sätt få all svensk idrott att ingå i samma avtal. Fotbollen och hockeyn har enats nästan fullt ut i och med att de gick in i SEB-avtalet.

5 Analys

5.1 Hur skyddas elitfotbollsspelarna vid sjukdom eller skada?

Den svenska idrotten och fotbollens organisation grundar sig i ideella föreningar. Då allmän lagstiftning saknas här så har det som beskrivits lämnats relativt fritt för fotbollen att skapa egna regelverk.¹⁴³ I takt med kommersialiserings- och professionaliseringsprocessen där fotbollsspelande började likna ett arbete, ses idag de flesta spelarna på elitnivå som arbetstagare.¹⁴⁴ Med detta som grund innebär det alltså att de likställs med andra arbetstagare på den vanliga arbetsmarknaden och kan åtnjuta samma arbetsrättsliga skydd. Detta betyder således att reglerna om sjuklön och sjukpenning kan appliceras på elitfotbollsspelarna. Genom arbetsrättens semidispositivitet har fotbollen kunnat avtala bort vissa semidispositiva bestämmelser genom de kollektivavtal som finns för dam- och herrspelarna på elitnivå och istället branschanpassa regler om bland annat sådant som sjuklön, anställningsform, företrädesrätt och återanställning.¹⁴⁵ En konsekvens av att göra avsteg från bestämmelserna i LAS innebär ett svagt anställningsskydd för spelare som inte presterar som förväntat eller för de som sitter på ett utgående kontrakt. I min mening anser jag dock det naturligt att dessa branschanpassade regler finns. Utan dem hade det förmodligen varit svårt att kunna bygga ett så konkurrenskraftigt lag som möjligt. Om till exempel en spelare som inte presterat som förväntat skulle ha företrädesrätt eller rätt till återanställning, skulle det hämma klubbarna till att få in nya, mer kvalificerade spelare och därmed utveckla klubben i sig.

Den svenska fotbollens regler och kollektivavtal måste förhålla sig till fotbollens internationella regelverk samt den svenska idrottens regelverk. Som paraplyorganisation för den svenska fotbollen säger Hübinette att SvFF ser till att detta följs. Han berättar dock att det finns skillnad i reglerna på internationell nivå där damsidan inte har någon rätt till utbildningsersättning.¹⁴⁶ Brister i jämställdheten på internationell nivå bekräftas även av Erlingmark som säger att FIFAs bonusar skiljer sig extremt mycket mellan damerna och herrarna.¹⁴⁷ För att FIFA/UEFA ska ändra sin policy angående ersättningar menar han att Sverige först måste visa att vi gör annorlunda och sedan kan FIFA/UEFA göra likadant. En slutsats av detta är att damklubbarna går miste om utbildningsersättning när spelare värvas av utländska klubbar vilket gör att de

143 Pallin, Svensk idrotts organisation och uppbyggnad - ur ett associationsrättsligt perspektiv, Idrottsjuridisk skriftserie nr 9, 2004 s. 2.

144 Lindholm, Idrottsjuridik, 2014 s. 143.

145 Glavå, Arbetsrätt, 2016 s. 80.

146 Intervju, Anders Hübinette, SvFF.

147 Intervju, Magnus Erlingmark, Spelarföreningen.

kommer ännu längre efter ekonomiskt och i jämställdhetsarbetet. Jag anser att utbildningsersättning vore en bra chans för damklubbarna att få in pengar och därmed kunna börja ta ett kliv i en mer jämställd riktning och dessutom få något i utdelning för att de utbildar spelare. Att FIFA ökar damernas bonus men samtidigt höjer herrarnas ännu mer bidrar inte till jämställdhet utan snarare ett steg i fel riktning. Givetvis är det positivt att damerna fått ökad bonus, men så länge herrarna fortsätter öka med ännu mer gör att gapet blir större och större istället för mer lika.

Hur elitfotbollsspelarna skyddas vid sjukdom och/eller skador regleras således dels i de arbetsrättsliga regleringarna som SjLL och SFB, dels i respektive kollektivavtal och spelaravtal.

Hübinette berättar att kollektivavtalen måste följa FIFAs regler och hålla sig till bland annat de minimum requirements som UEFA har varit med och utfärdat. I herrarnas kollektivavtal finns sjuklön reglerat medan SjLLs regler blir tillämpliga enligt 1 § på damerna. I respektive kollektivavtal finns försäkringar reglerat vilket medför att elitspelarna är skyddade vid sjukdom och/eller skada via Folksam och/eller SEB. Erlingmark berättar att de har försökt få in spelarna på en arbetsskadeförsäkring som skulle ge dem 100% ersättning men då skaderisken är så pass hög, skulle detta kosta för mycket i premie och har istället fått regleras på andra vis genom kollektivavtalen och andra försäkringslösningar.¹⁴⁸

5.2 Skillnader/likheter i dam- och herrfotbollsspelarnas kollektivavtal

I damernas kollektivavtal finns som beskrivit i 3.5.1 ingen reglering om sjuklön varför reglerna i SjLL blir tillämpliga. Enligt 1 § SjLL har arbetstagare rätt till sjuklön där sjuklönens storlek bestäms baserat på 6 § SjLL. Detta innebär således att damerna har rätt till sjuklön på 80% av lönen före karensavdraget på 20%. I herrarnas kollektivavtal finns sjuklönen reglerad vilket till största del följer bestämmelserna i SjLL. Däremot ska inte något avdrag på lönen ske enligt lag, vid frånvaro som är en direkt följd av spelarens fotbollsutövande.¹⁴⁹ De har alltså rätt till 100%

av sin lön så länge sjukskrivningen beror på något spelaren råkat ut för under fotbollsutövandet.

Detta är bättre reglerat för herrarna då det dels finns tydliga regleringar i kollektivavtalet men även möjligheten till att behålla 100% av lönen istället för som i damernas fall, 80% av lönen före karensavdraget på 20%. Med tanke på den låga snittlön¹⁵⁰ som damspelarna har, är en sjukskrivning och avdrag på lönen förmodligen något som vill undvikas i allra högsta grad.

148 Intervju, Magnus Erlingmark, Spelarföreningen.

149 8 § Mom 4:2 KA Herr.

150 11 319 kr i månaden 2018.

Detta kan säkert innebära att damspelarna tränar och spelar trots lättare sjukdom eller skada, vilket kan få allvarliga konsekvenser ur ett hälsoperspektiv.

Om FK inte medger rätt till sjukpenning är damerna ändå garanterad 90% av bruttolönen av arbetsgivaren upp till FK:s ersättningstak.¹⁵¹ För herrarnas del träder FK in från dag 15 och betalar ut sjukpenning på 80% av lönen upp till FK:s ersättningstak. För de spelare med löner högre än ersättningstaket kompletterar arbetsgivaren, från dag 15 till och med dag 90, ersättningen från FK upp till 90% oavsett vad spelaren tjänar.¹⁵² Slutsatsen av detta är att skyddet procentuellt för dam- och herrspelarna inte skiljer sig åt utan de har rätt till 90% av sin lön oavsett FK:s bedömning. Dock påverkas de damspelarna om de har en högre lön än FK:s ersättningstak på 31 000kr/mån, då de går miste om resterande del av lön. En intressant aspekt som Svensson nämner i sin intervju är problematiken vid FK:s handläggning. Det har uppkommit från fotbollsklubbar att handläggningen av vad som ska anses innebära nedsatt arbetsförmåga för en elitfotbollsspelare hanteras olika i landet.¹⁵³ Elitfotbollsspelarna följer bedömningen i rehabiliteringskedjan för att få rätt till sjukpenning vilket innebär att bedömningen under de 90 första dagarna innebär att se om spelaren kan utföra sitt vanliga arbete eller något annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder.¹⁵⁴ Ofta infinner sig spelare på arbetet även vid skador då till exempel rehabilitering eller styrketräning behöver göras. Dessutom är det många, framförallt damspelare som inte kan leva på sin lön och behöver arbeta vid sidan av sitt fotbollsspelande vilket troligen innebär att de fortfarande har möjligheten att utföra arbete där beroende på skadetyp. Detta bör alltså innebära i FK:s bedömning att en spelare utför annat tillfälligt lämpligt arbete hos arbetsgivaren och att en spelare ofta kan arbeta på det andra arbetet och därmed inte har rätt till sjukpenning. Att det inte finns någon definition i lag för varken begreppet sjukdom eller nedsatt arbetsförmåga leder

In document Spelar könet någon roll?: En undersökning om elitfotbollsspelares skydd vid sjukdom och/eller skada (Page 25-34)