Spelar könet någon roll?
En undersökning om elitfotbollsspelares skydd vid sjukdom och/eller skada
Författare: Maja Ericsson 940312 Handledare: Jyri Backman
Examinator: Ann-Christine Hartzén Termin: HT 2019
Kandidatuppsats
Abstract
Formerly, football was just a hobby to many people but because of the commercialization and professionalization the sport has now become a work where people get payed. There is a questioning if those players can be considered as employees and receive a protection from labor law. It is a big risk to become injured as a football player compared to other jobs. The purpose of this essay is to elucidate the terms of employment for Swedish professional football players considering a perspective of equality.
The essay has a comparative approach for the possibility to compare the two collective agreements that are in force for female and male professional football players in Sweden. In addition to that, the legal dogmatic method, a document analysis and a qualitative part is included to make it possible to answer both the research questions.
The professional football players in Sweden are today considered as employees. Considering this, they receive the same protection regarding labor law just like other employees with more common jobs. The protection that they provide during illness or an injury is regulated in law and in their collective agreements. It appears that both male and female professional football players in Sweden has a good protection when illness or an injury takes place even if the collective agreements regulates the protection in different ways. The male players have a better solution due to the insurance, but the recurring reason is the difference between the salaries.
Keywords: Comparative, Illness and injury, Professional football players, Protection
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Syfte & frågeställningar 2
1.3 Metod & material 2
1.4 Avgränsning 5
2 Introduktion av den svenska idrottens och fotbollens uppbyggnad 6
2.1 Svensk idrotts uppbyggnad 6
2.2 Svensk fotbolls organisation 7
2.3 Den svenska professionaliserings- och kommersialiseringsprocessen 8
3 Arbetsrätt och fotboll 10
3.1 Arbetstagarbegreppet 10
3.2 Elitfotbollsspelare som arbetstagare 11
3.3 Sjukdom och skada 12
3.3.1 Sjuklön och sjukpenning 13
3.3.2 Sjukdomsbegreppet och nedsatt arbetsförmåga 14
3.3.3 Rehabiliteringskedjan 15
3.4 Semidispositivitet och kollektivavtal 16
3.5 Den svenska elitfotbollens kollektivavtal 17
3.5.1 Kollektivavtal för damspelarna på elitnivå 17 3.5.2 Kollektivavtal för herrspelarna på elitnivå 18
4 Resultat av intervjuer 21
4.1 Anders Hübinette, chefsjurist på Svenska Fotbollsförbundet (SvFF) 21 4.2 Magnus Erlingmark, generalsekreterare på Spelarföreningen (SFS) 22 4.3 Lars-Inge Svensson, Sektionschef, Företag och Idrott på Folksam 24
5 Analys 26
5.1 Hur skyddas elitfotbollsspelarna vid sjukdom eller skada? 26 5.2 Skillnader/likheter i dam- och herrfotbollsspelarnas kollektivavtal 27
6 Slutsats och framtida forskningsfrågor 30
Bilaga 1 – Intervjuguider
Förkortningslista
DF Distriktsidrottsförbund EFD Elitfotboll Dam
FIFA Fédération Internationale de Football Association FK Försäkringskassan
IF Idrottsförening
KA Dam Kollektivavtal för elitdamfotbollsspelare i Sverige KA Herr Kollektivavtal för elitherrfotbollsspelare i Sverige LAS Lag (1982:80) om anställningsskydd
MBL Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Prop. Proposition
RF Sveriges Riksidrottsförbund SDF Specialidrottsdistriktsförbund SEF Svensk Elitfotboll
SF Specialidrottsförbund
SFB Socialförsäkringsbalk (2010:110) SFS Spelarföreningen Fotboll i Sverige SjLL Lag (1991:1047) om sjuklön SvFF Svenska Fotbollsförbundet
UEFA Union des Européennes de Football
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Idag utgör idrottsrörelsen Sveriges största folkrörelse där 3,2 miljoner svenskar är medlemmar i en idrottsförening. Organisationen och uppbyggnaden av svensk idrott vilar på associationsformen ideell förening. Här saknas speciallag vilket gör att det har varit ganska fritt för organisationerna att skapa egna regelverk och strukturer då denna frihet vilar på den grundlagsskyddade föreningsfriheten.1
Fotbollen står för hela 33% av den samlade svenska idrottsrörelsen vilket gör den till den största sporten i landet.2 Sporten spelas i alla olika åldrar och på alla olika nivåer, från barn och ungdom till elitnivå. Elitfotboll är en prestationsidrott vilket innebär att det hela tiden krävs en förväntad prestation, annars finns risken att spelaren inte får ett nytt kontrakt eller att laget degraderas i seriesystemen. Idag handlar sporten inte bara om en underhållning och hobby utan är ett heltidsarbete för många spelare. Genom professionaliserings- och kommersialiseringsprocessen har människor, inte bara spelare, börjat tjäna pengar från sporten.3 Med detta som bakgrund väcks frågan om en elitfotbollsspelare nu kan betraktas som arbetstagare och åtnjuta samma arbetsrättsliga skydd som andra arbetstagare på arbetsmarknaden? En undersökning av Unionen 2019 visar att 97% av herrspelarna i landslaget och Allsvenskan och 50% av damspelarna i landslaget och OBOS Damallsvenskan spelar fotboll på heltid.4 Den fritid som spelarna ges innebär också arbete, att förbereda och ge sig själv de bästa förutsättningarna för att hela tiden kunna prestera, genom till exempel sömn och bra mat. Jämfört med många andra yrken på arbetsmarknaden, innebär sporten en stor skaderisk. En studie av Richard D Hawkins och Colin W Fuller visar att det är 1000 gånger högre skaderisk för elitfotbollsspelare än för till exempel industriarbetare, som generellt anses vara ett vanligt arbete på arbetsmarknaden med hög skaderisk.5
Även om fotboll är en sport, så finns det en pågående jämförelse mellan dam- och herrfotboll.
Tiden som spelarna lägger ner är ofta densamma men värderas på olika vis. En snittlön för
1 Malmsten & Pallin, Idrottens föreningsrätt, 2005 s. 19.
2 Svenska Fotbollsförbundet, Verksamhetsberättelse 2018. s. 32.
3 Peterson, Idrottens professionaliserings- och kommersialiseringsprocesser, 2005 s. 3.
4 Unionen, Ojämn spelplan - Kartläggning av löner, villkor och förutsättningar inom svensk fotboll, 2019 s. 7.
Tillgänglig: http://unionen.extern.shop.strd.se/ftp/files/Ojämn%20spelplan_3044-1.pdf (Hämtad 2019-09-15)
5 Hawkins RD, Fuller CW. A prospective epidemiological study of injuries in four English professional football clubs. Br J Sports Med 1999;33:196-203.
spelarna i den högsta serien för herrar låg år 2018 på 94 097 kr i månaden6 medan i den högsta serien för damer låg på 11 319 kr i månaden.7
Den svenska elitfotbollen väcker ett stort antal spännande frågor. Då skaderisken är relativt hög finner jag det intressant att undersöka om elitfotbollsspelare skyddas genom de arbetsrättsliga lagar som finns vid skada och/eller sjukdom, precis som andra arbetstagare med mer förekommande yrken på arbetsmarknaden gör. Den stora löneskillnaden mellan dam- och herrfotbollsspelarna på elitnivå väcker andra frågor att undersöka ur ett jämställdhetsperspektiv.
Det manliga könet kopplat till fotbollsprestationer anses ha högre marknadsvärde men även om intresset för damfotboll hela tiden ökar så hänger inte lönerna med.8 Detta gör det intressant att undersöka om det även skiljer sig mellan dam- och herrfotbollsspelarnas skydd vid sjukdom och arbetsskador.
1.2 Syfte & frågeställningar
I enlighet med den problemformulering som beskrivs i bakgrunden är syftet med uppsatsen att belysa svenska elitfotbollsspelares anställningsvillkor utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
Följande frågeställningar har varit vägledande för arbetet:
- Hur skyddas svenska elitfotbollsspelare vid sjukdom och/eller skada sett till de arbetsrättsliga regleringar som finns?
- Vilka likheter och/eller skillnader innehåller elitdamfotbollsspelarnas respektive elitherrfotbollsspelarnas kollektivavtal vad gäller sjukdom och skador?
1.3 Metod & material
Uppsatsen har en komparativ ansats med syftet att ur ett jämställdhetsperspektiv studera kollektivavtalen för de svenska dam- och herrspelarna på elitnivå för att undersöka vad de har för skydd vid sjukdom och skador. Syftet med den komparativa metoden är att få förståelse för olika system, deras uppbyggnad, orsaker och betydelse.9 Fördelen är att metoden ger möjlighet
6 SvFF, Analys av allsvenska klubbarnas ekonomier 2018. Tillgänglig:
https://www.svenskfotboll.se/globalassets/dokument/ekonomi/2017-19/analys-av-allsvenskans-ekonomi- 2018.pdf Hämtad (2019-10-09).
7 SvFF, Analys av OBOS Damallsvenskan klubbarnas ekonomier 2018. Tillgänglig:
https://www.svenskfotboll.se/globalassets/dokument/ekonomi/2017-19/analys-obos-damallsvenskan-2018.pdf Hämtad (2019-10-09).
8 Carlsson, Idrottens rättskulturer: rättssociologiska och idrottsvetenskapliga essäer och exkurser, 2009 s. 32.
9 Denk, Komparativ metod: förståelse genom jämförelse, 2002 s. 8.
till jämförelse för att kunna studera likheter och skillnader.10 Genom att studera vad som regleras i damspelarnas respektive herrspelarnas kollektivavtal angående sjukdom och skador så har sedan en jämförelse kunnat göras för att finna skillnader och/eller likheter.
För att kunna uppnå uppsatsens syfte har även en metodtriangulering av olika metoder gjorts.
En fördel med metodtriangulering är att undersökningsområdet angrips från många olika håll med hjälp av många olika källor, en nackdel är att det kan uppfattas lite spretigt.
Den rättsdogmatiska metoden har använts för att kunna fastställa gällande rätt med utgångspunkt i de accepterade rättskällorna.11 Genom denna metod kunde arbetstagarbegreppet samt bestämmelserna om sjuklön och sjukpenning fastställas. Eftersom lagen har högst auktoritet har utgångspunkten varit lagen (1991:1047) om sjuklön och socialförsäkringsbalken (2010:110) men även några få förarbeten till lagarna har använts, främst i form av propositioner när bättre förståelse för lagen har behövts.12 Rättspraxis har använts i viss mån för att fastställa arbetstagarbegreppet då detta inte definieras i lag. Då jag refererat till både äldre och nyare rättsfall motiveras valet av att Arbetsdomstolen har använt sig av samma vägledande argument avseende arbetstagarbegreppet genom tid. Litteratur har även varit nödvändig att använda och genom att granska och vara källkritisk har materialet ansetts tillförlitligt.
För att få en förståelse för idrottsjuridiken och idrottens regelverk har en dokumentanalys gjorts av idrottsligt material i form av litteratur, olika förbundsmaterial från Svenska fotbollsförbundet och Sveriges Riksidrottsförbund, spelaravtalet samt de båda kollektivavtalen för elitfotbollsspelare i Sverige. Det har även varit av relevans att använda sig av Folksams och SEB:s hemsida vad gäller försäkringarna då det saknas en beskrivning om försäkringarna i kollektivavtalen. Inom idrotten finns begränsad rättspraxis på området om sjukdom/skador. En förklaring till avsaknaden kan vara genom skiljeavtalen som är vanligt förekommande inom idrott. Inom svensk fotboll finns denna skiljeklausul i SvFF:s stadgar13 samt både i kollektivavtal14 och spelaravtal för spelarna på elitnivå.15 Dessa regler innehåller en sekretessklausul vilken innebär att skiljemännen inte får röja innehållet i skiljenämndens avgörande eller annat som förekommit under förfarandet.16 Detta kan förklara varför det inte
10 Ibid, s. 7.
11 Nääv & Zamboni, Juridisk metodlära, 2018 s. 21.
12 Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och argumentation, 2015 s. 44.
13 8 kap 49 § Svenska Fotbollsförbundet, Stadgar 2018.
14 13 § 6 st KA Dam & 10 § KA Herr.
15 11 § Svenska Fotbollsförbundets Spelaravtal.
16 Svenska Fotbollsförbundet, Reglemente för Svenska Fotbollsförbundets Skiljenämnd 14 §.
når allmänheten vilket har försvårat inhämtningen av material. Vissa frågor har uppkommit under uppsatsens gång som jag har behövt kompletterande uppgifter på, därför har jag mailat till SEB samt EFD för att få klarhet.
En kvalitativ del i form av intervjuer har tagits med i uppsatsen. Detta för att få en inblick i hur dessa frågor fungerar i praktiken och om det skiljer sig på något plan mellan dam- och herrspelarna och på så sätt få fler perspektiv och stöd i analys samt slutsats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre olika personer där två olika intervjuguider (se bilaga) användes som utgångspunkt med frihet för intervjupersonerna att utforma sina svar på sitt sätt.17 Här lämnades det även öppet för mig som intervjuare att ställa motfrågor som anknöt till intervjupersonens svar. Att två olika intervjuguider användes motiveras av urvalet av intervjupersoner då jag var medveten om att personerna inte skulle kunna svara på exakt samma frågor med tanke på deras olika kunskapsområden. Urvalet av intervjupersoner gjordes genom ett målstyrt urval med syftet att få personer som kunde kopplas till syftet med frågorna i uppsatsen.18 Deras kompetensområde blev den avgörande faktorn och de som intervjuades var Anders Hübinette, chefsjurist på Svenska Fotbollsförbundet, Magnus Erlingmark, generalsekreterare på Spelarföreningen Fotboll i Sverige som är de svenska fotbollsspelarnas intresseorganisation samt Lars-Inge Svensson Sektionschef, Företag och Idrott på Folksam.
Hübinette är kunnig inom svensk fotbolls organisation och Svenska Fotbollsförbundets roll, Erlingmark har kompetens inom kollektivavtalsområdet och Svensson på försäkringsområdet.
Jag är medveten om att det även hade funnits andra personer att intervjua med hög kompetens på området men jag valde att få ett så täckande svar som möjligt vilket gör att valet föll på dessa tre. Intervjuerna gjordes via telefon då detta var enklast med tanke på det geografiska avståndet samt att sådant som kroppsspråk och ansiktsuttryck inte kändes relevant att beakta i dessa typer av frågor. Intervjuerna varade mellan 20-35 minuter och spelades in digitalt. Inspelning valdes att göras för att förenkla transkriberingen som följde efter intervjuerna för att kunna uppfatta exakt allt som intervjupersonerna sa.19 Efteråt transkriberades materialet genom att lyssna igenom det och under tiden skriva ned allt i ord för att sedan kunna välja ut intressanta delar till uppsatsen.
Hänsyn har tagits till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer där de fyra huvudkraven informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet har
17 Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, 2018 s. 563.
18 Ibid, 495
19 Alvehus, Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok, 2013 s. 85.
beaktats.20 Informationskravet uppfylldes genom att informera intervjupersonerna om uppsatsen syfte och vad deras medverkan innebar. Vidare informerades de om att deras deltagande var frivilligt och att intervjun gick att avbryta när som helst. I enlighet med samtyckeskravet inhämtades intervjupersonernas samtycke till att bli intervjuade och att intervjun kom att spelas in. Konfidentialitetskravet har beaktats och personerna har godkänt att deras namn samt titel nämns i uppsatsen. De inspelade intervjuerna har förvarats på en telefon med kodlås och det transkriberade materialet på en dator med kodlås vilket gör att obehöriga inte kan ta del av materialet. Till sist informerades intervjupersonerna om att den information som inhämtats endast kommer att användas i syfte till uppsatsen och att allt material kommer att raderas efteråt.
1.4 Avgränsning
Uppsatsen berör professionella fotbollsspelare21 på elitnivå inom de fyra högsta fotbollsserierna i Sverige: OBOS Damallsvenskan22, Elitettan23, Allsvenskan24 samt Superettan25. Då regleringarna kan se annorlunda ut för omyndiga spelare så kommer endast myndiga spelare att beröras.
20 Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2019-10-18).
21 Spelare som tjänar lägst 10 000kr under ett kalenderår från föreningen. (SvFF:s Representationsbestämmelse 2019).
22 Högsta fotbollsligan i Sverige för damer.
23 Näst högsta fotbollsligan i Sverige för damer.
24 Högsta fotbollsligan i Sverige för herrar.
25 Näst högsta fotbollsligan i Sverige för herrar.
2 Introduktion av den svenska idrottens och fotbollens uppbyggnad
2.1 Svensk idrotts uppbyggnad
Den svenska idrottsrörelsens organisationsstruktur vilar på associationsformen ideella föreningar och bygger på föreningsrätten.26 Det har varit relativt fritt för föreningar att skapa sina egna regelverk då svensk lagstiftning saknar speciallag för ideella föreningar. Här är Sveriges Riksidrottsförbunds (RF) stadgar av central betydelse vilken också kan sägas vara idrottens grundlag och tillsammans med Specialförbundens och medlemsföreningarnas egna stadgar bildar det idrottens normsystem.27 Det finns alltså ingen allmän lagstiftning utan rättsbildningen bygger på domstolsavgöranden och sedvänja samt idrottens eget normsystem.28 Denna frihet vilar på den grundlagsskyddade föreningsfriheten i 2 kap 1 § Regeringsformen (1974:152) som innebär frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften.
Friheten begränsas endast av att de egna skapade regelverken inte får strida mot allmän lagstiftning eller mot de grundläggande förutsättningarna för ideella föreningar som skapats genom praxis och sedvänja. Sveriges Riksidrottsförbund (RF) är idrottsrörelsens samlande organisation som har i uppgift att utveckla, företräda, stödja och leda rörelsen i gemensamma frågor, både nationellt och internationellt.29 RF:s stämma är det högst beslutande organet.30 RF är en ideell förening och består av Specialidrottsförbund (SF) som har ideella föreningar som bedriver idrottslig verksamhet, Idrottsförening (IF), som medlemmar. IF blir genom medlemskap i SF även ansluten till RF. För den regionala verksamheten har RF även Distriktsidrottsförbund (DF) och SF organiserar i sin tur sin regionala verksamhet genom Specialidrottsdistriktsförbund (SDF).31 Varje idrottsförbund under RF måste följa de internationella specialidrottsförbundens regelverk men har sedan sina egna idrottsspecifika regelverk som består av exempelvis tävlingsbestämmelser, föreskrifter och utövanderegler.32
26 Pallin, Svensk idrotts organisation och uppbyggnad - ur ett associationsrättsligt perspektiv, Idrottsjuridisk skriftserie nr 9, 2004 s. 2.
27 Ibid, s. 1.
28 Malmsten & Pallin, Idrottens föreningsrätt, 2005 s. 14.
29 Riksidrottsförbundet, Verksamhetsinriktning 2020-2021, Med ekonomiska planer. Tillgänglig:
https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya-dokumentbanken/rfs- verksamhet/verksamhetsinriktning-2020-21.pdf Hämtad (2019-09-14).
30 Sveriges Riksidrottsförbundet, 2 kap 1 § RF:s Stadgar I lydelse efter RF-stämman, 2019.
31 Ibid, 2 kap 2 §.
32 Malmsten & Pallin, Idrottens föreningsrätt, 2005 s.13.
År 1999 beslutade Riksidrottsstämman att tillåta idrottsaktiebolag (IdrottsAB) bedriva idrottslig verksamhet och i RF:s stadgar regleras de allmänna förutsättningarna för detta.33
2.2 Svensk fotbolls organisation
Svenska Fotbollsförbundet (SvFF) är det nationellt styrande organet för fotboll i Sverige. SvFF är ett Specialidrottsförbund som bildades år 1904 och är idag Sveriges största idrottsförbund med 3032 anslutna föreningar. Deras främsta intressenter är de 24 distriktsförbunden samt föreningarna i Allsvenskan, Superettan, OBOS Damallsvenskan och Elitettan.34 SvFF:s uppgift är att främja och administrera fotbollen i landet men även att företräda den utomlands. De ska även arbeta för en dopingfri fotboll.35 Förbundet är anslutet till RF, Fédération Internationale de Football Association (FIFA) och Union des Européennes de Football (UEFA) och ska följa dessa organisationers stadgar och regler.36 Fotbollens organisationsstruktur kan liknas med en pyramid där FIFA återfinns högst upp och är det internationellt styrande organet inom fotboll där SvFF är en av 208 medlemmar. För varje steg i pyramiden tillkommer ytterligare regler och bestämmelser. SvFF och dess olika organ är skyldiga att följa FIFA:s regelverk som styr nationsförbundens åtagande samt FIFA:s stadgar där det beskrivs vilka rättigheter och skyldigheter medlemmarna har. Det finns sedan sex olika geografiska konfederationer som kan sägas vara uppdelade efter världsdelarna där UEFA är den europeiska konfederationen med medlemsförbund från cirka 50 länder. FIFA har alltså överlåtit en del av makten till de sex olika konfederationerna genom sina stadgar för att utveckla och organisera fotbollen inom respektive kontinent.37 Så i botten av pyramiden finns den enskilda fotbollsklubben med egna bestämmelser att ta hänsyn till. Näst kommer specialförbundet SvFF. Genom medlemskapet här blir föreningen också ansluten till specialidrottsdistriktsförbund och distriktsförbund. Högst upp nationellt i pyramiden finns RF där alla specialförbund är medlemmar. Högst upp internationellt finner vi sedan UEFA och FIFA som fotbollsklubben blir ansluten till genom SvFF och måste ta hänsyn till.38 De svenska fotbollsklubbarna måste alltså förhålla sig dels till
33 Ibid, s. 123.
34 SvFF Verksamhetsberättelse 2018 s. 32.
35 Svenska Fotbollsförbundet, Fotboll i Sverige. Tillgänglig: https://fogis.se/om-svff/ (Hämtad 2019-09-06).
361 kap 3 § Svenska Fotbollsförbundet Stadgar 2019.
37 Backman, Jyri, Fotbollsfamiljens struktur och dess tvistelösning, och frågan om demokrati och monopol, Svensk idrottsforskning. 2005 s. 1.
38 Malmsten & Pallin, Idrottens föreningsrätt, 2005 s. 21.
det nationella regelverket där RF är det högst beslutande organet, samt internationella regelverk där FIFA finns högst upp i pyramiden.39
Inom elitfotbollen i Sverige finns det två intresseorganisationer, en för herrspelarna och en för damspelarna. Dessa driver intressefrågor för de fyra högsta fotbollsligorna i Sverige;
Allsvenskan, Superettan, OBOS Damallsvenskan och Elitettan. För herrsidan är det Svensk Elitfotboll (SEF) som bildades år 1928 med klubbarna i Allsvenskan och Superettan som medlemmar.40 Säsongen 2019 består Allsvenskan och Superettan av 16 lag vardera. På damsidan är det Elitfotboll Dam (EFD) som bildades år 1978 med klubbarna i OBOS Damallsvenskan och Elitettan som medlemmar.41 Säsongen 2019 består OBOS Damallsvenskan av 12 lag och Elitettan 14 lag.42
2.3 Den svenska professionaliserings- och kommersialiseringsprocessen
Den svenska idrotten bestod under den första delen av 1900-talet av amatörregler som kom att avskaffas 1967. Från att det hade varit förbjudet att tjäna pengar på sitt idrottande var detta nu en möjlighet.43 I takt med denna möjlighet behövde de svenska föreningarna börja arbeta på ett mer professionellt sätt genom att börja likna företag istället för fritidsklubbar.44 Professionaliseringen innebar en ekonomisk förändring dels för klubbarna som ökade sin ekonomiska omsättning, dels för spelarna som nu kunde tjäna pengar på sitt utövande. Det som tidigare hade varit en hobby började nu likna ett arbete. Kommersialisering innebär att göra något till föremål för vinstgivande affärsverksamhet. Detta innebär i fotbollens bemärkelse att det anordnas för att ge vinst, inte för sportens skull. Vid Riksidrottsmötet år 1999 möjliggjordes elitidrottsverksamhet i aktiebolagsform. Den idrott som bolagiserats kan sägas bli en vara och produceras för en marknad.45
Professionalisering och kommersialisering hör ihop på så sätt att för professionen med bland annat avlönat arbete och heltidstjänster krävs ekonomiska resurser vilket kommersialiseringen
39 Svenska Fotbollsförbundet, Svensk Fotbollsrörelse Uppgifter och Rollfördelning s. 2 Tillgänglig:
https://www2.svenskfotboll.se/ImageVault/Images/id_1028/ImageVaultHandler.aspx (Hämtad 2019-09-23).
40 Svensk Elitfotboll, Om SEF. Tillgänglig: http://www.svenskelitfotboll.se/om-sef/ (Hämtad 2019-09-14).
41 Elitfotboll Dam, Om EFD. Tillgänglig: http://www.efd.se/om-efd/ (Hämtad 2019-09-14).
42 Svenska Fotbollsförbundet, 8 § SvFF:s Tävlingsbestämmelser 2019.
43 Peterson, Idrottens professionaliserings- och kommersialiseringsprocesser, 2005 s. 3.
44 Peterson, Den svengelska modellen: svensk fotboll i omvandling under efterkrigstiden, 1993 s. 129.
45 Peterson, Idrottens professionaliserings- och kommersialiseringsprocesser, 2005 s. 4.
bidrar med.46 Stora delar av fotbollsföreningars intäkter idag kommer från spelarförsäljningar, TV, sponsring och reklam enligt Ernst & Youngs ekonomiska analys 2018.47
Även om den svenska idrottsrörelsen grundar sig i den ideella sektorn, har främst elitidrotten professionaliserats och kommersialiserats så pass mycket att det nu handlar mer om att sälja ett helhetskoncept. Matcher marknadsförs och säljs som ett event, många klubbar har souvenirshopar där prylar med klubbmärket säljs, tränings- och matchkläder är prydda med logotyper från företag, reklam finns på vilken social media som helst och de flesta matcherna sänds på TV vilket innebär att åskådarna inte ens behöver ta sig till arenan för att kolla på matchen. I takt med kommersialisering och professionalisering inom den svenska fotbollen så involveras de allmänna rättsreglerna allt mer. Från idrottens autonomi med det interna idrottsliga regelverket har ett ökat behov av en tydligare lagstiftning med inslag av den allmänna juridiken uppkommit. Detta menar professor Bo Carlsson blir resultatet när branschen gått till en mer kommersiell och seriös verksamhet med många vanliga företag involverade, än att bara vara en fritidsverksamhet.48
46 Sund, Fotbollsindustrin, 2008 s. 65.
47 Ernst & Young, Hur mår svensk elitfotboll? En analys av den finansiella ställningen i Allsvenskan 2018, s. 4 Tillgänglig:
https://www.ey.com/Publication/vwLUAssets/Rapport_Fotboll_2018/$FILE/EY_Fotboll_2018_final_Screen.pdf Hämtad (2019-10-17).
48 Carlsson, Idrottens rättskulturer: rättssociologiska och idrottsvetenskapliga essäer och exkurser, 2009 s. 34.
3 Arbetsrätt och fotboll
3.1 Arbetstagarbegreppet
En central del inom arbetsrätten är arbetstagarbegreppet vilket handlar om gränsdragningen mellan arbetstagare och uppdragstagare.49 Trots denna centralt rättsliga betydelse saknas en definition av begreppet i lag.50 För att bedöma om någon är en arbetstagare eller en uppdragstagare görs en helhetsbedömning i varje enskilt fall.51 Ett anställningsförhållande grundas på ett avtal som antingen ingås skriftligt, muntligt eller konkludent. En vilja från båda parter krävs inte utan det räcker att huvudmannen tillgodogör sig arbetet.52 Avtalets rubrik spelar inte någon större roll utan samtliga omständigheter vägs in, likaså blir då avtalets rubricering en av faktorerna att ta hänsyn till.53
Det finns några centrala kriterier som brukar ligga till grund för bedömningen om ett anställnings- eller uppdragsavtal föreligger. Kriterierna ska särskiljas från rekvisit då det inte är fråga om några krav som måste vara uppfyllda utan snarare kännetecken för om det föreligger en anställning eller ett uppdrag.54 Genom praxis, förarbeten och litteratur har flera kriterier tagits fram som talar för att en anställning eller ett uppdragsförhållande föreligger. Endast fysiska personer kan vara arbetstagare och följande kriterier för ett anställningsförhållande kan vara55: 1. Det finns ett avtal om personlig arbetsskyldighet mot ersättning. 2. Arbete utförs för annans räkning och under dennes ledning och kontroll. 3. Varaktigt samarbete där den arbetspresterande står till förfogande för uppgifter som uppkommer efter hand. 4. Den arbetspresterande är förhindrad att utföra liknande arbetsuppgifter åt annan. 5. Råvaror, maskiner, material och redskap tillhandahålls av huvudmannen. 6. Den arbetspresterande erhåller ersättning för utlägg, till exempel resor.
Gränsdragningen mellan en arbetstagare och uppdragstagare görs alltså utifrån en helhetsbedömning av alla omständigheter i varje enskilt fall.56
49 Glavå, Arbetsrätt, 2016 s. 92.
50 Källström & Malmberg, Anställningsförhållandet, 2019, s. 24.
51 Se till exempel AD 1998:138, AD 2004:18, AD 2005:33.
52 Källström & Malmberg, Anställningsförhållandet, 2019, s. 27.
53 Adlercreutz & Mulder, Svensk arbetsrätt, 2013 s. 59; Se till exempel AD 2005:33, AD 2013:92.
54 Källström & Malmberg, Anställningsförhållandet, 2019, s. 26.
55 Ibid, s. 27.
56 Ibid, s. 26.
3.2 Elitfotbollsspelare som arbetstagare
Förr i tiden ansågs idrottsutövande mot ersättning oacceptabelt. Idag förekommer professionella idrottare inom de flesta idrotterna och genom den idrottsliga och kommersiella utvecklingen kan detta återspeglas i den rättsliga utvecklingen. Förr var det oklart om en idrottare kunde anses vara en arbetstagare men idag står det ganska klart att många idrottare kan betraktas som arbetstagare.57
Både svenska och utländska domstolar har slagit fast att idrottare kan betraktas som arbetstagare vilket innebär att de har samma rättigheter som andra arbetstagare på arbetsmarknaden.58 En nationellt betydelsefull dom blev Regeringsrättens59 RÅ 1985 1:39, den så kallade Benny Westblom-domen, där det slogs fast att idrottsutövare kan anses vara arbetstagare enligt svensk rätt.60 Föreningen hävdade att ersättningen till Westblom som hockeyspelare inte kunde utgöra pensionsgrundande inkomst. Regeringsrätten konstaterade att ersättningen var pensionsgrundande och skulle jämställas som ersättning för förvärvsarbete där en anställning förelåg. Efter denna dom slogs det fast att en idrottsförening kan anses vara arbetsgivare och därmed idrottsutövaren anställd.
År 1995 kom en annan viktig dom inom idrottsvärlden, den så kallade Bosman-domen61. Det var den belgiska fotbollsspelaren Jean-Marc Bosman som satt utan kontrakt i ett belgiskt fotbollslag och hävdade att hans fria rörlighet inom unionen begränsades av klubben när de inte tillät en övergång till en fransk klubb. Han ansåg att fotbollsspelare borde ha samma rättigheter som andra arbetstagare inom EU. EG-domstolen62 dömde till Bosmans fördel då de ansåg att han kunde betraktas som en arbetstagare. Denna dom har även kommit att få betydelsen att idrottens eget regelverk inte får strida mot EU-rätten.63
Att en idrottsutövare inte kan leva på sin ersättning för idrottsarbetet är väldigt vanligt inom många idrotter och utesluter inte att ett anställningsförhållande föreligger.64 Det förhållandet att
57 Lindholm, Idrottsjuridik, 2014 s. 142.
58 Ibid, s. 143.
59 Nuvarande Högsta förvaltningsdomstolen.
60 RÅ 1985 1:39.
61 Mål C-415/93.
62 Nuvarande EU-domstolen.
63 Backman, Idrottsjuridik – en introduktion, 2007 s. 18.
64 Lindholm, Idrottsjuridik, 2014 s. 147.
endast 54% av damelitfotbollsspelarna, enligt en undersökning av Unionen, kan leva på sin samlade inkomst65 innebär alltså inte att de inte skulle kunna betraktas som en arbetstagare.
De kriterier som uppställts som talar för att en anställning föreligger kan i de flesta fall appliceras på en fotbollsspelare på elitnivå. För en elitfotbollsspelare krävs det såklart att denne personligen presterar och är på arbetet genom att bland annat medverka på träningar och matcher. Fotbollsspelarna på elitnivå i Sverige ska medverka i all den fotbollsverksamhet inom anställningen som arbetsgivaren ålägger spelaren. Dessutom ska spelarna utföra de övriga arbetsuppgifter som arbetsgivaren ålägger spelarna och som har en direkt anknytning till dennes anställning.66 För denna personliga arbetsskyldighet får spelaren en lön och andra eventuella anställningsförmåner som arbetsgivaren och spelaren gör en individuell överenskommelse om.67 Elitfotbollsspelarna står under föreningens ledning vilket gör att även detta kriteriet talar för en anställning.
Fotbollsspelarna på elitnivå i Sverige får inte, i egen regi eller för annan arbetsgivare, utföra något arbete eller bedriva någon ekonomisk verksamhet som konkurrerar med eller står i strid med den fotbollsverksamhet som bedrivs av arbetsgivaren där spelarna är anställda enligt aktuellt avtal.68 Detta innebär att det inte är tillåtet för dem att utföra liknande arbetsuppgifter åt annan, alltså till exempel inte spela för två lag samtidigt. Den arbetspresterande är därmed förhindrad att utföra liknande arbetsuppgifter åt annan. En slutsats av detta är att elitfotbollsspelare idag betraktas som arbetstagare.
3.3 Sjukdom och skada
I Sverige är Socialförsäkringsbalken (2010:110) (SFB) det viktigaste lagområdet för socialförsäkringens område sedan 2011 då den ersatte de trettiotal lagar som tidigare reglerade socialförsäkringen.69 Lagen är inte enbart begränsad till arbetstagare men har ändå en stark koppling till arbetsrätten.70 Det är Försäkringskassan (FK), Pensionsmyndigheten samt Skatteverket som administrerar de försäkringar och bidrag som ingår i socialförsäkringen.71 I
65 Unionen, Ojämn spelplan - Kartläggning av löner, villkor och förutsättningar inom svensk fotboll, 2019 s. 7.
Tillgänglig: http://unionen.extern.shop.strd.se/ftp/files/Ojämn%20spelplan_3044-1.pdf (Hämtad 2019-09-15)
66 3 § p 3.1 KA Dam & 4 § Mom. 1 KA Herr.
67 4 § p. 4.1 KA Dam & 5 § KA Herr.
68 2 § p. 2.2 KA Dam & 3 § Mom. 2 KA Herr.
69 Prop. 2009/10:69 s. 1.
70 Adlercreutz & Mulder, Svensk Arbetsrätt, 2013 s. 78.
71 2 kap 2 § 1 st SFB.
inledningen av SFB:s avdelningar finns bestämmelser som visar vilken myndighet som handlägger vilka ärenden.72
3.3.1 Sjuklön och sjukpenning
Enligt SjLL ger lagen en arbetstagare rätt till att behålla lön och andra anställningsförmåner vid sjukdom.73 Rätten till sjuklön tillkommer alltså arbetstagare vilket gör att uppdragstagare och egenföretagare faller utanför.74
SjLL har semidispositiva regler som regleras i 2 § vilket innebär att avvikelser får göras genom kollektivavtal. Förutsättningen för att ha rätt till sjuklön är att arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt.75 Rätten till sjuklön tillkommer från första anställningsdagen, undantag finns dock om anställningstiden är kortare än en månad. Då måste arbetstagaren ha tillträtt anställningen och därefter varit anställd fjorton kalenderdagar i följd.76
Sjuklönens storlek regleras i 6 § SjLL och sjuklöneperioden omfattar första dagen som arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och de tretton efterföljande kalenderdagarna i sjukperioden.77 De nya reglerna i SjLL som trädde i kraft 1 januari 2019 om sjuklönens storlek syftar till att få ett mer rättvist karensavdrag så att avdraget ska bli detsamma för den försäkrade oavsett när sjukfrånvaron inträffar.78 Sjuklönen utgör 80% av anställningsförmånerna före karensavdraget görs som ska motsvara 20% av sjuklönen som arbetstagaren genomsnittligen beräknas få under en vecka.79 Den sjuke har inte rätt att kräva ersättning från och med dag sju om denne inte lämnar ett läkarintyg som intygar sjukdom och nedsatt arbetsförmåga även om sjuklöneperioden är på 14 dagar.80 Intyget behöver dock inte innehålla närmare uppgifter om sjukdomen utan ska visa på graden av arbetsförmågans nedsättning och att sjukdomen är orsaken.81 Efter sjuklöneperioden på 14 dagar är det FK som hanterar ersättningen enligt reglerna i 27 kap. SFB efter att arbetsgivaren informerat myndigheten om detta.82
72 2 kap 2 § 3 st SFB.
73 1 § 1 st SjLL.
74 Ryberg-Welander, Socialförsäkringsrätt: om ersättning vid sjukdom, 2018 s. 101.
75 4 § 1 st SjLL.
76 3 § 4 st SjLL.
77 7 § 1 st SjLL.
78 Prop. 2017/18:96 s. 18.
79 6 § SjLL.
80 8 § 2 st SjLL.
81 9 § SjLL.
82 12 § SjLL.
Sjukpenning utgår till en försäkrad person som arbetar i Sverige om denne har drabbats av nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel och att den nedsatta arbetsförmågan är orsakad av sjukdom.83 Den anställda kan efter att sjuklöneperioden på 14 dagar ansöka om sjukpenning dag 15.84 Storleken på ersättningen beror på den försäkrades sjukpenninggrundade inkomst (SGI) och i vilken omfattning den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt.85 SGI är den årliga inkomst som den försäkrade kan antas komma att få för eget arbete som arbetstagare eller på annan grund, vilket innebär inkomst av annat förvärvsarbete.86 Inkomster av kapital och liknande är inte sjukpenninggrundande utan inkomsten ska vara från arbete som den enskilde utför, offentligt som privat anställd.87 Studier betraktas inte som arbete vilket gör att studiemedel eller studiebidrag inte utgör SGI.88
För att fastställa SGI måste personen vara försäkrad för arbetsbaserade förmåner enligt 4 och 6 kap i SFB.89 Den försäkrades årliga inkomst ska komma från 1. Sverige, 2. arbete som antas vara under minst sex månader i följd eller vara årligen återkommande och 3. uppgå till minst 24% av prisbasbeloppet90 som år 2019 är 46 500kr.91 Detta innebär att det krävs en årsinkomst på minst 11 160kr92 för att kunna fastställa SGI.
3.3.2 Sjukdomsbegreppet och nedsatt arbetsförmåga
Det finns ingen definition av begreppet sjukdom i lag. Sjukdomsbegreppet som utvecklats i förarbeten till lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) är fortfarande vägledande för beslut som rör sjuklön.93 Där framgår att vid bedömningen av om sjukdom föreligger bör man hålla sig till vad som enligt vanligt språkbruk och gällande läkarvetenskaplig uppfattning anses vara sjukdom. Med detta som utgångspunkt kan varje onormalt kropps- eller själstillstånd som ligger utanför den normala livsprocessen betecknas som sjukdom.94 Att en tydlig definition i lag saknas samt den breda tolkningen av begreppet gör att det ofta orsakar svårigheter att fastställa vad som ska anses som sjukdom och inte.
83 27 kap 2 § SFB.
84 Arvidsson, Socialförsäkringsrätt: vid funktionsnedsättning och sjukdom, s. 55.
85 24 kap 2 § 1 st SFB.
86 25 kap 2 § SFB.
87 Ryberg-Welander, Socialförsäkringsrätt: om ersättning vid sjukdom, 2018 s. 69.
88 Ibid, s. 70.
89 25 kap 3 § 1 st SFB.
90 25 kap 3 § 2 st SFB.
91 Försäkringskassan, Aktuella belopp 2019 s. 1.
92 46 500kr x 0,24.
93 Ryberg-Welander, Socialförsäkringsrätt: om ersättning vid sjukdom, 2018 s. 118.
94 Ibid, s. 119.
En grundläggande förutsättning är att den försäkrades arbetsförmåga ska vara nedsatt med minst 25% för att få rätt till sjukpenning. Sjukpenningen utges sedan beroende på graderingen av nedsättningen.95 Trots arbetsförmågans centrala del i bedömningen av rätten till sjukpenning, finns begreppet inte definierat i lag.96
3.3.3 Rehabiliteringskedjan
För att få bort passiviteten i en sjukskrivningsprocess tillkom rehabiliteringskedjan som innebär tidsbestämda prövningar av den försäkrades arbetsförmåga.97 Syftet var att få till en så effektiv sjukskrivningsprocess som möjligt och öka möjligheterna för att de sjukskrivna ska kunna återgå i arbete.98 De tidiga insatserna är viktiga då ju längre ett sjukfall pågår, desto mindre är sannolikheten att komma tillbaka i arbete.99 Anledningen till tidsramen på 90 dagar motiveras av att de flesta sjukfall avslutas inom denna tidsram, det vill säga att den försäkrade kan återgå i arbete.100 Arbetsförmågan bedöms olika beroende på hur länge personen varit sjuk med hjälp av rehabiliteringskedjan där FK under de 90 första dagarna i en sjukperiod ska bedöma om den som är försäkrad inte kan, på grund av sjukdomen, utföra sitt vanliga arbete eller något annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder.101 Om den försäkrade efter 90 dagar fortfarande har en nedsatt arbetsförmåga innebär prövningen av rätten till sjukpenning att det även ska beaktas om den försäkrade kan omplaceras till annat arbete hos arbetsgivaren.102 Är svaret ja, har denne inte rätt till sjukpenning. Om inte, ska den försäkrade ges möjlighet att etablera en kontakt med Arbetsförmedlingen för att kunna söka nytt arbete hos en annan arbetsgivare.103
Efter 180 dagar ska dessutom prövningen av rätt till sjukpenning relatera den försäkrades arbetsförmåga till förvärvsarbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller annat lämpligt arbete som erbjuds.104 FK:s bedömning av normalt förekommande arbete ska inte bara göras i förhållande till de arbeten som finns lättillgängliga för den försäkrade utan mot hela svenska arbetsmarknaden. Detta kan innebära arbeten utanför den lokala eller regionala arbetsmarknaden och bedöms den försäkrade till att kunna ta ett normalt förekommande arbete
95 27 kap 45 § SFB.
96 Ryberg-Welander, Socialförsäkringsrätt: om ersättning vid sjukdom, 2018 s. 136.
97 Ibid, s. 136.
98 Prop. 2007/08:136 s. 1.
99 Prop. 2007/08:136 s. 29-30.
100 Prop. 2007/08:136 s. 59-60.
101 27 kap 46 § SFB.
102 27 kap 47 § SFB.
103 Prop. 2007/08:136 s. 58.
104 27 kap 48 § SFB.
har denne inte längre rätt till sjukpenning.105 Efter 365 dagar ska förmågan alltid relateras till förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Det ska tolkas på samma sätt som i bedömningen efter 180 dagar.106
3.4 Semidispositivitet och kollektivavtal
Semidispositiviteten skapar möjligheter att branschanpassa regler så som till exempel arbetstidsregler eller anställningsformer.107 Genom semidispositiva lagar går det att göra avvikelser från bestämmelserna genom kollektivavtal. Här har till exempel svensk elitfotboll avvikit från anställningsformerna108 i lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) och istället avtalat om att anställningen som fotbollsspelare är tidsbegränsad.109 Även företrädesrätten till återanställning har förhandlats bort i kollektivavtalen och avtalet ger inte spelaren företrädesrätt till återanställning.110 Kollektivavtal regleras i 23-31a §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) och avser ett skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation om anställningsvillkor för arbetstagare eller övriga förhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare.111
Inom svensk idrott har kollektivavtal en stor betydelse för att bland annat kunna göra avsteg från de rättsliga reglerna och anpassa parternas inbördes rättigheter och skyldigheter till de omständigheter som föreligger inom idrotten. Kollektivavtalen kompletteras av de villkor som finns i det individuella anställningsavtalet men inom fotbollen i Sverige vilar anställningsavtalen på standardavtal.112 SvFF, Spelarföreningen Fotboll i Sverige (SFS), SEF och EFD har tagit fram ett så kallat standardavtal där spelaren och idrottsföreningen måste ha ett gällande spelaravtal för att ha rätt att delta i föreningens representationslag i förbundsserierna eller i kval till de högsta divisionerna.113 I detta förbinder sig föreningen att hålla spelare försäkrade enligt SvFFs bestämmelser och tillämpligt kollektivavtal.114
105 Prop. 2007/08:136 s. 39-40.
106 27 kap 49 § SFB.
107 Glavå, Arbetsrätt, 2016 s. 80.
108 5-6 §§ LAS.
109 5 § p 5.1 KA Dam & 2 § Mom. 1 st. 1 KA Herr.
110 5 § p 5. 3 KA Dam & 2 § Mom. 1 st 2 KA Herr.
111 23 § MBL.
112 Lindholm, Idrottsjuridik, 2014 s. 145.
113 Svenska Fotbollsförbundet, 3 kap 8 § SvFF:s Representationsbestämmelser 2019.
114 3 § p. 3.3 Spelaravtalet.
3.5 Den svenska elitfotbollens kollektivavtal
I kollektivavtalen för svenska dam- och herrfotbollsspelare på elitnivå finns vissa regleringar om sjuklön, sjukpenning och försäkringar. Som konstaterat i 3.2 anses idag de flesta elitfotbollsspelare som arbetstagare vilket medför att bland annat reglerna i SjLL blir tillämpliga så länge annat inte avtalats i kollektivavtalet samt de arbetsbaserade förmånerna i SFB som blir tillämpliga vid arbete i Sverige.
3.5.1 Kollektivavtal för damspelarna på elitnivå
Det finns inga regleringar om sjuklön i kollektivavtalet vilket medför att reglerna i SjLL appliceras på de fotbollsspelare som betraktas som arbetstagare.115 För att få sjuklön ska spelaren ha sjukdom eller skada som sätter ned arbetsförmågan.116
Om en spelare blir sjukskriven ska arbetsgivaren följa FK:s regler som en lägsta nivå.
Arbetsgivaren garanterar 90% av bruttolönen upp till FK:s ersättningstak117, dock med en karensdag, fram till att man inte är berättigad av sjukpenning längre.118 I de fall då FK inte medger rätt till sjukpenning ska arbetsgivaren garantera spelaren 90% av bruttolönen upp till FK:s ersättningstak vid arbetsskada eller ohälsa orsakad av arbetet. I detta fall ska inte regeln om karensdag tillämpas. Detta ska betalas ut fram tills det att spelaren är matchklar eller att anställningen upphör. Detta innebär att spelarna är garanterade 90% av sin bruttolön upp till FK:s ersättningstak oavsett om denne är berättigad till sjukpenning enligt FK eller inte.119 Arbetsskada eller annan ohälsa orsakad av arbetet avses enligt kollektivavtalet när en spelare till följd av tidigare händelse i fotbollsutövandet, inte är matchklar. Detta kan till exempel vara en skada som kräver rehabilitering, eller en skavank som behöver vilas.120 Vad som menas med matchklar definieras inte men kan tolkas som att spelaren ska vara så pass återställd att kunna delta i match, antingen som avbytare eller startspelare. På träningar kan övningar anpassas till den med skada eller skavank för att undvika oönskade händelser vilket inte kan göras i en match.
I kollektivavtalet för damer regleras "Försäkringar m.m." i 11 §. Arbetsgivaren ska teckna försäkringar i enlighet med vad som framgår i försäkringsbilagan till kollektivavtalet.121 Detta
115 1 § SjLL.
116 4 § SjLL.
117 31 000kr/månad.
118 11 § p 11.2 KA Dam.
119 11 § p 11.3 KA Dam.
120 11 § Anm. 4 st KA Dam.
121 11 § p 11.1 KA Dam.
innebär att alla spelare ska vara försäkrade hos Folksam med vårdkostnadsförsäkring, trygghetsförsäkring samt bestående idrottsavbrott. Ersättning ges för direkta följder av olycksfallsskada som inträffar under försäkringstiden och innebär en kroppsskada som uppkommit genom en oförutsedd plötslig yttre händelse. Psykiska besvär anses inte vara kroppsskada.122 Vårdkostnadsförsäkringens omfattning väljs av respektive förening där två alternativ, BAS eller BAS+Extra, ges.123 BAS omfattar kostnad för läkarbesök, magnetröntgen eller annan röntgen, för att ställa diagnos, för artroskopi och operativa ingrepp samt högst fem rehabiliteringstillfällen. I BAS+Extra tillkommer ersättning för resor och boende i samband med vård som ersätts upp till 3000kr, 10 rehabiliteringstillfällen istället för fem samt vissa ingrepp som till exempel CAM-operation och diskbråck som ersätts med högst 40 000 kr.
Trygghetsförsäkringen innehåller ersättning för sjukhusvistelse över natt minst två dagar i följd med 200kr/dag i högst 180 dagar. Sveda och värk där ersättning lämnas om den försäkrade blir arbetsoförmögen till minst 50% under minst 31 dagar i en följd. Medicinsk invaliditet där den försäkrade fått bestående besvär på grund av en olycksfallsskada, invaliditetsgraden bestäms då med hjälp av en tabell där ersättningen kan utgå med högst 300 000 kr. Ersättning vid ärr på grund av olycksfall kan utgå, hjälpmedel vid bestående ögonskada samt handikappfordon. Vid dödsfall utbetalas försäkringsbelopp med 200 000 kr till dödsboet.124 Bestående idrottsavbrott gäller dygnet runt vid både sjukdom och olycksfall och innebär att spelaren på grund av skadan eller sjukdomen måste sluta spela fotboll (karriärsstopp), ersättningsbeloppet ligger på 200 000kr.125
3.5.2 Kollektivavtal för herrspelarna på elitnivå
Sjuklönen regleras i 8 § av herrarnas kollektivavtal. Varje spelare har rätt till sjuklön från sin arbetsgivare under de 14 första kalenderdagarna i en sjukperiod i enlighet med SjLL126, med tillägg av ett läkarintyg.127 Spelaren ska lämna en skriftlig försäkran om sin frånvaro till arbetsgivaren med uppgifter om i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt och det som
122 Folksam, Försäkringsvillkor Trygghetsförsäkring Idrott, s. 11.
123 Elitfotboll Dam Försäkringsbrev. Tillgänglig: https://spelarforeningen.com/wp-
content/uploads/2009/06/Kollektivavtalade-f%c3%b6rs%c3%a4kringar_EFD-2013-04-01.pdf, (Hämtad 2019- 10-01).
124 Folksam, Försäkringsvillkor Trygghetsförsäkring Idrott s. 13.
125 Folksam, Elitidrottsförsäkring. Tillgänglig:
https://www.folksam.se/forsakringar/idrottsforsakring/elitidrottsforsakring/damallsvenskan-och-elitettan (Hämtad 2019-10-02).
126 8 § Mom 1 KA Herr.
127 8 § Mom 3:2 KA Herr.
skiljer sig från SjLL är att det även ska innehålla under vilka dagar arbete skulle ha skett.128 Sjukanmälan ska ske till arbetsgivare så snart det är möjligt och sjuklön ska inte betalas ut för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet.129
Arbetsgivaren är skyldig att betala ut sjuklön från den sjunde kalenderdagen i sjukperioden endast om arbetstagaren lämnar ett läkarintyg som styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd.130 Det som skiljer sig från reglerna i SjLL131 är tillägget att spelaren ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan genom ett läkarintyg redan från sjukperiodens första dag om arbetsgivaren kräver det.132
Sjuklönens storlek beräknas enligt 8 § Mom. 4:2 där sjukavdrag görs för varje frånvarotimme med karensavdrag som ska ske enligt lag. 1 januari 2017 infördes bestämmelsen att avdrag inte ska göras vid frånvaro som är en direkt följd av spelarens fotbollsutövande.133 Detta innebär att spelarna har rätt till 100% av sin lön under frånvaro som är direkt orsakat av fotbollsutövandet.
Från dag 15 träder FK in och betalar sjukpenning upp till FK:s ersättningstak om spelarens arbetsförmåga anses nedsatt. Utöver FK:s utbetalning kompletteras sjuklönen av arbetsgivaren med upp till 90% till och med den 90:e kalenderdagen i sjukperioden.134 Detta innebär alltså att spelaren har rätt till ersättning från arbetsgivaren dag 1-90 samt sjukpenning från FK från dag 15. Dag 91 är det FK som utbetalar sjukpenning samt att sjukförsäkringen hos SEB (som beskrivs nedan) kommer in och spelaren garanteras fortfarande 90% av lönen.135
Arbetsgivaren ska hålla spelare försäkrade i enlighet med gällande avtal om tjänstepension och försäkringar.136 Vårdkostnadsförsäkringen ligger hos Folksam och ser precis likadan ut som damernas där föreningarna själva väljer BAS eller BAS+Extra.
Resten av herrarnas försäkringar ligger idag hos SEB där en premiebestämd ålderspension, sjukförsäkring, premiebefrielseförsäkring, tjänstegruppliv (TGL) samt trygghetsförsäkring Idrott (TFI) ingår. Sjukförsäkringen kompletterar inkomsten om nedsättningen av arbetsförmågan är minst 25 procent, har varat i mer än 90 kalenderdagar i följd eller i mer än
128 8 § Mom 3:1 KA Herr.
129 8 § Mom 2 KA Herr.
130 8 § Mom 3:2 1 st KA Herr.
131 8 § 2 st SjLL.
132 8 § Mom 3:2 2 st KA Herr.
133 8 § Mom. 4:2 KA Herr.
134 8 § Mom 4:5 KA Herr.
135 Spelarföreningen, Försäkringskassa Tillgänglig: https://spelarforeningen.com/information/forsakringskassa/
(Hämtad 2019-10-10).
136 11 § KA Herr.
