Galbraith (1998) analyserar godnattsagor utifrån anknytningsteorin och drar slutsaten att innehållet i många godnattsagor är skrivet på ett sätt som gör det möjligt för barn som får ta del av dessa sagor att lättare kunna sova själva och därmed kunna gå emot deras naturliga behov av närhet. Hon skriver dock att barn egentligen är i särskilt stort behov av närhet under natten. Hon skriver bland annat om ”avvisande sagor” och att barnet i dessa böcker befinner sig i sin säng i en trygg miljö då det är sovdags, men att anknytningspersonen till barnet i dessa sagor avfärdar det behov av närhet som barnet uttrycker. Boken God natt Alfons Åberg skulle kunna ses som en godnattsaga eftersom den skildrar Alfons som ska sova. Precis som Galbraith (1998) beskriver de godnattsagor som hon definierar som ”avvisande sagor” befinner sig Alfons i en trygg miljö då det är sovdags. Han befinner sig i sängen på sitt rum. Han illustreras, enligt ovan, som ledsen på första sidan i boken för att han inte vill sova. Han ber om olika tjänster för att få pappans uppmärksamhet men uttrycker inte behovet av närhet, vilket det enligt ovan kan tänkas är hans grundbehov. Pappan som endast tillgodoser Alfons uttryckta behov verkar, enligt ovan, bortse från att Alfons i själva verket söker närhet av honom och kan därför sägas avfärda Alfons behov av närhet. Avfärdande av närhet ligger i linje med det resultat som Galbraith (1998) har kommit fram till vad gäller ”avvisande sagor”.
Hallberg (2008) ger i sin studie om Alfons Åberg utifrån ett litteratursociologiskt-, barnkulturellt-, och genusperspektiv förslag på hur det kan komma sig att böckerna om Alfons Åberg har kunnat bli så populära. Hon skriver om att populäriteten till stor del handlar om igenkänning. Jag ställer mig dock lite kritisk till hennes resultat. I hennes studie om hur det kan komma sig att Alfons Åberg har blivit så populär har varken barn eller vuxna
32
tillfrågats. Simonsson (2004) skriver nämligen, enligt ovan, att anledningen till att pedagoger ibland läser vissa böcker för barnen handlar om att de vill förmedla ett slags kulturarv. Det skulle kunna ses som att anledningen till att Alfonsböckerna är populära idag till största del inte beror på dess innehåll, utan för att vuxna vill förmedla ett kulturarv till barnen. Om utgångspunkt dock tas i att böckernas populäritet beror på ovanstående anledningar som Hallberg (2008) ger uttryck för kan min uppsats tänkas fylla en funktion. Jag analyserar Alfonsböckerna utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv och kommer fram till att det undvikande anknytningsmönstret verkar vara det mest dominerande, vilket är ett
problematiskt anknytningsmönster. Min uppsats kan därför ses som viktig för människor att ta del av som endast ser på Alfonsböckerna som väldigt positiva böcker för att de, precis som Halllberg (2008) skriver om, till exempel känner igen sig i böckerna.
Björklund (2008), Damber et al (2013) och Simonsson (2004) skriver, enligt ovan, att syftet som pedagogerna har med att läsa för barnen inte alltid handlar om att förmedla ett särskilt innehåll, utan att syftet istället är att barnen genom att lyssna på olika berättelser ska få möjlighet att slappna av. Det faktum att forskning visar att pedagoger inte fokuserar på vilket innehåll som förmedlas i bilderböckerna utan läser för att barnen ska få möjlighet till avslappning visar att denna uppsats fyller sin funktion. Detta eftersom att Edwards (2008) skriver om att barn påverkas av innehållet i bilderböcker. Simonsson (2004) skriver också enligt ovan att pedagoger kan ha svårt att avgöra vad som räknas som en ”bra” bok och väljer istället att läsa klassiska böcker. För att pedagogerna ska kunna avgöra vad som räknas som en ”bra” bok kan det tänkas viktigt att dessa får kunskap om vad olika bilderböcker
förmedlar. Genom denna uppsats hoppas jag kunna inspirera pedagoger att se på bilderböcker utifrån anknytningsteoretiska glasögon. Björklund (2008) skriver också, enligt ovan, om att intervjuade pedagoger på en förskola uppger att de vid högläsning med barn brukar samtala om böckernas innehåll tillsammans med barnen. Genom att pedagoger som får ta del av denna uppsats blir uppmärksamma på att bilderböcker kan ses utifrån anknytningsteorin kan de också börja samtala med barnen utifrån denna aspekt och därigenom göra barnen
medvetna.
6.2 Metoddiskussion
I denna uppsats används både den kvantitativa och kvalitativa innehållsanalysen. Den ursprungliga tanken var att endast använda den kvantitativa innehållsanalysen. Enligt Esaisson et al (2017) är syftet med den kvantitativa innehållsanalysen att den som utför denna, genom att kvantifiera olika företeelser, ska få fram ett resultat som innebär att det inte
33
krävs en tolkning för att få fram detta. Tolkning av resultatet ska ske i efterhand. Den kvantitativa metoden kan ses som en mer objektiv metod än den kvalitativa som innebär en tolkning av den som använder sig av denna metod. För att få fram ett så legitimt resultat som möjligt om vilket/vilka anknytningsmönster som dominerar i Alfonsböckerna fanns en strävan hos mig att använda mig av denna mer objektiva metod. Dessvärre var det svårt att hitta företeelser som varierade så lite som möjligt i uttryck och som inte krävde en tolkning innan de kunde identifieras. Därför blev lösningen att även använda den kvalitativa
innehållsanalysen i denna uppsats. Med den kvalitativa innehållsanalysen kommer enligt Esaisson et al (2017) den som utför denna påverka resultatet med sina subjektiva tolkningar. När jag har använt den kvalitativa innehållsanalysen har jag inte haft som syfte att påverka resultatet med mina subjektiva tolkningar, utan istället haft definitionerna av de olika
anknytningsmönstren som utgångspunkt för att kunna besvara mina frågeställningar. Det kan dock tänkas rimligt att anta att någon annan person som skulle analyserat Alfonsböckerna utifrån samma definitioner av anknytningsmönster som jag, skulle kunna ha identifierat andra företeelser än de jag har fått fram för att en tolkning av text sker med olika sortsers
”glasögon” beroende på vem som gör tolkningen. En del av denna uppsats syfte är dock att inspirera vuxna bilderboksläsare till att reflektera kring vad olika bilderböcker förmedlar ur anknytningssynpunkt. Med utgångspunkt att de företeelser som jag har identifierat och kopplat till olika sorters anknytningsmönster i Alfonsböckerna rimligtvis har påverkats av mina subjektiva tolkningar och därför inte kan tas som ”sanning” kan dessa trots allt inspirera vuxna bilderboksläsare att börja intressera sig för den anknytningsteoretiska aspekten av bilderböcker.
Jag har refererat till Broberg et al (2012) och Broberg (2013) när ovanstående punktlistor som det utgås från i resultatdelen har skapats. Frågan kan ställas om det hade varit positivt att även utgå från mer litteratur vid skapande av punktlistorna. Genom att hänvisa till fler
författare hade eventuellt punktlistorna kunnat göras längre och fler företeelser som tyder på olika sorters anknytningsmönster hade kanske därigenom kunnat identifieras i
Alfonsböckerna. Enligt ovan är det endast sex olika företeelser i böckerna som visar att Alfons flest gånger ger uttryck för det undvikande anknytningsmönstret, respektive sju företeelser som visar att pappan ger uttryck för detta mönster flest gånger. Det skulle kunna ses som att fler företeelser hade behövs identifieras för att det skulle kunna pratas om dominerande anknytningsmönster i Alfonsböckerna. Frågan kan dock ställas om längre punktlistor hade kunnat göra att fler företeelser som tyder på anknytningsmönster hade kunnat identifieras. Det är långt ifrån alla punkterna i listorna som har kunnat identifieras i
34
Alfonsböckerna, vilket skulle kunna tyda på att det inte finns mer anknytningsteoretiskt material att inhämta i Alfonsböckerna än det jag har kunnat identifiera. Anledningen till att jag inte har identifierat mer material skulle också kunna bero på sättet som jag tolkar böckerna på. Någon annan som skulle ha utgått från samma punktlistor kunde eventuellt ha identifierat mer material. Det finns därmed en medvetenhet hos mig att jag har kunnat vara med och påverka resultatet av dominerande anknytningsmönster i Alfonsböckerna. Dock är en del av syftet, enligt ovan, att jag med denna uppsats kan inspirera vuxna bilderboksläsare att reflektera kring vad olika bilderböcker förmedlar ur anknytningssynpunkt vilket jag hoppas att denna uppsats kan vara med och inspirera till.
6.3 Förslag på fortsatt forskning
Enligt ovan påverkas, enligt Edward (2008), barn av karaktärernas sätt att vara i bilderböcker, genom att karaktärernas handlingar kan inspirera barnen att vilja bete sig på liknande sätt. Det kan därför antas vara viktigt att jag i denna uppsats har studerat vilka
anknytningsmönster som Alfons och hans pappa kan sägas ge uttryck för, för att dessa skulle kunna påverka de barn som får ta del av Alfonsböckerna. Enligt ovan kan jag inte veta om barnen påverkas av att Alfons och pappan ger uttryck för ett undvikande anknytningsmönster. Det skulle kunna vara andra fenomen i böckerna som påverkar dem mer. I framtida forskning kunde det därför vara intressant att studera hur Alfonsböcker, och andra bilderböcker som kan sägas ge uttryck för anknytningsmönster, kan tänkas påverka barnen.
I denna uppsats då jag har utgått från den kvalitativa innehållsanalysen, som är en textinriktad metod, har jag framför allt fokuserat på vad texten i Alfonsböckerna förmedlar. Jag har dock även kompletterat med att studera vad bilderna berättar utifrån
anknytningssynpunkt. I framtida forskning som handlar om vad Alfonsböckerna, samt andra bilderböcker, förmedlar för anknytningsmönster kunde det vara intressant att lägga större vikt på bilderna. Genom att göra detta skulle det kunna framgå om bilderna och texten förmedlar samma saker eller olika, vilket Gunnarsson (2011) i sin avhandling fokuserar på då hon analyserar Alfonsböckerna utifrån ett konsvetenskapligt perspektiv. Genom att ha en sådan fokusering skulle kanske fler företeelser som tyder på olika sorters anknytningsmönster kunna identifieras i Alfonsböcker och i andra bilderböcker.
35
7. Referenser
Adlibris (2017) http://www.adlibris.com/se/avdelning/bilderbocker- 9510?sort_by=sale&order_by=desc&filter=inventory:10
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2009 Tillgänglig på:
http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/18674/1/gupea_2077_18674_1.pdf
Bowlby, John (2010). En trygg bas: kliniska tillämpningar av anknytningsteorin. 2. utg. Stockholm: Natur & kultur
Broberg, Malin, Hagström, Birthe & Broberg, Anders (2012). Anknytning i förskolan: vikten av trygghet för lek och lärande. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur
Broberg, Anders (2008). Anknytning i praktiken: tillämpningar av anknytningsteorin. 1. utg. Stockholm: Natur och kultur
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2005). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 2., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Bryder, Tom (1985). Innehållsanalys som idé och metod. Åbo: Akad.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Damber, Ulla, Nilsson, Jan & Ohlsson, Camilla (2013). Litteraturläsning i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Edwards, Agneta (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan Stockholm: Wolters Kluwer
Galbraith, M. (1998) ”Good night Nobody” Revisited: Using an Attachment Perspective to Study Picture Books about Bedtime. John Hopkins University Press, vol 23 (4), ss. 172-180 Gunnarsson, Annika (2012). Synligt/osynligt: receptionen av det visuella i bilderböckerna om Alfons Åberg. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2012
Hallberg, Kristin (2008). Kom an, Alfons Åberg!: en studie av Gunilla Bergströms bilderbokssvit. Barnlitteraturanalyser. S. 9-26
36
Heggestad, Eva (2013). Regnbågsfamiljer och könsöverskridande barn. Bilderbokens nya invånare. Samlaren : tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning. 134, s. 222-250 Tillgänglig på Internet: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:765959/FULLTEXT01.pdf Kåreland, Lena (red.) (2015). Modig och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola.
Odenbring, Ylva (2015). Kön, sexualitet och klass i bilderboken. Exemplet Lill-Zlatan och morbror raring. Barn. 2015:1, s. 59-71
Simonsson, Maria (2004). Bilderboken i förskolan: en utgångspunkt för samspel. Diss. Linköping : Univ., 2004
7.1 Bilderböcker
Bergström, Gunilla (2006). God natt, Alfons Åberg. 4. uppl. Stockholm: Rabén & Sjögren Bergström, Gunilla (2006). Aja baja, Alfons Åberg!. 4. uppl. Stockholm: Rabén & Sjögren Bergström, Gunilla (2009). Raska på, Alfons Åberg. 4. uppl. Stockholm: Rabén & Sjögren Bergström, Gunilla (2007). Är du feg, Alfons Åberg?. 3. uppl. Stockholm: Rabén & Sjögren Bergström, Gunilla (2002). Var är bus-Alfons?. 2. uppl. Stockholm: Rabén & Sjögren Bergström, Gunilla (2007). Vem spökar, Alfons Åberg?. 3. uppl. Stockholm: Rabén & Sjögren
Bergström, Gunilla (2006). Lycklige Alfons Åberg. 4. uppl. Stockholm: Rabén & Sjögren Bergström, Gunilla (2002). Bara knyt, Alfons!. 3. uppl. Stockholm: Rabén & Sjögren Bergström, Gunilla (2012). Hurra för pappa Åberg!. Stockholm: Rabén & Sjögren Bergström, Gunilla (2007). Näpp! sa Alfons Åberg. 3. uppl. Stockholm: Rabén & Sjögren Bergström, Gunilla (2007). Flyg! sa Alfons Åberg. 3. uppl. Stockholm: Rabén & Sjögren Bergström, Gunilla (1998). Osynligt med Alfons. 1. uppl. Stockholm: Rabén & Sjögren Bergström, Gunilla (2010). Alfons med styrkesäcken. 1. uppl. Stockholm: Rabén & Sjögren Bergström, Gunilla (2012). Skratta lagom! sa pappa Åberg. Stockholm: Rabén & Sjögren