Utbildningskapital
Majoriteten av respondenterna anser sig ha den kunskap som krävs för att hjälpa sina barn med läxstödet oavsett utbildningskapital. I den grupp där respondenterna besitter den högsta utbildningsnivån vilket motsvarar en universitets- eller högskoleutbildning anser 83 % att de har den kunskap som krävs, några av respondenterna har exempelvis motiverat detta med hjälp av sitt utbildningskapital:
Hög utbildning och är intresserad av barnens framgång. (Respondent 74) Jag är akademiker (Pappa). (Respondent 15)
Ur samma grupp respondenter anser 34 % att tiden är ett hinder för att kunna erbjuda läxstöd.
Dessa respondenter motiverar tidsbristen främst med sitt arbete, exempelvis:
För att jag jobbar utomlands. (Respondent 85) Svårt med jobb och resor. (Respondent 74)
De respondenter vars utbildning motsvarar en gymnasienivå eller lägre har 92 % angett att de anser sig ha tillräckliga kunskaper för att hjälpa sina barn. Dock är det ett flertal av respondenterna som uttrycker oro kring barnets vidare studier då nivån ökar, exempelvis:
Just nu har jag det men vi får se när hon blir äldre. (Respondent 24)
Inom samma grupp respondenter vars utbildningsnivå motsvarar en gymnasieutbildning eller lägre uppger 76 % att tiden räcker till, vårdnadshavarna motiverar exempelvis detta i deras svar:
Man har alltid tid till sitt barn. Jag tror alla föräldrar har mål att barnen lyckas med skolan! (Respondent 40)
Läxläsning är prioritet ett. (Respondent 35)
29 Jag tar mig tid (Respondent 13)
24 % av dessa menar att tiden inte räcker till, i detta fall motiveras istället tidsbristen med hemmasysslor och tid för syskon:
Jag är ensam mamma med 4 barn. Ibland är det svårt att hinna med allt. (Respondent 9) För att de behöver städa och laga mat. (Respondent 6)
Språk
I och med enkätsvaren blev det tydligt att en stor del av den grupp respondenter vars modersmål är annat än svenska upplever språkliga hinder i och med läxläsning. 25 % av gruppen med annat modersmål än svenska svarar Ibland eller Nej på frågan om de har den kunskap som krävs för att ge läxstöd till sitt barn. Främst motiveras detta med deras språkliga hinder, se nedan:
Ibland kan jag inte hjälpa med “svenska” eftersom det inte är min modersmål. Då frågar vi pappan. ( Respondent 52)
För jag kan inte svenka. (Respondent 104) Swedish not my mother tongue. (Respondent 61)
Ur samma grupp anger 67 % att de har den kunskap som krävs, dock motiverar ett flertal av dessa respondenter svar där språkliga svårigheter kan urskiljas, se nedan:
Man kan om läser barns läxor och ta gälp av täxtböker. Svenska språk, brist på textböcker hema. (Respondent 86)
För att hon hjälper mig att förstå frågorna. (Respondent 8) För att de hjälper mig så att jag kan förstå. (Respondent 6)
I den grupp respondenter vars modersmål är svenska anger 92 % att de har kunskap för att kunna hjälpa sina barn med läxstöd. 0 % svarar att de inte har den kunskapen som krävs, dock
30
svarar 6,7 % Ibland på denna fråga. Respondenterna motiverar sina Ja svar bland annat med intresse och engagemang, se nedan:
Intresse, engagemang och kunskap finns hos förälder. (Respondent 42)
Vi har inga problem att hjälpa till med läxorna, det är bara roligt. (Respondent 84) Jag känner mig bevandrad i dagens aktuella skolämnen samt att jag tycker det är roligt med skolämnen. (Respondent 99)
Under frågan angående kunskap uteblev ett antal svar ur både gruppen vars modersmål är svenska och ur gruppen som angett annat modersmål. I gruppen vars modersmål är svenska var bortfallet 1,3 % medan gruppen med annat modersmål hade ett bortfall på 8 %.
Kön
Av männen i studien uppger 86 % att de har den kunskap som krävs av dem i och med läxstöd, av kvinnorna anger 82 % samma svar. 69 % av kvinnorna och 69,5 % av männen anger att de har tid att ge läxstöd till sina barn. Däremot skiljer sig grupperna män och kvinnor åt om studien ser till den gruppen som anger att de inte har den kunskap som krävs för att ge läxstöd. 3 % av kvinnorna anger detta medan 0 % av männen svarar detsamma. Respondenternas motiverade svar kring tid skiljer sig även åt i grupperna, där männen motiverar tidsbristen med arbete motiverar istället kvinnorna läxorna som en prioritering trots tidsbrist, se nedan:
Män:
Jobbar skift (Respondent 25)
Mitt arbete kräver mycket tid. (Respondent 27)
Kvinnor:
Det är helt och hållet en prioriteringsfråga. Jag anser att skolan är viktig och jag vill hjälpa mina barn när det behövs. (Respondent 105)
Det måste prioriteras. (Respondent 75)
31
Då studien också ser till barnets kön urskiljs även här skillnader. Resultatet visar att pojkar i högre utsträckning får mer hjälp med läxstöd än flickor. 29 % av pojkarna får hjälp med läxorna mellan 3-7 dagar per vecka medan 23 % av flickorna får samma mängd stöd per vecka.
Dessutom visar resultatet att 25 % av flickorna får läxstöd mindre än en gång i veckan eller aldrig, medan endast 17 % av pojkarna får samma låga stöd. Den största andelen från båda grupperna får dock stöd 1-2 gånger i veckan, 52 % av flickorna samt 54 % av pojkarna.
Sammanfattning
Resultatet av denna studie är att majoriteten av respondenterna hjälper sina barn med läxorna.
Det har även framkommit att denna hjälp ser olika ut beroende på vilket hem barnen bor i.
Skillnader kan ses i läxstöd beroende på utbildningsnivå, kön samt språk. Det största sambandet kan ses i gruppen män, där en högre utbildningsnivå visar ett lägre läxstöd. Detta motiveras främst med tidsbrist på grund av arbete. Dock menar en större andel män än kvinnor att de besitter den kunskap som krävs för att kunna ge sitt barn läxstöd. Resultatet kan även urskilja en skillnad i läxstöd beroende på barnets kön, då pojkarna i studien får ett högre läxstöd än flickor.
Ytterligare ett mönster kan urskiljas då de som upplever svårigheter med att ge läxstöd till en större del har ett annat modersmål än svenska. Dessutom har respondenterna med annat modersmål än svenska motiverat att det är språket som hindrar dessa att ge läxstöd till sina barn.
32
Diskussion
I studiens resultat framkommer ett samband mellan utbildning och läxstöd, då männen med en högre utbildningsnivå i regel ger sina barn ett lägre läxstöd än män med en lägre utbildningsnivå. Dock är det viktigt att ha i åtanke att antalet män som deltog var få och därför kan studien inte dra några generella slutsatser utifrån hela populationen. Det finns således en tydlig negativ korrelation mellan utbildning och läxstöd, läxstödet sjunker i takt med att utbildningsnivån ökar. Detta skulle kunna bero på att män med en högre utbildning vet att deras barn har förutsättningar att ändå lyckas på grund av deras nedärvda habitus (Ahrne et al, 2008;
Broady, 1998). Vårdnadshavarna i studien med ett lägre utbildningskapital vill möjligen att deras barn skall prioritera studierna då detta kan hjälpa dem att lyckas i framtiden. Resultatet överensstämmer även med Ahrne et als (ibid) teori om den tillåtande sociala rörligheten i vårt samhälle, utbildningen prioriteras därav oavsett bakgrund och nedärvt kapital.
Studien fann ytterligare ett samband där respondenter med en högre utbildning angav att tidsbristen försvårade läxläsningen i hemmet till en större del än de respondenterna med en lägre utbildning. Detta skulle eventuellt kunna diskuteras utifrån vårdnadshavarnas utbildningskapital där majoriteten av de med hög utbildning motiverade tidsbristen på grund av sitt arbete. Resultatet skulle kunna innebära att vårdnadshavare med en högre utbildning värdesätter sin karriär i större uträckning än en lågutbildad vårdnadshavare.
Studien har kunnat påvisa skillnader i läxstöd mellan pojkar och flickor, där pojkarna får ett högre läxstöd än flickorna, vilket överensstämmer med den internationella forskningen om ämnet (Abbas, 2003; Okin, 1999). Trots att flickorna får ett lägre stöd hemifrån presterar de i regel bättre i skolan, oberoende av social bakgrund (Björnsson, 2005). Studien kan inte uttala sig om skolresultat, dock kan vårdnadshavarnas engagemang diskuteras i samband med läxstödet. Då vårdnadshavarnas intresse och förväntningar är av större vikt än själva läxstödet (Hattie, 2014) får flickorna i studien förhoppningsvis detta vilket istället skulle kunna räcka. En annan aspekt skulle kunna vara att pojkar tar mer plats och därav ges mer utrymme och tid för
33 läxstöd av vårdnadshavare.
I den kvantitativa resultatdelen fanns det inget samband mellan språk och läxstöd. Dock fann den kvalitativa resultatdelen i enlighet med Yazgan (1983) och Högdin (2007) att språkliga hinder kan försvåra ett engagemang hos vårdnadshavarna med ett annat modersmål än svenska.
Då studien har kunnat urskilja vissa samband mellan läxstöd i relation till utbildningsnivå, kön samt språk vore det intressant att med utgångspunkt i den metod som här utvecklats i ett utökat forskningsprojekt samla in en större datamängd och med ett slumpmässigt urval. Dessutom vore det intressant att ta del av denna studies bortfall då denna grupp skulle kunna uppvisa en annan eventuell variation eller förstärka studiens resultat (Bell, 2000).
34
Referenslista
Abbas, Tahir. 2003. “The impact of Religious-cultural Norms and Values on The Education of young South Asian Women” i British Journal Sociology of Education. 24 (4), 411-428.
Ahrne, Göran; Franzén, Mats & Roman, Christine 2008. Det sociala landskapet. Göteborg:
Kunskapsförlaget Korpen.
Alm, Pernilla. 2014. Läxfritt – för en likvärdig skola. Finland: Bookwell.
Auer, Anders & Sandqvist, Jonas. 2012. Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid. Stockholm: Skolverket.
Bell, Judith. 2000. Introduktion till Forskningsmetodik. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Björnsson, Mats. 2005. Kön och skolframgång - tolkningar och perspektiv. Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling.
Braun, Virginia & Clarke, Victoria. 2006. Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3 (2). pp. 77-101. ISSN
1478-0887
Broady, Donald. 1998. Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg (Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, 2., korr utg.). (Nr. 15): 1-29. Uppsala:
Uppsala universitet, ILU.
Bryman, Alan. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Cooper, Harris. 2007. The Battle Over Homework: Common Ground for Administrators,
35 Teachers, and Parents. 3rd ed. California: Corwin Press.
Einarsson C. (2003) Lärares och elevers interaktion i klassrummet. Betydelsen av kön, ålder, ämne och klasstorlek samt lärares uppfattningar om interaktionen. Diss., Linköpings universitet: Institutionen för beteendevetenskap.
Ejlertsson, Göran. 2005. Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. 2 uppl. Lund:
Studentlitteratur AB.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Towns, Ann, Henrik & Wängnerud, Lena. 2017.
Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. uppl. 5:1. Stockholm:
Wolters Kluwer Sverige AB.
Forsman, Ida & Kucera, Angelica. 2016. Läxans tudelning – en kvalitativ studie om lärares inställning till läxor. Uppsala: Uppsala Universitet.
Hattie, John. 2014. Synligt lärande för lärare: En syntes av 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers skolresultat. Stockholm: Natur & Kultur.
Hellsten, Jan-Olof. 1997. Läxor är inget att orda om. Pedagogisk forskning i Sverige. Årg 2.
(Nr. 3): 206-220.
Huang, Denise & Cho, Jamie. 2009. Academic Enrichment in High-Functioning Homework Afterschool Programs, Journal of Research in Childhood Education, 23:3, 382-392
Högdin, Sara. 2006. Hemmets resurser. Om ungdomars upplevelse av föräldrars stöd och engagemang i deras skolgång. Pedagogisk Forskning i Sverige, 11, (1), 1–19.
Högdin, Sara. 2007. Utbildning på (o)lika villkor – om kön etnisk bakgrund i grundskolan.
Diss., Stockholms universitet.
36
Kidwell, Victoria. 2004. Homework. Chippenhamn: Continuum.
Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes (red.). 2011. Utbildningshistoria – en introduktion.
Lund: Studentlitteratur AB.
Okin, M. Susan. 1999. Is multiculturalism bad for women? With respondents. Princeton:
Princeton University Press.
Skolverket. 2014. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. 2. uppl.
Falun: Edita Bobergs.
Strandberg, Max. 2014. Läxor i praktiken – ett stödmaterial om läxor i skolan. Stockholm:
Skolverket, Fritzes.
Svallfors, Stefan. 2010. Kapitelrubrik. I Edling, Christofer; Liljeros, Fredrik (red.), Ett delat samhälle - makt, intersektionalitet och social skiktning. Malmö: Liber AB.
Trost, Jan. 2007. Enkätboken. Lund: Studentlitteratur AB.
Törner, Elin. 2014. Mer än bara läxor – En utvärdering av läxhjälp på tio skolor. Stockholm:
Skolverket.
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer: inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Yazgan, Ayla. 1983. Turkiska flickor: Andra generationen invandrare. Stockholm: Statens Invandrarverk.
37
Dinamarca, Rossana (2011). Slopa hemläxa för en rättvis skola.
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/skola/article12996242.ab (hämtad 2017-04-03)
Fransson, Kristoffer & Zaccheus, Ulrika. 2013. Starkt politiskt stöd för läxor.
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/politiskt-stod-for-laxor (hämtad 2017-04-03)
Olsson, Emma. 2017. Timss: Ökade kunskapsklyftor.
http://skolvarlden.se/artiklar/okande-kunskapsklyftor-i-timss (hämtad 2017-05-18)
Risenfors, Kristian. 2015. Slutade ge läxa - då lyfte resultaten. (hämtad 2017-04-04) https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/slutade-ge-laxa-da-lyfte-resultaten
Skogstad, Isak. 2015. Eleverna behöver fler läxor.
http://www.svt.se/opinion/isak-skogstad-om-laxor (hämtad 2017-04-04)
Skolverket. Avdelningen för analys. 2015. TIMSS 2015.
https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/timss (Hämtad 2017-05-10)
Skolverket. För- och grundskoleenheten. 2016. Läxor och läxhjälp.
https://www.skolverket.se/regelverk/mer-om-skolans-ansvar/laxor-laxhjalp-1.225166 (hämtad 2017-04-19)
Statistiska centralbyrån, SCB. 1982. Socioekonomisk indelning.
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV9999_1982A01_BR_X11ÖP8204.pdf (hämtad 2017-04-03)
Sundell, Anders. 2009. Guide: Korrelation.
https://spssakuten.wordpress.com/2010/01/08/korrelation-1/(hämtad 2017-05-18)
38