Läxstöd, skillnader och samband: En studie om läxstöd och hur detta samvarierar med socioekonomisk bakgrund, språk samt kön

Institutionen för pedagogik, didaktik

och utbildningsstudier

Självständigt arbete 2 för grundlärare Fk-3 och

4-6, 15 hp

Läxstöd, skillnader och samband

En studie om läxstöd och hur detta samvarierar med socioekonomisk bakgrund, språk samt kön

Angelica Kucera Ida Forsman

Handledare: Kristina Palm Kaplan Examinator: Caroline Liberg

2

Sammanfattning

Syftet med studien Läxstöd, skillnader och samband - en studie om läxstöd och hur detta samvarierar med socioekonomisk bakgrund, språk samt kön var att undersöka hur vårdnadshavares utbildningsnivå, språk samt kön eventuellt samspelar med läxstödet de ger sina barn när de går i årskurs 1-3. Studien bygger på enkäter av både kvantitativ och kvalitativ form. Studien utfördes i Mellansverige med hjälp vårdnadshavare från två grundskolor med olika socioekonomisk bakgrund.

Sammanfattningsvis har resultatet kunnat påvisa att majoriteten av vårdnadshavarna ger sina barn läxstöd oavsett utbildning, kön samt språk. Dock kunde studien urskilja ett samband där män med en högre utbildning tenderar att ge ett mindre läxstöd än män med en lägre utbildning. Ur respondentgruppen med kvinnor kunde däremot inget samband mellan läxstöd och utbildning urskiljas. I gruppen med respondenter vars modersmål är annat än svenska, fanns ett samband där språkliga hinder kunde försvåra läxstödet i hemmet. Studien kunde även urskilja att läxstödet varierade mellan barnets kön, där pojkar fick ett högre läxstöd än flickor.

Nyckelord: läxstöd, socioekonomisk bakgrund, utbildningskapital, habitus, grundskola

3

Innehållsförteckning

Sammanfattning 2

Inledning 4

Bakgrund 5

Forskningsöversikt 8

Kön 8

Hemmets påverkan 9

Läxstöd 10

Sammanfattning 12

Teoretiska utgångspunkter 13

Syfte och frågeställningar 14

Metod 15

Enkätfrågornas utformning 15

Urval 17

Utskick 19

Etiska aspekter 20

Bortfall 21

Bearbetning av kvantitativt material 21

Bearbetning av kvalitativt material 22

Metodreflektion 22

Resultat 24

Resultat av kvantitativ data 24

Resultat av kvalitativ data 28

Utbildningskapital 28

Språk 29

Kön 30

Sammanfattning 31

Diskussion 32

Referenslista 34

Bilagor 38

Bilaga 1 38

Bilaga 2 39

4

Inledning

Under våren 2016 genomförde vi tillsammans en studie (Forsman & Kucera, 2016) om läxans tudelning i den svenska skolan. Studien baserades på intervjuer med lärare i årskurs 1-6 och om deras åsikter samt arbete med eller utan läxor. Läxans tudelning – en kvalitativ studie om lärares inställning till läxor blev titeln till studien då resultatet visade lärarnas tvetydighet med arbetet kring läxor. Läxan motiverades med att eleven skulle lära sig att ta ansvar, dock uppgav samma lärare att detta ansvar var svårt i de lägre åldrarna och därför hamnade automatiskt ansvaret istället i vårdnadshavarnas händer. Problematiken med att överlämna ansvaret till vårdnadshavarna är att en del av skolarbetet då läggs i hemmen. Vi frågar oss då om alla elever har samma möjligheter och förutsättningar till stöd i hemmen då skillnader i kunskap har ökat mellan elever beroende på socioekonomisk bakgrund (Skolvärlden, 2017).

Med inspiration från vår tidigare studie har vi denna gång valt att lägga fokus på hur läxstödet samvarierar med socioekonomiska faktorer såsom utbildningsnivå, dock tas även språk samt kön i beaktning. För att kunna synliggöra dessa samband har studien valt att arbeta både kvantitativ och kvalitativt.

5

Bakgrund

I följande avsnitt lyfts läxdebattens tudelning utifrån ett samhällsperspektiv, här lyfts både förespråkare men även motståndare till läxan.

Läxan har sedan länge varit en del av skolans verksamhet. Luthers Lilla Katekes var en utav av Sveriges tidigaste form av hemuppgift (Larsson & Westberg, 2011:61-65). Syftet med denna uppgift var att öka läsförståelsen samt kristendomskunskapen hos den svenska befolkningen. I slutet av 1700-talet lyfts redan då en form av läxdebatt, då allt mer påvisade att textmemorering hade blivit ett pedagogiskt problem i Sverige (ibid).

Debatten om läxan har pågått sedan länge, dock har debatten fått en nytändning på grund av ett flertal olika faktorer. Läxor kan bidra till en minskad likvärdighet i utbildningen, både i utbildningssystemet men även i den enskilda skolan eller klassen då vårdnadshavares utbildning och socioekonomiska bakgrund spelar in i barnets prestationer (Högdin, 2006). Den svenska politiken är även en bidragande aktör i debatten om läxan. Dinamarca (2013), som vid uttalandet var ledamot i utbildningsutskottet, menar att läxor ofta ges då lärarna inte hinner med att gå igenom uppgiften under skoltid. I och med detta menar Dinamarca vidare att föräldrarnas bakgrund får en större påverkan på elevernas skolresultat. Vänsterpartiet anser då att allt skolarbete därför bör ske under skoltid, dock är de inte intresserade av att införa ett förbud mot läxor. Folkpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna samt Sverigedemokraterna förespråkar samt lyfter obligatorisk läxhjälp som en lösning på detta problem (Fransson & Zaccheus, 2013).

Läxdebatten är nödvändig då det inte finns några regler kring dessa i skolans styrdokument.

Å ena sidan har Skolverket valt att skapa och ge ut ett material om läxor för att stödja lärare i deras arbete samt deras förhållningssätt till läxor. Å andra sidan nämner Skolverket i samma stödmaterial att läxor kan bidra till en minskad likvärdig utbildning. I och med detta material synliggörs Skolverkets tudelning till läxor (Strandberg, 2014:29).

År 2012 fick Skolverket (Törner, 2014:8) i uppdrag av regeringen att genomföra en studie som innebar ett införande samt utvärdering av läxhjälp på tio olika skolor i Sverige. De skolor som deltog i studien hade samma socioekonomiska bakgrund. Vid senare utvärdering av läxhjälpen var det tydligt att det endast var ett fåtal elever som deltog i verksamheten. I regel

6

nådde skolorna inte fram till de elever som stod längst ifrån ett godkänt betyg. Törner (2014:44–

45) menar att läxhjälpen är en komplex hybrid som varken kan placeras helt inom skolverksamheten men inte heller hamna utanför denna. Vidare visade studien att läxhjälp berörde sådant innehåll som istället borde presenteras under ordinarie skoldag, då alla elever inte hade möjlighet att delta i läxhjälpen.

Författaren och högstadieläraren Alm är en ledande debattör inom ämnet. Alm (2014) strävar efter en likvärdig skola och anser att arbete med läxor motstrider detta. Dock motsätter sig Skogstad en läxfri skola. Skogstad (2015) som är ordförande för Studerandeföreningen för Lärarnas Riksförbund menar att det svenska skolväsendet befinner sig i en allvarlig situation, där elevernas skolresultat dalar och allt fler lärare slopar läxan. Skogstads argument för läxor och hemstudier är att elever som lägger ner mer tid åt sina studier lär sig mer. Vidare lyfter Skogstad att läxor är ett pedagogiskt verktyg som hjälper eleverna att öva sina ämneskunskaper samt sin självdisciplin (ibid). Enligt Skogstad (2015) är läxorna viktiga för en likvärdig skola:

Det är inte minst av vikt för att stärka likvärdigheten i skolan. Läxförbud drabbar inte medelklassfamiljen med välfyllda bokhyllor, det drabbar de svaga eleverna utan uppbackning hemifrån (Skogstad, 2015).

Alm (Risenfors, 2015) har inte alltid arbetat läxfritt, i början av sin lärarkarriär valde hon att dela ut läxor till sina elever. Dock visade det sig att läxorna inte hade en gynnsam funktion i undervisningen. Trots negativa reaktioner från kollegor och vårdnadshavare valde Alm att fortsätta sitt läxfria arbete, vilket i slutändan lönade sig. Alm menar att elevernas resultat ökade, framförallt de elever som tidigare haft ett sämre resultat. Alm hävdar följaktligen att läxor istället skapar en olikvärdig skola:

Många av mina elever har som sagt höjt sina resultat. Sedan har skolan ett uppdrag att vara likvärdig. Likvärdig betyder inte rättvis utan det betyder att man ska utgå från varje elevs behov och förutsättningar, men alla elever är olika. Har vi då läxor

7

som vi skickar hem så säkerställer vi att skolan inte blir likvärdig eftersom vi alla kommer från olika hemförhållanden, säger Pernilla Alm. (Risenfors, 2015)

Läxan är en viktig del av skolan då den är en förlängning av lektionen. Den uppfyller även en funktion då den repeterar tidigare skolinnehåll, vilket i sin tur leder till att kunskaperna befästs (Cooper, 2007:4; Hellsten, 1997). Motståndare hävdar däremot att läxan leder till att ansvaret i slutändan hamnar hos vårdnadshavarna, vilket i sin tur kan vara problematiskt då alla elever inte har samma förutsättningar i hemmet (Kidwell, 2004:22). Vidare lyfter Kidwell (ibid) att läxor både kan leda till fysisk och psykisk trötthet hos eleverna.

Utifrån läroplanen och skollagens likvärdighetsperspektiv, där alla elever skall ges samma förutsättningar till ett lärande och en vidare utbildning, diskuteras läxan ofta som problematisk och icke likvärdig. I och med den läxdebatt som råder med utgångspunkt ur läroplanens bejakande till en likvärdig skola, i ett Sverige där de socioekonomiska klyftorna ökar, vill denna studie därför undersöka hur läxstöd varierar i olika hem. ”No homework policy will work without the support of a parent” (Kidwell, 2004:58).

8

Forskningsöversikt

I följande avsnitt kommer tidigare forskning om läxstöd presenteras. Under rubriken Kön kommer bland annat eventuella skillnader samt likheter i läxstöd och förväntningar beroende på elevens kön presenteras. Vidare kommer Hemmets påverkan lyftas, där bland annat den sociala rörligheten konkretiseras men även hur den socioekonomiska bakgrunden kan spela in och möjligen påverka en elevs skolgång. Avslutningsvis under rubriken Läxstöd kommer olika former utav läxstöd konkretiseras exempelvis vad en studieverkstad är och har för syfte.

Kön

Internationell forskning visar att flickor från u-länder i mindre utsträckning får hjälp med skolarbetet, dessutom ställs det inte lika höga krav på flickorna som det görs på pojkarna med samma bakgrund (Abbas, 2003; Okin, 1999:13–18). En potentiell anledning till detta kan bero på att flickor tenderar att giftas bort, således ställs bland annat inga höga krav på deras utbildning (Högdin, 2007:48). Däremot visar en tidigare studie att flickor, i större utsträckning än pojkar, tar vara på den läxhjälp som erbjuds av skolan (Högdin, 2006).

En svensk studie utfärdad av Yazgan la fokus på andra generationens turkiska flickor i Sverige. I enlighet med den internationella forskningen fann även Yazgan (1983:34) ett bristande engagemang kring döttrars skolgång. I studien upptäcktes ett samband mellan det bristfälliga engagemanget och vårdnadshavarnas utbildningsnivå. Ytterligare en förklaring till det bristande engagemanget kring flickornas skolgång kan förklaras utifrån vårdnadshavarnas bristfälliga svenska (Yazgan, 1983:23–25).

Ett flertal studier lyfter skillnader mellan flickor och pojkars sociala strategier.

Resultaten visar att pojkar tar större talutrymme och därför även mer plats i bland annat klassrummet. I och med detta får pojkar i större utsträckning mer hjälp med skolarbetet än flickor (Einarsson, 2003:12). Trots att flickor tenderar att få mindre stöd under sin skolgång både i hem och skola presterar flickor bättre än pojkar. Detta oberoende av andra variabler

9

såsom social bakgrund och etniskt ursprung (Björnsson, 2005:5-9). Vidare menar Björnsson att pojkar och flickors skolresultat börjar jämnas ut, dock ökar istället kunskapsklyftan mellan de elever med lägsta respektive högsta betygen. I och med arbetet kring jämställdhet och flickors plats i samhället kvarstår problematiken då den istället förflyttats. Utifrån ett jämställdhetsperspektiv bör skolan därför se förbi kön och istället fokusera på att ge alla elever samma förutsättningar oavsett vilken grupp eleven tillhör (Björnsson, 2005:58).

Hemmets påverkan

Ett flertal studier har påvisat att hemmiljön avgör barnets skolgång, detta motiveras bland annat med vårdnadshavarens förväntan samt uppmuntran kring barnets skolgång (Ahrne, Roman &

Franzen, 2008:67; Broady, 1998:3–10; Hattie, 2014:103). Vårdnadshavares uppmuntran och förväntningar har å ena sidan en stor påverkan på barnets skolprestationer. Å andra sidan kan ett läxstöd som innebär en övervakning samtidigt ha en negativ effekt för barnets prestationer (Hattie, 2014:103). Dock har forskning kunnat påvisa att vårdnadshavarnas förväntningar och intresse är en viktig faktor för elevernas självkänsla och skolgång (Hattie 2014:103; Högdin, 2007:85–86). Studier har påvisat ett tydligt samband att vårdnadshavare med en högre utbildningsnivå i regel har högre förväntningar på sina barn jämfört med en lågutbildad vårdnadshavare. I en studie som Högdin (2007) genomförde framkom att elever med utländsk bakgrund upplever att de får mindre stöd av sina vårdnadshavare under sin skolgång jämfört med elever med svenskt ursprung. Detta stöd innefattar exempelvis läxstöd, deltagande på föräldramöten och utvecklingssamtal. Vidare har vårdnadshavare med utländsk bakgrund i regel lägre studievana, vilken är en faktor som kan påverka de socioekonomiska skillnaderna (Högdin, 2007:98–100).

Den socioekonomiska bakgrunden har visat sig ha en stor betydelse för elevers skolresultat i Sverige (Auer & Sandqvist, 2012:46). För att uppnå en likvärdig skola menar Auer &

Sandqvist (ibid) att samtliga elever först måste ges samma möjligheter att lyckas i skolan oberoende av bakgrund. I motsats till detta hävdar Björnsson (2005:49–52) att den utländska

10

bakgrunden inte behöver spegla elevens skolresultat, utan att det främst är vårdnadshavarnas utbildningsnivå som förklarar skillnaderna i elevernas skolresultat.

Vårdnadshavare bör stödja sina barn utifrån deras skolprestationer. Det vill säga att elever med svårigheter bör få ett övergripande stöd från hemmet. Dock kan detta stöd orsaka skada i barnets kunskapsinhämtning om det tenderar att bli alltför ambitiöst (Cooper, 2007:59–67).

Alm (2014:100–110) är enig med Cooper (ibid) om det sistnämnda, dock menar Alm (ibid) till skillnad från Cooper (2007:59–67) att vårdnadshavare utan utbildning inom pedagogik bör undvika att utbilda sina barn. Den utbildade läraren skall stå för undervisningen av barnet, dock skall inte detta förväxlas med stöttning och uppmuntran från vårdnadshavarens sida.

Läxstöd

Lärare kan konstruera en läxa på sådant vis att den blir likvärdig, för att göra detta behöver lika förutsättningar ges innan läxorna slutligen delas ut. En läxa som är illa förberedd leder till att elevernas hemförhållanden spelar in. Elever med sämre socioekonomisk bakgrund får då det svårare att genomföra läxan, jämfört med elever med en starkare socioekonomisk bakgrund.

Vidare lyfts vikten av att följa upp läxorna. Ett flertal studier har påvisat att de läxor som följs upp är mest fördelaktig för elevernas lärande, något Finland har anammat medan majoriteten av lärarna i Sverige än idag endast fokuserar på att rätta läxorna (Skolverket, 2016).

I en studie utfärdad av Skolverket (Törner, 2014:11), har en utvärdering av läxhjälp genomförts på tio olika skolor. Studien kunde urskilja tre omfattande kategorier av läxhjälp;

öppen studieverkstad, kontinuerligt studiestöd samt obligatorisk läxhjälp. Dock lyfts att dessa tre stöd endast utgår från denna studie och att det kan förekomma fler typer av läxhjälp. Den öppna studieverkstaden visade sig vara den vanligaste sorten av läxhjälp. Verksamheten bedrivs av och på skolorna eller av utomstående organisationer. De som stödjer eleverna kan vara lärare men även icke utbildad personal. Det kontinuerliga studiestödet syftar till att samma elever ska få stöd av samma läxhjälpsledare varje gång, denna typ av läxstöd ges endast till en viss utvald grupp elever. En av de tio skolorna har obligatorisk läxhjälp där alla elever måste delta samt

11

ska denna form av hjälp ske under ordinarie skoldag. Den obligatoriska läxhjälpen ges av lärare och annan personal på skolan (ibid).

Tre olika delsyften med läxhjälp påvisades i studien (Törner, 2014:17–19), läxhjälpen ska ge eleverna praktiska förutsättningar för studier, stöd i skolarbetet samt stärka elevernas ansvar för sin kunskapsinhämtning. Dock påträffades det att läxstöd i regel sågs som kompensatoriskt, vilket i första hand riktade sig till de eleverna med svårigheter av något slag.

Av den orsaken påvisade studien att läxstöd ofta riktar sig till de svagare eleverna istället för att underlätta för de eleverna med sämre stöd hemifrån (ibid). Läxstöd som ges av skolan kan dock ha stor inverkan på de elever som inte får stöd hemifrån. Vidare kan läxstödet i skolverksamheten komma att kompensera för bristen på engagemang men även på hemmens eventuella brist på rutin (Högdin, 2007:111).

I USA och Kanada finns läxstöd tillgängligt via internet och telefon. Denna form av stöd är till för att hjälpa elever där läxstöd ej finns tillgängligt i hemmet. Läxstöd via telefon och internet sköts i regel av lärare eller andra kompetenta vuxna som skall kunna hjälpa barnet med dess läxor. Stödet är utformat att passa elever i mellanstadiet, elever i den åldersgruppen har det lättare att ta del av denna form av stöd då de kan hantera tekniken samt uppsöka hjälp på egen hand utan vårdnadshavare (Cooper, 2007:68).

I en internationell studie lyfts USA:s motsvarighet till Sveriges fritidshem, i studien har forskarna kommit fram till att läxstödet ofta äger rum under fritidsverksamheten. Ett framgångsrikt läxstöd har visat sig kräva en god samarbetsförmåga mellan den som ger läxan samt den som hjälper eleven med den, således bör ett optimalt samarbete ske mellan läraren och denne i fråga som stöttar eleven i dess läxläsning (Huang & Cho, 2009).

12

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan lyftas att flickor i större utsträckning får bättre resultat i skolan trots ett bristande engagemang hemifrån, dessutom har forskning visat att flickor i större mån tenderar att ta hjälp av det läxstöd skolverksamheten erbjuder (Björnsson, 2005; Högdin, 2006).

Forskningen har även konstaterat att den socioekonomiska bakgrunden kan komplicera skolgången för utländska elever i den svenska skolan, dessa elever kan följaktligen ha det svårare att uppnå höga betyg under sin skolgång (Högdin, 2007; Skolverket 2012). Detta resulterar i sin tur i en icke likvärdig skola, något Skolverket (ibid) lyfter som problematiskt.

I tidigare forskning problematiseras det även hur vårdnadshavare bör stötta sina barn utefter dennes skolprestationer, inom denna diskussion lyfts två sidor. Å ena sidan skall vårdnadshavare uppmuntra sina barn. Å andra sidan skall ett pedagogiskt stöd istället överlåtas till läraren (Alm, 2014; Cooper, 2007).

Då tidigare forskning inte lyfter läxan ur vårdnadshavares perspektiv med hänsyn till deras socioekonomiska bakgrund, i detta fall utbildning, är tanken med innevarande studie att hjälpa till att fylla detta tomrum.

13

Teoretiska utgångspunkter

I detta avsnitt kommer begreppen utbildningskapital samt habitus lyftas och preciseras i relation till studien. Kulturellt och ekonomiskt kapital är begrepp sociologer använder för att förklara ett barns förutbestämda förutsättningar, dessa överförs inom familjer. Män har i regel en högre utbildning än kvinnor och dessutom anses männens utbildning vara av mer vikt för familjens socioekonomiska kapital (Ahrne, Roman & Franzen, 2008:126–127). Trots att ett flertal sociologer hävdar att barn ofta hamnar i sina föräldrars fotspår menar Ahrne et al (2008:79) att det finns en social rörlighet i vårt samhälle. Denna sociala rörlighet bidrar till en rättvisa då den tillåter människor att nå sina mål trots det nedärvda kulturella kapitalet. Enligt Broady (1998:3–

10) innefattar det kulturella kapitalet även utbildningskapitalet. Den sociala rörligheten är svår att uppnå i det verkliga livet, då människor i ett tidigt stadie ges resurser som påverkar deras utbildningskapital (Svallfors, 2010:48). Bourdieu anser att barnets uppväxtmiljö, med andra ord barnets habitus, påverkar dess framtid både inom det ekonomiska samt det kulturella kapitalet.

Dock hävdar Bourdieu att det finns en social rörlighet trots ett barns nedärvda kapital. Likväl har studier även påvisat motsatsen, barn föds in i en miljö där en viss förväntan och uppmuntran avgör deras kommande framtid (Ahrne, Roman & Franzen, 2008:66–68; Broady, 1998).

För att kunna urskilja en respondents socioekonomiska bakgrund bör hänsyn tas till dennes utbildningsnivå (SCB, 1984; Broady, 1998). Med hjälp av Bourdieus begrepp habitus samt Broadys (1998) begrepp om utbildningskapital kan innevarande studies utgångspunkt såväl som resultat förklaras och diskuteras.

14

Syfte och frågeställningar

Barn har olika förutsättningar i hemmen. I enlighet med Lgr 11 (Skolverket, 2014) där alla barn har rätt till en likvärdig utbildning, är syftet med denna studie att undersöka eventuella samband mellan läxstödet och vårdnadshavarnas socioekonomiska bakgrund.

1. Hur ser förhållandet ut mellan läxstöd och vårdnadshavarnas utbildningsnivå, kön och språk samt elevens kön?

2. Vilka svårigheter upplever vårdnadshavarna med att ge läxstöd?

15

Metod

I detta avsnitt kommer metoden för studien motiveras samt tillvägagångssättet för datainsamlingen presenteras. Studien har baserats på enkäter med både kvantitativa och kvalitativa frågor.

Arbetet har delats upp mellan oss, där Angelica Kucera har skött kontakten med skolorna samt skickat ut och samlat in enkäterna. Ida Forsman har istället kodat om enkätsvaren och lagt in dessa i SPSS. Dock tolkades värdena gemensamt av båda studenterna innan den kvantitativa resultatdelen skrevs fram. I den kvalitativa delen sorterade Angelica Kucera enkäterna utifrån vårdnadshavarnas och barnens kön samt språk medan Ida Forsman sorterade dessa utifrån utbildningskapital. Innan den kvalitativa resultatdelen färdigställdes bytte studenterna material för att kunna ta del av den andres resultat men även öppna upp för eventuella nya tolkningar.

Enkätfrågornas utformning

Innan valet av enkät, är det viktigt att se till studiens syfte och frågeställningar. Det är viktigt att fråga sig vilken metod som passar till målet med studien (Trost, 2007:15–17). Val av metod stod klart då denna studie syftar till att ta reda på hur olika variabler samvarierar. För att få denna typ av data krävs många svar vilket hade varit komplicerat och tidskrävande med en kvalitativ metod med val av exempelvis intervjuer. Å ena sidan är en enkätstudie relativt billig att genomföra. Å andra sidan gäller det att respondenterna förstår språket samt tolkar frågorna på det sätt dessa är avsedda att tolkas. Dessutom är det av vikt att forskaren formulerar relevanta frågor och utlämnar allt onödigt (Bryman, 2011:229; Bell, 2000:103). I enkätundersökningen besvarades frågor om läxstöd och vilken typ av stöd vårdnadshavare ger sitt barn. Vidare ställdes frågor om vårdnadshavarna samt barnets kön då detta var av betydelse för att eventuella skillnader i läxstöd skulle kunna påvisas (se Forskningsöversikt, Kön). I studien fick även respondenterna svara på om de hade svenska som modersmål, detta gjordes då även språket var

16

av betydelse för att kunna analysera eventuell skillnad i läxstöd beroende på modersmål (se Forskningsöversikt, Hemmets påverkan).

Vid utformning av enkäten valdes en lättläslig utformning samt lättbesvarade frågor, då svåra ord ville undvikas samt långa frågeformuleringar vilket Trost (2007:84–88) samt Ejlertsson (2005:63) menar kan påverka enkätens svar negativt. En annan orsak till utformningen av lättbesvarade frågor var att en del av respondenterna inte hade svenska som modersmål. Under ett informationssamtal med administratören för Skola 1 gällande studien framkom det dock att de vårdnadshavarna med annat modersmål än svenska skulle kunna besvara frågorna på svenska. Vid samma tillfälle poängterades det även att en nätbaserad enkät inte var ett alternativ, då en del av respondenterna inte hade tillgång till den teknik som krävdes för ändamålet.

Öppna frågor kan medföra att respondenterna inte tar sig tid att svara på enkäten då en viss osäkerhet kring öppna frågor kan finnas (Trost, 2007:74–76). Detta resulterade i att majoriteten av enkätens frågor flervalsfrågor där respondenterna endast kryssar i ett svarsalternativ, exempelvis:

Dock är den del frågor i enkäten av en kvalitativ form där öppna frågor används, vilket vanligtvis används som ett komplement till kvantitativa studier (ibid). Här nedan visas ett exempel på en sådan fråga från enkäten:

17

Svarsalternativen för frågorna 3, 7 och 10 konstruerades inte av författarna, utan återanvändes från TIMSS hemenkät för årskurs 4, 2015 (Skolverket, 2015). TIMSS är en nationell enkätundersökning som genomförs vart fjärde år med fokus på matematik och de naturvetenskapliga ämnena. Hemenkäten besvaras av elevernas vårdnadshavare där bland annat hemmiljö och deras utbildning tas i beaktning, vilket även innevarande studie lyfter, därav var svarsalternativen från TIMSS i detta fall relevanta att använda (ibid).

Vid utformning av enkätens frågor är det väsentligt att forskarna vet hur frågorna senare skall analyseras (Bell, 2000:104–106). Fördelarna med slutna frågor är att de är lätta att bearbeta, dock fångar inte svarsalternativen alltid det respondenterna vill förmedla (Bryman, 2011:228–

229). Studien valde att endast ta utbildningsnivån i beaktning, då frågor om exempelvis lön kan upplevas för känslig och personlig (Trost, 2007:93; Ejlertsson, 2005:69).

Urval

Enkätundersökningen besvarades av vårdnadshavare till barn från årskurs 1-3 , då studien syftar till att ta reda på hur läxstöd och vårdnadshavares socioekonomiska bakgrund samvarierar.

Studien genomfördes på två grundskolor i Mellansverige, Skola 1 och Skola 2, under våren 2017. Vid val av vårdnadshavare fanns en avsikt att skicka ut enkäter till två områden med olika socioekonomiska förhållanden. Kontakten med rektorer och lärare från skolorna har bekräftat att dessa två skolors socioekonomiska status skiljer sig åt.

18

Det är klokt att välja sina respondenter utifrån tidigare kontakter då det annars kan vara svårt att få tag i deltagare till studien. Därför valdes respondenterna utifrån tidigare kontakter, det vill säga ur ett bekvämlighetsurval (Bryman, 2011:194–195). Den första kontakten togs via en administratör samt en biträdande rektor på de två grundskolorna. På Skola 1 delades enkäterna ut personligen till de lärarna som i sin tur skulle dela ut enkäterna till vårdnadshavarna. En personlig kontakt kan öka samarbetsinställningen hos respondenterna. Detta personliga överlämnande kan ha flera fördelar då deltagarna får möjlighet att ställa frågor om eventuell osäkerhet kring studien (Bell, 2000:113). Då samtliga lärare uppgavs sig ha en god kontakt med respondenterna, i detta fall vårdnadshavarna, inleddes ingen personlig kontakt med dessa.

Enkäterna lämnades över till lärarna som i sin tur delade ut dessa till vårdnadshavarna. Detta beslut fastslogs då samtliga lärare på daglig basis har en kontakt med sina respektive vårdnadshavare samt en relation. Dessutom hade detta moment varit ytterligare en tidskrävande aspekt i studien. På Skola 2 erbjöd sig administratören att skriva ut och dela ut enkäterna till klasserna då lärarna var upptagna och inte kunde ta emot oss.

I tabellen nedan presenteras studiens respondenter i hänsyn till utbildning, språk, vårdnadshavarnas kön samt barnets kön, se sida 19.

19 Tabell 1. Deltagare i studien

Lägsta utbildningsnivå Totalt: 39

Högsta utbildningsnivå Totalt: 67

Kvinna Man Kvinna Man

Svenska

Annat

modersmål Svenska

Annat

modersmål Svenska

Annat

modersmål Svenska

Annat modersmål

Son 2 4 5 0 17 2 9 2

Dotter 11 9 6 2 16 10 7 4

Lägsta utbildningsnivå: Saknar utbildning, Har gått färre än 9 år i grundskolan, 9-årig grundskola, Gymnasieutbildning

Högsta utbildningsnivå: Eftergymnasial utbildning, Högskoleutbildning upp till två år, Universitets- eller högskoleutbildning (motsvarande magister- eller masterexamen) eller forskarutbildning (licentiat- eller doktorsexamen)

Utskick

För att studien skall få hög reliabilitet samt validitet bör antalet respondenter inte får vara för få (Bell, 2000:89–91), således skickades 430 enkäter ut. En av fördelarna med att använda sig av en enkät är att den når ut till fler respondenter på kort tid, dock är risken för bortfall stor (Bryman, 2011:231–232). Ytterligare en fördel lyfts av Bryman (2011:229) där denne menar att respondenterna själva kan välja när, var och hur de vill besvara enkäten. Enkäterna delades ut till bägge vårdnadshavarna för att minimera att endast en av vårdnadshavarna skulle besvara enkäten. Dessutom lades vikt vid att familjekonstellationerna idag varierar, studien hade i åtanke att vårdnadshavarna eventuellt inte lever ihop vilket resulterade i två enkäter per elev istället för en. Totalt delades 430 enkäter ut, Skola 1 tog emot 200 enkäter medan skola 2 erhöll 230 stycken.

20

Etiska aspekter

Inom forskning finns vissa krav man bör förhålla sig till, dessa krav kallas forskningsetiska principer och består av informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Dessa är till för att skydda de deltagare i forskningen. Informationskravet syftar till att forskaren har en skyldighet gentemot deltagarna att informera om studien och vad deras deltagande innebär (Vetenskapsrådet, 2002). I denna studie har detta tagits hänsyn till via ett informationsbrev, se bilaga 1. Samtyckeskravet syftar till att deltagarna i studien har rätt till att bestämma över sitt deltagande (ibid). I denna studie tog deltagarna del av den informationen genom informationsbrevet, då det i detta fall räckte då ingen av deltagarna var under 15 år.

Konfidentialitetskravet innebär att alla personuppgifter av deltagarna behandlas och förvaras på ett säkert sätt (Vetenskapsrådet, 2002). Då alla respondenter i studien är anonyma krävdes inget avtal om tystnadsplikt eller liknande. Enkäterna har också hanterats enbart av författarna. När studien är avslutad kommer dessa även förstöras. Nyttjandekravet syftar till användandet av de insamlade uppgifterna. Dessa uppgifter skall endast användas till vetenskapliga syften (ibid).

Samtliga krav har tagit hänsyn till i denna studie genom ett informationsbrev till deltagarna, se bilaga 1.

För att göra en enkätstudie behövs en grupp människor som svarar på enkäten. Dessa respondenter gör forskaren eller studenten en tjänst genom att delta i studien, således är det av vikt att se till att dessa respondenter är väl informerade om studien och deras deltagande (Bell, 2000:114). Då ett möte med respondenterna inte ägde rum skickades ett informationsbrev, se bilaga 1, även kallat missivbrev. Informationsbrevet bör vara det första respondenten läser, det ska innehålla mycket information men ändå hållas kortfattat (Trost, 2007:98). I informationsbrevet finns en kort presentation av studiens författare. Här behandlas även anonymiteten hos respondenterna, datum för senast inlämning samt kontaktuppgifter. För att inte påverka respondenternas svar förklaras studiens syfte endast ytligt (ibid). Respondenterna tar även del av information om att deltagandet är frivilligt och därmed kan avbrytas.

21

Bortfall

Vid enkätstudier tenderar bortfallet att vara en kritisk aspekt av arbetet, ett stort bortfall kan i slutändan ge skeva resultat. Den grupp respondenter vars svar uteblivit kan vara den grupp studien behöver för att uppvisa en viss variation (Bell, 2000:115). Till hänsyn av detta skickades 430 enkäter ut. Dessutom skickades ett flertal påminnelser till både lärare och biträdande rektorer. Bell (ibid) menar att respondenterna ej skall ges för lång tid att svara på enkäten då den lätt läggs åt sidan, på grund av detta fick respondenterna endast en vecka på sig att svara på enkäten. Trots påminnelse uppgår de inkomna enkätsvaren till 110 och bortfallet består därmed av 320 enkätsvar.

Bearbetning av kvantitativt material

Forskningen syftar ofta till att söka samband samt påverkan mellan olika fenomen (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud, 2017:30). I denna studie undersöks sambandet mellan läxstöd och vårdnadshavarnas utbildningsnivå samt kön och språk. Den kvantitativa delen syftar till att ta reda på sambandet mellan dessa variabler medan den kvalitativa delen syftar till att förstå och förklara eventuella samband.

Då de olika variablerna går att rangordna tillämpas ordinalskalenivå och för att kunna beskriva styrkan och dess riktning används Kendalls tau-c (Esaiasson et al, 2017:383–384).

Kendalls tau mått varierar mellan -1 till +1, ju starkare samvariationen är mellan de olika variablerna desto mer avviker tau måtten från 0 (ibid). Vid kodning av studiens material användes inte de enkäter som ej angav vilken utbildningsnivå vårdnadshavarna hade, vissa av dessa enkäter kunde dock användas för den kvalitativa delen av studien. För att förstå om sambandet är en slump eller ej mäts signifikansen. Signifikansen bör vara under 0,05, det vill säga då korrelationen uppnår en signifikansnivå om 95 %. Det innebär med andra ord att man med 95 % säkerhet kan hävda att det finns ett samband, ju lägre signifikansen är, desto bättre och högre signifikansnivå är uppnådd (Sundell, 2009).

22

Bearbetning av kvalitativt material

Vid arbete med den kvalitativa delen i studien, sorterades enkäterna i olika omgångar, de separerades under kategorierna utbildningsnivå, kön samt språk. Efter sortering av enkäterna upptäcktes vissa mönster i de olika grupperna, ett mönster var exempelvis att män procentuellt i högre grad än kvinnor ansåg sig ha tillräcklig kunskap för att kunna ge läxstöd till sitt barn. I detta skedde antecknades även motiveringar från respondenterna för att kunna exemplifiera mönstren som upptäckts. Braun och Clarke (2006) menar att denna process hjälper forskaren att urskilja mönster samt bidrar till ett flexibelt analysarbete, vilket i sin tur leder till ett detaljerat arbete. Det tematiska analysarbetet gör det möjligt att hitta intressant data som står i relation till forskningsfrågorna i studien (ibid). När data av intresse hittats, kodats om och sorterats upptäcktes olika teman som därefter namngavs; Utbildningskapital Språk samt Kön.

Metodreflektion

Ett flertal val kan diskuteras efter en tid till reflektion. I ett tidigt stadium begränsades studien till att först se till vårdnadshavarnas utbildningsnivå, lön samt yrke till att endast lägga vikt vid deras utbildningsnivå i samspel med läxstöd. Då lön kan ses som en känslig fråga valdes denna aspekt bort. Svar angående vårdnadshavarnas yrken hade gjort analysen komplicerad då yrken är svåra att kategorisera, därför valdes detta alternativ bort. Utifrån detta val lades även vikt vid respondenternas och barnens kön samt språk för att eventuellt kunna urskilja ett mönster i läxstödet. Tidsaspekten togs även i beaktning då valen gjordes, då tiden vanligtvis begränsar studiens utsträckning (Bell, 2000:32). Då tidsaspekten kan vara en begränsande aspekt i arbetet var det positivt att arbetet med denna studie kunde delas upp mellan två studenter.

För att motverka ett eventuellt bortfall delades 430 enkäter ut, vilket i slutändan lönade sig då 320 av respondenternas svar uteblev. Å ena sidan kan bortfallet bland annat bero på respondenternas språkliga kunskaper. Å andra sidan kan bortfallet förklaras av vårt uteblivna personliga möte med den ena skolan, där majoriteten av bortfallet visade sig. Den

23

socioekonomiska statusen skiljer sig åt mellan skolorna då valet av respondenter gjordes medvetet, därför är studiens resultat inte representativt för hela populationen. Dock är studiens resultat representativt för populationen med liknande utbildningskapital, då mängden enkäter är 110, där 106 av dessa kunde användas i studien. Reliabiliteten i arbetet är även hög, då man i en motsvarande studie skulle kunna få samma resultat vid användning av studiens material (Bell, 2000:89), då studien baseras på beräknade enkätsvar utan utrymme för tolkning.

24

Resultat

I följande avsnitt kommer studiens kvantitativa- och kvalitativa resultat presenteras. Den kvantitativa datan kommer synliggöra läxstöd för sig men även lyfta det i samvariation med utbildningsnivå, språk samt kön. Studiens kvalitativa data kommer lyftas i temana:

Utbildningskapital, Språk samt Kön.

Resultat av kvantitativ data

Tabell 2. Läxstöd i relation till utbildningsnivån

^Värde

Asymptotiskt

standardfel^a Approximativ T^b

Approximativ Signifikans

Utbildning genom Läxstöd

Kendalls tau-c -0,164 0,073 -2,246 0,025

Antal giltiga enkäter 105

a. Antag inte nollhypotesen.

b. Använda det asymptotiska standardfel med antagande av nollhypotesen.

Korrelationskoefficienten kan anta ett värde från 1 till -1, där 0 innebär inget samband, 1 innebär ett starkt positivt samband medan -1 istället motsvarar ett starkt negativt samband (Esaiasson, et al. 2017:384). Värdet -0,164 betyder en svag negativ korrelation mellan utbildning och läxstöd på en signifikans på 0,025. Värdet 0,025 betyder att resultaten har en god signifikans, det är således ingen slump att det finns en negativ korrelation. Då korrelationen i detta fall är negativ på -0,164 betyder det att en högre utbildning bland vårdnadshavare resulterar i ett lägre läxstöd och tvärtom att vårdnadshavare med en lägre utbildning ger ett högre läxstöd.

25 Tabell 3. Läxstöd i relation till utbildning bland män

_Värde Asymptotiskt

standardfel^a Approximativ T^b

Approximativ Signifikans Utbildningsnivå

genom Läxstöd

Kendalls tau-c -0,322 0,120 -2,689 0,007

Antal av giltiga enkäter 34

a. Antag inte nollhypotesen.

b. Använda det asymptotiska standardfelet med antagande av nollhypotesen.

Sambandet mellan läxstöd och utbildningsnivån bland män påvisar ett värde på -0,322 vilket motsvarar en negativ korrelation. Signifikansen med ett värde på 0,007 presenterar således ett en hög grad av signifikans vilket betyder att resultatet inte är en slump. Eftersom antalet män i studien är få kan resultatet ej generaliseras till en större population. Resultatet innebär dock att desto högre utbildning männen i studien har desto lägre läxstöd ger de sina barn och tvärtom desto lägre utbildning männen i studien har desto högre läxstöd ger de sina barn.

Tabell 4. Läxstöd i relation till utbildning bland kvinnor

_Värde Asymptotiskt

standardfel^a Approximativ T^b

Approximativ Signifikans Utbildningsnivå

genom Läxstöd

Kendalls tau-c -0, 097 0,089 -1,091 -0, 275

Antal av giltiga enkäter 71

a. Antag inte nollhypotesen.

b. Använda det asymptotiska standardfelet med antagande av nollhypotesen.

26

Då resultatet inte är signifikant går det inte att uttala sig om eventuella samband för gruppen kvinnor. Detta resultat betyder rimligen att det är männens starka samband som slår igenom i det samlade materialet, se Tabell 1.1 Läxstöd i relation till utbildningsnivån.

Tabell 5. Läxstöd i relation till utbildning bland respondenter med annat modersmål än svenska

_Värde Asymptotiskt

standardfel^a Approximativ T^b

Approximativ Signifikans Utbildningsnivå

genom Läxstöd

Kendalls tau-c -0,051 0,132 -0,390 0,697

Antal av giltiga enkäter 32

a. Antag inte nollhypotesen.

b. Använda det asymptotiska standardfelet med antagande av nollhypotesen.

Relationen mellan utbildningsnivå och läxstöd i gruppen respondenter vars modersmål är annat än svenska går ej att uttala sig om då resultatet inte är signifikant, signifikansen på 0,697 betyder att sannolikheten för att korrelationsvärdet är en slump är överhängande hög.

27

Tabell 6. Läxstöd i relation till utbildning bland respondenter med svenska som modersmål

_Värde Asymptotiskt

standardfel^a Approximativ T^b

Approximativ Signifikans Utbildningsnivå

genom Läxstöd

Kendalls tau-c -0,191 0,088 -2,185 0,029

Antal av giltiga enkäter 73

a. Antag inte nollhypotesen.

b. Använda det asymptotiska standardfelet med antagande av nollhypotesen.

Sambandet mellan läxstöd och utbildningsnivån hos de respondenter med svenska som modersmål är svagt negativt med ett värde på -0,191. Signifikansen tyder på att sannolikheten är tämligen god, detta är med andra ord inte en slump då signifikansen mäter ett värde på 0,029.

Det innebär att en högre utbildningsnivå hos vårdnadshavarna resulterar i ett lägre läxstöd.

28

Resultat av kvalitativ data

Utbildningskapital

Majoriteten av respondenterna anser sig ha den kunskap som krävs för att hjälpa sina barn med läxstödet oavsett utbildningskapital. I den grupp där respondenterna besitter den högsta utbildningsnivån vilket motsvarar en universitets- eller högskoleutbildning anser 83 % att de har den kunskap som krävs, några av respondenterna har exempelvis motiverat detta med hjälp av sitt utbildningskapital:

Hög utbildning och är intresserad av barnens framgång. (Respondent 74) Jag är akademiker (Pappa). (Respondent 15)

Ur samma grupp respondenter anser 34 % att tiden är ett hinder för att kunna erbjuda läxstöd.

Dessa respondenter motiverar tidsbristen främst med sitt arbete, exempelvis:

För att jag jobbar utomlands. (Respondent 85) Svårt med jobb och resor. (Respondent 74)

De respondenter vars utbildning motsvarar en gymnasienivå eller lägre har 92 % angett att de anser sig ha tillräckliga kunskaper för att hjälpa sina barn. Dock är det ett flertal av respondenterna som uttrycker oro kring barnets vidare studier då nivån ökar, exempelvis:

Just nu har jag det men vi får se när hon blir äldre. (Respondent 24)

Inom samma grupp respondenter vars utbildningsnivå motsvarar en gymnasieutbildning eller lägre uppger 76 % att tiden räcker till, vårdnadshavarna motiverar exempelvis detta i deras svar:

Man har alltid tid till sitt barn. Jag tror alla föräldrar har mål att barnen lyckas med skolan! (Respondent 40)

Läxläsning är prioritet ett. (Respondent 35)

29 Jag tar mig tid (Respondent 13)

24 % av dessa menar att tiden inte räcker till, i detta fall motiveras istället tidsbristen med hemmasysslor och tid för syskon:

Jag är ensam mamma med 4 barn. Ibland är det svårt att hinna med allt. (Respondent 9) För att de behöver städa och laga mat. (Respondent 6)

Språk

I och med enkätsvaren blev det tydligt att en stor del av den grupp respondenter vars modersmål är annat än svenska upplever språkliga hinder i och med läxläsning. 25 % av gruppen med annat modersmål än svenska svarar Ibland eller Nej på frågan om de har den kunskap som krävs för att ge läxstöd till sitt barn. Främst motiveras detta med deras språkliga hinder, se nedan:

Ibland kan jag inte hjälpa med “svenska” eftersom det inte är min modersmål. Då frågar vi pappan. ( Respondent 52)

För jag kan inte svenka. (Respondent 104) Swedish not my mother tongue. (Respondent 61)

Ur samma grupp anger 67 % att de har den kunskap som krävs, dock motiverar ett flertal av dessa respondenter svar där språkliga svårigheter kan urskiljas, se nedan:

Man kan om läser barns läxor och ta gälp av täxtböker. Svenska språk, brist på textböcker hema. (Respondent 86)

För att hon hjälper mig att förstå frågorna. (Respondent 8) För att de hjälper mig så att jag kan förstå. (Respondent 6)

I den grupp respondenter vars modersmål är svenska anger 92 % att de har kunskap för att kunna hjälpa sina barn med läxstöd. 0 % svarar att de inte har den kunskapen som krävs, dock

30

svarar 6,7 % Ibland på denna fråga. Respondenterna motiverar sina Ja svar bland annat med intresse och engagemang, se nedan:

Intresse, engagemang och kunskap finns hos förälder. (Respondent 42)

Vi har inga problem att hjälpa till med läxorna, det är bara roligt. (Respondent 84) Jag känner mig bevandrad i dagens aktuella skolämnen samt att jag tycker det är roligt med skolämnen. (Respondent 99)

Under frågan angående kunskap uteblev ett antal svar ur både gruppen vars modersmål är svenska och ur gruppen som angett annat modersmål. I gruppen vars modersmål är svenska var bortfallet 1,3 % medan gruppen med annat modersmål hade ett bortfall på 8 %.

Kön

Av männen i studien uppger 86 % att de har den kunskap som krävs av dem i och med läxstöd, av kvinnorna anger 82 % samma svar. 69 % av kvinnorna och 69,5 % av männen anger att de har tid att ge läxstöd till sina barn. Däremot skiljer sig grupperna män och kvinnor åt om studien ser till den gruppen som anger att de inte har den kunskap som krävs för att ge läxstöd. 3 % av kvinnorna anger detta medan 0 % av männen svarar detsamma. Respondenternas motiverade svar kring tid skiljer sig även åt i grupperna, där männen motiverar tidsbristen med arbete motiverar istället kvinnorna läxorna som en prioritering trots tidsbrist, se nedan:

Män:

Jobbar skift (Respondent 25)

Mitt arbete kräver mycket tid. (Respondent 27)

Kvinnor:

Det är helt och hållet en prioriteringsfråga. Jag anser att skolan är viktig och jag vill hjälpa mina barn när det behövs. (Respondent 105)

Det måste prioriteras. (Respondent 75)

31

Då studien också ser till barnets kön urskiljs även här skillnader. Resultatet visar att pojkar i högre utsträckning får mer hjälp med läxstöd än flickor. 29 % av pojkarna får hjälp med läxorna mellan 3-7 dagar per vecka medan 23 % av flickorna får samma mängd stöd per vecka.

Dessutom visar resultatet att 25 % av flickorna får läxstöd mindre än en gång i veckan eller aldrig, medan endast 17 % av pojkarna får samma låga stöd. Den största andelen från båda grupperna får dock stöd 1-2 gånger i veckan, 52 % av flickorna samt 54 % av pojkarna.

Sammanfattning

Resultatet av denna studie är att majoriteten av respondenterna hjälper sina barn med läxorna.

Det har även framkommit att denna hjälp ser olika ut beroende på vilket hem barnen bor i.

Skillnader kan ses i läxstöd beroende på utbildningsnivå, kön samt språk. Det största sambandet kan ses i gruppen män, där en högre utbildningsnivå visar ett lägre läxstöd. Detta motiveras främst med tidsbrist på grund av arbete. Dock menar en större andel män än kvinnor att de besitter den kunskap som krävs för att kunna ge sitt barn läxstöd. Resultatet kan även urskilja en skillnad i läxstöd beroende på barnets kön, då pojkarna i studien får ett högre läxstöd än flickor.

Ytterligare ett mönster kan urskiljas då de som upplever svårigheter med att ge läxstöd till en större del har ett annat modersmål än svenska. Dessutom har respondenterna med annat modersmål än svenska motiverat att det är språket som hindrar dessa att ge läxstöd till sina barn.

32

Diskussion

I studiens resultat framkommer ett samband mellan utbildning och läxstöd, då männen med en högre utbildningsnivå i regel ger sina barn ett lägre läxstöd än män med en lägre utbildningsnivå. Dock är det viktigt att ha i åtanke att antalet män som deltog var få och därför kan studien inte dra några generella slutsatser utifrån hela populationen. Det finns således en tydlig negativ korrelation mellan utbildning och läxstöd, läxstödet sjunker i takt med att utbildningsnivån ökar. Detta skulle kunna bero på att män med en högre utbildning vet att deras barn har förutsättningar att ändå lyckas på grund av deras nedärvda habitus (Ahrne et al, 2008;

Broady, 1998). Vårdnadshavarna i studien med ett lägre utbildningskapital vill möjligen att deras barn skall prioritera studierna då detta kan hjälpa dem att lyckas i framtiden. Resultatet överensstämmer även med Ahrne et als (ibid) teori om den tillåtande sociala rörligheten i vårt samhälle, utbildningen prioriteras därav oavsett bakgrund och nedärvt kapital.

Studien fann ytterligare ett samband där respondenter med en högre utbildning angav att tidsbristen försvårade läxläsningen i hemmet till en större del än de respondenterna med en lägre utbildning. Detta skulle eventuellt kunna diskuteras utifrån vårdnadshavarnas utbildningskapital där majoriteten av de med hög utbildning motiverade tidsbristen på grund av sitt arbete. Resultatet skulle kunna innebära att vårdnadshavare med en högre utbildning värdesätter sin karriär i större uträckning än en lågutbildad vårdnadshavare.

Studien har kunnat påvisa skillnader i läxstöd mellan pojkar och flickor, där pojkarna får ett högre läxstöd än flickorna, vilket överensstämmer med den internationella forskningen om ämnet (Abbas, 2003; Okin, 1999). Trots att flickorna får ett lägre stöd hemifrån presterar de i regel bättre i skolan, oberoende av social bakgrund (Björnsson, 2005). Studien kan inte uttala sig om skolresultat, dock kan vårdnadshavarnas engagemang diskuteras i samband med läxstödet. Då vårdnadshavarnas intresse och förväntningar är av större vikt än själva läxstödet (Hattie, 2014) får flickorna i studien förhoppningsvis detta vilket istället skulle kunna räcka. En annan aspekt skulle kunna vara att pojkar tar mer plats och därav ges mer utrymme och tid för

33 läxstöd av vårdnadshavare.

I den kvantitativa resultatdelen fanns det inget samband mellan språk och läxstöd. Dock fann den kvalitativa resultatdelen i enlighet med Yazgan (1983) och Högdin (2007) att språkliga hinder kan försvåra ett engagemang hos vårdnadshavarna med ett annat modersmål än svenska.

Då studien har kunnat urskilja vissa samband mellan läxstöd i relation till utbildningsnivå, kön samt språk vore det intressant att med utgångspunkt i den metod som här utvecklats i ett utökat forskningsprojekt samla in en större datamängd och med ett slumpmässigt urval. Dessutom vore det intressant att ta del av denna studies bortfall då denna grupp skulle kunna uppvisa en annan eventuell variation eller förstärka studiens resultat (Bell, 2000).

34

Referenslista

Abbas, Tahir. 2003. “The impact of Religious-cultural Norms and Values on The Education of young South Asian Women” i British Journal Sociology of Education. 24 (4), 411-428.

Ahrne, Göran; Franzén, Mats & Roman, Christine 2008. Det sociala landskapet. Göteborg:

Kunskapsförlaget Korpen.

Alm, Pernilla. 2014. Läxfritt – för en likvärdig skola. Finland: Bookwell.

Auer, Anders & Sandqvist, Jonas. 2012. Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid. Stockholm: Skolverket.

Bell, Judith. 2000. Introduktion till Forskningsmetodik. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Björnsson, Mats. 2005. Kön och skolframgång - tolkningar och perspektiv. Stockholm:

Myndigheten för skolutveckling.

Braun, Virginia & Clarke, Victoria. 2006. Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3 (2). pp. 77-101. ISSN

1478-0887

Broady, Donald. 1998. Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg (Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, 2., korr utg.). (Nr. 15): 1-29. Uppsala:

Uppsala universitet, ILU.

Bryman, Alan. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Cooper, Harris. 2007. The Battle Over Homework: Common Ground for Administrators,

35 Teachers, and Parents. 3rd ed. California: Corwin Press.

Einarsson C. (2003) Lärares och elevers interaktion i klassrummet. Betydelsen av kön, ålder, ämne och klasstorlek samt lärares uppfattningar om interaktionen. Diss., Linköpings universitet: Institutionen för beteendevetenskap.

Ejlertsson, Göran. 2005. Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. 2 uppl. Lund:

Studentlitteratur AB.

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Towns, Ann, Henrik & Wängnerud, Lena. 2017.

Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. uppl. 5:1. Stockholm:

Wolters Kluwer Sverige AB.

Forsman, Ida & Kucera, Angelica. 2016. Läxans tudelning – en kvalitativ studie om lärares inställning till läxor. Uppsala: Uppsala Universitet.

Hattie, John. 2014. Synligt lärande för lärare: En syntes av 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers skolresultat. Stockholm: Natur & Kultur.

Hellsten, Jan-Olof. 1997. Läxor är inget att orda om. Pedagogisk forskning i Sverige. Årg 2.

(Nr. 3): 206-220.

Huang, Denise & Cho, Jamie. 2009. Academic Enrichment in High-Functioning Homework Afterschool Programs, Journal of Research in Childhood Education, 23:3, 382-392

Högdin, Sara. 2006. Hemmets resurser. Om ungdomars upplevelse av föräldrars stöd och engagemang i deras skolgång. Pedagogisk Forskning i Sverige, 11, (1), 1–19.

Högdin, Sara. 2007. Utbildning på (o)lika villkor – om kön etnisk bakgrund i grundskolan.

Diss., Stockholms universitet.

36

Kidwell, Victoria. 2004. Homework. Chippenhamn: Continuum.

Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes (red.). 2011. Utbildningshistoria – en introduktion.

Lund: Studentlitteratur AB.

Okin, M. Susan. 1999. Is multiculturalism bad for women? With respondents. Princeton:

Princeton University Press.

Skolverket. 2014. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. 2. uppl.

Falun: Edita Bobergs.

Strandberg, Max. 2014. Läxor i praktiken – ett stödmaterial om läxor i skolan. Stockholm:

Skolverket, Fritzes.

Svallfors, Stefan. 2010. Kapitelrubrik. I Edling, Christofer; Liljeros, Fredrik (red.), Ett delat samhälle - makt, intersektionalitet och social skiktning. Malmö: Liber AB.

Trost, Jan. 2007. Enkätboken. Lund: Studentlitteratur AB.

Törner, Elin. 2014. Mer än bara läxor – En utvärdering av läxhjälp på tio skolor. Stockholm:

Skolverket.

Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer: inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Yazgan, Ayla. 1983. Turkiska flickor: Andra generationen invandrare. Stockholm: Statens Invandrarverk.

37

Dinamarca, Rossana (2011). Slopa hemläxa för en rättvis skola.

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/skola/article12996242.ab (hämtad 2017-04-03)

Fransson, Kristoffer & Zaccheus, Ulrika. 2013. Starkt politiskt stöd för läxor.

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/politiskt-stod-for-laxor (hämtad 2017-04-03)

Olsson, Emma. 2017. Timss: Ökade kunskapsklyftor.

http://skolvarlden.se/artiklar/okande-kunskapsklyftor-i-timss (hämtad 2017-05-18)

Risenfors, Kristian. 2015. Slutade ge läxa - då lyfte resultaten. (hämtad 2017-04-04) https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/slutade-ge-laxa-da-lyfte-resultaten

Skogstad, Isak. 2015. Eleverna behöver fler läxor.

http://www.svt.se/opinion/isak-skogstad-om-laxor (hämtad 2017-04-04)

Skolverket. Avdelningen för analys. 2015. TIMSS 2015.

https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/timss (Hämtad 2017-05-10)

Skolverket. För- och grundskoleenheten. 2016. Läxor och läxhjälp.

https://www.skolverket.se/regelverk/mer-om-skolans-ansvar/laxor-laxhjalp-1.225166 (hämtad 2017-04-19)

Statistiska centralbyrån, SCB. 1982. Socioekonomisk indelning.

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV9999_1982A01_BR_X11ÖP8204.pdf (hämtad 2017-04-03)

Sundell, Anders. 2009. Guide: Korrelation.

https://spssakuten.wordpress.com/2010/01/08/korrelation-1/(hämtad 2017-05-18)

38

Bilagor

Bilaga 1

39

Bilaga 2

40

41

42