Resultat

Majoriteten av lärarna har svarat att de inte använder utemiljön i undervisningen och faktorer som kan påverka lärarna till att välja klassrumsundervisning kan vara exempelvis behovet av att utestänga ljud från omvärlden, att man känner att man har mindre kontroll utanför

klassrummet, att man som lärare anser att elever har svårt att koncentrera sig utomhus och att skrivtavlan är ett nödvändigt hjälpmedel för undervisningen.

I intervjun med Sofia framkom att hon ansåg att klassrummet är en bra undervisningsmiljö för att det går att stänga ute ljud från skolgården då det kan störa eleverna. Hon beskrev ett

tidigare klassrum som hon undervisat i som låg på tredje våningen i skolan:

När jag var på tredje våningen tidigare, där kan man inte öppna fönstren fullt ut när man har lektion för stor risk att barnen trillar ut. Jag brukar ställa det på glänt för det blir dålig luft, då är det vissa elever som går och stänger, den friheten har jag. Blir man själv störd av ljudet får man själv gå och stänga fönstret utan att fråga mig.

I ett annat svar framkom att hon försöker att ge eleverna frihet att röra på sig i klassrummet men att det ibland har sina nackdelar.

Ja, begränsad frihet får jag säga då för de kan inte gå runt hur som helst och göra vad de vill men de ska ju ha rätt till att gå på toaletten, hämta saker i sin låda, ja jag har ganska stort frihetsutrymme för eleverna. Men vissa elever utnyttjar friheten, eller missbrukar friheten. På frågan om “det prakti ka v ck f r t genom teoreti ka tudier” d r en klar majoritet av lärarna svarade att de inte instämmer i påståendet. Läraren som vi intervjuade svarade:

Ja, just när det handlar om naturen och det som finns utomhus så tror jag att ju mer

verklighetsförankrat det är, ju bättre tar dem in. Alltså då jobbar man med fler sinnen kanske än om man bara sitter här inne i klassrummet. Men det beror ju helt på vad det är, träna drillen i matte till exempel den ser jag inte så stor vinst med att vara ute.

34

7.2.1 Skrivtavlan

I figur 6.1 är det en tydlig majoritet som svarade att skrivtavlan var nödvändig för undervisningen. Samtidigt svarade lärarna att de inte använder utemiljön ofta i undervisningen.

Vygotskij tar i sin bok Educational Psychology upp hur man som lärare kan sätta samman många beståndsdelar av ett sammanhang för att göra ämnet begripligt för elever. Det vill säga, genom att använda sig av miljön blir de tre lärandesubjekten aktiva. Dessa lärarsubjekt är lärarens pedagogik, elevens inlärning och miljön som förmedlar och förenklar inlärningen av materialet. (1997:54). Kan det vara så att enligt Vygotskijs pedagogikteori har lärarna

förknippat tavlan med sin identitet som lärare och därmed får lärarna svårt att undervisa utan tavlan.

7.2.2 Är det viktigt att kunna utestänga ljud?

I figur 6.2 ser vi att majoriteten av lärarnas svarade att det är viktigt att kunna utestänga ljud under undervisningen samt att majoriteten av lärarna har svarat att de inte använder utemiljön så ofta i sin undervisning. Kan det bero på att läraren har svårt att få eleverna uppmärksamhet ifall det är för mycket ljud utifrån? Eller är det viktigt att kunna stänga ute ljud för att eleverna inte klarar av att fokusera på sitt arbete eller uppgift? Enligt Evenhaug och Hallen (2009:144) har yngre elever svårt att koncentrera sig långa stunder. Evenhaug och Hallen menar att denna förmåga övas upp ju äldre eleverna blir. Även elevernas selektiva uppmärksamhet utvecklas med barnets ålder så att de lär sig stänga ute störande ljud för att kunna rikta sin

uppmärksamhet till exempelvis en skrivuppgift.

7.3.3 Är det svårare att samarbeta utomhus?

I figur 6.3 ser vi att majoriteten av lärarna anser att det inte är lättare att samarbeta utomhus. Vi ser också att majoriteten av dessa lärare sällan använder utemiljön i sin undervisning. Enligt Ericsson (2004) anser att anledningen till att pedagoger känner sig osäkra i

35

vara skälet till varför de väljer att undervisa i klassrummet där de kan ha bättre kontroll. Men Ericsson anser att gruppen kan utvecklas mer i utemiljön än i klassrummet.

I klassrummet och i skolan som helhet skapas en social ordning bland eleverna i ett mönster och en rangordning som stabiliseras över tid. Denna sociala ordning uttrycks i roller och relationer mellan eleverna. För många elever innebär det en medvetenhet om plats i gruppen men också om brister i prestationsförmåga eller färdigheter.(2004:148)

Eriksson (2004) skriver att utomhusaktiviteter kan ge en stabiliserad grupp en utveckling av gruppens sociala mönster. Genom att byta lärmiljö ger man elever med dolda egenskaper och färdigheter möjlighet att visa dessa och därmed bli synliga i gruppen. Hon menar att genom att skapa en sådan lärmiljö uppstår en gruppsammanhållning, där upplevelser delas på ett naturligare sätt till skillnad från klassrumsundervisning där elever paras ihop inför en konstruerad uppgift. De arbetsuppgifter och problem som uppstår utomhus gör att eleverna hjälper varandra fram till en lösning utan åtanke om sin sociala status.

7.4.4 Har läraren mindre kontroll utanför klassrummet?

I figur 4 syns det att en majoritet av lärarna svarat att de inte använder utemiljön i undervisningen. De svarade även att de har mindre kontroll utanför klassrummet.

Enligt Strotz och Svenning (2004) r utomhu milj n en arena d r “Learning by doing” r i fokus. Författarna menar när lärare försöker undervisa utomhus kan det få svårt att planera undervisningen jämfört med undervisning i klassrummet. Detta på grund av att det finns många oförutsedda element med undervisning i en miljö som läraren inte kan kontrollera. De antyder att “oviljan att undervi a utomhu kan grunda ig i en r d la och o kerhet”. (Strotz och Svenning, 2004:37) De menar att genom att utveckla lärarutbildningarnas innehåll så att utomhuspedagogik praktiseras mer kan lärare utveckla en självsäkerhet och trygghet kring utomhuspedagogik och utomhusmiljöer.

36

7.5.5 Det praktiska väcks inte först genom teoretiska studier.

Enligt Lauvås och Handal i Handledning och praktisk yrkesteori är det viktig att teori och praktik inte skiljs åt. Teoretisk kunskap kan förmedlas genom situationsbetingad inlärning och distribuerad kognition. Ren teori kan läras ut men det måste kopplas till något

praxiskollektiv. (Lauvås och Handal, 2001:10)

I figur 5 ser vi att majoriteten av lärarna har svarat att de inte instämmer med påståendet att det praktiska väcks först genom teoretiska studier. Vi ville undersöka om lärarna tycker att det är bättre att väcka elevernas intresse genom att först undersöka eller upptäcka via praktiskt handlande för att väcka intresset att läsa vidare genom teoretiska studier.

Vi ser också att majoriteten väljer att inte använda sig av utemiljön särskilt ofta i undervisningen. Kanske kan det bero på att lärarna anser att eleverna inte har tillräcklig baskunskap om ämnet för att intresset ska väckas.