Resultat av lektionerna

Första lektionen vi gjorde med eleverna innehöll två övningar. Heta stolen och samarbetsövningen.

Heta stolen, skola A

Det första påståendet var: om någon är dum så är det bättre att bli arg än ledsen. En elev tyckte att det är bättre att bli ledsen, med motiveringen att om man blir arg kanske man slår någon. En annan elev som vi frågade tyckte att det var bättre att bli arg, för att man då kan gå därifrån.

Det andra påståendet var: jag blir ledsen när mina kompisar inte lyssnar på mig. Två av eleverna svarade att det inte gjorde något om deras kompis inte lyssnade. En elev sa dock att han/hon blir ledsen och att man inte vet vad man ska göra när kompisen inte lyssnar.

Det tredje påståendet var: om någon är dum ska man säga till en vuxen. En elev tyckte att man ska säga till en vuxen, med motiveringen att man blir ledsen annars. Men nästa elev som fick ordet tyckte inte att man ska säga till en vuxen. Han/hon kunde dock inte motivera varför.

Påstående fyra var: det är svårt att leka med någon som inte talar samma språk. Två av eleverna argumenterade för att det faktiskt är svårt. Deras argument var att det är svårt att förstå varandra och att man lätt kan bli osams då. Men två elever argumenterade för att det är lätt. De sa att man inte behöver prata med varandra för att leka tillsammans.

Det femte påståendet var: tjuvlyssna är bra. Endast en elev svarade och sa att det är bra att tjuvlyssna ibland, för att man kan säga till fröken om man hör något dumt.

16

Påstående sex var: jag tycker inte om att ta i hand när man hälsar. Två elever svarade att de tycker om att ta i hand när de hälsar för att det känns som att man kan vara vänner då. Sedan var det två elever som sa att de tycker att det är obehagligt, men de kunde inte motivera varför.

Det sjunde påståendet var: det är töntigt att vara rädd. Två elever tyckte att det var töntigt att vara rädd, medan en elev sa att det inte var töntigt. Ingen av dem kunde dock motivera varför de tyckte så.

Det sista påståendet var: man kan inte leka med tre stycken samtidigt. Två elever sa att det faktiskt går att leka tre stycken samtidigt för att det finns lekar som man behöver vara tre stycken i. Här kände jag att jag kanske kunde få barnen att motivera och argumentera mer, så jag ställde en motfråga. Jag frågade hur man gör om man är tre stycken, men vill leka en lek där bara två kan vara med? Då svarade de att man kan göra ny lek fast med tre stycken i, hitta en annan lek och att ingen ska känna sig utanför.

Heta stolen, skola B

Första påståendet svarade två elever att det är bättre att bli arg än ledsen, för att det känns bättre. En elev sa att han/hon inte kunde välja, för att det beror på vem som är dum.

Andra påståendet svarade två elever att de blir ledsna när kompisen inte lyssnar för att de kanske har något viktigt att berätta. Men en elev sa att han/hon inte blir ledsen för att man kan säga det man skulle en annan gång.

Tredje påståendet svarade en elev att man ska säga till en vuxen så att det inte blir bråk och någon skadas. Men två av eleverna tyckte inte att man ska säga till en vuxen. Argumenten var att de ville försöka lösa problemet själva först och att det berodde på vilket problem det var.

Fjärde påståendet var det många elever som engagerade sig, vi fick sju svar. Fem av eleverna höll med påståendet, att det är svårt att leka med någon som inte talar samma språk. Deras argument var att det lätt kan bli missförstånd om man inte förstår varandra. Men två av barnen svarade faktiskt att det går att leka, trots att man inte talar samma språk. Den ena sa att man kan göra teckenspråk och den andra sa att det bara är att följa med.

Femte påståendet var det endast två elever som svarade. De tyckte att det var dåligt att tjuvlyssna. Deras argument var att man kunde få reda på en hemlighet, som till exempel en julklapp.

17

Sjätte påståendet var det tre elever som svarade och de tyckte alla om att ta i hand när de hälsar. De sa att det är trevligt.

Sjunde påståendet var det också tre elever som svarade, ingen av dem tyckte att det var töntigt att vara rädd. En av elev sa att det var pinsamt om någon kallar en för fegis, men att det inte är töntigt att vara rädd. Den andra eleven sa att om någon kallar än för tönt, så är det den personen som är töntig och den tredje eleven resonerade att det kan komma en mördare och då måste man få bli rädd.

Det åttonde påståendet var det bara en elev som svarade. Han/hon sa att om det går att leka tre stycken samtidigt så är man en bra kompis, men om det inte går så är man en dålig kompis. Jag ställde sedan samma motfråga till dessa elever, som eleverna på skola A. Om det är en lek som är för två personer, men ni är tre som vill leka. Hur gör ni då? Vi fick då

följande svar: ”man leker med en i taget, man turas om, personen kan jaga eller så lekar man något annat”.

Samarbetsövning, skola A

Vi delade in eleverna så att de var ungefär fyra stycken i varje grupp och det var sammanlagt fyra grupper. Eleverna var lugna under övningen och det fungerade bra. Alla fick vara med och bestämma, de visste hur man gör när man kompromissar. De förstod redan från början att de var tvungna att samarbeta med varandra. Det var intressant att se hur de olika grupperna kompromissade. En del gjorde så att alla fick placera ut lika många attraktioner var, medan en del bestämde vart alla attraktionerna skulle vara tillsammans, och därför var tvungna att diskutera en hel del innan de kunde börja placera ut attraktionerna.

Samarbetsövning, skola B

Eftersom det endast är 9 barn i denna klass, så delade vi in dem i tre grupper.

Samarbetsövningen gick bra, de var duktiga på att kompromissa och komma överens. Det var lugnt hela tiden och det flöt på. Även i denna klass så var det någon grupp som valde att turas om att placera ut attraktionerna, medan någon grupp kom överens om vart alla attraktioner skulle stå tillsammans.

Dagboksfrågor

Efter lektionen fick eleverna dagboksfrågor (se bilaga). Den första frågan är irrelevant för undersökningen, eftersom den handlade om ett kontrakt för lektionerna som vi gjorde med

18

barnen, därför väljer jag att inte presentera den här. Den andra frågan var om de visste vad en konflikt är. På skola A svarade de flesta eleverna att de inte visste, en elev svarade dock att det är när man bråkar. På skola B svarade alla elever att de inte visste vad en konflikt är. Den tredje frågan var påståendena från övningen heta stolen och både på skola A och B så fick vi svaren ja, nej och jag vet inte på dessa frågor. Det fjärde påståendet handlade om vad de tyckte om samarbetsövningen, om det var svårt. Eleverna på skola A svarade att det var lätt för att de kom bra överens, det var ingen som sa emot. Även på skola B svarade eleverna att det var lätt att komma överens. Några svarade att de inte visste om det var lätt eller inte.

Lektion 2

Den andra lektionen bestod av aktivt lyssnande men omvänt och spökhuset.

Aktivt lyssnande men omvänt, skola A

Istället för att berätta för eleverna vad denna övning gick ut på, så började vi med att spela upp en situation för dem, då jag berättade en händelse och min kurskamrat inte lyssnade. Sedan fick eleverna två och två prova detta. Alla fick prova att vara den som berättade och den som inte lyssnade. Efteråt så pratade vi med eleverna om hur det kändes. Svaren vi fick var blandade.

Reaktionerna från dem som berättade en händelse, var att de blev sårade av att den andra inte lyssnade och att de hade svårt att komma på vad de skulle säga. Flera av eleverna sa att det var tråkigt och jobbigt att den andra inte lyssnade, utan höll på med annat istället. Några av eleverna sa att de tyckte att det var kul när den andra inte lyssnade. Reaktionerna från dem som inte lyssnade, var att det kändes dumt, inte så snällt och att det var svårt. Några av eleverna sa att det var lätt att inte lyssna och lite roligt. En av eleverna poängterade att det var kul att inte lyssna under övningen, men att det inte är det i verkligheten.

Aktivt lyssnande men omvänt, skola B

Precis som på skola A så fick barnen göra båda rollerna. De var två och två.

Reaktionerna från dem som berättade en händelse var att det kändes konstigt att den andra inte lyssnade, det var irriterande. Flera av dem sa att det kändes dåligt och att det var jobbigt att den andra inte tittade dem i ögonen. Några elever sa att det var roligt när den andra inte lyssnade. Reaktionerna från dem som inte lyssnade var att det var lätt att inte lyssna och att det var roligt.

19

Spökhuset, skola A

Vi delade in eleverna i grupper, det blev fyra grupper då några var fyra stycken och några var fem. Vi berättade för eleverna vad denna övning går ut på och sedan fick de i sina grupper komma överens om hur de skulle reagera.

I den första gruppen så var det några som skrek och sprang ut ur rummet, medan några stannade kvar och försökte hitta det mystiska ljudet. Nästa grupp hade några som gömde sig och några som smög omkring. Efteråt sa några av dem att de i verkligheten skulle skrika. I den tredje gruppen så sprang några ut ur rummet samtidigt som de skrek, några gömde sig och höll sig nära en kompis. I den sista gruppen så gömde sig några, de andra smög omkring. Efteråt var det några som sa att de inte blev rädda.

Spökhuset, skola B

Vi delade in eleverna i två grupper. En grupp med fyra elever och en med fem. Vi berättade för dem vad de skulle göra och sedan fick de i sina grupper komma överens om hur var och en skulle reagera. De fick sedan spela upp för oss.

De blev rädda när det var alldeles mörkt, de reagerade genom att de sprang omkring och ropade på hjälp. En grupp som vi pratade med efteråt sa att de tyckte att det var kul att spela upp, att det kändes som Halloween. Men när vi frågade hur de skulle reagera på riktigt så svarade de att de skulle bli rädda om någon smög på dem, och att de då skulle stå still och skaka. De flesta tyckte att det var läskigt att det blev mörkt och de sa att de blev kissenödiga.

Dagboksfrågor

Efter lektionen fick eleverna dagboksfrågor av oss (se bilaga). Den första frågan handlade om hur det känns när kompisen inte lyssnar. På skola A svarade en del av eleverna att det var tråkigt och att de blir ledsna när kompisen inte lyssnar, medan några svarade att det var roligt. Eleverna på skola B svarade att det var kul och att det kändes bra, de får helt enkelt vänta tills kompisen har tid att lyssna. Några av eleverna skrev att de blir ledsna. Den andra frågan handlade om vad de tyckte om övningen spökhuset. Eleverna på båda skolorna svarade att det var roligt. Några elever på skola A svarade att det var läskigt. Den tredje frågan handlade om hur de reagerar när de blir rädda. Eleverna på skola A svarade att de blir jätterädda, att de inte vill gå ut och att de skriker, springer, darrar och är oroliga. En elev svarade att han/hon är lugn. På skola B svarade några att de inte blir rädda och att de skrattar. Medan en elev svarade att han/hon vill gå på toa när han/hon blir rädd. Den fjärde frågan var om man lätt kan hamna

20

i bråk om man är rädd. På skola A svarade de att det inte visste och att det kan vara så ibland, medan de på skola B svarade nej, ”man vill inte ha bråk”.

Lektion 3

Den tredje lektionen valde vi att själva göra en dramatisering ur boken Katitzi och sedan diskutera det med barnen. Vi gjorde även en statusövning.

Katitzi, skola A

När vi pratade med eleverna efter vår dramatisering så sa de att det inte var bra att tjuvlyssna. Vi frågade om de visste vad det kallades om man sprider något vidare som man inte vet om det är sant eller inte. De svarade då att det hette rykte. Efter en stund så frågade vi dem vad de tyckte om rykten och fick då svaren att man inte får sprida rykten vidare och att man inte får tjuvlyssna. De sa också att rykten kan spridas vidare till flera och göra Katitzi ledsen. Vi frågade dem om de visste vad en fördom var, men det var ett obekant ord för dem. Men efter att vi förklarade för dem så kom det fram att det förstod innebörden.

Katitzi, skola B

De tyckte att skvallret var roligt och de ville höra mer. Samtidigt så var de väl medvetna om vad skvaller och rykten är. Men de visste inte vad order fördom betyder. De tyckte inte att det var roligt för Katitzi, de sa att hon skulle bli ledsen om hon visste att de andra skvallrade om henne. Vi tyckte att samtalet med eleverna gick lite trögt, trots ledande frågor. Trots att de inte visste vad fördomar betyder, så sa de att de själva sagt fördomar om andra, många gånger.

Statusövning, skola A

I denna övning gör man ingen indelning, utan alla går runt i rummet och hälsar på alla. För att ingen elev skulle bli utanför, så sa vi till dem innan att de skulle hälsa på minst fem kompisar varje gång, och att det inte fick vara samma personer. Att hälsa på olika vis verkade obekant för dem. De flesta var vana att hälsa som vi gör här i Sverige. En del tyckte att det var roligt, andra tyckte att det var konstigt. Den franska hälsningen tyckte alla var läskig, eftersom det var kindpussar.

21

Statusövning, skola B

Eftersom det bara var nio elever, var min kurskamrat och jag med på övningen, vi sa till eleverna innan att de när hälsningarna var slut skulle ha hälsat på alla. Det eleverna tyckte var svårast var kind mot kind med motsattkön. Men det fanns en del som inte tyckte att något var svårt. Eleverna var överens om att de olika sätten att hälsa på var normala.

Dagboksfrågor

Efter lektionen fick eleverna svara på dagboksfrågor (se bilaga). Den första frågan handlade om man får sprida ut rykten. Både på skola A och B svarade eleverna att man inte får göra det. Några av argumenten var ”att någon kan bli ledsen, att det kanske inte är sant eller att det kan vara en hemlighet”. Den andra frågan var om de hade hört något rykte om sig själva och hur det i så fall kändes. De flesta eleverna på skola A och B skrev att det är tråkigt och att de blir ledsna när det händer. Några skrev att det inte har hänt. Den tredje frågan var hur det kändes att hälsa på olika sätt. På skola A svarade majoriteten att det inte var kul, att det kändes konstigt och var tråkigt. Några svarade att det var kul och att det var roligt att lära sig. På skola B svarade barnen att det var kul, ovant och pinsamt. Den fjärde frågan handlade om vad de tycker om dramaövningar. Eleverna i skola A och B var överens om att det är roligt och bra, men ingen motiverade varför.

Lektion 4

Rollspel i par, skola A

Alla elever fick två och två spela upp och under tiden observerade min kurskamrat och jag. Den första situationen handlade om tivolidirektören och borgmästare Uggla. Borgmästare Uggla tycker att inträdespriset till tivolit är för högt, det tycker inte direktören. Det var tre par som genomförde denna situation och i samtliga par var det någon elev som försökte medla och få igenom sitt förslag till lösning. Det första paret kom inte fram till någon lösning, eftersom tivolidirektören inte gick med på borgmästare Ugglas förslag. Par två och tre kom däremot fram till lösningen att en biljett skulle kosta hundra kronor.

Den andra situationen handlar om hamburgerförsäljaren om den ansvariga för

spökhuset. Hamburgerförsäljaren tycker att kön till spökhuset är för lång, kön är i vägen för hamburgerförsäljningen. Även denna gång var det tre par som genomförde situationen. Alla par lyckades komma fram till en lösning genom att medla.

22

Den sista situationen handlade om den ansvariga för skjutbanan och tivolidirektören. Den ansvariga för skjutbanan tycker att man får för många skott på sig att träffa och vinna, han får dela ut alldeles för många priser. Det tycker inte tivolidirektören. Tre par genomförde denna situation och försökte medla för att komma fram till en lösning. Par ett lyckades dock inte komma fram till en lösning, men par två och tre löste det genom att alla i fortsättningen ska få färre skott på sig att försöka vinna.

Rollspel i par, skola B

Eleverna fick genomföra samma situationer som eleverna på skola A. Den första situationen var tivolidirektören och borgmästare Uggla. Det var tre par som genomförde situationen och försökte att komma överens genom att medla. Paren lyckades att komma överens tillslut, men alla förslag blev dyrare än vad priset var från början. Trots att övningen gick ut på att

borgmästare Uggla tyckte att priset var för högt.

Den andra situationen var hamburgerförsäljaren och den ansvariga för spökhuset. Även denna gång var det tre par som genomförde situationen. Det första paret hade en väldigt drivande hamburgerförsäljare som försökte komma med förslag. I det andra paret så försökte hamburgerförsäljaren att argumentera medan den ansvarige för spökhuset endast

bortförklarade. Det tredje paret hade lite svårare att komma överens och medla. Alla tre par kom tillslut fram till en lösning genom att medla.

Den tredje och sista situationen handlade om den ansvariga för skjutbanan och tivolidirektören, tre par genomförde situationen. I det första paret så var den ansvariga för skjutbanan snäll och försynt till en början, men kom sedan igång och argumenterade. Tivolidirektören kom dock med en egen lösning nästan på en gång. I par två så fick den ansvariga för skjutbanan först sparken, men efter att han/hon konfronterat tivolidirektören så fick han/hon tillbaka jobbet och de förhandlade om en lösning. Tivolidirektören förelog