RESULTAT

Auktoritet

Hur förstås auktoriteten i den militärstrategiska doktrinen 2016?

Doktrinen beskrivs vara ett viktigt dokument och skall verka styrande för det militära tänkandet. MSD 16 placeras högst upp bland styrande dokument och det är viktigt att den förstås långt ner i organisationen. Respondenterna beskriver en avsaknad av strukturerad implementering av MSD 16. Kombinerat med en obalans mellan doktriner och reglementens aktualitet har detta skapat en tolkningsproblematik. Den uppfattade defensiva inriktningen anses av flertalet vara i linje med en bristande militär kapacitet och kolliderar stundtals med viljan till offensiven. Doktriner behöver ha en auktoritet och peka ut riktningen för utövarna (Høiback 2016:189). Här positionerar sig MSD 16 i grunden som ett auktoritärt dokument men då den utpekade riktningen delvis saknar tydlighet påverkas auktoriteten negativt. Respondenterna framför divergerande uppfattningar kring några centrala begrepp i det militärstrategiska konceptet vilket påverkat den kollektiva förståelsen. Det framkommer huvudsakligen en skeptisk beskrivning av begreppet undvika att förlora enskilt. Här spretar uppfattningarna från dystopiskt till att det speglar en realistisk resursbrist. Främst är det hur det militärstrategiska konceptet skall operationaliseras till den taktiska nivån som väcker frågetecken.

Avsaknaden av tvingande militära förpliktelserna med våra tänkta samarbetspartners skapar ett skeptiskt förhållningssätt hos huvuddelen av respondenterna. Då doktrinens grundläggande antagande (att någon faktiskt kommer) ifrågasätts påverkas auktoriteten i MSD 16 negativt. Doktrinen har en viktig och betydelsefull funktion enligt respondenterna och det är anmärkningsvärt att den inte omhändertagits på ett bättre sätt. Viljan till efterlevnad spretar sannolikt som en effekt av en tolkningsproblematik och att Armén inte har skapat ett koncept för doktrinen till den högre taktiska nivån.

Sida 55 av 68 Teori

Hur påverkas förståelsen för manöverkrigföringen av det militärstrategiska konceptet?

Chefer måste värdera terrängen, tiden och förbanden för att vara på rätt plats i rätt tid (Försvarsmakten 2013:54). Valet av metod för att uppnå manöverkrigföringens grundtanke om en utmanövrering av motståndaren i den fysiska och mentala sfären förstås olika bland respondenterna. En avgörande anledning till detta är hur undvika att förlora enskilt har tolkats. Det samlade mönster från den defensiva tolkningen visar på mindre offensiva inslag då det riskerar en tidig kulmination. Defensiven är den metod flertalet respondenter anser skapar förutsättningarna för en mer utdragen strid.

Några få avviker från den huvudsakliga förståelsen och vänder på resonemanget de väger inte in defensiven lika tydligt i det militärstrategiska konceptet. Istället menar de att det finns en stor risk med att inte vara offensiv då det möjliggör en fientlig styrkeuppbyggnad. Detta kommer sedan rendera i att den svenska Armén kulminerar i en defensiv mot en övermäktig motståndare.

Det militärstrategiska tidsperspektivet har påverkats av väntan på ett militärt understöd från tredje part vilket influerar manöverkrigföringen och hur tid förstås. Tidsaspekten har en politisk dimension som skapar osäkerheter och får en direkt effekt på taktiken. Främst är det skedet

undvika att förlora enskilt där huvuddelen diskuterar att den högre taktiska nivån behöver

utnyttja tiden annorlunda. Möter stora delar av arméförbanden fienden snabbt och offensivt riskeras en kulmination.

Rummet har genom alliansstrategin påverkats rent fysiskt, de allierade förbanden har ett behov av infallsportar och operationsområden. En fysisk separation i operationsområdet på den taktiska nivån är den dominerande förståelsen medan några ser möjligheten till en mer integrerad strid. Det militärstrategiska konceptet har väckt tanken om en Army in beeing. Den utspridda Armén skulle då genom sin existens vara ett hot och garant för möjligheten till en utdragen strid. Några menar att det kan vara en kompletterande metod för att undvika en förlust. Det råder en total enighet om att Armén skall fortsätta använda ledningsfilosofin uppdragstaktik även i en alliansstrategi. Vid en integrerad och samordnad strid tillsammans med andra nationer kan det uppstå ledningsfilosofiska skillnader vilket kan påverka svenska Arméns taktiska utfallsrum.

Sida 56 av 68 Krigföringsförmågans fysiska aspekt ökar vid tillförsel av förband från tredje part och den moraliska dimensionen beskrivs som tudelad. Förväntan om förstärkningar kan stärka moralen medan ett uteblivet stöd kan få en motsatt effekt. Att verkligen ta striden med motståndaren menar flera är viktigt för att stärka moralen och viljan till kamp inom hela totalförsvaret. Doktriner skall beskriva vad som leder till framgång och varför (Høiback 2011:883). Här saknas en gemensam förståelse. Manöverkrigföringen förstås helt enkelt olika inom ramen för det militärstrategiska konceptet. Skall doktriner kunna vara ett verktyg och leda utövarna, skapa synergier i beslutsfattning och agerande krävs en gemensam förståelse (Høiback 2011:890).

Kultur

Hur förstås den militära armékulturen i relation till det militärstrategiska konceptet 2016?

Arméofficeren har en utpräglad vinnarmentalitet och en stark vilja att lösa den tilldelade uppgiften genom pragmatiska val av medel och metoder. Utbildningen och träningen har ett offensivt fokus sprunget ur en mångårig svensk tradition. Viljan att nå ett avgörande och segra är framträdande egenskaper, offensiven är den dominerande metoden för att uppnå detta. En starkt offensiv tradition har skapat ett mentalt motstånd till det militärstrategiska konceptet hos huvuddelen av respondenterna. Doktrinen utmanar den kulturella förförståelsen och skapar spänningar mellan den nya teoretiska tanken och det kulturella arvet. MSD 16 utmanar således den rådande kulturen inom Armén, vilket är viktigt att ta i beaktande och förstå då det kan påverka hur doktrinen efterlevs. Tar doktrinen inte hänsyn till den militära diskursen hos utövarna riskerar den att inte få ett genomslag (Høiback 2016:189).

Huvuddelen ger uttryck för en grundläggande vilja till offensiven men resurserna begränsar de möjligheterna. Flera välkomnar ändå tanken om defensiven relaterat bristande resurser och menar att Armén i större utsträckning måste utöka sin träning i den riktningen. Några menar att offensiven är lika viktig nu trots bristande resurser och ser inga behov av en förändrad träning. Oavsett har MSD 16 otvivelaktigt börjat påverka den rådande armékulturen.

Kulturella förändringar i en organisation kräver stora insatser och tar tid. Doktriner kan vara ett

verktyg för en förändring (Høiback 2011:894). Armén har genom en ny militärstrategisk idé

Sida 57 av 68 Forskningsfrågan

Hur förstår Arméns chefer den högre taktiken inom ramen för den militärstrategiska doktrinen 2016?

Den bristande implementeringen av MSD 16 och det militärstrategiska konceptet i Försvarsmakten har skapat divergerande tolkningar. Här har inte Armén omhändertagit och kommunicerat med sina chefer på den högre taktiska nivån, det råder inte koncensus avseende den bärande idén. Konsekvensen är att det har påverkat förståelsen för hur den militära strategin skall omsättas till taktiskt agerande.

Under det första steget i det militärstrategiska konceptet skall Armén fortfarande verka aktivt

konfliktförebyggande genom att uppvisa en operativ förmåga. Här framkommer ingen direkt

skillnad inom Armén i förhållande till den föregående militärstrategin.

Under skede möta en angripare menar huvuddelen att det skall ske med en lägre ambitionsnivå än tidigare i syfte att inte riskera en kulmination. Några menar att det är en större risktagning att inte snabbt möta sin fiende med en hög ambition då det möjliggör en fientlig styrkeuppbyggnad. Här framträder två divergerande metoder för hur Armén skall vara framgångsrik och skapa förutsättningar för nästa skede.

Under försvarsoperationer skall motståndaren genom uppdragstaktik utmanövreras i rummet med fortsatt snabb beslutsprocess. Den framträdande taktiska förståelsen är att svenska förband och de allierade förbanden skall separeras i rummet. Huvuddelen menar att tidsaspekten i relation till tredje part, och att undvika att förlora enskilt har påverkat förståelsen för tid och rum i den taktiska dualismen. Taktikens genomförande har med en alliansstrategi skapat en ny politisk-taktisk aspekt som direkt kan relateras till MSD 16 och dess militärstrategiska koncept. En väntan på tredje part med en osäker tidsfaktor är en ny aspekt för Arméns taktiska chefer. Respondenterna förstår huvudsakligen den nya militärstrategiska idén som defensiv vilket har skapat spänningar till det kulturella arvet. En teoretisk defensiv vägledning från doktrinen möter en organisatorisk och individuell offensiv kultur. Vilket genomslag en djupt rotad offensiv taktisk förförståelse får under ett verkligt genomförande i en svensk kontext går inte att avgöra. Høiback menar dock att agerandet på slagfältet kan reflekteras mer av kulturellt arv än av doktriner och manualer (Høiback 2011:886).

Sida 58 av 68 Trots meningsskillnader är respondenterna eniga om att MSD 16 förändrat förutsättningarna för den högre taktiken. Armén skall med nya ingångsvärden i form av en alliansstrategi effektuera militär effektivitet, men metoderna för genomförandet saknar koncensus. Divergerande uppfattningar avseende den bärande militärstrategiska idén visar att nationens högsta doktrin inte enar dem som skall effektuera den.

Doktriner innehåller tre element, auktoritet, kultur och teori (Høiback 2016:188). Den normativa förförståelsen i samspelet mellan den militära strategin och den högre taktiken har med införandet av MSD 16 influerats. Det empiriska bidraget visar att svenska Armén har ett arbete att göra inom samtliga element om MSD 16 skall utgöra ett gemensamt konceptuellt ramverk.

6.2 Implementeringsmodell

Den teoriutvecklande ansatsen förklaras i tre steg, först presenteras modellens komposition och hur den skall förstås. Därefter redovisas studiens resultat och implementeringen av MSD 16 i relation till den nya modellen och hur en tillämpning av modellen kunnat bidra till en förbättrad implementering. Slutligen beskrivs det hur implementering av en doktrin kan genomföras i tre steg, från doktrinproduktion till ett gemensamt konceptuellt ramverk.

Doktrinens tre konstanta element i implementeringsmodellen skall förstås i enlighet med beskrivningen i teorikapitlet. Analyseras organisationens tre element både separat och i relation till varandra skapas en helhetsförståelse för doktrinen. De tre elementen kanaliseras i den vända tresidiga pyramiden till implementeringen. Genom att doktrinens tre element adresseras i implementeringen ökar förutsättningarna för att doktrinen skall utgöra ett gemensamt konceptuellt ramverk. Modellen är tillämpbar från doktrinproduktion till implementering alternativt då en redan färdig doktrin skall implementeras.

Sida 59 av 68

Figur 6 Egen modell utvisande teoriutveckling av doktrinimplementering

Studiens resultat visar att en bristande implementeringsprocess av MSD 16 har haft en negativ påverkan inom samtliga tre element i Høibacks doktrinteori (Høiback 2011). Effekten av detta har bidragit till en divergerande förståelse för doktrinen som konceptuellt gemensamt ramverk.

Auktoriteten har påverkats negativt då implementeringen inte tydliggjort hur MSD 16 skall

förstås i relation till övriga doktriner och reglementen. Här uttrycker huvuddelen av respondenterna att det saknas en sammanhållen länk mellan Försvarsmaktens publikationer från militärstrategi till taktik. Hade modellen enligt figur 6 använts under implementeringen kunde den bristande aktualiteten identifierats och adresseras för att stärka doktrinens position och viljan till efterlevnad.

Under elementet teori har MSD 16 presenterat en alliansstrategi med en helt ny militärstrategisk idé, den nya strategiska teorin har enligt studiens resultat påverkat taktiken. Här hade modellen kunnat visa på att implementeringen måste rikta sig direkt till hur utövarna skall förstå den nya teoretiska basen. En divergerande förståelse för vad som skall leda till framgång skapar inte ett gemensamt konceptuellt ramverk.

Sida 60 av 68 Under elementet kultur har studien visat att det finns kulturella hinder i relationen mellan MSD 16 och dess uppfattade defensiva inriktning och den offensiva taktiska förförståelsen. Här hade implementeringsmodellen kunnat bidra med att dels identifiera denna diskrepans och medvetandegöra möjliga effekter. Vidare kan det vidtas aktiva åtgärder under implementeringen för att försöka överbrygga de kulturella aspekterna.

Här följer en beskrivning på hur modellen kan tillämpas från en planerad doktrinförändring till ett för utövarna gemensamt konceptuellt ramverk.

1) En ny doktrin skall produceras, av någon anledning skall ett oönskat läge förändras. Genom att integrera ett antal representativa utövare från Försvarsmakten kan de tre elementen analyseras i ett tidigt stadium. Utövarna kan beskriva organisationens nuvarande situation i de tre elementen vilket kan underlätta för doktrinförfattarna. Utövarnas förståelse för den aktuella diskursen tydliggörs vilket kan förstärka doktrinens kraft och göra att den vilar på en stabil grund vilket Høiback anser vara centralt för att undvika missförstånd (Høiback 2016:196).

2) Doktrinförfattarna har genom det första steget en fördjupad förståelse inom de tre elementen och kan producera doktrinen med fortsatt dialog med ett antal utövare. Har analysen i det första steget visat på att den nya doktrinen tydligt divergerar inom ett eller flera element kräver detta en särskild uppmärksamhet under doktrinproduktionen. Här kan exempelvis fördjupade beskrivningar inom ett antal identifierade områden tydliggöra doktrinens styrningar för en utvecklad förståelse.

3) När doktrin skall implementeras i organisationen skall det ske genom en utarbetad införandeplan och en strukturerad process. Ansvariga chefer skall omsätta doktrinen och kommunicera den till sina underställda. Implementeringen skall ske genom organisationens hierarkiska kedja där det skrivna ordet kommuniceras och kontextualiseras.

Det viktiga är att skapa en gemensam förståelse för vad doktrinen innebär för det praktiska utövandet och undvika enskilda tolkningar. En centralt styrd implementering genom den ordinarie hierarkin motverkar lokala tolkningar där förbandskulturen kan influera förståelsen. Här kan modellen och den teoretiska förståelsen bidra med att fokusera

Sida 61 av 68 implementeringen. Skulle det exempelvis vara problematiskt inom ett element finns möjlighet att kraftsamla till det området vilket kan stärka länken mellan doktrinen och utövarna.

Att omsätta det skriva ordet från en doktrin till utövarna torde vara helt centralt för att skapa ett gemensamt konceptuellt ramverk och i förlängningen en militär effektivitet. Implicit borde detta vara doktrinforskningens kärna, en önskad effekt av det skrivna ordet vilket gör modellen användbar inom doktrinforskningen.

6.3 Diskussion

Militära doktriner påverkar säkerheten och stabiliteten i det internationella politiska systemet (Posen 1984:220). Sverige har med MSD 16 kommunicerat en alliansstrategi tydligt positionerat sina intentioner så väl nationellt som internationellt. Det har utan tvivel fått direkta effekter på Arméns taktiska förutsättningar och påverkat officerarnas syn på samspelet mellan politiken, militärstrategin och taktiken.

Sverige har genomfört en strategiförändring som får betraktas nydanande i nationens kontext. Militärstrategin har kommunicerats via MSD 16 och utnyttjat det Honig menar är småstatens flexibla förutsättningar (Honig 2016:262). Politikerna och den militära ledningen har genomfört en strategiförändring och brutit de gamla idéernas tyranni vilket är en förutsättning för en större förändring.

Från det kritiska doktrinperspektivet aktualiseras kritiken avseende småstaters institutionella förmåga till en uppdaterad doktrin och reglementes produktion (Bjerga & Haaland 2010:506). Den obalans svenska Armén har att förhålla sig till påverkar förutsättningarna för det taktiska tänkandet. Här finns sannolikt flera möjliga förklaringsfaktorer men ur ett doktrinforskningsperspektiv på en mer generell nivå visar studien på följande.

En ny militärstrategisk idé införs utan att styrningarna i de underliggande nivåerna uppdaterats vilket studien visar är problematiskt inom samspelet mellan strategin och den högre taktiken. Vid en strategiförändring måste det genomföras ett helhetsgrepp inom hela den styrande dokumentkedjan. Saknas den institutionella kapaciteten eller resursen inom doktrin och reglementsutveckling är det möjligen så att den militärstrategiska doktrinen inte bör förändras innan kapaciteten till ett helhetsgrepp kan säkerställas.

Sida 62 av 68 Doktriner skall enligt det rationalistiska perspektivet förstås i en tydligt definierad hierarkisk kedja enligt beskrivningen i forskningsöversikten, utövarna vägleds och en efterlevnad är underförstådd. Respondenterna beskriver i analysen arméofficeren sig vara individer med en stark vilja att lösa tilldelade uppgifter. En sådan utgångspunkt med militär lydnad och lojalitet inom hierarkin kan förstås som garanter för efterlevnad av doktriner och uppgifter. Det vill säga doktriner speglar det praktiska utövandet oaktat chefernas egentliga vilja.

Samtidigt visar studiens resultat på den kulturella kraften i relationen mellan doktrinen och utövarna där en förförståelse av vad som leder till seger sitter djupt rotat och påverkar hur nya idéer förstås. Resultatet förstärker Høibacks tvärvetenskapliga teori avseende att doktriner bör förstås både rationalistiskt och kulturellt.

Elizabeth Kier menar att kulturen gör det svårt att förändra en doktrin från offensiv till defensiv, militären har inte nödvändigtvis problem med själva defensiven. Det är snarare hur det påverkar den militära förståelsen avseende hur deras uppdrag skall utföras (Kier 2016:93). Möjligen har MSD 16 kommunicerat en defensiv inriktning där utövarna inte bara känner ett kulturellt motstånd utan även begränsade teoretiska styrningar vilket kan förstärka en fientlighet. Återigen finns det ett samband mellan kulturen och den teoretiska vägledningen.

Oavsett utgångspunkt inom doktrinforskningen visar den samlade bilden av forskningsöversikten att doktriner är viktiga och påverkar den militära effektiviteten. Samtidigt vittnar respondenterna samstämmigt om en utebliven implementering av MSD 16. Här finns anledning till en självkritik inom både Försvarsmakten och Armén.

En förklaring några respondenter reflekterar över förvaltningsfrågornas dominans i vardagen till förmån för strategi-taktikutveckling. En respondent gör paralleller till när Försvarsmakten inför nya system och förändringar i den fredstida förvaltningen och menar att då kraftsamlas det till utbildning. Vad avser strategi och taktik finns inte samma systematik och prioritering (R10). Frustrationen delas av flera respondenter.

Den beskrivna problematiken är en viktig insikt när effektiviteten i doktriner diskuteras, prioriteras inte doktrinens implementering och konceptualisering kommer den inte heller kunna bli en enande multiplikator.

Sida 63 av 68

6.4 Reflektion

Under metodkapitlet beskrivs hur studien genomförts för att med vald metod försöka förstå det önskvärda med en precision och noggrannhet, besvara forskningsfrågan och uppnå syftet. Här följer reflektioner avseende studiens genomförande och resultat.

Analysen av manöverkrigföringen visar på hur dualismen skapar en komplexitet som är svår att fördjupa och fullt ut problematisera under en intervju. Respondenterna har av förklarliga skäl inte kunnat beskriva hur exempelvis offensiven och defensiven bör balanseras i specifika situationer då det är väldigt kontextbundet. Det har inte heller varit avsikten och ambitionen att besvara ett konkret scenario utan resultatet speglar en mer generell taktisk förståelse i relation till MSD 16.

Arméns interaktion med övriga försvarsgrenar genom den operativa ledningsnivån analyseras inte i studien. Där finns sannolikt beröringspunkter och påverkansfaktorer i den interaktionen vilket möjligen kan påverkat respondenternas svar och i förlängningen resultatet.

Implementeringsmodellen är en förenkling av en komplex verklighet där det finns flera andra dimensioner under en faktisk implementering. Den bör förstås vara en teoretisk tankemodell och fångar doktrinens tre element under en implementering i syfte att kunna skapa den gemensamma konceptuella förståelsen för doktrinens styrningar. Hur väl detta lyckas kommer i slutändan vara avhängt organisationens förmåga att omsätta och effektuera en teoretisk modell kombinerat med övriga förutsättningar.

Implementeringsmodellen är inte avhängd nationen eller organisationens strategi eller doktrinens faktiska innehåll vilket gör den tillämpbar inom ett brett spektrum. Det kräver dock en förståelse och tillämpning av Høibacks teori vilket möjligen kan påverka användbarheten. Trots en strävan efter noggrannhet och transparens i studiens samtliga moment enligt beskrivningen i metodkapitlet går det inte att bortse från att författarens förförståelse har påverkat resultatet.

En kvalitativ intervjustudie har en begränsad generaliserbarhet och det empiriska bidraget är främst användbart för att utveckla den svenska Armén. Möjligen skulle resultatet vara av intresse i Finland som delar Sveriges geostrategiska läge och i övrigt har jämförbara förutsättningar avseende allianssamarbete. De påverkansfaktorer som redovisas i reflektionen avseende resultatets räckvidd är viktiga att beakta när resultaten skall tolkas.

Sida 64 av 68 Trots studiens osäkerheter avseende resultatet är det onekligen så att det militärstrategiska konceptet utmanar den högre taktiska förförståelsen. MSD 16 inte har blivit ett gemensamt konceptuellt ramverk. Resultatet borde därmed vara av intresse för Försvarsmakten att exploatera i syfte att skapa sammanhållen länk mellan militärstrategin och den högre taktiken.