Självständigt arbete (30 hp)
Författare Program/Kurs
Mj Fredrik Månsson HOP 18/20
Handledare Antal ord: 19947
Öv/Dr Anders Palmgren Beteckning Kurskod
Självständigt arbete mastersuppsats, krigsvetenskap
2HO013
Militärstrategisk doktrin 2016 möter svensk armékultur Sammanfattning:
Militärstrategisk doktrin 2016 inriktar Försvarsmakten att förstå den militära strategin utifrån ett nytt perspektiv, en alliansstrategi. Försvarsmakten skall undvika att förlora enskilt för att sedan kunna vinna tillsammans med andra militära samarbetspartners, detta är nya förutsättningar i en svensk kontext.
Den kvalitativa intervjustudien fokuseras på hur det militärstrategiska konceptet i den militärstrategiska doktrinen 2016 påverkar samspelet mellan militärstrategin och den högre taktiken inom den svenska Armén.
Resultatet visar att en offensiv förförståelse på den högre taktiska nivån möter en mer defensiv militärstrategisk inriktning vilket kan vara problematiskt i samspelet mellan militärstrategin och den högre taktiken.
Vidare visar resultatet på att en bristande implementering av den militärstrategiska doktrinen 2016 skapat en divergerande tolkning av den nya militärstrategin. Effekten av detta påverkar den
kollektiva förståelsen avseende samspelet mellan den militära strategin och den högre taktiken.
Sida 2 av 68
INNEHÅLLSFÖRTECKNNIG
1 INLEDNING ... 4
1.1 PROBLEMFORMULERING ... 4
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 6
1.3 MATERIAL, AVGRÄNSNINGAR OCH BEGREPP ... 6
1.4 DISPOSITION ... 8 FORSKNINGSÖVERSIKT ... 9 2.1 TIDIGARE FORSKNING... 9 2.2 RATIONELLA PERSPEKTIVET ... 9 2.3 KULTURELLA PERSPEKTIVET ... 12 2.4 SMÅSTATSPERSPEKTIVET ... 14 2.5 KRITISKA PERSPEKTIVET ... 15 2.6 SAMMANFATTNING AV PERSPEKTIVEN ... 16 2.7 UPPSATS FORSKNINGSBIDRAG ... 17 TEORI ... 18 3.1 TREENIGHETEN ... 18 3.2 AUKTORITET ... 18 3.3 TEORI ... 19 3.4 KULTUR ... 19
3.5 DOKTRIN SOM VERKTYG ... 20
3.6 TEORIDISKUSSION ... 21 METOD ... 23 4.1 FORSKNINGSDESIGN ... 23 4.2 METOD FÖR DATAINSAMLING ... 23 4.3 ANALYSMETOD ... 24 4.4 METODDISKUSSION ... 26 4.5 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 28 4.6 OPERATIONALISERING ... 29 ANALYS ... 32 5.1 MILITÄRSTRATEGISKA KONCEPTET ... 32 5.2 AUKTORITET ... 36 5.3 TEORI- MANÖVERKRIGFÖRING ... 40 5.4 KULTUR ... 49
RESULTAT OCH DISKUSSION... 54
6.1 RESULTAT ... 54 6.2 IMPLEMENTERINGSMODELL ... 58 6.3 DISKUSSION ... 61 6.4 REFLEKTION ... 63 6.5 FORTSATT FORSKNING ... 64 6.6 BILAGA A INTERVJUGUIDE ... 65 KÄLLFÖRTECKNING ... 66
Sida 3 av 68
FIGURFÖRTECKNNIG
Figur 1 Studiens fokus efter modell från MSD 16 (Försvarsmakten 2016:23) ... 7
Figur 2 Översatt (Høiback 2011:884) ... 18
Figur 3 Översatt (Høiback 2011:888) ... 20
Figur 4 Egen modell av operationaliseringen. ... 30
Figur 5 Militärstrategiska konceptet (Försvarsmakten 2016:55) ... 32
Sida 4 av 68
1 Inledning
De militära förbanden drillas i fysiska manövrar medan officerarna tränas till att tänka i gemensamma banor. Doktriner är ett sätt att skapa en gemensam utgångspunkt för ett kollektivt tänkande och kan förstås vara mjukvaran i en militär styrka (Høiback 2016:186ff.).
Försvarsmakten introducerade 2016 en ny militärstrategisk doktrin (MSD 16) (Försvarsmakten 2016). Den bärande idén avseende hur Sverige skall försvaras beskrivs i det militärstrategiska konceptet. För att effektuera den bärande idén i krig utgår Försvarsmaktens operativa ansatser från manöverkrigföring i strid och operationer (Försvarsmakten 2016:54f.).
Det militärstrategiska konceptet i Försvarsmaktens doktrin 2016 bygger på konfliktförebyggande och avskräckande åtgärder i syfte att förebygga krig. Misslyckas detta skall Försvarsmakten snabbt möta fienden för att skapa handlingsfrihet. Därefter genomförs försvarsoperationer där Försvarsmakten skall undvika att förlora enskilt för att sedan kunna vinna kriget tillsammans med andra militära samarbetspartners (Försvarsmakten 2016:55). Här saknar Sverige multilaterala tvingande militära säkerhetsgarantier. (Statsrådsberedningen 2016:14f.). Att den nya bärande idén saknar tvingande avtal torde påverka trovärdigheten negativt.
MSD 16 beskriver till skillnad från de tidigare militärstrategiska doktrinerna (Försvarsmakten 2012;2002) ett helt nytt operativt koncept. Med MSD 16 inriktar överbefälhavaren Försvarsmaktens stridskrafter i fred, kris och krig (Försvarsmakten 2016:9). Här inriktar överbefälhavaren sina officerare att tänka på försvarsoperationer ur ett alliansperspektiv. Den bärande idén är ett antagande och en planering för att ett krig skall utkämpas tillsammans med andra militära samarbetspartners. Alliansperspektivet får i en svensk kontext betraktas vara en ny officiell militärstrategi vilket den högre taktiska nivån har att förhålla sig till.
1.1 Problemformulering
Doktriner positionerar sig i den militära organisationen med en officiell auktoritet, men många nutida doktriner tar inte hänsyn till kulturella aspekter och saknar ofta förklarande element (Høiback 2016:189). Försvarsmakten har under en tid beskrivit i doktriner och reglementen hur taktiken skall genomföras med utgångspunkt i en enskild militärstrategi (Försvarsmakten 2014;2013).
Sida 5 av 68 Det historiska arvet har möjligen en påverkan på hur det nuvarande militärstrategiska konceptet förstås. Att planera för konventionell krigföring tillsammans med andra militära samarbetspartners är för Arméns taktiska chefer ett nytt fenomen.
Det militärstrategiska konceptet beskriver att Försvarsmakten skall, undvika att förlora enskilt för att sedan vinna tillsammans med andra. (Försvarsmakten 2016:55) Konceptet indikerar en enskilt utdragen strid i väntan på ett militärt understöd. En väntan på stöd skulle kunna förstås som en initial defensiv inriktning, undvika att förlora enskilt för att senare möjliggöra en offensiv, vinna tillsammans med andra.
Samtidigt visar forskning från Försvarshögskolan på att arméofficerare har ett utrerat offensivt sätt att förstå krigföring (Weissmann & Ahlström 2019). Förbandens agerande på slagfältet kommer att reflekteras mer av Arméns kultur än doktriner (Høiback 2011:886) Här finns således möjliga spänningar mellan det kulturella arvet och det nya militärstrategiska konceptet. Tar doktrinen inte hänsyn till utövarnas kultur riskerar den att inte få något genomslag (Høiback 2016:189).
Doktriner skapar en viktig funktion genom att vägleda militära chefer i ett gemensamt konceptuellt ramverk som skall verka stödjande för stridens koordinering (Posen 2016:160). Det konceptuella ramverket kan förstås vara den teoretiska vägledningen till det praktiska utövandet. Doktriner måste innehålla ett teoretiskt element baserat på antaganden avseende vad som leder till framgång i den nuvarande kontexten (Høiback 2016:188).
Saknar officerarna en gemensam förståelse avseende den teoretiska vägledningen i den militärstrategiska doktrinen 2016 kan det vara problematiskt. Det kan vara problematiskt genom att officerarna inte har en gemensam förståelse av vad som leder till framgång. Divergerar den förståelsen torde koordineringen och samspelet mellan militärstrategin och den högre taktiken påverkas negativt. En sådan situation kan skapa oönskade effekter i den hierarkiska kedjan från militärstrategi till taktik. Saknas en gemensam förståelse riskerar chefer på olika ledningsnivåer tolka situationer och uppgifter olika vilket har en negativ påverkan på den militära effektiviteten.
Sida 6 av 68 En doktrins realisering har uppenbarligen flera utmaningar när den skall vägleda officerare i samspelet mellan militärstrategi och den högre taktiken. För att Arméns officerare skall kunna effektuera det militärstrategiska konceptet krävs således en gemensam förståelse samt en
acceptans av den bärande idén inom ramen för den rådande kulturen.
1.2 Syfte och frågeställningar
Studien syftar till att undersöka hur MSD 16 med en ny militärstrategisk idé påverkat arméofficerarnas förståelse för hur militärstrategin påverkar taktiken. Resultaten avser bidra med en ökad förståelse och kunskap avseende samspelet mellan militärstrategi och den högre taktiken. Forskningen hade under inledningsskedet främst ett empiriskt fokus men under forskningsprocessen identifierades nya teoretiska aspekter i länken mellan doktriner och utövare vilket presenteras under forskningens bidrag.
Forskningsfråga
Hur förstår Arméns chefer den högre taktiken inom ramen för den militärstrategiska doktrinen 2016?
Delfrågor:
Hur förstås auktoriteten i den militärstrategiska doktrinen 2016?
Hur förstås den militära armékulturen i relation till det militärstrategiska konceptet? Hur påverkas förståelsen för manöverkrigföringen av det militärstrategiska
konceptet?
1.3 Material, avgränsningar och begrepp
Material. Studien är en intervjustudie där empirin utgörs av semistrukturerade intervjuer med
tolv chefer i den svenska Armén. Respondenterna tjänstgör eller har nyligen tjänstgjort på centrala positioner i den högre taktiska nivån inom brigaderna. De tryckta publikationerna som används är främst Försvarsmaktens doktriner och reglementen. De militärstrategiska doktrinerna från 2000-talet (Försvarsmakten 2002;2012;2016). Nuvarande operativa doktrin samt det taktiska reglementet (Försvarsmakten 2014;2013). De bedöms svara upp mot autenticitet, trovärdighet, representativitet och mening (David & Sutton 2016:163).
Sida 7 av 68 Avgränsningar. Krigföringen skall förstås som konventionell med den nuvarande organisationens två armébrigader. Samspelet mellan militärstrategin, den operativa nivån och gemensamma operationer med Försvarsmaktens övriga stridskrafter analyseras inte i studien.
Begrepp. ”MSD 16 innehåller två grundläggande begrepp. Doktrinkonceptet betyder
tydliggjord lära, i politiska och militära sammanhang med tillägget, som grundval för handling. Koncept betyder bärande idé och ett utvecklat sätt att tänka, i detta fall hur det militära försvaret
skall nyttjas” (Försvarsmakten 2016:9).
”Begreppet strategi definieras som ett tankesätt och en aktivitet för att i Försvarsmaktens fall
realisera säkerhetspolitik i konkreta situationer genom att i ett sammanhang binda ihop ett
precist politiskt syfte med handling, resultat och kommunikation” (Försvarsmakten 2016:13). ”Taktik är en sammanfattande benämning på de över tiden varierande medel och metoder som används för att i varje situation nå ett bestämt syfte med striden och övrig verksamhet” (Försvarsmakten 2014:13). Taktikens dualism med motståndaren är central (Försvarsmakten 2013:53).
Högre taktik i denna studie definieras som den taktik som brigaderna och manöverbataljonerna utövar. Den högre taktiken inkluderar även delar av Arméns operationskonst. Modellen nedan visar på att det inte existerar några exakta gränser utan att begreppen är överlappande och samverkande. Markeringen påvisar att studien fokuserats till samspelet mellan militärstrategin och den högre taktiken.
Respondenterna använder både begreppen fienden samt motståndaren, begreppen har samma betydelse och beskriver en presumtiv aggressor.
Sida 8 av 68 1.4 Disposition
Under det inledande kapitlet redovisas uppsatsens problemformulering, syfte och frågeställningar samt material, avgränsningar och begrepp. Det andra kapitlet inleds med en beskrivning av doktrinforskningen ur fyra olika perspektiv författaren identifierat som har en bäring mot studiens syfte. Kapitlet avslutas med att framställa studiens empiriska och teoretiska bidrag.
Tredje kapitlet beskriver studiens teori samt en teoridiskussion, det fjärde kapitlet beskriver studiens metod med tillhörande diskussion och forskningsetiska överväganden. Avslutningsvis visar en modell hur teori och metod operationaliserats för att besvara delfrågorna samt forskningsfrågan.
Det femte kapitlet avhandlar analysen som är indelad i fyra kategorier och inleds med hur det militärstrategiska konceptet förstås på en högre abstraktionsnivå. Därefter följer tre delar där varje kategori är direkt kopplade till teorins treeniga indelning.
Det sjätte och sista kapitlet inleds med att resultatet redovisas genom att delfrågorna och forskningsfrågan besvaras för att sedan presentera studiens teoriutvecklande modell. Därefter diskuteras resultatet med en återkoppling till perspektiven från forskningsöversikten och sätter resultatet i ett större sammanhang. En reflektion problematiserar resultatet och studien avslutas med förslag till fortsatt forskning, slutligen redovisas intervjuguiden som en bilaga.
Sida 9 av 68
FORSKNINGSÖVERSIKT
2.1 Tidigare forskningInom doktrinforskningen har fyra relevanta perspektiv identifierats. Inledningsvis beskrivs det
rationella perspektivet som adresserar en mer positivistisk förklaringslogik i hur doktriner
påverkar den högre taktiska nivån. Det kulturella perspektivet beskriver både medvetna och undermedvetna förklaringsfaktorer som är viktiga att förstå relaterat doktriners påverkan. Doktrinforskningen smalnas sedan ner till ett småstatsperspektiv för att förstå de speciella förutsättningar som råder inom nationer med mer begränsade militära resurser. Det kritiska
perspektivet avslutar den tidigare forskningen genom att belysa den kritiken som existerar
avseende doktriners egentliga värde.
2.2 Rationella perspektivet
En gemensam förståelse inom perspektivet är att allianser och nationer bildar den översta nivån där politiska målsättningar formas till en gemensam säkerhetsstrategi, grand strategy. Doktrinen förstås vara ett medel för att styra det militära maktmedlet och realisera de politiska målsättningarna. Utgångspunkten är en organisationshierarki med fördelat ansvar där doktriner på olika nivåer inom den militära organisationen förväntas korrelera. Tankar och idéer från den överliggande nivån skall via doktrin realiseras av den underliggande nivån. Detta bildar en logisk kedja mellan tanke och handling. Här framför Posen att det måste finnas en vertikal koherens i hela kedjan från: säkerhetsstrategi, militär doktrin till taktik vad avser mål, medel och metoder (Posen 1984:220).
Säkerhetsstrategin (främst politisk) fokuserar på att skapa allianser i syfte att utmanövrera motståndaren medan militärstrategin (främst militär) hanterar hur alliansen använder det militära maktmedlet (Echevarria 2016:241). Här beskrivs relationen mellan den politiska och militära dimensionen och hur den förstås i förhållande till en motståndare vilket också är representativt inom det rationalistiska perspektivet.
Ett grundantagande är en kamp i det nationella anarkistiska systemet där en motståndarens intentioner måste hanteras. Militära doktriner påverkar stabiliteten i det internationella politiska systemet och är därför viktiga för hur ett land kommunicerar sin säkerhetsstrategi (Posen 1984:220).
Sida 10 av 68 Vad avser balanseringen mellan en offensiv och defensiv strategi menar Snyder att en rationalistisk strateg väljer utifrån från nationens målsättningar, geografiska faktorer, teknologi och den militära balansen (Snyder 1984:19).
En militärstrategisk doktrin kommunicerar alltså både den politiska viljan till sina utövare i den militära organisationen, men även externt. Nationens militärstrategiska doktrin är där med av intresse även för allianspartners och presumtiva motståndare då doktrinen kommunicerar en idé om hur det militära maktmedlet avses användas. Doktrinen skall således vägleda den militären utövaren med politiska styrningar och omhänderta en motståndares presumtiva intentioner. Korrelerar inte strategierna inom en allians eller nation borde det ur ett rationalistiskt perspektiv vara problematiskt.
Doktriner har enligt Posen fyra viktiga uppgifter. Först skall doktrinen utgöra en strategisk funktion och förbereda militären för uppgifter utifrån statens politiska styrningar. För det andra kommunicerar doktrinen till det civila samhället och förklarar vad militären faktiskt fokuserar på. Inom en demokrati blir detta en kontrollfunktion så att militären följer de politiska målsättningarna. För det tredje skall doktrinen vägleda militära chefer och förklara hur de förväntas strida ur ett övergripande perspektiv. Ett gemensamt konceptuellt ramverk stödjer koordineringen under striden. En gemensam vägledning skapar också en känsla av samhörighet och reducerar osäkerheter. Avslutningsvis skapar doktrinen gemensamma värderingar vilket ger mening till utövarna (Posen 2016:160).
Här beskriver Posen en förklaringslogik ifrån de politiska styrningarna med en demokratisk kontrollfunktion vidare till militär koordinering. Denna sammanhållande logik är typiskt för hur doktriner förstås inom det rationella perspektivet. Den militärstrategiska doktrinen kommunicerar enligt denna förståelse både externt och internt och skall verka som en enande kraft.
Harald Høiback menar att en doktriner måste innehålla ett element av teori. Inom det rationalistiska perspektivet adresseras elementet teori som förklarar hur en militär framgång skall uppnås. Doktrinens teori måste på ett logiskt och motiverat sätt förklara för sina utövare varför just detta sätt att uppnå en framgång är det eftersträvansvärda (Høiback 2011:883).
Sida 11 av 68 Doktrinen måste baseras på antaganden avseende vad som fungerar för att uppnå framgång i en nutida kontext. Den doktrin som kan förklara varför det beskrivna sättet att agera skall föredras kommer att skapa en bättre flexibilitet och motståndskraft än den doktrin som bara ger instruktioner (Høiback 2016:189).
Teorin i doktrinen är alltså den föreskrivna militära idén, en beskrivning att följa. Det finns enligt Høibacks argumentation anledning att expandera den teoretiska förståelsen i vad som leder till framgång med varför. En sådan förståelse indikerar att doktrinens teori bör vara förklarande och argumenterande på ett sätt utövarna kan förstå och omsätta till det faktiska handlandet.
Vidare menar Høiback att en effektiv militär styrka skall träna fysiska manövrar och officerarna tränas i militärt tänkande för att organisationen skall vara effektiv, doktrin är själva mjukvaran i det militära maktmedlet (Høiback 2016:189). Här pekar Høiback på samspelet mellan den fysiska sfären och hur doktrinen disciplinerar officerarnas tänkande. Även detta visar på doktrinen som en teoretisk vägledning för det militära tänkande snarare en strikt detaljerad föreskrift.
Även Sloan framför vikten av det nivåindelande samspelet, här riskerar taktiska chefer att ställas inför svåra situationer om doktrinens komponenter på strategisk och operativ nivå inte korrelerar (Sloan 2012:263). Både doktriner och order har auktoritet men doktrinens tillämpning kräver mer analys och omdöme (Sloan 2012:245). Här menar Sloan att uppdragstaktiken utgör en multiplikator och ökar effekten av doktrinens vägledning (Sloan 2012:263). Själva ledningsfilosofin blir enligt Sloans förmenande en viktig del i hur doktrinen tillämpas. Vidare borde det således vara viktigt att detaljrikedom och direkta styrningar är begränsade i doktriner om en utpräglad uppdragstaktik är önskvärd och det motsatta vid en strävan efter central ledning.
Doktriner kan reducera friktioner och osäkerhet, under processen då doktriner skapas och implementeras möjliggörs ett gemensamt språk vilket är särskilt viktigt för att skapa en interoperabilitet mellan försvarsgrenar och inom allianser (Høiback 2016:192). Här framhålls vikten av en gemensam tolkning och förståelse av det språk och de begrepp en doktrin innehåller. Det möjliggör att friktioner och osäkerheter skall kunna hanteras eller snarare reduceras.
Sida 12 av 68 Det rationella perspektivet förstår doktriner som instrument för att skapa en logisk brygga mellan olika nivåer från säkerhetsstrategi till militärstrategi och vidare ner på taktisk nivå. Här förstås rationaliteten som ett hierarkiskt samspel där utövarna förväntas agera i enligt med doktrinens vägledning (Høiback 2016:188.f;Posen 1984:220).
2.3 Kulturella perspektivet
Positivismen har dominerat doktrinernas epistemologiska utgångspunkt till början av 2000-talet då det sakteligen påbörjades en förändring (Jackson 2013:65). Vidare menar Jackson att trots nya influenser med ett mer kulturellt perspektiv är många av de nutida operationella koncepten starkt påverkade av positivismen. Den pågående debatten avseende hur doktriner kan utvecklas utanför positivismen argumenterar för att det finns stora utvecklingspotential som inte exploaterats (Jackson 2013:65ff.). Kulturperspektivet kan således sägas vara ett ganska nytt förhållningssätt inom doktrinforskningen.
Vid doktrinutveckling måste organisationens individer förstås, vilka föreställningar och drivkrafter som existerar. Således hur är den rådande kulturen ut inom den organisation som skall effektuera och leva doktrinen (Høiback 2011:883f.). Vilka resurser och vapensystem disponeras samt den strategiska kulturen måste förstås och beaktas. Doktrinen måste spegla den samtida militära diskursen annars riskerar den att tala till döva öron och endast fylla en plats i bokhyllan (Høiback 2016:189). Här pekar Høiback på viljan till efterlevnad av doktriner och att det kan finnas kulturella hinder i utövandet av doktriner.
Den interna kulturen i en militär organisation kan påverka doktrinära innovationer negativt vilket får konsekvenser i utövandet och effektiviteten (Sloan 2012:255). Den rådande kulturen kan enligt denna argumentation skapa ett hinder för doktriner med nya idéer. Kampen mellan rationalistiska resonemang och organisationens kultur är en återkommande problematik. Eftersträvas en förändring i hur en armé skall strida räcker det inte med en ny doktrin. Uppträdandet på slagfältet kommer att reflekteras mer av en armés kulturella aspekter och karaktär än doktriner och manualer. Olyckligtvis är det för den förändringsbenägne doktrinförfattaren främst erfarenheter från krig och strider som kan bidra med en vilja till förändring (Johnston 2000:37;Høiback 2011:886).
Den kollektiva förståelsen gör att lösningar inom en grupp tenderar att likna varandra. Genom att förstå den individuella kulturen och gemensamma preferenser kan lösningar förutspås.
Sida 13 av 68 Agerandet i en krigssituation kommer sannolikt korrelera med denna förförståelse. Detta perspektiv visar att militär kultur kan vara en större påverkansfaktor för effektivitet än den senaste doktrinen (Finlan 2013:15). Här problematiseras doktrinens skrivna ord mot den individuella och kollektiva kulturen. Här påvisas kulturens kraft och påverkan på det militära utövandet.
Rationalisten förväntar sig en sammanhållen kedja från det skrivna ordet på militärstrategisk nivå till ett taktiskt agerande. Det kulturella perspektivet framhåller att det inte alls behöver vara fallet. Doktriner som utmanar den individuella och kollektiva kulturen torde således riskera rationalistens förväntade vertikala koherens.
Elisabeth Kier beskriver hur valet mellan offensiven och defensiven kan förklaras ur ett kulturellt perspektiv (Kier 2016). Inledningsvis menar hon att militär doktrin sällan är ett svar på ett förändrat omvärldsläge ur ett militärt perspektiv. Det är snarare politikernas föreställningar om den militära sfären vilket resulterar i beslut om hur militären skall organiseras (Kier 2016:66).
Hon skriver även att militären inte nödvändigtvis vill välja offensiva doktriner vilket kanske annars är en vanlig föreställning (Kier 2016:93). För militären är det kanske inte själva defensiven i sig som är problematisk. Det är snarare så att officerarna vill bevara deras nuvarande föreställning avseende hur de förstår ett framgångsrikt utövande av deras uppdrag. Negligeras detta faktum kommer det bli svårare att skapa en förändring (Kier 2016:93). Att förändra en militär doktrin från offensiv till defensiv kan vara svårt och möter förändringen ett kulturellt motstånd blir det än svårare.
Kultur är inte bara ett element i doktriner utan den avgör även hur doktrinen kan tillämpas. En militär organisation med en hög grad av uppdragstaktik och internt förtroende kan använda doktrinen annorlunda än om de motsatta förhållandena råder. Samtidigt kan en ny doktrin vara en metod för att påverka den rådande kulturen (Høiback 2018:127).
Doktriner behöver enligt Ångström och Widén inte bara ses som en rationell multiplikator utan kan förstås mer som en ”religion”. Medan förklaringar ur ett rationalistiskt perspektiv beskriver flera möjliga handlingsalternativ skapar ett kulturellt perspektiv enligt författarna ett mer
tro-liknade förhållningssätt till doktrinen. Här framträder en förståelse som riktar sig till
Sida 14 av 68 Genom att förstå doktrinen som en religion och ett uttryck för identitet skapar individerna ett kollektiv med traditioner och en känsla av meningsfullhet (Ångström & Widen 2016:205f.). Här beskriver Ångström och Widén en funktionalitet där doktrinen kan skapa gemensamma värderingar.
Kulturella perspektivet problematiserar individernas och kollektivet förställning om hur kriget skall utkämpas och hur det relaterar till doktriner. Det kulturella arv som militära organisationer har inneboende är viktigt att förstå under en förändringsprocess. Doktrinutvecklare måste enligt denna förståelse ta hänsyn till den rådande kulturen. Hur militära organisationer agerar på slagfältet reflekteras till stor del av kulturella aspekter.
2.4 Småstatsperspektivet
Vanligtvis är strategi och doktriner i en internationell kontext inte förknippat med något som mindre stater kan påverka i någon större omfattning. Föreställningen är att statens militära kapacitet är avgörande för möjligheterna, detta är enligt Honig normativt men felaktigt (Honig 2016:261). Minskade militära styrkor och en större ovilja till väpnade konflikter har skapat möjligheter för småstater i västvärlden att utnyttja tillfällen att genomföra doktrinär förändring. Småstater har större möjlighet att experimentera och anpassa sig än större stater. Det är just den begränsade storleken som bidrar till en snabbare förändringsprocess. Kan bara politikerna och militären bryta de gamla idéernas tyranni finns förutsättningarna (Honig 2016:262). Här utmanar Honig föreställningen om småstatens begränsade möjlighet till doktrinförändring och beskriver istället möjligheterna.
Till skillnad från Honig anser Bjerga och Haaland att doktrinutvecklingen i småstater har begränsade möjligheter. De framför tre argument som är specifika för stater med begränsad militär kapacitet. Beroendet av allierade och internationella institutioner begränsar möjligheten till att tänka annorlunda. Vidare menar de att det ofta saknas en institutionell militär kapacitet och akademisk förmåga i tillräcklig omfattning för att driva en enskild doktrinutveckling. Avslutningsvis har småstaters deltagande i internationella operationer snarare fokuserats på en politisk symbolism än operationell effektivitet. Det begränsar möjligheterna för småstater att erhålla operativa erfarenheter som kan vara drivande i doktrinutveckling (Bjerga & Haaland 2010:505f.). Argumenten pekar på att småstater har begränsade resurser och måste anpassa sig till de större aktörerna i det internationella systemet.
Sida 15 av 68 Småstatens perspektiv belyses även av Kronvall och Petersson, de undersöker doktrinens betydelse under en försvarstransformation. Författarna skriver att doktriner kan användas för att genomföra en försvarstransformation. De menar att det är andra drivkrafter som är styrande än den militära effektiviteten och doktrinen är snarare ett verktyg för kommunikation. Här exemplifieras en ökad hotbild, en politisk vilja till besparingar som drivkrafter under nedrustningen i Norge och Sverige efter Berlinmurens fall. Vidare identifieras den politiska viljan och hur doktriner kan vara verktyg för att påverka organisationen i önskad riktning (Kronvall & Petersson 2016:283f.). Slutsatsen från argumentationen är att doktriner kan riskera den militära effektiviteten på bekostnad av den politiska viljan.
Det finns meningsmotsättningar inom småstatsperspektivet avseende vilka möjligheter småstater har när det gäller hur doktriner kan utvecklas och tillämpas. Bjerga och Haaland anser att bristande institutionella resurser och det internationella systemet skapar en situation där småstater begränsas. Istället menar Honig att småstater har förutsättningar till innovativa lösningar och möjlighet att experimentera.
2.5 Kritiska perspektivet
Høiback menar att doktriner har sina fallgropar och det måste såväl doktrinförfattare som utövarna vara medvetna och förhålla sig kritiskt till. Han beskriver några argument mot doktrinens effektivitet. Det är svårt att identifiera en beskrivning av hur en framgång uppnås då det finns en dualism där motpartens målsättning är motverka den föreskrivna beskrivningen. Skulle det finnas en genial idé vore det olyckligt att skriva det och dela med sig av denna insikt. Doktriner riskerar även att bli ett oönskat kommunikationsmedel för politiker utan att adressera den militära aspekten i tillräcklig omfattning. Doktriner kan snabbt bli inaktuella och inte följa med i utvecklingen (Høiback 2016:191f.).
Finkel som forskar på konceptuell och doktrinär flexibilitet är inte direkt kritisk till doktriner som fenomen utan mer hur de används och förstås. Han poängterar att det är viktigare att skapa en mental anpassningsförmåga som hanterar de överraskningar krig för med sig. Det är inte doktrinen i sig som är problemet utan risken för en rigid tolkning och i vissa fall oförmåga till att inse när det skrivna ordet blir kontraproduktivt (Finkel 2011:55ff.).
Här problematiserar Finkel hur doktrinens konceptuella inriktning skall balanseras mot en verklig händelseutveckling. Det skrivna ordet kan inte alltid hantera en dynamisk situation.
Sida 16 av 68 Risken är att doktrinens styrningar till och med står i motsatsförhållande till den verkliga händelseutvecklingen. Denna kognitiva problematik visar på de spänningar som kan uppstå för den militära chefen.
Doktrinutvecklingen kräver en institutionell kapacitet och de stater som saknar den förmågan riskerar att på ett oönskat sätt efterlikna andra nationers doktriner som kanske inte är relevanta (Bjerga & Haaland 2010:506). En sådan situation kan innebära att doktrinen kan inverka negativt på organisationen istället för att vara en enande konceptuell multiplikator. Här finns alltså risken att en småstat som saknar tillräckliga resurser för doktrinutveckling antar en doktrinär inriktning som inte korrelerar med mål, medel och metoder.
Doktriner måste vara uppdaterade och relevanta för den militära organisationen som skall tillämpa den. Doktrinutveckling måste prioriteras för att undvika risken för skadlig duplikation och det skriva ordet måste balanseras mot utveckling på slagfältet. Det gäller alltså att kritiskt granska och förstå doktrinens begränsningar. Förståelsen och tolkningen av doktrinen kan skilja sig mellan individerna i inom en organisation.
2.6 Sammanfattning av perspektiven
Det rationalistiska perspektivet är det mest utvecklade eller i alla fall det mest omfattande. Möjligen kan det förklaras av att krigföring som fenomen ofta beskrivs likt ett politiskt- militärt verktyg i rationella termer. För officerare är det naturligt med ett hierarkiskt förhållningssätt där olika nivåer samspelar och agerar tillsammans genom mål, medel och metoder. Individen är bara ett verktyg för att effektuera givna order vilket borde bidra till ett rationalistiskt sätt att även förstå doktriner och dess budskap.
Det förhållandevis nya kulturella perspektivet inom doktrinforskningen vill visa på andra förklaringsfaktorer än de positivistiska. Det kulturella perspektivet sätter fokus på kulturens drivkrafter och hur det påverkar både individerna samt kollektivet. Finns det motsättningar mellan det kulturella arvet och nya idéer kan det vara problematiskt.
Småstatsperspektivet är ett mer begränsat forskningsfält och verkar vara tämligen beroende av doktrinutvecklingen som sker hos de större nationerna. Här menar Bjerga och Haaland att det både än begränsning för hur småstater kan genomföra doktrinutveckling men att det också finns en fara med att efterlikna större nationer och dra felaktiga slutsatser (Bjerga & Haaland 2010:506).
Sida 17 av 68 Det kritiska perspektivet problematiserar doktrinen och dess begränsningar. Flera forskare framför kritik avseende vilken räckvidd och betydelse en doktrin egentligen har.
2.7 Uppsats forskningsbidrag
Till doktrinforskningen bidrar studien med att kumulativt utveckla doktrinförståelsen inom småstater med dess särskilda förutsättningar. Studien adresserar doktrinens påverkan på den taktiska nivån som idag är något bristfällig (Bjerga & Haaland 2010:506). Mer specifikt kan bidraget relateras till effekten av doktriner som applicerar en helt ny militär idé, vilket en alliansstrategi i en svensk kontext torde vara. Här finns en forskningslucka denna studie kan bidra med att fylla.
Till Försvarsmakten bidrar studien med att åskådliggöra hur Arméns chefer förstår det militärstrategiska koncept och hur det enligt respondenternas förmenande influerar den högre taktiken. Rent praktisk skulle det kunna innebära allt från en översyn av implementeringsprocesser, utbildning till operativa och taktiska insikter.
Harald Høibacks doktrinteori har varit lämplig för att teoretiskt rama in forskningsfrågan men teorin saknar en dimension för att än bättre förstå hur en militär organisation kan skapa ett gemensamt konceptuellt ramverk med hjälp av doktriner. Det vill säga vägen från doktrinen till det militära utövandet. Här bidrar studiens teoretiska bidrag med en teoretisk modell för att utveckla den dimensionen.
Modellen presenteras efter studiens resultat och är en utvecklad teoretisk modell där aspekten implementering adderas. Den befintliga triangeln med treenigheten, auktoritet, kultur och teori (Høiback 2011:884) utvecklas till en omvänd tresidig pyramid där implementering placeras efter teorins element och utgör en länk mellan doktrinen och utövarna. Studien har således både ett empiriskt och teoretiskt bidrag till fältet doktrinforskning.
Sida 18 av 68
Teori
I detta kapitel redovisas studiens doktrinteori av Harald Høiback, inledningsvis beskrivs teorins treenighet. Därefter hur doktriner kan användas som ett verktyg och avslutningsvis beskrivs hur teorin avses användas.
3.1 Treenigheten
Høiback argumenterar för att doktriner består av tre element, auktoritet, kultur och en teori, dessa konstanta element återfinns i doktriner (Høiback 2016:188f.). Doktriner beskriver vad vi måste göra genom sin auktoritet, kulturen berättar vilka vi är och teorin förklarar vad vi borde göra. Doktriner bör förstås som ett objekt fångat mellan dessa tre krafter (Høiback 2013:56). Doktrinen kan klargöra koncept samt göra stridskrafter och allianser interoperabla (Høiback 2016:196). Triangeln representerar enligt Høiback en kombination av enkelhet och komplexitet (Høiback 2013:57).
Figur 2 Översatt (Høiback 2011:884)
3.2 Auktoritet
Doktriner behöver vara auktoritära och peka ut riktningen inom många områden för de som skall tillämpa den (Høiback 2011:884). Doktriner i demokratier där politikerna styr över generalerna ger vid handen att politiken kan adressera doktrinen. Politiska styrningar och förhållningssätt är dock inte nödvändigtvis i linje med det militära tänkandet (Høiback 2016:887). Militär effektivitet kan behöva vägas mot politiska aspekter vilket kräver att militärer även förstår politiken. Det finns alltså en politisk-militär relation som är viktig att beakta.
Sida 19 av 68 Samtidigt får doktrinförfattarna inte bli en politiker, de skall hålla sig till den militära erfarenheten och kommunicera den tydligt. Utövarna måste vara delaktiga och framföra vad de anser fungerar, samspel gör att doktrinen kan reducera missförstånd och vila på en stabil grund (Høiback 2016:196).
Doktriner får inte bara bli en militärt detaljerad handbok utan den måste balansera mellan generella och specifika riktlinjer. Det handlar om att doktrinen skall beskriva en konst av det som är möjligt i relation till målsättningen (Høiback 2013:149ff.).
Doktriner är formella dokument och positionerar sig med en tyngd och auktoritet inom organisationen och förväntas således att efterföljas. Det är viktigt att doktrinen förstås och respekteras, samtidigt skriver Høiback att nutida doktriner ofta saknar en förklarande ansats vilket hade varit önskvärt (Høiback 2016:189).
3.3 Teori
Doktrinens teori har till uppgift att förklara varför just det beskrivna sättet att agera är det eftersträvansvärda och kommer leda till framgång (Høiback 2011:884). För att vägleda det praktiska handlandet räcker inte en beskrivning som endast förmedlar vad som fungerar. Varför behöver tydliggöras, den förklarande aspekten är viktig för att utövarna skall tro på doktrinen. Förståelsen påverkar länken mellan doktrinens styrningar och vägledning i relation till den militära effektiviteten. När argumenten och instruktionerna i doktrinen accepteras och förstås blir doktrinen mer motståndskraftig och flexibel (Høiback 2016:189).
Det teoretiska elementet blir komplext och det är svårt att beskriva en fungerade teori i en dualism. Dynamiken och komplexiteten relaterat en motståndare måste beaktas vilket komplicerar beskrivningen för vad som leder till framgång (Høiback 2011:885).
3.4 Kultur
Kultur är ett komplext begrepp och Høiback menar att elementet kultur inte bara är ett alternativ till rationella argument utan kan förstås som rationaliteten inom en allians eller grupp. Det behöver dock inte innebära att kulturen är irrationell. Høiback exemplifierar det och menar att kulturen inte vilar på samma kausala samband som när en sten sjunker genom vattnet (Høiback 2011:885).
Sida 20 av 68 En doktrin måste även överväga kulturella faktorer hos dem som skall utöva den och anknyta till den samtida militära diskursen. Tar doktrinen inte hänsyn till läsarens kultur riskerar den att inte få något genomslag (Høiback 2016:189). Skall en armé förändra sitt sätt att kriga är det inte tillräckligt att skriva en ny doktrin. En armé kommer med största sannolikhet agera mer i enlighet med sin kultur och karaktär än doktriner och manualer (Høiback 2011:886). Doktrinförfattare måste förstå den rådande kulturen och hur djupt rotat olika kulturella aspekter är hos mottagarna.
3.5 Doktrin som verktyg
Även om doktriner alltid innehåller de tre elementen, auktoritet, kultur och teori kan de viktas olika när en doktrin produceras i syfte att styra utövarna till de önskade målsättningarna. Beroende på vad doktrinen främst är tänkt att uppnå kan den användas som ett verktyg för ledning, utbildning eller förändring (Høiback 2011:888).
Figur 3 Översatt (Høiback 2011:888)
Doktrinens centrala uppgift anses ofta vara ett verktyg för ledning där chefer kan stödja sig på doktrinens styrningar till organisationen (Høiback 2013:161). Styrningarna kan minska behovet av detaljerade instruktioner till organisationen. Stridens karaktär möjliggör inte alltid samordning mellan enheter genom kommunikation. Då det är svårt att förutse motståndarens manövrar kan doktrinen stödja förståelsen avseende hur de egna förbanden sannolikt agerar.
Auktoritet
Doktrin
Teori Kultur
Sida 21 av 68 Doktrinen skapar en utgångspunkt och utgör en gemensam förståelse, utifrån den gemensamma förståelsen kan chefer fatta beslut och vinna tid (Høiback 2011:890).
Istället för styrningar och principer kan doktrinen utbilda organisationen genom att beskriva olika typsituationer. Dessa kan användas som en utgångspunkt för att kunna dra utbildande slutsatser. Framställningen mellan de olika situationerna behöver vara tillräckligt detaljerade och inbördes olika (Høiback 2011:889). Här beskrivs en utbildande metod som fokuserar på ett militärt tänkande utifrån olika typer av situationer.
Doktriner kan användas som ett verktyg i syfte att förändra organisationen inom ett brett spektrum av områden. Den kan förändra procedurer, planering, träning och hur förbanden skall strida. Doktriner kan under de rätta förutsättningarna även förändra kulturen i organisationen (Høiback 2013:169). Militära nederlag skapar en efterfrågan och vilja till doktrinär förändring. Omfattande förändringar i stora organisationer tar flera år och kräver enorma insatser, här kan doktrinen vara en nyckel för att lyckas (Høiback 2011:894).
Tillämpning av teori
Teorins tre element, auktoritet, kultur och teori, utgör den teoretiska grunden i studien och operationaliseringen av elementen presenteras i slutet av metodkapitlet. De tre element är krafter som fångat objektet doktrin (Høiback 2013:56). Genom att använda dem kan respondenternas förståelse avseende MSD 16 och dess militärstrategiska koncept studeras i relation till forskningsfrågan.
Det är inte avsikten att studera huruvida MSD 16 är ett verktyg för, ledning, utbildning eller förändring. Utan den teoretiska aspekten stödjer analysen av de tre elementen och bidrar med en fördjupad teoretisk förståelse för hur doktriner påverkar utövarna.
3.6 Teoridiskussion
Teorikritik. Teorin kan förstås som tämligen bred med en hög abstraktionsnivå vilket gör att
operationaliseringen kommer vara avgörande för resultatet. Teorin utgår från flera perspektiv vilket kan medföra ett minskat djup i exempelvis kulturanalysen men samtidigt skapar den en bredare förklaringskraft genom att belysa flera perspektiv. Här framför Høiback själv problematiken med doktriner ur ett teoretiskt perspektiv.
Sida 22 av 68 Det är komplext att vara för specifik och dualismen med en motståndare ökar problematiken med att finna teoretiska förklaringar på hur militära förband bör agera (Høiback 2016:191f.). Dualismen och krigets natur är svårt att teoretisera men här ger ändå Høibacks tre element en helhetsförståelse som delvis hanterar problematiken.
Det har även framförts kritik att teorin inte kan mäta militär kvalitet då den saknar en utvärderingsfunktion avseende medel och metoder (Ångström & Widen 2016:201). Då syftet inte är att mäta kvaliteten utan chefernas förståelse för doktrinen bedöms inte denna kritik utgöra en påverkansfaktor för resultatet.
Teorival. Studiens forskningsfråga relaterar till hur chefer i en militär organisation förstår
samspelet mellan en strategisk förändring och den högre taktiken. Denna förändring skall sedan med individernas förförståelse omsättas till hur det praktiska utövandet påverkas. De tre elementen lämpar sig väl för att skapa en bred förståelse ur flera perspektiv när ett fenomen skall förstås från idé till handling. Auktoriteten, ger dokumentets positionering en viktig dimension till frågeställningen. Teori visar på den rationella förklaringslogiken medan kulturen adresserar hur det individuella och kollektiva kulturella arvet influerar förståelsen för militärstrategi och taktik. Under operationaliseringen framgår hur teorin appliceras tillsammans med metoden.
Sida 23 av 68
Metod
Kapitlet inleds med forskningsdesign följt av metod för datainsamling med ett fokus på urval av respondenter och intervjuer. Sedan beskrivs analysmetoden stegvis samt studiens teoriutvecklande ansats. Under metoddiskussionen framförs kritik mot metoden och motivering av olika val, därefter framförs forskningsetiska överväganden. Slutligen redovisas operationalisering av teori och metod genom en modell i syfte att tydliggöra studien från analys till delfrågor och resultat.
4.1 Forskningsdesign
Studien är en kvalitativ intervjustudie där datamaterialet analyserats genom Template Analysis (TA). Forskningsfrågan relaterar till hur respondenterna förstår den nya militära strategin i förhållande till den högre taktiken. Det finns alltså ingen objektiv verklighet som skall bevisas (Schwartz-Shea & Yanov 2012:4) utan studien fokuserar på att beskriva det militära tänkandet bland Arméns högre chefer. Den kvalitativa forskningen utgår från studieobjektens perspektiv vilket är karaktäristiskt för metoden (Alvesson, Sköldberg & Lybeck 2017:17).
4.2 Metod för datainsamling
Med utgångspunkt i teorins tre element skapades en intervjuguide. Intervjuerna har varit strukturerade ur meningen att det varit samma frågor om ämnet men med öppna frågor (Trost 2010:41f.). Dock har följdfrågorna varierat för att kunna fånga respondentens resonemang och diskussion. Syftet med kombinationen struktur och öppna frågor var att kunna fördjupa diskussionerna och belysa komplexiteten mellan militärstrategi och den högre taktiken. Det har varit ett selektivt urval av respondenter till intervjuerna. Ett selektivt urval bedöms av forskaren vara personerna med specifika kunskaper inom ämnesområdet (David & Sutton 2016:197).
Urvalet är baserat på respondenternas position i organisationen. De tolv respondenterna utgörs av armétaktisk chef, brigadchefer, manöverbataljonchefer och stridsledare inom svenska Armén. Respondenterna är cheferna i den beslutsfattande kärnan vid genomförandet av operationer med Arméns två brigader.
Överst i hierarkin positionerar sig den armétaktiska chefen med uppgift att leda Arméns två brigader. Sedan har urvalet viktats med cirka hälften av respondenterna från brigadnivån (5)
Sida 24 av 68 och bataljonsnivån (6). Balanseringen mellan nivåerna har syftat till att skapa en bred förståelse för den högre taktiken relaterat forskningsfrågan.
Under urvalet har det även varit viktigt med en spridning mellan vapenslagen inom brigaderna, pansar, infanteri, jägare som representerar den nuvarande organisationens balans.
Alla respondenter tillhör enheter där förbandets huvuduppgift är strid, anledningen till detta urval är att det taktiska tänkandet hos det stridande enheterna ofta blir styrande för de understödjande enheterna (Försvarsmakten 2014:22). Således kommer förståelsen för den högre taktiken inom de stridande enheterna avspeglas i hela organisationen. Respondenterna har tjänstgjort under hela eller delar av tidsperioden 2016-2020 vilket har varit centralt vid urvalet med hänsyn till när MSD 16 implementerades.
Intervjuerna har informerat samtycke och svaren är konfidentiella med en identifierade kodlista på respondenterna för att erhålla valida svar. Intervjuguiden samt respondentlista redovisas för ökad transparens och bedömning av studiens validitet. Samtliga respondenter har deltagit frivilligt efter förfrågan av författaren. Innan intervjun skickades ett informationsbrev med studiens syfte och ämnesområde.
En sammanfattning av det militärstrategiska konceptet bifogades i syfte att förbereda respondenterna inför intervjun. Samtliga intervjuer har spelats in och transkriberats. Det har inte gjorts någon viktning av respondenternas svar i relation till deras position i hierarkin då detta inte bedöms vara relevant för att uppnå syftet med studien.
4.3 Analysmetod
Studiens datamaterial har analyserats genom en kodningsanalys, TA (Brooks et al. 2015). Vanligtvis används data från intervjuer i denna analysmetod som är en form av tematisk analys, men den har en högre grad av hierarki och struktur i analysprocessen. Analysmetoden kan användas över ett brett epistemologiskt och metodologiskt spektrum, metoden är flexibel och kan identifiera samt analysera data och skapa mönster (Brooks et al. 2015:217).
Till skillnad från vissa andra tematiska analyser finns det inte ett antal förutbestämda kodningsnivåer. Här uppmanar TA forskaren att exploatera flera nivåer där intressant data identifierats i relation till forskningsfrågan.
Sida 25 av 68 Vidare insisterar inte TA på en distinktion mellan att bara använda deduktiva eller induktiva teman vid kodningen (Brooks et al. 2015:203). En fördel med TA är att forskaren kan utgå från en existerande teori med förutbestämda teman och samtidigt skapa nya teman (Brooks et al. 2015:212).
Analysmetoden har sex steg. 1) Bekanta dig med materialet 2) Generera initiala koder 3) Organisera teman 4) Definiera initial kodningsmall 5) Använd kodningsmallen 6) Slutför analysen (Brooks et al. 2015:203f.). Analysens sex steg beskrivs genom att först redogöra för de metodmässiga styrningarna följt av det faktiska genomförandet.
1) Bekanta dig med materialet. Vid en mindre studie med ett tiotal intervjuer är det lämpligt att inleda med en genomläsning av materialet (Brooks et al. 2015:203). Samtliga tolv intervjuer har transkriberats följt av upprepad genomläsning av texten i syfte att skapa en förståelse för empirin. Även Försvarsmaktens doktriner och reglementen har lästs upprepade gånger i samma syfte.
2) Generera initiala koder. Här skapas de initiala koderna genom systematisk analys av empirin, här kan även tentativa teman framträda (Brooks et al. 2015:203). Ett antal tentativa teman identifierades under denna process, men det blev främst anteckningar i de transkriberade intervjuunderlagen i syfte att hitta mönster och försöka skapa struktur. En mindmap-metod har använts för att gruppera koderna och skapa en överblick.
3) Organisera teman. Definiera hur olika teman relatera till varandra och gruppera dem. Här ordnas de något smalare teman med de övergripande i en hierarki som skapar en logik (Brooks
et al. 2015:204). De tre fördefinierade huvudkategorierna: auktoritet, kultur och teori har varit
vägledande samt fyra teman i elementet teori- manöverkrigföring, se operationaliseringen i slutet av kapitlet. Övriga teman har identifierats mer induktivt.
4) Definiera initial kodningsmall. Företrädelsevis utvecklas en initial version av kodningsmallen när delar av intervjuunderlaget analyserats innan den slutgiltiga versionen fastställs (Brooks et al. 2015:204). Under detta steg analyserades en handfull intervjuer för att skapa en initial mall. Detta steg var svårt att särskilja med nästkommande varvid de genomfördes mer parallellt en sekventiellt.
5) Använd kodningsmallen. Här appliceras mer data och nödvändiga modifikationer genomförs, nya teman kan framträda och den iterativa processen fortsätter så länge forskaren anser att det
Sida 26 av 68 krävs. Praktiska övervägande som tid och resurser kan vara styrande men ingen data relaterat forskningsfrågan skall lämnas okodad (Brooks et al. 2015:204). Här var studiens delfrågor och forskningsfråga styrande för att kunna identifiera den relevanta empirin.
Reduktionen av irrelevant information samt fördjupning i intressant och relevant empiri genomfördes under detta steg. Under denna fas utkristalliserades hur starkt den bristande implementeringen av MSD 16 påverkade teorins alla tre element. Här väcktes möjligheten till teoriutveckling av Harald Høibacks teori.
6) Slutför analysen. Under det sista steget har all data använts, ur ett perspektiv avslutas inte detta moment utan det finns alltid utrymme för utveckling. Tillslut måste ändå forskaren bestämma när det inte finns mer relevant data (Brooks et al. 2015:204) Balansen mellan den kvantitativa mängden empiri som presenteras i teorins tre element har påverkats av fokuseringen mot forskningsfrågan. Det har krävt mer utrymme i analysen för att besvara delfrågan i element teori. Dualismen och komplexiteten relativt en motståndare har bidragit till detta i kombination med forskningsfrågans karaktär. Balanseringen är ett medvetet val för att uppnå syftet med studien.
Under denna fas identifierades att det militärstrategiska konceptet på en högre abstraktionsnivå skulle presenteras direkt i analysen och inte under teorins tre element. Detta syftar till att den analysen påverkar samtliga tre element därför bedömdes det som logiskt att inleda med den. Den teoriutvecklande ansatsen är sprungen ur steg 5, använd kodningsmallen. Utvecklingen av studiens teori har inte följt de sex stegen, teoriutvecklingen har varit en parallell iterativ process när analys och resultat producerades. Studiens empiri visar på att en strukturerad implementering av doktrinen riktad till samtliga tre element hade kunna effektivisera tillämpningen av doktrinen. Länken mellan militärstrategin och den högre taktiken hade kunnat stärkas med den implementeringsmodell som presenteras efter studiens resultat.
4.4 Metoddiskussion
Metodkritik. Under analysen har det funnits fördefinierade teman hämtade från teorins tre
element samt begreppen inom manöverkrigföringen, tid, rum, ledning och krigföringsförmåga. Fördefinierade teman kan riskera mindre detaljrikedom och djup i analysen (Braun & Clark 2008:84).
Sida 27 av 68 En svårighet artikelförfattarna själva identifierat är att forskare riskerar under TA att tappa fokus på forskningsfrågan och prioritera konstruktionen av kodningsmallen vilket kan influera målet med forskningen (Brooks et al. 2015:218).
Då de personer som intervjuas har valts med hänsyn till position skulle det vid ett senare tillfälle innebära nya respondenter vilket gör det svårt att vid ett senare tillfälle replikera undersökningen och erhålla samma resultat.
Respondenterna har tjänstgjort olika länge på sina positioner inom den perioden som MSD 16 tillämpats vilket kan påverka validiteten negativt. Effekt har försökts minimeras genom ett noggrant urval av respondenter där tjänstgöringstiden varit en urvalsfaktor vilket kunnat möjliggöras då författaren har goda kontakter inom organisationen.
När respondenterna besvarat frågorna har det inte funnits ett detaljerat militärstrategiskt och taktiskt scenario att utgå från. Ett sådant hade kunnat fördjupa delar av analysen men komplexiteten och tidsåtgången har varit gränssättande. Analysen har istället utgått från hur respondenterna förstår den konventionella krigföringen ur ett mer generellt perspektiv. Fördelen är att det inte låst tankemönstret till en specifik situation.
Även om empirin från intervjuerna visar att huvuddelen av respondenterna verkar förstå krigföring ganska samstämmigt ger exempelvis en respondent (R1) uttryck för den kontaktlösa
krigföringen vilket visar på en annan förståelse vilket i sin tur kan påverka resultatet.
Även intervjuguidens struktur och forskarens vilja att få med allt kan påverka analysen negativt då det skapas för mycket material att analysera (Trost 2010:71). Här har de tolv intervjuerna och den empiri de genererat ändå varit hanterbara inom angiven tidsram och författaren bedömer en mättnad av empiri relaterat forskningsfrågan.
Metodval. Här beskrivs metodval samt hur metodkritiken minimerats. Då respondenterna har
tjugo år eller mer av yrkeserfarenhet finns det redan en djup förförståelse inom det område som undersöks vilket möjliggör fördjupade diskussioner och resonemang. Då krig är en kamp mellan människor och komplex i sin natur lämpar sig en kvalitativ studie för att förstå dualismen på djupet. Den kvalitativa metoden kan hjälpa till att förstå den mänskliga naturen, kulturen i en kontext (Della Porta & Keating 2008:26).
Studiens analysmetod TA har en noggrant beskriven struktur i sex steg vilket har skapat en tydlig och systematisk process. Flexibiliteten har möjliggjort att deduktivt använda de tre
Sida 28 av 68 elementen från Høibacks teori som övergripande teman och samtidigt finna nya teman. Här har några teman skapats genom en mer induktiv ansats, detta redovisas mer ingående under operationaliseringen.
Trots att analysen delvis använt teman från teorin har respondenterna haft stor frihet att resonera och diskutera. De öppna frågorna har syftat till att fördjupa resonemangen under intervjuerna, teorin har inte varit en rigid ram utan en utgångspunkt för att sortera och strukturera.
Enligt metodkritiken riskerar forskaren att fokusera på kodningsmallen, detta har försökt minimeras genom att fenomenet medvetandegjorts och beaktats. Intervjuer har sina begränsningar men för att undersöka hur MSD 16 mottagits och förstås av individer har det bedömts vara den lämpligaste metoden.
4.5 Forskningsetiska överväganden
När forskare använder intervjuer som primärkälla krävs noggranna etiska överväganden (Booth
et al. 2016:82). Rapporteringen efter intervjuer kan skapa konsekvenser för både
intervjupersonerna och den grupp de representerar (Kvale & Brinkmann 2014:100). Respondenterna har högt uppsatta positioner inom Armén och skulle möjligen personligen kunna påverkas negativt beroende på vilken åsikt som framförs. Studien har konfidentiella svar med en identifierande kod (David & Sutton 2016:55) i syfte att respondenterna skall kunna uttrycka sig utan oro för repressalier.
Skulle någon annan forskare överta det transkriberade underlaget åligger samma förutsättningar för den forskaren (Vetenskapsrådet 2017:41). Bedömningen är att respondenterna har vågat uttrycka sina åsikter vilket gagnat studiens validitet. Vetenskapsrådets anvisningar har i övrigt varit vägledande under arbetet (Vetenskapsrådet, 2017).
Det har medvetet inte ställts några frågor avseende den skapa krigsplaneringen. Vid några tillfällen framkom ändå uppgifter som möjligen kan vara sekretessbelagda vid en sammanställning och till skada för Försvarsmakten. Uppgifterna har utelämnas och bedöms inte påverka studiens resultat.
Vad avser det militärstrategiska och taktiska tänkandet kan möjligen en mer defensiv inriktning urskönjas som mönster. Samtidigt finns det motsättningar mellan hur respondenterna vill balansera offensiven mot defensiven. Då den identifierande koden endast är känd av författaren
Sida 29 av 68 förhindras en presumtiv motståndare att kunna dra relevant slutsatser utifrån respondenternas strategiska och taktiska tänkande relaterat deras position i organisationen.
Den kvalitativa forskningsintervjun påverkas av mötet intervjuare-respondent och är aldrig helt neutral (Kvale & Brinkmann 2014:122). Forskaren har tjänstgjort på samma regemente som några av respondenterna vilket kan leda till en negativ intervjueffekt och påverka resultatet. Effekten har försökt minimeras genom att forskaren tydligt försökt inta en neutral och officiell position i syfte att skapa formell situation.
Forskarens egna militära erfarenhet kan också bidra till hur empirin förstås och analyseras. Samtidigt medger en lång yrkeserfarenhet en förförståelse inom ämnet, ett gemensamt språk med respondenterna samt en förmåga till fördjupning av analys och resultat.
4.6 Operationalisering
Teorin skapar en förståelse för komponenterna i MSD 16 och är länken mellan respondenternas taktiska tänkande och forskningsfrågan. Teorin stödjer analysen av det empiriska underlaget inhämtat från intervjuer. De tre elementen, auktoritet, kultur och teori utgör basen i både Høibacks teori och i studiens tillämpning av teorin.
Analysen är indelad i fyra delar, inledningsvis analyseras det militärstrategiska konceptets tre nivåer: förebygga krig, snabbt möta angrepp och försvarsoperationer. Den analysen syftar till att skapa en övergripande förståelse och vara en utgångspunkt till fördjupning i teorins tre element. Därefter analyseras de tre elementen i ordningen: auktoritet, teori och kultur. Slutligen besvaras frågeställningarna i samma ordning följt av forskningsfrågan enligt figur 4.
Sida 30 av 68 Figur 4 Egen modell av operationaliseringen.
Militärstrategiska konceptet
Den inledande analysen reflekterar huvudsakligen hur respondenterna förstår den politiska och militärstrategiska nivån. Här används teman deduktivt från de tre stegen i det militärstrategiska konceptet. Analysen besvarar inte någon delfråga och har ingen direkt teorikoppling utan syftar till en initial helhetsförståelse.
Respondenternas tolkning och förståelse för komponenter och begrepp i det militärstrategiska konceptet blir centralt för den fortsatta analysen inom teorins tre element och för att kunna besvara forskningsfrågan.
Sida 31 av 68 Auktoritet
Auktoritet operationaliserats med följande tre induktivt identifierade huvudteman: hierarki, förstå och vilja. Hierarki beskriver hur MSD 16 positionerar sig inom organisationen. Förstå beskriver hur respondenterna utbildats och förstår MSD 16 i relation till övriga dokument och styrningar. Avslutningsvis analyseras viljan till efterlevnad av doktrinen. Tillsammans besvarar dessa teman den första delfrågan i teorins element auktoritet.
Teori
Operativt utgår svensk krigföring i strid och operationer från manöverkrigföring (Försvarsmakten 2016:58). Genom att använda kända och väldefinierade begrepp inom manöverkrigföringen skapas en tydlig logik från militärstrategin till den högre taktiska nivån. Definierade teman utgår från MSD 2016 och har använts deduktivt, tid, rum, ledning och
krigföringsförmåga (Försvarsmakten 2016:59).. Det gällande taktiska reglementet beskriver motsvarande teman och innebörd (Försvarsmakten 2013:53). Analysen av de fyra begreppen från manöverkrigföringen besvarar den andra delfrågan, teori. Begreppen beskrivs och definieras mer ingående i analysen utifrån MSD 16.
Kultur
Här har tre induktivt identifierande teman tydliggjorts när arméofficerarna adresserar den rådande kulturen i relation till frågeställningen: arméofficeren, Armén och tillsammans. Analysen inleds på den individuella nivån med uppfattningar och värderingar specifika för arméofficeren. Sedan analyseras Arméns sammansättning och organisatoriska kultur. Avslutningsvis analyseras kulturen i ett alliansperspektiv under rubriken, tillsammans. Gränsen mellan det individuella och kollektivet är stundtals svårdefinierad. Kulturellt betingande uppfattningar, värderingar och normer på individnivå återspeglas i övriga två teman och vice versa. De kulturella perspektiven besvarar den tredje delfrågan i teorins element kultur.
Sida 32 av 68
Analys
Kapitlet är indelat i fyra delar: militärstrategiska konceptet, auktoritet, teori och kultur. Varje analys har ett fokus men empirin har beröringspunkter mellan analyserna vilket kontextualiseras i nästkommande kapitel.
5.1 Militärstrategiska konceptet
Doktriner kan bidra med att klargöra koncept och reducera osäkerheter inom allianser och stridskrafter och göra dem interoperabla (Høiback 2016:196). Analysen inleds med att beskriva hur respondenterna uppfattar det militärstrategiska konceptets komponenter och hur de relaterar till varandra. Analysen på en högre abstraktionsnivå bidrar till att bättre förstå den fördjupade analysen i teorins tre element. Modellen nedan visar hur den militärstrategiska idén skall omsättas i praktiken (Försvarsmakten 2016:55).
Figur 5 Militärstrategiska konceptet (Försvarsmakten 2016:55)
Några respondenter menar att det militärstrategiska konceptet i MSD 16 har till skillnad från den tidigare doktrinen MSD 12 en tanke och idé som sträcker sig från det politiska ledarskapet till den taktiska nivån. ”Styrkan är att man är tydlig i hur man skall bedriva sina operationer och vilken inriktning man skall ha. Där finns en tydlig länk från politik till det militära och det är bra” (R11).
Sida 33 av 68 Förebygga krig
Det första steget i det militärstrategiska konceptet är att förebygga krig genom att verka konfliktförebyggande och avskräckande. Här skall det militära försvaret tillsammans med övriga totalförsvaret utgöra en tröskel mot dem som avser angripa Sverige. Tröskeln skall vara trovärdig genom tillgänghet, krigsduglighet och ett samarbete med andra myndigheter och stater (Försvarsmakten 2016:54).
En dimension huvuddelen av respondenterna påpekar är att det saknas tvingande militära förpliktelser. Samtidigt menar några att det utökade samarbetet med främst USA bidrar till en osäkerhet hos en möjlig aggressor vilket kan verka avskräckande.
Flera respondenter menar att förebygga krig har Försvarsmakten alltid gjort och bara genom att finnas och verka skapas en konfliktförebyggande effekt. ”Det är något vi gör varje dag genom vår blotta existens” (R6). Armén verkar konfliktförebyggande genom att visa sin militära förmåga, här framhålls att det är viktigt att genomföra mer omfattande övningar och kommunicera detta.
Att visa nationens militära förmåga sänder signaler till möjliga motståndare men även till våra tilltänkta allierade. Flera respondenter påtalar att konfliktförebyggande och avskräckning är relaterat hur motståndaren uppfattar och tolkar våra åtgärder. ”Det intressanta är vad som är avskräckande, detta kräver en stor förståelse om vår motståndare och vad vi faktiskt gör” (R5). Här menar även några respondenter att vår förmåga till avskräckning är begränsad med hänsyn till de militära resurserna Sverige disponerar.
En annan aspekt som poängteras är att konfliktförebyggande och avskräckande åtgärder inte bara handlar om Försvarsmaktens förmåga utan hela samhällets samlade motståndskraft. Det är alltså den totala förmågan som förebygger konflikter. ”Försvarsmakten kan vara hur avskräckande som helst men finns ingen robusthet bakom så blir det jättesvårt” (R6).
Snabbt möta angrepp
Här definierar den militärstrategiska doktrinen inte vem eller vilka som snabbt skall möta ett angrepp (Försvarsmakten 2016:55). Respondenternas uppfattning är att marinen och flygvapnets enheter kommer engageras i en första konfrontation med hänsyn till snabbare
