Nedan redovisas först varje enskild intervju. I kapitel 4.2 redovisas resultatet med stöd av de begrepp jag diskuterar i kapitel 2.1. Därefter avslutar jag med diskussion utifrån mina forskningsfrågor, där jag tar upp vilka faktorer som påverkar elevers motivation; Vilken betydelse kursmålen har i förhållande till elevens egen motivation att lära, samt vilken betydelse lärarnas förväntningar har för den enskilde elevens motivation, för att försöka finna svar på vad som skiljer och vad som förenar mina informanter.
4:1 Intervjuer
FRANS
Frans är 20 år och kommer ursprungligen från södra Europa. Han har bott i Sverige sedan 2003 tillsammans med sin familj och han är äldst av tre syskon. Båda föräldrarna är arbetslösa. Ingen av dem har akademisk utbildning.
När Frans beskriver sin skolgång i sitt hemland så återkommer han gång på gång till våldet i skolan, och han pratar då inte om våld mellan elever utan våldet som lärare utövar på elever. Om eleverna inte gjorde vad som krävdes bestraffades de fysiskt. Däremot har han en positiv bild av sin gymnastiklärare som han anser var snäll. Frans fick även mycket beröm av gymnastikläraren.
Frans pratar mycket bra svenska och har inga problem med språket, däremot har han haft problem att hantera sina krigsminnen, vilket har resulterat i en okontrollerad ilska, något som skapat problem i den svenska skolan. Frans har gått på Barn- och ungdomspsykiatrin för att lära sig hantera sina problem. Grundskolan var inga större problem. Inte heller första året på gymnasiet där Frans fick en lärare från sitt gamla hemland. Det var en lärare som kom att bli Frans förebild, en snäll, lugn och omtänksam man som verkligen brydde sig och som ställde upp för Frans och talade om vad Frans var bra på.
Andra året i gymnasiet så spårade allt ur då Frans inte längre fick behålla sin lärare. Frans kunde inte längre koncentrera sig och relationen med andra lärare fungerade inte, så Frans placerades på Individuella programmet. Detta var för Frans ett riktigt stort misslyckande och han struntade sedan i allt vad skolan hette. Fritiden och kompisar blev viktigare. Tyvärr, säger Frans, sökte han sig till likasinnade. Skolk blev ett gemensamt intresse. Det enda av betydelse var att inte Frans föräldrar fick reda på hur det låg till. Trots detta tycker Frans att den svenska skolan är bättre än skolan i hans gamla hemland. Han kan inte förklara varför.
Motivation för Frans handlar om mål. Som till exempel i fotboll, något som han brinner för. Där måste man ha ett mål med träningen annars platsar man inte i laget. Relationen till tränaren är för Frans jätteviktig. Frans säger själv att han behöver mycket bekräftelse.
21
Frans säger att han har tappat motivationen till skolan för att han förlorade den enda person i skolan som han hade förtroende för, samt, senare även hans eget val av umgänge. Han sov inte ordentligt, var ute på nätterna, halkade i och med detta efter och gav till slut upp. Ingen trodde längre på hans förmåga i skolan. Frans tror inte att han i dagsläget skulle kunna återfå sin motivation. Kanske längre fram när han är äldre.
För Frans är lärarens roll och lärarens syn på honom det viktigaste. Om en lärare tror på honom då vill man visa det bästa, säger Frans. Valet av program var inte så viktig för Frans. Programmet var hans tredjehandsval men kändes ändå ok tack vare läraren från hans hemland. Det var ändå ingen som frågade vad Frans själv ville bli eller vad han hade för mål med sin skolgång. Någon självkänsla anser han heller inte att han har fått i skolan. Respekt får Frans på gatan bland sina kamrater, för där vågar ingen kritisera honom på grund av hans humör. Han inser att hans humör har förstört mycket för honom.
ELLA
Ella är 20 år och går sista året på Omvårdnadsprogrammet. Hon lever med sin mamma och lillebror. Mamman arbetar inom säkerhetsbranschen och har ingen akademisk utbildning. Ellas skolgång har varit ganska vanlig. Låg- och mellanstadiet gick hon i en småstad med en mindre skola. Hon upplevde inte grundskolan som problematisk, men däremot kan hon inte komma ihåg någon lärare som motiverade henne eller som hon tyckte var extra bra. Hon har alltid haft svårt att koncentrera sig. Hon har gått fyra år på gymnasiet på grund av att hon bytte program efter första året, och hon kommer inte att lämna skolan med godkänt i alla ämnen, utan måste komplettera på komvux. Ella beskriver sig själv som glad, trevlig och omtänksam, hon säger att hon har lite lätt för att bli arg och har svårt att ta kritik. Hon har även stora koncentrationssvårigheter, vilket hon alltid har påpekat i skolan, men ingen har brytt sig. Motivation betyder för Ella att man vill kämpa för något. Hon vet inte riktigt vad, men att man vill uppnå något. Det som har gett Ella motivation att gå till skolan är vännerna. Att hon sista året även kämpar för att få betyg och lära sig något, beror slutligen på en stödlärare som trodde på henne.
Ella har lätt för att tappa motivationen och allt beror på hur läraren lägger upp det och vilken inställning läraren har, säger hon. Alla icke godkänt har fått Ella att tappa sugen helt. Ingen har någonsin frågat Ella vad hon har för mål eller vad hon vill göra efter gymnasiet. Frånvaro och närvaro har varit vad som använts som påtryckningsmedel. Studiebidrag eller inte studiebidrag. När Ella fick en stödlärare sista året blev hon medveten om kursmål och hur man ska göra för att nå dem. Ella tror att om hon hade fått stöd och hjälp med sina mål tidigare så hade hon inte behövt gå ur skolan med icke godkänt i något ämne. Hon säger att hon har upplevt det som om hon inte var så viktig. Ingen har heller försökt att hjälpa Ella att kunna koncentrera sig och att återfå motivationen och förtroendet för skolan.
22
Ellas självkänsla och självförtroende har blivit sämre i skolan eftersom hon har fått bekräftat att hon ingenting är värd säger hon. Rättvisa och lika mycket hjälp, är något som Ella efterfrågar, att lärarna ska se till personen mera och att lärarna ska lära sig att ge beröm. Vad hon menar då, är att man kan vara en bra person ändå fast man är dålig i matte. Ella tror att hon skulle ha ansträngt sig mera om hon hade haft en närmare relation med sina lärare. Det kändes som om hon precis hade lärt känna dem när det var dags att sluta skolan, säger hon. Kursmålen i sig har inget värde för Ella utan det är betygen som är värdefulla. Någon delaktighet i studieplaneringen har hon inte haft, inte heller fått hjälp med strukturen så att hon hade sett vad hon var tvungen att göra för att lyckas. Medbestämmande fanns på skolan men inte för henne personligen.
Ella säger att de få lärare hon har haft, som har trott på henne, är de ämnen där en viss motivation ändå har infunnit sig. I övrigt har lärarna varit sura och griniga och hon tror att det kan beror på henne själv, för att hon haft svårt med att koncentrera sig. Ella är rädd för att misslyckas med resten av livet. Hennes mål är att få ett jobb och kunna flytta hemifrån. Hon tror att man kanske lär sig mer om man misslyckas, men hon är inte säker. Hon skulle vilja lära sig att slutföra något. Ellas syn på en ”bra” lärare är att han/hon ska vara rättvis, berömma, kritisera på ett bra sätt, samarbeta och vara personlig och glad. Läraren ska även ”pusha” eleverna framåt, säger Ella. Den enda läraren som levde upp till hennes bild av en bra lärare, var stödläraren, sista året på gymnasiet.
GRETA
Greta är 19 år, och går sista året på en friskola. Hon är idrottselev. Greta är mellanbarnet i en syskonskara på tre. Hon bor med sin mamma och pappa i ett villaområde utanför staden. Föräldrarna arbetar inom handel och ingen av dem har akademisk bakgrund. Hennes fritidsaktiviteter styrs av hennes brinnande intresse för fotboll. Hon spelar i ett lag på elitnivå. Greta beskriver sig själv som glad, omtänksam och snäll, med lite kort stubin och hon säger själv att hon har väldigt svårt att ta emot kritik. Motivation för Greta betyder viljan att lyckas. Motivation i skolan är roliga arbeten med variation, positiva och peppande lärare som har tydliga mål och tydliga uppgifter. Frihet är också motiverande. Jobbiga och tråkiga uppgifter gör att Greta tappar motivationen och struntar i uppgiften. Det är viktigt för henne att verkligen förstå det hon gör och ibland tvingas hon prioritera bort uppgifter för att arbetsbelastningen blir för hög. Ämnesövergripande arbeten existerar inte på Gretas skola. Greta tappade totalt intresset för ett ämne på grund av lärarens agerande. Läraren visade upp för hela klassen att Greta hade fått icke godkänt på ett prov, vilket resulterade i att Greta struntade i detta ämne. När de sedan fick en annan lärare förändrades allt och ämnet blev återigen intressant och Greta fick tillbaka sin motivation. Kursmålen i sig är inte något som motiverar Greta, inte heller närvaro för studiebidraget. Däremot är betygen i sig motiverande.
23
Gretas ambition är att alltid göra sitt bästa. Greta har alltid fått sin bekräftelse från idrotten där hon vet att hon är bra säger hon.
Ingen har någonsin frågat Greta vad hennes individuella mål med skolan är och ingen har heller berättat nyttan med att lära sig olika saker. Tyvärr får Gretas klass hela läsårets kursmål när terminen börjar och sedan pratar ingen om kursmål mera så under terminens gång så alla glömmer bort vad de handlar om. Vidare berättar Greta att hon aldrig har känt sig delaktig i planeringen av sina studier, ingen har någonsin frågat vad hon vill bli. Det gör ingenting, enligt Greta, för ingen fattar ändå vad som står där.
Gretas självkänsla hänger ihop med miljön, om ingen tror på henne blir hon blyg och osäker vilket resulterar i att hon blir tyst. Om inte läraren tror på henne då tappar hon sugen och slutar att kämpa. Greta tycker att det är viktigt att bli sedd i skolan men lärarna har oftast inte tid för individuellt prat. Hon tror inte att de bryr sig heller, något som Greta tycker är synd för hon anser att läraren är det viktigaste i skolan, för att kunna hjälpa eleverna och för att göra skolan rolig. Greta tror att hon har haft mycket nytta av sitt idrottsintresse i skolan, bl.a. med förmågan att vända ett misslyckande till något positivt. Att hon har lärt sig av sina misstag och att hon alltid försöker igen. Hon skulle önska att skolans lärare skulle vara mer som fotbollstränarna, göra så att man vågar mera. I skolan känner man sig bara dum om man gör fel säger Greta. En bra lärare är, enligt Greta snäll och hjälpsam och med snäll menar Greta, rättvis och tydlig. Greta tror att en mer personlig relation med lärarna skulle kunna stärka självförtroendet och motivationen i skolan. Läraren ska se varje elev som en individ.
4:2 Resultatsammanfattning
Alla mina informanter berättade om sin brist på motivation. Greta har trots brist på motivation genomfört sin utbildning med bra betyg vilket är ett resultat av den egna viljan men kanske på bekostnad ett lärande som inte sitter kvar så länge, enligt henne själv, och hennes förtroende för skolan är därför inte stort. Frans och Ella avslutade sina utbildningar med fler icke godkänt än godkänt. För Ella innebar detta en fortsättning på Komvux. Frans anser sig klar med skolan efter studenten. Ella är den enda av dessa tre som har blivit lovad arbete efter skolan. Nedan sammanfattas resultaten av mina intervjuer utifrån bakgrund, förväntningar, relation mellan lärare och elev, kursmål och betyg:
Bakgrund
Med bakgrund menar jag den sociala bakgrunden som kan påverka motivationen. Frans är invandrare och har svenska som andraspråk vilket kan påverka hans motivation eftersom graden av svårighet ökar i och med detta. Att Frans inte heller har någon hjälp hemifrån kan också vara negativt för motivationen. Ingen av föräldrarna har akademisk utbildning, men de vill ändå att Frans ska ta studenten.
24
Ella lever i en skilsmässofamilj och har inte heller haft någon hjälp hemifrån då mamman arbetar mycket för att klara försörjningen och pappan bor för långt bort för att kunna hjälpa till. Ingen av hennes föräldrar har någon akademisk bakgrund, stöttning och uppmuntran till studier har inte funnits, enligt Ella.
Greta däremot har full uppbackning från sina föräldrar och hon får mycket hjälp och stöttning. Greta lever i en kärnfamilj med mamma och pappa och syskon. Ingen av föräldrarna har akademisk utbildning, men har alltid varit positiva till att Greta utbildar sig.
Förväntningar
Alla informanterna betonar betydelsen av lärarens positiva förväntningar. De belyser vikten av att bli sedda. Självkänslan uteblir enligt alla tre om man inte känner ett positivt gensvar från läraren, vilket resulterar i att motivationen också blir borta. Två av informanterna har mött positiva förväntningar i skolan, Ella alldeles för sent, och Frans under en begränsad tid. Greta däremot har aldrig mött en lärare med positiva förväntningar, ändå är det Greta som tar sig igenom skolan med bäst resultat av mina informanter. Mina intervjuer indikerar att vi kommer tillbaka till vad vi har med oss ifrån början, hur stabil vår bassocialisation än är. Ett fåtal klarar att genomföra sina studier på egen hand, utan hjälp och support från lärare, men majoriteten klarar det inte, och istället byter de program eller försvinner helt. Om skolan ska lyckas vända fler elever till att genomföra sin utbildning bör man som lärare förmedla ett positivt budskap, så att alla blir sedda där de är och positivt bemötta.
Relation
Relationen till lärarna är enligt Frans, Greta och Ella det viktigaste för att skapa motivation och finna glädje över att lära sig något nytt. Ingen av informanterna upplever att det finns glädje i lära sig något i skolan för dem.
Frans lärare från hans hemland kom att bli en mycket betydande person för Frans, så viktig att Frans hela skolgång raserades, när denna lärare togs ifrån honom. Ella mötte först sitt trettonde skolår en lärare som såg vad hon behövde för att kunna prestera. För Greta framträdde ingen speciell, men hon beskriver hur hon önskat att hon hade hittat en förebild i skolan så som hon gjort i sina fotbollstränare genom åren. Ingen av informanterna har känt att deras synpunkter har haft någon betydelse i skolan. Förtroendet för lärarna är lågt. Ingen av informanterna upplevt någon relationsskapande aktivitet som varit planerad i skolan.
25
Kursmål
Kursmålen anser samtliga är något det pratas om i början av varje kurs, men de glöms bort lika fort som de visas. Informanterna känner att kursmålen är obegripliga och svåra att hantera. Kursmålen har inte med dem och deras framtid att göra. Informanterna tycker att kursmålen är lärarnas mål. Kursmålen känns även omöjliga att uppnå, i alla fall de högre betygen säger Frans.
Betyg
För Ella har betygen varit nedslående och motivationssänkande. Ella upplever betygen som en bestraffning. Ändå anser hon att betyg kan vara motivationshöjande också, men då bör man ju få godkänt, annars har det inget värde säger hon vidare.
Frans har valt att inte bry sig för han orkade inte, och ingen trodde ändå att han skulle klara godkänt. Däremot upplever Frans att betygen skulle kunna vara motivationshöjande om han hade känt att han hade haft en chans och om han hade haft någon som trott på honom.
Greta däremot har använt betygen som sin motivationshöjare på egen hand. Inre vilja och suget efter bra betyg har varit vad som fått Greta att lyckas, trots att hon inte fått motivation av lärarna. Greta har förstått vilken nyckel betygen är inför framtiden, men hon poängterar att detta är det inte hennes lärare fått henne att förstå, utan det har hennes föräldrar gjort.
4:3 Diskussion
Bakgrundens betydelse
Av informanterna har jag fått en bild av hur viktigt det är med stöttning både hemma och i skolan. Enligt mig så fungerar inte det ena utan det andra. Signifikanta andra, som jag tar upp i kapitel 2.9, spelar en avgörande roll för motivationen. Rollen som lärare/ledare/förebild har mycket större betydelse än vad jag förutsett innan jag påbörjade mina lärarstudier. Jag var inte medveten om hur stor betydelse uppväxtförhållanden hade innan intervjuerna. Jag var heller inte medveten om bristen på hjälp från skolan, som informanterna belyser. Jag förbisåg helt skolans ignorerande av de olika problemen. Jag hade även förbisett omfattningen av förväntningarnas betydelse för lärandet och informanternas motivation. Framförallt att positiva förväntningar är centralt för att kunna tillgodogöra sig kunskap i skolan.
Den sociala bakgrunden har också en stor betydelse för motivationen. Mycket handlar om den sociala prägling vi alla bär med oss från barndomen, och ”motivation är inte en egenskap hos individen, utan en följd av de erfarenheter man gjort och det bemötande man får”41
, enligt Jenner. Har eleven växt upp med en negativ attityd till skolan och böcker, då bär eleven med
41
26
sig detta motstånd in i klassrummet. Det blir då en längre väg att gå för att skapa ett mål och en motivation som gör att eleven ”rör på sig”42 kunskapsmässigt, säger Jenner.
Konsekvensen av detta är att man har ett klassrum med individer som har helt olika erfarenhet och inställning till böcker och kunskap. Detta gör att jag återigen återkommer till behovet av att lära känna eleverna innan man som lärare skall göra en individuell studieplanering. De flesta lärare gör terminens eller läsårets studieplanering innan skolstart, vilket gör att eleverna tappar möjligheten att kunna påverka och delta i sin egen planering. Dessutom tas ingen hänsyn till den sociala präglingen/bakgrunden när man gör på traditionellt sätt. Bristen på delaktighet i sin studieplanering tar samtliga informanter upp i intervjuerna, vilket är oroande eftersom relation och interaktion ska vara vad som kännetecknar skolan. Som framtida lärare kommer jag att försöka arbeta efter denna förutsättning så att vi, på ett tidigt stadium, får en relation och att eleverna själva får vara med och påverka. Självklart ska man anpassa undervisningen till kursmålen, men enligt mig så är det bara fantasin som sätter gränser gällande arbetssätt.
Ytterligare en aspekt som motarbetar motivationen kan vara brist på lugn och ro för att kunna göra sina studier hemma. Studierna kanske inte tas på allvar av föräldrarna. Möjligheten till hjälp är av olika orsaker begränsad. Missbruk kan vara en anledning, eller ett förringande av studier en annan, trångboddhet, olika typer av övergrepp eller kanske ekonomiska problem som göra att extraarbete är ett måste för att överleva. Detta kan resultera i att orken är slut när eleven kommer hem och skolarbetet drar det kortaste strået. Där tror jag att den skola jag har erfarenhet av, där jag gjorde min VFU, är på rätt väg. Detta på grund av att skolan har öppna studiesalar vissa dagar i veckan, då vem som helst kan komma dit, för att studera vad eleverna själva vill, eller det eleven behöver komma ikapp med. Dessa dagar är alltid lärarledda. Jag menar med detta att en öppnare skola är att föredra då behovet av att få hjälp och handledning