Motivation ur ett elevperspektiv

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

Information@kau.se www.kau.se Estetisk- filosofiska fakulteten

Annica Ådefors

Motivation ur ett elevperspektiv

En studie om vilka faktorer som har betydelse för

elevers motivation

Motivation from a student perspective

A study of the factors that are relevant to students' motivation

Examensarbete 15 hp

Lärarprogrammet

Handledare: Anna-Lena Göransson

2

Abstract

This study deals with motivation as an overall concept, from a student perspective. It encompasses factors that could directly affect students and their positive or negative

motivation, concepts such as relationships, communication, expectations and interactions and their importance to my informants.

The study also discusses certain theories to show the different ways of defining motivation, specifically in relation to my informants and their and my conclusions. My ambition is to establish the importance of the concepts mentioned above, as well as perspective changes to the enhancement of the performance standards of a good teacher.

The purpose of this work is to describe, understand and clarify the external and internal factors that affect motivation. In order to achieve this purpose, I chose to use a method of qualitative interviews with three students, with different backgrounds, schools and conditions but with a lack of motivation as a unifying characteristic. The research questions were as follows:

 What factors influence students' motivation?

 What impact do achievement targets have in relation to the pupils’ own motivation to learn?

 How important are teachers' expectations for the individual student's motivation?

Within this study sub-concepts such as importance of expectations, relationships, and significant others are, according to my analysis, of great importance. The result of my work has shown that role models, in schools, are of great importance, and the need for positive expectations from these role models are important. The need for positive and active participation from significant others is far greater than I had previously thought. The study also shows how a curriculum has little meaning if it is not considered from the perspective of both teachers and students.

Keywords: motivation, relationship, dialog, expectation and interaction.

3

Sammanfattning

Denna studie handlar om motivation som övergripande begrepp, ur ett elevperspektiv. Jag diskuterar olika faktorer som kan påverka elevers inställning till skolarbetet, till exempel relation, kommunikation, förväntningar och interaktion. Syftet med detta arbete är att beskriva, förstå och klargöra yttre och inre faktorer som påverkar motivationen.

För att uppnå syftet läste jag litteratur om ämnet motivation och genomförde tre kvalitativa intervjuer med tre gymnasieelever. Dessa elever hade varierande social bakgrund, de har gått på olika skolor och har haft olika förutsättningar för sina studier, men bristen på motivation förenande dem. Jag arbetade utifrån följande forskningsfrågor:

Vilka faktorer påverkar elevers motivation?

Vilken betydelse har kursmålen i förhållande till elevens egen motivation att lära? Vilken betydelse har lärarnas förväntningar för den enskilde elevens motivation?

Resultatet av mitt arbete visar att förebilder i skolan har en stor betydelse och att behovet av positiva förväntningar från dessa förebilder är viktigt för elevernas inställning till skolarbetet. Förväntningarnas betydelse, relation och betydelsen av signifikanta andra framstod som viktiga faktorer att ta hänsyn till i mitt framtida arbete som lärare. Behovet av positiva signifikanta andra är långt större än vad jag tidigare trodde. Studien visar även att kursmålen har liten betydelse om undervisande lärare inte har förmågan att sätta dem i förhållande till varje enskild elev.

4

Innehåll

1 Inledning ... 5 Bakgrund ... 5 1.2 Problemformulering/frågeställning... 6 1.3 Syfte ... 6 2. Litteraturgenomgång ... 7 2.1 Begrepp ... 8 2.2 Professionell hållning ... 8 2.3 Förväntningar ... 10 2.4 Etisk hållning ... 11

2.5 Motivationens påverkande faktorer ... 12

2.6 Attributioner ... 13

2.7 Framgång och misslyckande ... 13

2.8 Signifikanta andra ... 14 3. Metod ... 16 3.1 Genomförande ... 16 3.2 Urval ... 18 3.4 Bortfall ... 18 3.5 Etiska frågor ... 18

3.6 Validitet/trovärdighet och reliabilitet/tillförlitlighet ... 19

4. Resultat ... 20

4:1 Intervjuer ... 20

4:2 Resultatsammanfattning ... 23

4:3 Diskussion ... 25

4.4 I den bästa av världar… ... 33

5. Kritisk granskning av det egna arbetet ... 34

Referenser ... 35

5

1 Inledning

Bakgrund

Som handelslärare möter jag dagligen elever med låg motivationsnivå. För några elever är handelsprogrammet deras förstahandsval, men för majoriteten är detta program ett andra- eller tredjehandsval. Det är inte intresset för handelsämnen, utan de låga intagningspoängen, som har styrt deras val av program, vilket i sin tur leder till att det ställs stora krav på programmets lärare, inte minst när det gäller att kunna skapa motivation. Därför är mitt intresse i ämnet motivation angeläget, då detta är ett problem som jag kommer att möta många gånger. Då handelsprogrammet är ett yrkesprogram så är ambitionen att förankra ämneskunskaperna i det praktiska. Tyvärr hjälper inte heller detta alla gånger till för att skapa motivation. Därtill finns en konstant brist på tid i skolan, som kan hindra det motivationsskapande arbetet.

Den individuella relationen mellan lärare och elev tar tid att bygga upp. Tidsbrist gör i detta sammanhang att grogrunden för motivation uteblir eller försenas. När man som lärare får en ny klass så tillämpar man en form av allmänpedagogik som ska passa alla. Den individuella studieplaneringen kommer efterhand som man lär känna eleverna, men vissa elever har då redan vänt skolan ryggen och motivationen uteblir helt. Man kan säga att möjligheten att skapa motivation går oss förlorad, inte minst när det gäller de elever som är i störst behov av stimulans och mål. Kunde man istället fokusera på relation de första veckorna så finns det i alla fall en möjlighet att kunna sätta in rätt insatser och tillsammans med eleven synliggöra mål som för eleven är relevanta och realistiska och som överensstämmer med elevens egna mål i framtiden. Jag har även uppmärksammat olika lärares syn på handelsprogrammet och vet att där finns lärare som själva ser programmet som ett program med lägre status. Detta bådar naturligtvis inte gott för undervisningsresultaten, eftersom lärarnas förväntningar på eleverna påverkar elevernas syn på sig själva och därmed också på deras prestationer.

Motivation för mig innebär att vilja göra något utifrån vetskapen om varför jag gör det och vad det kan leda till. Motivation innebär med andra ord att ha ett mål med det man gör. Med min bakgrund från försäljningsbranschen delar jag upp mina mål i olika etapper och delmål. Avsikten med detta är att jag steg för steg ska komma att nå det stora målet. Jag har ett mål och min motivation är att lyckas, men jag behöver ”morötter” på vägen och en översikt över de delsträckor jag ska gå, så att jag vet var jag är, och hur långt jag har kvar.

Jag träffar dagligen elever som inte vet vilka mål de har i kursen de läser. De vet heller inte varför de går till skolan varje dag, Många har inte ens en aning om vad utbildningen kan leda till. En av frågorna som dyker upp är om vi människor verkligen kan åstadkomma något utan mål? Ges det utrymme i skolan att samtala om våra mål? Vi kanske pratar förbi varandra när vi pratar motivation och mål? Vad är motivation och mål ur elevperspektiv?

För en tonåring är tre år en väldigt lång tid. Man ändrar uppfattning många gånger. Självbilden förändras både positivt och negativt.

6

Lärare styr mot kursmål i skolan varje dag, vilket kan vara motiverande för de prestationsbenägna. Men hur motiverande är detta för de elever som inte kan identifiera sig med kursmålen? De som inte ser kopplingen mellan kursmål och framtid. Vi lärare skall därför synliggöra framtiden för var och en, men för att kunna göra detta bör vi veta vad eleven själv vill.

För att på ett professionellt sätt kunna motivera mina kommande elever i skolarbetet, stötta dem i deras lärande och bidra till att de bygger en positiv självbild, har jag valt att skriva ett examensarbete om motivation. Jag har fördjupat mig i forskningsbaserad litteratur om motivation och genomfört en mindre intervjuundersökning med tre elever. Dessa elever har en mycket varierande bakgrund och har valt olika program och olika skolor, men det som förenar dem är bristen på motivation i skolan.

1.2 Problemformulering/frågeställning

I mitt examensarbete söker jag svar på följande frågor: Vilka faktorer påverkar elevers motivation?

Vilken betydelse har kursmålen i förhållande till elevens egen motivation att lära? Vilken betydelse har lärarnas förväntningar för den enskilde elevens motivation?

1.3 Syfte

Syftet med mitt examensarbete är således att – med särskilt fokus riktat på förväntningarnas betydelse – undersöka, beskriva och försöka förstå och förklara yttre och inre faktorer som påverkar elevers motivation för skolarbetet.

7

2. Litteraturgenomgång

Jag kommer nedan att försöka ringa in vad motivation är och vilken betydelse motivationen har för den enskilde eleven. Min utgångspunkt kommer att vara Håkan Jenners bok Motivation och motivationsarbete i skola och behandling1. Håkan Jenner är professor i pedagogik vid Växsjö universitet och hans ambition med denna bok är att bygga en bro mellan pedagogiken som vetenskaplig disciplin och praktiskt pedagogiskt arbete, vilket enligt min mening har stor relevans i läraryrket. Jag kommer att belysa målets och förväntningarnas värde för motivationen.

Jenner gör en överblick på olika motivationsteorier2 i ett historiskt perspektiv för att förstå varför och vilka faktorer som verkligen påverkar människors motivation. Han talar om hedonismen som går ut på att människan strävar efter njutning. Instinktsteorierna med bland annat Freud som förespråkare, som handlar om medfödda instinkter och drifter som styr vårt beteende. Drivkraftsteorier där vi styrs av tidigare erfarenheter. Kognitiv teori med målorienterat beteende som styr mot bestämda avsikter, man väger misslyckandet värde och uppnåendets värde mot varandra. Dock har dessa teorier gemensamt att de alla anser sig ha avslöjat sanningen om motivation, enligt Jenner. Tillsammans låter dessa teorier oss förstå att situationen är mer komplex än så.

Jag kommer även att belysa relationens och berömmets betydelse enligt Mikael Lundgren och Kent Lökholm i boken Motivationshöjande samtal i skolan3, för att beskriva en alternativ grund för framtida motivationsarbete. Mikael Lundgren är lärare i psykologi och har även handlett personal inom kriminalvården i motiverande samtal. Kent Lökholm är specialpedagog och även han involverad i projekt om motiverande samtal.

Jag kommer slutligen att nämna Herbert Meads4sätt att se på relation och interaktion samt Vygotskijs betydelse för en positiv motivation i interaktion med andra med stöd av Leif Strandbergs Vygotskij i praktiken5och Roger Säljös Lärande i praktiken6 just för att försöka synliggöra interaktionens betydelse för motivationsarbetet.

Litteraturen jag har använt har jag samlat på mig under utbildningen. Jag har även använt mig av litteratur om pedagogik från kriminalvården för att man där handskas med motivation på flera olika plan, som traditionell skolgång, men också med existentiella frågor om vad människor vill med sina liv. Brist på motivation kan leda till ett utanförskap som i sin tur kan

1

Jenner, Håkan, 2004. Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Kalmar: Liber distribution

2

Jenner Håkan, 2004 . Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Kalmar: Liber distribution. Sid. 38.

3

Lundgren Mikael, Lökholm Kent, 2006. Motivationshöjande samtal i skolan. Lund: Studentlitteratur AB.

4

Mead Herbert, 1934/1967. Mind, self and Society from the Standpoint of a Social Behaviorists .Chicago: The University of Chicago Press.

5

Strandberg Leif, 2008. Vygotskij i praktiken. Finland: Norstedts akademiska förlag. Sid.76

6

8

leda till kriminalitet, vilket gör det angeläget att hitta motivationens kärna då man kanske på ett tidigt stadium kan förändra motivationen och indirekt förhindra ett eventuellt utanförskap.

2.1 Begrepp

Motivation är ett centralt begrepp i allt pedagogiskt arbete på svenska skolor och då inte minst när man talar om elever med svårigheter. Håkan Jenner tar upp begreppet motivation i boken Motivation och motivationsarbete i skolan7. Han skriver att ordet motivation härstammar från det latinska ordet movere som betyder att röra sig8. Jenner frågar sig därför: Vad är det som får människor att röra sig? Att ta till sig kunskap är att utvecklas, något som i sin tur leder Jenner vidare till ytterligare begrepp som förväntningar, relation, relationskapande, professionell hållning och etisk hållning. Dessa begrepp utvecklas i nedanstående avsnitt 2.1.1 till 2.4.

Samverkande faktorer som är begreppsbestämmande är enligt Jenner:

- Inre faktor, något som sätter ingång beteendet eller handlandet. Handlingar förutsätts ha en avsikt/intention9. Det kan även betecknas som drivkraft men ska ställas i relation till något mål10.

- Handlandet är riktat mot något. Det finn en tanke om målsträvan. Det kan vara yttre mål såsom bra betyg, pengar eller status. Det kan också vara inre mål såsom glädje, stolthet eller självförverkligande. Både inre och yttre mål påverkar beteendet på olika sätt.

- Växelverkan mellan personens drivkraft och mål vilket i sin tur hänger ihop med personens självförtroende och om målen uppnås eller inte11. Detta utlöser beteenden som framkallas av denna växelverkan och som blir en förstärkning av motivationen, oavsett om personen når målen eller inte.

Jag kommer att utveckla dessa tankegångar längre fram i texten.

2.2 Professionell hållning

”Motivation är inte en egenskap hos individen, utan en följd av de erfarenheter man gjort och det bemötande man får. Frågan som hela tiden ligger i botten är om man har skäl att hysa hopp om framgång”, skriver Jenner12. Pedagogiken kan då ges en vidare innebörd. Eleverna 7 Jenner, sid. 15. 8 Jenner sid. 37 9 Jenner, sid. 41 10 Jenner, sid. 42 11 Jenner, sid. 42 12 Jenner sid. 15

9

bör ges möjlighet att vara delaktiga i sitt eget liv. Vidare säger Jenner ”att ingen blir delaktig av sig själv. Delaktighet växer fram genom dialog och samspel med andra13. Detta styrks av Vygotskij som menar att lärarnas och elevernas gemensamma interaktioner skapar den grund varpå elevens inre motivation vilar. Om eleven inte haft tillfällen att vara tillsammans med andra elever och lärare i sådana interaktioner där poänger och motiv presenteras, kommer de att sakna det råmaterial som kan leda till motivation.14 Vygotskij understryker att motivation skapas genom samspel med andra.

Begreppet motivation innefattar därför delbegrepp så som relation, dialog, förväntningar och etisk hållning. Men sammanfattningsvis kan man säga, enligt Jenner, att begreppet motivation innebär att ges möjligheten att utvecklas eller att själv ta möjligheten att ”röra på sig” kunskapsmässig.

Enligt Jenner är det viktigt att den som har ansvar för motivationsarbetet har förståelse för vad dålig självkänsla och misslyckande innebär. Det är viktigt att kunna förmedla att kunskap kommer även ur ett misslyckande, säger Jenner. Man talar i detta sammanhang om attributioner i betydelsen orsaksförklaringar. Det kan finnas olika anledningar till varför man lyckas eller misslyckas, enligt Jenner. En händelse kan ha olika attributioner beroende på från vilket perspektiv man väljer att betrakta händelsen. Vissa människor kan ta ett misslyckande som ett steg på vägen och analysera händelsen och därigenom lära av sina misstag för att sedan försöka igen. Vissa kanske klandrar sig själva, medan några skyller på andra. Att vara motiverad i sitt lärande blir avgörande för hur man kommer att förhålla sig till ett misslyckande. ”Motivation och motivationsarbete är en fråga om bemötande”15säger Jenner. Det viktiga är hur man blir sedd. Han exemplifierar detta med en liten text från ett klotterplank där det stod så här:

Vad du än säger om mig Det du tror om mig Sådan du är mot mig Hur du se på mig Vad du gör mot mig Hur du lyssnar på mig SÅDAN BLIR JAG

Denna lilla text sammanfattar onekligen kärnan i Meads sociala interaktionism. Mead menar ”att barn lär sig se sig själva som de uppfattar att andra ser dem.”16

Det betyder, menar jag, att 13 Jenner sid. 18 14 Strandberg, sid. 76 15 Jenner sid. 15 16

Citerat från Göransson, Anna-Lena, 2004. Brandvägg, Ord och handling i en yrkesutbildning. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen. Sid.23.

10

ett respektfullt, positivt bemötande från lärarens sida har stor betydelse för elevers självbild. Just bemötandet tror jag är av störst betydelse för de elever som inte har någon god självkänsla med sig till skolan. Jag tror att jag som lärare är tvungen att vara kritisk till mitt eget agerande i mötet med mina elever. Att förmedla en negativ inställning kan få mycket större konsekvenser i det pedagogiska arbetet än vad man tror. Oroväckande är då att en stressad, överarbetad lärare riskerar förmedla något helt annat än positiva förväntningar till sina elever. I vår relation med elever, befinner vi lärare oss i en styrkeobalans, som i sin tur ger våra förväntningar så mycket större betydelse än vad det skulle få i en jämställd relation. Därför är det nödvändigt att vi förmedlar positiva förväntningar till varje enskild elev. Faktum är att Lpf94 säger att ”skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro” .17 Detta innebär alltså att vi lärare ska förmedla positiva förväntningar just för att stärka elevernas självkänsla och skapa motivation för skolarbetet.

2.3 Förväntningar

Av diskussionen i förra avsnittet går det att dra slutsatsen att en lärares förväntningar på eleverna är av central betydelse när det gäller att skapa eller upprätthålla en elevs motivation. Jenner tar upp den s.k. Pygmalioneffekten18 och dess inverkan på eleverna. Pygmalioneffekten

myntades som begrepp efter två amerikanska forskare, Rosenthal och Jacobson, som 1968 publicerade en studie om lärarnas förväntningar på eleverna och hur detta påverkade elevernas prestationer. Positiva förväntningar gav positiva studieresultat och negativa förväntningar gav negativa resultat. De fick emellertid mycket kritik då deras forskning ansågs som bristfällig, men deras undersökning gav upphov till ytterligare forskning om förväntningar.”Begreppet används för att beskriva hur förväntningar kan fungera som självuppfyllande profetior. Positiva förväntningar leder till goda resultat, negativa förväntningar till dåliga resultat”19skriver Jenner.

En lärares motivationsarbete förutsätter en positiv syn på eleverna, skriver Jenner. För mig så innebär det att man som lärare är lyssnande och öppen. Det krävs då att man som lärare förmår att öppet och kritiskt reflektera över sitt arbete. Det är svårt, eftersom man betraktar andra utifrån egna behov och värderingar, vilket innebär att två lärare kan ha helt olika uppfattning om samma elev. Något som i sin tur kan resultera i helt olika prestationer från elevens sida. Detta är något som lärare behöver vara medvetna.

Andra faktorer som kan påverka lärares bedömningar av eleverna kan vara utseende och uppträdande. Man klassificerar utan att ha för avsikt att klassificera. Om sedan en ”duktig” elev misslyckas i ett arbete så ursäktas detta, men om en ”svag” elev misslyckas dras negativa slutsatser som förstärker den sedan tidigare negativa bilden läraren har. Man förstärker en 17 Lpf94, Skolverket, 2006. 18 Jenner, sid. 20 19 Jenner, sid. 20

11

negativ förväntning, vilket kan leda till en självuppfyllande profetia, enligt Jenner. Grunden för det pedagogiska mötet är den relation som skapas mellan läraren och eleven. ”Den som bär ansvar för att det skapas en fruktbar relation är pedagogen” skriver Jenner20. Detta är inte en jämställd relation och är man inte som lärare medveten om detta kan det få förödande konsekvenser, främst hos elever som redan har en brist på motivation. Även hos högpresterande elever kan denna styrkeobalans vara fatal då motivation är en färskvara som ska vårdas och vattnas, menar Jenner. ”Det handlar om att se den andre som person inte som en sak som ska åtgärdas. Eleven kan ha problem, men det är inte han/hon som är problemet”21.

För att ovanstående ska kunna uppnås bör pedagogen ha tillägnat sig ett förhållningssätt som kan beskrivas som perspektivseende, kontextualisering, konstruktiv åtgärdsplanering, professionell hållning och etisk hållning. Det innebär att skolan och lärarna är blir medvetna om hur skör motivationen är och hur viktigt det är att en relation ligger till grund för att kunna skapa motivation. Enligt Jenner handlar det om att ringa in problemet och att tillsammans hitta en lösning.

Självkännedom och empati är vad som ingår i en professionell lärares hållning, skriver Jenner. Man ska förstå betydelsen av tolerans, ha psykologisk förståelse, ha förståelse för vad dålig självkänsla och misslyckanden innebär, kunna skapa lustmoment såsom att ge arbetsuppgifter en mening, att se eleven där den är. Lärare behöver således kunna se situationer även ur elevernas perspektiv. En annan faktor som är av stor betydelse är förmågan att kunna granska sig själv och att kunna utnyttja kollegors kunskap för att analysera vilka tysta budskap man själv förmedlar. Detta skulle kunna vara ett sätt att kvalitetsgranska sig själv och säkerställa at man som lärare sänder positiva signaler till eleverna, menar jag.

2.4 Etisk hållning

För lärare gäller det att inte utnyttja styrkeobalansen, det assymetriska, på ett oetiskt sätt. Det assymetriska behöver inte vara något negativt i sig, det kan ha goda funktioner, skriver Jenner, till exempel möjligheten till identifikation med läraren. ”Det sätt du ser på mig vill jag också skall vara mitt sätt att se mig själv” skriver Jenner.22 Det är viktigt att bli bemött med respekt i en situation där man befinner sig i underläge, detta i sig kan ge en positivt stark upplevelse som eleven sedan bär med sig, menar Jenner.

Att som lärare förmå att ta vara på denna insikt, och veta hur man kan använda sitt perspektivseende, sin kontextualisering, sin konstruktiva åtgärdsplanering, sin professionella hållning och sitt etiska förhållningsätt, är av stor betydelse för att kunna arbeta med

20 Jenner, sid 23 21 Jenner, sid 23 22 Jenner, sid.29

12

motivationsarbete, enligt Jenner. Det gäller att kritiskt granska sig själv i sin roll som lärare och att ta ansvar för vad man som lärare förmedlar i form av förväntningar.

2.5 Motivationens påverkande faktorer

Dagens forskare har övergett drömmen om en heltäckande teori om motivation och istället valt att avgränsa problemområdena, skriver Jenner. Han menar att motivationsprocessen även påverkas av en rad individfaktorer och sociala faktorer23. Som individfaktorer menas personlighetsdrag, värderingar och tidigare upplevelser och minnesbilder. Sociala faktorer är relationer och roller samt andras värderingar. Allt detta styr i sin tur hur man förhåller sig till de tre grundläggande faktorer som präglar motivationsprocessen

*målet – det som verkar möjligt att uppnå

*uppnåendets värde – om målet är eftersträvansvärt

*misslyckandets sannolikhet – individens egna bedömningar av att lyckas. 24

För låga mål kan vara ett sätt att gardera sig mot misslyckande. Det kan upplevas som bättre att bli anklagad för att vara lat än att anses som obegåvad och ett hopplöst fall. Bristande ansträngning kan vara rädsla för misslyckande. För att komma runt detta bör pedagogen förmedla trygghet så att eleven vågar vilja, skriver Jenner. Enligt Jenner är det pedagogens uppgift att tillsammans med eleven sätta realistiska mål.

Avståndet till målet har också betydelse, man bör arbeta med konkreta och kortsiktiga mål. ”Hellre mäta framstegen än ständigt mäta sträckan till målet”25

, säger Jenner.

Målet ska vara eftersträvansvärt. Nyttan av vad man lär sig kan uppfattas som central. Risken är att läraren enbart refererar till mål i skolans värld, medan eleven vill lära för livet. Skolans mål och elevens mål ska kombineras och det är lärarnas arbete att konkretisera vad som lärs och knyta an till elevens eget liv. Ordet ”varför” blir verktyget man använder för att ta reda på uppnåendets värde. Motivationsarbetet måste börja där den andre är, att man som lärare har förmågan att byta perspektiv, menar Jenner.

Lundgren och Lökholm menar i sin bok Motivationshöjande samtal i skolan att deras utgångspunkt handlar om att förändra ett beteendemönster till ett annat26. De menar även att motivation är en komplex process som kan ta form, omformas och bestå för att vi ska kunna handskas med livets berg och dalgångar. Om detta saknas, uppstår apati, vilket man kan se hos elever som saknar motivation. Det är ofta igångsättandet som möter störst motstånd. De menar även att morötter i form av betyg och beröm ger näring men att effekten uteblir om inte 23 Jenner, sid. 43 24 Jenner, sid. 44 25 Jenner, sid. 46 26 Lundgren, sid.45

13

man möter eleven där de är och att eleven, med hjälp av samtal, får hjälp att komma ur sin apati. Likaledes ska beröm vara kontingent27 vilket innebär att berömmet är specifikt och uppriktigt mellan två eller flera händelser som i sin tur reducerar osäkerheten kring kommande händelser. På detta sätt bygger man då elevens självkänsla vilket är nödvändigt för att skapa motivation enligt Lundgren och Lökholm. Desto mindre generellt ett beröm är desto mer trovärdigt blir det för eleven.

2.6 Attributioner

Ordet attribution kan översättas med orsaksförklaring/tillskrivning28. I beteendesammanhang kan det syfta på människors försök att skapa mening åt det som händer dem själva. Misslyckande eller framgång. Jenner menar att ”den sammantagna effekten av de förväntningar, mål och anspråk som en person har på sin kommande prestation,”29är styrda av hur god självkänsla eleven har.

2.7 Framgång och misslyckande

Pedagogiska forskare började studera frågan framgång och misslyckande på 60 och 70-talet, enligt Jenner, och hittade då ett antal orsaksförklaringar såsom begåvning, fysisk och psykisk förmåga, ansträngningar under prov, intresse, svårighetsgrad, tidigare erfarenhet, känslostämningar, lärarens partiskhet, tur/otur, kulturella faktorer, skriver Jenner.

Förklaringarnas två dimensioner som Jenner beskriver30: läge; orsaken till individens framgång/misslyckande som antas bero på interna eller externa faktorer. Grad av stabilitet; en tidsdimension som bedömer om det är något som alltid kommer att vara på ett visst sätt(stabilt), eller om det är något tillfälligt(instabilt).

Det har föreslagits fyra huvudorsaker till framgång eller misslyckanden enligt Jenner: 1) Förmåga (anses vara en intern och stabil faktor)

2) Ansträngning (intern och stabil)

3) Uppgiftens svårighet (extern och stabil) 4) Tur/otur (extern och instabil).

27 Lundgren, sid. 49 28 Jenner, sid. 50 29 Jenner, sid. 53 30 Jenner, sid. 55

14

I experiment har det framkommit att ansträngning sågs viktigare än begåvning, med andra ord: ”att vilja men inte kunna är mer hedervärt än att kunna men inte vilja”31

.”En individ som hyser stark tilltro till den egna förmågan kommer att bära ett misslyckande med fattning”32. En individ som har liten tilltro till den egna förmågan kommer att ta ett misslyckande som en bekräftelse på hur dålig man egentligen är skriver Jenner. Om man önskar förändra personers framgångsförväntningar eller självbild, är tvungen att man ändra deras tolkningar av varför de lyckas/misslyckas.

Om man sammanfattar vad som totalt sett påverkar motivationen enligt Jenner så kan det vara våra medfödda instinkter eller anlag, vår avsikt och vårt mål, eller vår brist på mål. Det kan även vara nyttan av vad vi gör och attributioner såsom självförtroende eller självbild. Det kan vara externa och interna faktorer såsom otur, ansträngning svårighet eller förmåga och det kan vara positiva eller negativa förväntningar. Oftast så förekommer en växelverkan mellan alla dessa faktorer, inte bara en växelverkan mellan instinkter och anlag, utan en växelverkan mellan samtliga teorier, vilket göra att ämnet blir så svårt att greppa. Framförallt så bör man utgå ifrån individen när man skapar en relation och ta hänsyn till alla de faktorer som kan påverka var och en.

2.8 Signifikanta andra

Signifikanta andra är av avgörande betydelse i skolan och med signifikanta andra avser jag viktiga närstående. Signifikanta andra kan beskrivas som den primära och viktigaste socialisationen som barn möter under uppväxten i form av andra närstående än föräldrarna. Barn kan då nå fram till en generalisering av ”den andre” enligt Anton Geels och Owe Wikström i deras bok Den religiösa människan33 och kan på så vis få en basvärld. Denna basvärld kompletteras sedan i skolan genom sekundär socialisation som kan bestå av till exempel lärare34. Detta kan få till följd att den sekundära socialisationen kan vara mer bräcklig enligt Geels och Wikström, då man inte står lika nära känslomässigt till sin lärare som man gör till sina föräldrar. Signifikanta andra fungerar som förebilder för eleverna. Detta innebär att en elevs agerande påverkas av omgivningen och dess förväntningar och att de signifikanta andra överför värderingar och normer till eleverna.

Jag upplever att de olika teorierna ringar in problemet med utebliven motivation, men att teoretikerna saknar förmågan att kombinera varandras teorier för att ge den enskilde eleven störst möjligheter att tycka att det är roligt att lära. Det blir lite som ett ställningskrig om vem som har det fullkomliga svaret på gåtan motivation. Man har idag inte råd med ett meningslöst prestigekrig i skolan, och kanske har det lagts för lite energi på att ta reda på vad 31 Jenner, sid. 56 32 Jenner, sid. 59 33

Geels Anton, Wikström Owe, 2006. Den religiösa människan. Stockholm: Bokförlaget Natur och kultur. Sid.62

34

15

motivation är ur ett elevperspektiv? Svaret kanske är att samtliga teoretiker har rätt i sina teorier men man kanske är tvungen att ta hänsyn till alla aspekter för att förstå vad som saknas och därigenom stimulera på, ett för eleven, rätt sätt.

För mig framträder därför behovet av signifikanta andra tydligt, men tyvärr så underskattar många lärare sin egen betydelse som förebild för sina elever. För att få information om motivation ur ett elevperspektiv har jag intervjuat tre elever. Tillvägagångssättet kommer jag att redovisa i följande kapitel.

16

3. Metod

För att få svar på mina forskningsfrågor har jag som metod valt att göra kvalitativa djupintervjuer med några gymnasieelever på temat motivation. Anledningen till detta val av metod var ämnets personliga, och i vissa avseenden, känsliga karaktär samt att intervjun krävde en viss relation mellan mig och informanterna för att få en sann bild ur elevperspektiv. Detta har resulterat i att mina frågor till eleverna inte varit exakt likadana i alla intervjuer då jag har velat ha så uttömmande svar som möjligt. Jag är medveten om farorna med detta då jag kan riskera att glida över till en strukturerad intervju, men tack vare individuella följdfrågor har informanten fått associera på egen hand till nästa händelse, vilket har gett mig möjlighet att följa informantens tankebanor, och att störa så lite som möjligt. Valet av intervjupersonerna var baserat på deras olika erfarenhetsbakgrund35 och sociala struktur just för att försöka finna gemensamma faktorer som direkt påverkade motivationen. Jag talade med fem elever där två elever skulle vara testintervjuer. Valet av elever grundar sig på att de går olika program och olika skolor, samt att de har helt olika social bakgrund. Eleverna fann jag i min närhet så en viss relation har funnits innan intervjuerna, jag har dock inte haft dem i skolan.

Jag kontaktade eleverna via telefon en vecka innan intervjun, för att bestämma datum. Avsikten var att de skulle få god tid på sig att fundera över begreppet motivation och vad det betyder för dem. Vi träffades på ett café där man hade möjlighet att sitta avgränsat just för att inte störas av omgivningen. Jag valde att bara genomföra en intervju per dag för att bättre kunna ta med mig deras ord och hinna analysera vad de sa. Intervjuerna var utspridda över en tid på två veckor. Min intervjuguide återfinns i bilaga 1.

Språket jag använde i mina intervjuer var anpassat till eleverna då det pedagogiska fackspråket skulle ha gjort frågorna mer komplicerade än de egentligen var. Jag har därför valt att redovisa intervjuerna med det språk som informanterna använde under intervjuerna just för att ”ordet har en beskrivande betydelse”36

och det var viktigt för mig att förstå precis vad informanterna menade, en viktig betydelse som Jan Trost beskriver i boken Kvalitativa intervjuer.

3.1 Genomförande

Jag inledde mina intervjuer med breda och öppna frågor för att sedan följa informanten i hans/hennes tankebanor. Tonvikten har legat på elevperspektivet och därför var det viktigt att få en rättvis bild av hur varje elev ser på temat motivation och motivationens betydelse för en

35

Johansson Bo, Svedner Per Olov, 2006. Examensarbete i lärarutbildningen. Uppsala: Författarna och kunskapsföretaget.

36

17

gynnsam lärmiljö. Svårast var att ställa öppningsfrågorna och på ett naturligt sätt komma djupare och djupare in på ämnet motivation och de faktorer som påverkar motivationen. Jag valde att inte spela in intervjuerna av två anledningar. Den ena anledningen var elevernas motvilja till att bli inspelade. Den andra var att jag genom att förda anteckningar under intervjun så fick också informanten en naturlig paus efter varje svar och därigenom en naturlig möjlighet att vidareutveckla sina tankebanor37.”Spegling”38 blev ett naturligt sätt att stanna kvar i ämnet eftersom jag antecknade svaren. Spegling innebär att man som intervjuare svarar ”Du menar alltså…” och att man som intervjuare gör en sammanfattning av vad informanten har sagt. Detta beskrivs i Examensarbete i Lärarutbildningen av Bo Johansson och Per Olov Svedner. Jag informerade informanterna om att intervjun var frivillig och kan avbrytas om de kände att de ville det. Jag har informerat om att inga namn kommer att finnas med, varken deras eller någon av de lärare som de nämner. Elevernas identitet skall på detta sätt skyddas från att kunna utläsas i rapporten. Min undersökning uppfyller därmed informationskravet, samtyckeskravet och konfidentialitetskravet39 enligt de ramar som finns för kvalitativa intervjuer och forskningsetiska principer. Informanterna kommer även att få läsa och godkänna min sammanfattning av respektive intervju. I min diskussion återkommer jag till resultatet av mina intervjuer.

Jag valde att göra två stycken testintervjuer för att kunna göra en utvärdering av mina frågor och ta reda på om de kom i naturlig ordning. Det gjorde de inte, så jag fick strukturera om upplägget så att en naturlig ordning infann sig. Informanterna tyckte att det var mycket positivt med en undersökning av just ämnet motivation, då detta har varit ett problem för dem alla. Jag kontaktade samtliga informanter via telefon och bestämde möte på en lugn och avskilt plats, i samtliga fall ett café där man kan sitta privat. Under intervjun valde jag att öppna med en hänvisning till Vetenskapsrådets etiska principer40 samt att informera om varför jag gjorde denna intervju och att den skulle komma att ingå i mitt examensarbete. Informanterna fick även välja ett annat namn för sig själva som jag kommer använda i min redovisning av resultatet.

Analysen av mina intervjuer gjorde jag efter min första sammanställning då jag såg vad som var framträdande. Jag valde då att begränsa mig till förväntningar, relation, professionell hållning, framgång och misslyckande vilket var det som var mest framträdande. Därefter ställde jag detta i förhållande till min litteratur.

37

Johansson Bo, Svedner Per Olov, 2006. Examensarbete i lärarutbildningen. Uppsala: Författarna och kunskapsföretaget.

38

Johansson sid 45

39

Vetenskapsrådet, 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

40

18

3.2 Urval

Som nämndes ovan så valde jag tre elever från gymnasiets tredje år, från traditionella klasser. Alla elever är således över 18 år och jag behöver då inte målsmans godkännande.

Valet av elever grundade sig på deras olika bakgrund. Dessa elever går på tre olika skolor varav en är friskola. Gemensamt för samtliga var deras brist på motivation i skolan. Olikheten har varit vad som styrt mitt val av elever. Ingen av dessa informanter har varit mina elever. Bakgrunden har varit mer intressant än antalet elever.

Jag har kommit i kontakt med mina informanter på torget i Karlstad då jag på helgerna, i flera år, har nattvandrat för att mina barn varit i samma ålder. Min nattvandring har gett mig förmånen att lära känna många ungdomar och därigenom fått ta del av deras problem, både i och utanför skolan. Därför hade mina informanter redan ett förtroende för mig, så när jag ställde frågan om de ville delta så var svaret ja.

3.4 Bortfall

Något bortfall har inte förekommit, vilket kan vara resultatet av att informanterna och jag har haft en relation sedan tidigare. Däremot har jag gjort två stycken testintervjuer som har fallit bort då avsikten var att analysera mina egna frågor. Anledningen till att dessa testintervjuer faller bort är för att vi inte kommer tillräckligt djupt i ämnet motivation. Detta på grund av att dessa ungdomar inte har samma problematik som mina informanter.

3.5 Etiska frågor

Etiska frågor som jag har övervägt är hur jag ska skydda informanternas identitet. Detta anser jag att jag har kunnat göra tack vare att eleverna kommer ifrån olika skolor. Dessutom har inga lärare varit kontaktade i mitt val av informanter utan detta har varit mitt eget övervägande. Problematiken som jag har belyst är på intet sätt unik utan överrensstämmer med många elever i dagens gymnasieskola. Informanterna har även läst och godkänt vad jag har skrivit, för att få en bekräftelse på att jag har tolkat deras utsagor korrekt.

Innan valet av informanter var klart funderade jag på att använda fem stycken intervjuer men insåg att valet av varierad bakgrund, var det viktigaste. De pilotintervjuer jag har gjort har jag kasserat och förstört. Informanterna har fått läsa och godkänna sammanfattningen av sin egen intervju.

19

3.6 Validitet/trovärdighet och reliabilitet/tillförlitlighet

Det går naturligtvis inte att dra generella slutsatser av enbart tre intervjuer, men jag menar att dessa intervjuer har bidragit till svaren på mina forskningsfrågor och det problem jag vill diskutera. Valet av elever grundade sig både på vad som förenade och vad som skilde dem åt. Jag har varit mycket noggrann angående att skapa samma förutsättningar under intervjuerna för alla informanter, och de fick ta del av samma förhandsinformation.

Före intervjuerna fick informanterna en vecka på sig att tänka på ämnet motivation och vad detta har betytt för dem. Öppningsfrågorna och strukturen var densamma vid samtliga intervjuer, men informanterna fick själva styra över ordningen i de känsliga frågorna. Jag har varit lyhörd för de svar jag har fått och sett till att få med samma frågor vid varje intervju, om än i olika ordningsföljd. Sätt i sitt sammanhang, menar jag, att resultatet jag fått är både trovärdigt och tillförlitligt.

20

4. Resultat

Nedan redovisas först varje enskild intervju. I kapitel 4.2 redovisas resultatet med stöd av de begrepp jag diskuterar i kapitel 2.1. Därefter avslutar jag med diskussion utifrån mina forskningsfrågor, där jag tar upp vilka faktorer som påverkar elevers motivation; Vilken betydelse kursmålen har i förhållande till elevens egen motivation att lära, samt vilken betydelse lärarnas förväntningar har för den enskilde elevens motivation, för att försöka finna svar på vad som skiljer och vad som förenar mina informanter.

4:1 Intervjuer

FRANS

Frans är 20 år och kommer ursprungligen från södra Europa. Han har bott i Sverige sedan 2003 tillsammans med sin familj och han är äldst av tre syskon. Båda föräldrarna är arbetslösa. Ingen av dem har akademisk utbildning.

När Frans beskriver sin skolgång i sitt hemland så återkommer han gång på gång till våldet i skolan, och han pratar då inte om våld mellan elever utan våldet som lärare utövar på elever. Om eleverna inte gjorde vad som krävdes bestraffades de fysiskt. Däremot har han en positiv bild av sin gymnastiklärare som han anser var snäll. Frans fick även mycket beröm av gymnastikläraren.

Frans pratar mycket bra svenska och har inga problem med språket, däremot har han haft problem att hantera sina krigsminnen, vilket har resulterat i en okontrollerad ilska, något som skapat problem i den svenska skolan. Frans har gått på Barn- och ungdomspsykiatrin för att lära sig hantera sina problem. Grundskolan var inga större problem. Inte heller första året på gymnasiet där Frans fick en lärare från sitt gamla hemland. Det var en lärare som kom att bli Frans förebild, en snäll, lugn och omtänksam man som verkligen brydde sig och som ställde upp för Frans och talade om vad Frans var bra på.

Andra året i gymnasiet så spårade allt ur då Frans inte längre fick behålla sin lärare. Frans kunde inte längre koncentrera sig och relationen med andra lärare fungerade inte, så Frans placerades på Individuella programmet. Detta var för Frans ett riktigt stort misslyckande och han struntade sedan i allt vad skolan hette. Fritiden och kompisar blev viktigare. Tyvärr, säger Frans, sökte han sig till likasinnade. Skolk blev ett gemensamt intresse. Det enda av betydelse var att inte Frans föräldrar fick reda på hur det låg till. Trots detta tycker Frans att den svenska skolan är bättre än skolan i hans gamla hemland. Han kan inte förklara varför.

Motivation för Frans handlar om mål. Som till exempel i fotboll, något som han brinner för. Där måste man ha ett mål med träningen annars platsar man inte i laget. Relationen till tränaren är för Frans jätteviktig. Frans säger själv att han behöver mycket bekräftelse.

21

Frans säger att han har tappat motivationen till skolan för att han förlorade den enda person i skolan som han hade förtroende för, samt, senare även hans eget val av umgänge. Han sov inte ordentligt, var ute på nätterna, halkade i och med detta efter och gav till slut upp. Ingen trodde längre på hans förmåga i skolan. Frans tror inte att han i dagsläget skulle kunna återfå sin motivation. Kanske längre fram när han är äldre.

För Frans är lärarens roll och lärarens syn på honom det viktigaste. Om en lärare tror på honom då vill man visa det bästa, säger Frans. Valet av program var inte så viktig för Frans. Programmet var hans tredjehandsval men kändes ändå ok tack vare läraren från hans hemland. Det var ändå ingen som frågade vad Frans själv ville bli eller vad han hade för mål med sin skolgång. Någon självkänsla anser han heller inte att han har fått i skolan. Respekt får Frans på gatan bland sina kamrater, för där vågar ingen kritisera honom på grund av hans humör. Han inser att hans humör har förstört mycket för honom.

ELLA

Ella är 20 år och går sista året på Omvårdnadsprogrammet. Hon lever med sin mamma och lillebror. Mamman arbetar inom säkerhetsbranschen och har ingen akademisk utbildning. Ellas skolgång har varit ganska vanlig. Låg- och mellanstadiet gick hon i en småstad med en mindre skola. Hon upplevde inte grundskolan som problematisk, men däremot kan hon inte komma ihåg någon lärare som motiverade henne eller som hon tyckte var extra bra. Hon har alltid haft svårt att koncentrera sig. Hon har gått fyra år på gymnasiet på grund av att hon bytte program efter första året, och hon kommer inte att lämna skolan med godkänt i alla ämnen, utan måste komplettera på komvux. Ella beskriver sig själv som glad, trevlig och omtänksam, hon säger att hon har lite lätt för att bli arg och har svårt att ta kritik. Hon har även stora koncentrationssvårigheter, vilket hon alltid har påpekat i skolan, men ingen har brytt sig. Motivation betyder för Ella att man vill kämpa för något. Hon vet inte riktigt vad, men att man vill uppnå något. Det som har gett Ella motivation att gå till skolan är vännerna. Att hon sista året även kämpar för att få betyg och lära sig något, beror slutligen på en stödlärare som trodde på henne.

Ella har lätt för att tappa motivationen och allt beror på hur läraren lägger upp det och vilken inställning läraren har, säger hon. Alla icke godkänt har fått Ella att tappa sugen helt. Ingen har någonsin frågat Ella vad hon har för mål eller vad hon vill göra efter gymnasiet. Frånvaro och närvaro har varit vad som använts som påtryckningsmedel. Studiebidrag eller inte studiebidrag. När Ella fick en stödlärare sista året blev hon medveten om kursmål och hur man ska göra för att nå dem. Ella tror att om hon hade fått stöd och hjälp med sina mål tidigare så hade hon inte behövt gå ur skolan med icke godkänt i något ämne. Hon säger att hon har upplevt det som om hon inte var så viktig. Ingen har heller försökt att hjälpa Ella att kunna koncentrera sig och att återfå motivationen och förtroendet för skolan.

22

Ellas självkänsla och självförtroende har blivit sämre i skolan eftersom hon har fått bekräftat att hon ingenting är värd säger hon. Rättvisa och lika mycket hjälp, är något som Ella efterfrågar, att lärarna ska se till personen mera och att lärarna ska lära sig att ge beröm. Vad hon menar då, är att man kan vara en bra person ändå fast man är dålig i matte. Ella tror att hon skulle ha ansträngt sig mera om hon hade haft en närmare relation med sina lärare. Det kändes som om hon precis hade lärt känna dem när det var dags att sluta skolan, säger hon. Kursmålen i sig har inget värde för Ella utan det är betygen som är värdefulla. Någon delaktighet i studieplaneringen har hon inte haft, inte heller fått hjälp med strukturen så att hon hade sett vad hon var tvungen att göra för att lyckas. Medbestämmande fanns på skolan men inte för henne personligen.

Ella säger att de få lärare hon har haft, som har trott på henne, är de ämnen där en viss motivation ändå har infunnit sig. I övrigt har lärarna varit sura och griniga och hon tror att det kan beror på henne själv, för att hon haft svårt med att koncentrera sig. Ella är rädd för att misslyckas med resten av livet. Hennes mål är att få ett jobb och kunna flytta hemifrån. Hon tror att man kanske lär sig mer om man misslyckas, men hon är inte säker. Hon skulle vilja lära sig att slutföra något. Ellas syn på en ”bra” lärare är att han/hon ska vara rättvis, berömma, kritisera på ett bra sätt, samarbeta och vara personlig och glad. Läraren ska även ”pusha” eleverna framåt, säger Ella. Den enda läraren som levde upp till hennes bild av en bra lärare, var stödläraren, sista året på gymnasiet.

GRETA

Greta är 19 år, och går sista året på en friskola. Hon är idrottselev. Greta är mellanbarnet i en syskonskara på tre. Hon bor med sin mamma och pappa i ett villaområde utanför staden. Föräldrarna arbetar inom handel och ingen av dem har akademisk bakgrund. Hennes fritidsaktiviteter styrs av hennes brinnande intresse för fotboll. Hon spelar i ett lag på elitnivå. Greta beskriver sig själv som glad, omtänksam och snäll, med lite kort stubin och hon säger själv att hon har väldigt svårt att ta emot kritik. Motivation för Greta betyder viljan att lyckas. Motivation i skolan är roliga arbeten med variation, positiva och peppande lärare som har tydliga mål och tydliga uppgifter. Frihet är också motiverande. Jobbiga och tråkiga uppgifter gör att Greta tappar motivationen och struntar i uppgiften. Det är viktigt för henne att verkligen förstå det hon gör och ibland tvingas hon prioritera bort uppgifter för att arbetsbelastningen blir för hög. Ämnesövergripande arbeten existerar inte på Gretas skola. Greta tappade totalt intresset för ett ämne på grund av lärarens agerande. Läraren visade upp för hela klassen att Greta hade fått icke godkänt på ett prov, vilket resulterade i att Greta struntade i detta ämne. När de sedan fick en annan lärare förändrades allt och ämnet blev återigen intressant och Greta fick tillbaka sin motivation. Kursmålen i sig är inte något som motiverar Greta, inte heller närvaro för studiebidraget. Däremot är betygen i sig motiverande.

23

Gretas ambition är att alltid göra sitt bästa. Greta har alltid fått sin bekräftelse från idrotten där hon vet att hon är bra säger hon.

Ingen har någonsin frågat Greta vad hennes individuella mål med skolan är och ingen har heller berättat nyttan med att lära sig olika saker. Tyvärr får Gretas klass hela läsårets kursmål när terminen börjar och sedan pratar ingen om kursmål mera så under terminens gång så alla glömmer bort vad de handlar om. Vidare berättar Greta att hon aldrig har känt sig delaktig i planeringen av sina studier, ingen har någonsin frågat vad hon vill bli. Det gör ingenting, enligt Greta, för ingen fattar ändå vad som står där.

Gretas självkänsla hänger ihop med miljön, om ingen tror på henne blir hon blyg och osäker vilket resulterar i att hon blir tyst. Om inte läraren tror på henne då tappar hon sugen och slutar att kämpa. Greta tycker att det är viktigt att bli sedd i skolan men lärarna har oftast inte tid för individuellt prat. Hon tror inte att de bryr sig heller, något som Greta tycker är synd för hon anser att läraren är det viktigaste i skolan, för att kunna hjälpa eleverna och för att göra skolan rolig. Greta tror att hon har haft mycket nytta av sitt idrottsintresse i skolan, bl.a. med förmågan att vända ett misslyckande till något positivt. Att hon har lärt sig av sina misstag och att hon alltid försöker igen. Hon skulle önska att skolans lärare skulle vara mer som fotbollstränarna, göra så att man vågar mera. I skolan känner man sig bara dum om man gör fel säger Greta. En bra lärare är, enligt Greta snäll och hjälpsam och med snäll menar Greta, rättvis och tydlig. Greta tror att en mer personlig relation med lärarna skulle kunna stärka självförtroendet och motivationen i skolan. Läraren ska se varje elev som en individ.

4:2 Resultatsammanfattning

Alla mina informanter berättade om sin brist på motivation. Greta har trots brist på motivation genomfört sin utbildning med bra betyg vilket är ett resultat av den egna viljan men kanske på bekostnad ett lärande som inte sitter kvar så länge, enligt henne själv, och hennes förtroende för skolan är därför inte stort. Frans och Ella avslutade sina utbildningar med fler icke godkänt än godkänt. För Ella innebar detta en fortsättning på Komvux. Frans anser sig klar med skolan efter studenten. Ella är den enda av dessa tre som har blivit lovad arbete efter skolan. Nedan sammanfattas resultaten av mina intervjuer utifrån bakgrund, förväntningar, relation mellan lärare och elev, kursmål och betyg:

Bakgrund

Med bakgrund menar jag den sociala bakgrunden som kan påverka motivationen. Frans är invandrare och har svenska som andraspråk vilket kan påverka hans motivation eftersom graden av svårighet ökar i och med detta. Att Frans inte heller har någon hjälp hemifrån kan också vara negativt för motivationen. Ingen av föräldrarna har akademisk utbildning, men de vill ändå att Frans ska ta studenten.

24

Ella lever i en skilsmässofamilj och har inte heller haft någon hjälp hemifrån då mamman arbetar mycket för att klara försörjningen och pappan bor för långt bort för att kunna hjälpa till. Ingen av hennes föräldrar har någon akademisk bakgrund, stöttning och uppmuntran till studier har inte funnits, enligt Ella.

Greta däremot har full uppbackning från sina föräldrar och hon får mycket hjälp och stöttning. Greta lever i en kärnfamilj med mamma och pappa och syskon. Ingen av föräldrarna har akademisk utbildning, men har alltid varit positiva till att Greta utbildar sig.

Förväntningar

Alla informanterna betonar betydelsen av lärarens positiva förväntningar. De belyser vikten av att bli sedda. Självkänslan uteblir enligt alla tre om man inte känner ett positivt gensvar från läraren, vilket resulterar i att motivationen också blir borta. Två av informanterna har mött positiva förväntningar i skolan, Ella alldeles för sent, och Frans under en begränsad tid. Greta däremot har aldrig mött en lärare med positiva förväntningar, ändå är det Greta som tar sig igenom skolan med bäst resultat av mina informanter. Mina intervjuer indikerar att vi kommer tillbaka till vad vi har med oss ifrån början, hur stabil vår bassocialisation än är. Ett fåtal klarar att genomföra sina studier på egen hand, utan hjälp och support från lärare, men majoriteten klarar det inte, och istället byter de program eller försvinner helt. Om skolan ska lyckas vända fler elever till att genomföra sin utbildning bör man som lärare förmedla ett positivt budskap, så att alla blir sedda där de är och positivt bemötta.

Relation

Relationen till lärarna är enligt Frans, Greta och Ella det viktigaste för att skapa motivation och finna glädje över att lära sig något nytt. Ingen av informanterna upplever att det finns glädje i lära sig något i skolan för dem.

Frans lärare från hans hemland kom att bli en mycket betydande person för Frans, så viktig att Frans hela skolgång raserades, när denna lärare togs ifrån honom. Ella mötte först sitt trettonde skolår en lärare som såg vad hon behövde för att kunna prestera. För Greta framträdde ingen speciell, men hon beskriver hur hon önskat att hon hade hittat en förebild i skolan så som hon gjort i sina fotbollstränare genom åren. Ingen av informanterna har känt att deras synpunkter har haft någon betydelse i skolan. Förtroendet för lärarna är lågt. Ingen av informanterna upplevt någon relationsskapande aktivitet som varit planerad i skolan.

25

Kursmål

Kursmålen anser samtliga är något det pratas om i början av varje kurs, men de glöms bort lika fort som de visas. Informanterna känner att kursmålen är obegripliga och svåra att hantera. Kursmålen har inte med dem och deras framtid att göra. Informanterna tycker att kursmålen är lärarnas mål. Kursmålen känns även omöjliga att uppnå, i alla fall de högre betygen säger Frans.

Betyg

För Ella har betygen varit nedslående och motivationssänkande. Ella upplever betygen som en bestraffning. Ändå anser hon att betyg kan vara motivationshöjande också, men då bör man ju få godkänt, annars har det inget värde säger hon vidare.

Frans har valt att inte bry sig för han orkade inte, och ingen trodde ändå att han skulle klara godkänt. Däremot upplever Frans att betygen skulle kunna vara motivationshöjande om han hade känt att han hade haft en chans och om han hade haft någon som trott på honom.

Greta däremot har använt betygen som sin motivationshöjare på egen hand. Inre vilja och suget efter bra betyg har varit vad som fått Greta att lyckas, trots att hon inte fått motivation av lärarna. Greta har förstått vilken nyckel betygen är inför framtiden, men hon poängterar att detta är det inte hennes lärare fått henne att förstå, utan det har hennes föräldrar gjort.

4:3 Diskussion

Bakgrundens betydelse

Av informanterna har jag fått en bild av hur viktigt det är med stöttning både hemma och i skolan. Enligt mig så fungerar inte det ena utan det andra. Signifikanta andra, som jag tar upp i kapitel 2.9, spelar en avgörande roll för motivationen. Rollen som lärare/ledare/förebild har mycket större betydelse än vad jag förutsett innan jag påbörjade mina lärarstudier. Jag var inte medveten om hur stor betydelse uppväxtförhållanden hade innan intervjuerna. Jag var heller inte medveten om bristen på hjälp från skolan, som informanterna belyser. Jag förbisåg helt skolans ignorerande av de olika problemen. Jag hade även förbisett omfattningen av förväntningarnas betydelse för lärandet och informanternas motivation. Framförallt att positiva förväntningar är centralt för att kunna tillgodogöra sig kunskap i skolan.

Den sociala bakgrunden har också en stor betydelse för motivationen. Mycket handlar om den sociala prägling vi alla bär med oss från barndomen, och ”motivation är inte en egenskap hos individen, utan en följd av de erfarenheter man gjort och det bemötande man får”41

, enligt Jenner. Har eleven växt upp med en negativ attityd till skolan och böcker, då bär eleven med

41

26

sig detta motstånd in i klassrummet. Det blir då en längre väg att gå för att skapa ett mål och en motivation som gör att eleven ”rör på sig”42 kunskapsmässigt, säger Jenner.

Konsekvensen av detta är att man har ett klassrum med individer som har helt olika erfarenhet och inställning till böcker och kunskap. Detta gör att jag återigen återkommer till behovet av att lära känna eleverna innan man som lärare skall göra en individuell studieplanering. De flesta lärare gör terminens eller läsårets studieplanering innan skolstart, vilket gör att eleverna tappar möjligheten att kunna påverka och delta i sin egen planering. Dessutom tas ingen hänsyn till den sociala präglingen/bakgrunden när man gör på traditionellt sätt. Bristen på delaktighet i sin studieplanering tar samtliga informanter upp i intervjuerna, vilket är oroande eftersom relation och interaktion ska vara vad som kännetecknar skolan. Som framtida lärare kommer jag att försöka arbeta efter denna förutsättning så att vi, på ett tidigt stadium, får en relation och att eleverna själva får vara med och påverka. Självklart ska man anpassa undervisningen till kursmålen, men enligt mig så är det bara fantasin som sätter gränser gällande arbetssätt.

Ytterligare en aspekt som motarbetar motivationen kan vara brist på lugn och ro för att kunna göra sina studier hemma. Studierna kanske inte tas på allvar av föräldrarna. Möjligheten till hjälp är av olika orsaker begränsad. Missbruk kan vara en anledning, eller ett förringande av studier en annan, trångboddhet, olika typer av övergrepp eller kanske ekonomiska problem som göra att extraarbete är ett måste för att överleva. Detta kan resultera i att orken är slut när eleven kommer hem och skolarbetet drar det kortaste strået. Där tror jag att den skola jag har erfarenhet av, där jag gjorde min VFU, är på rätt väg. Detta på grund av att skolan har öppna studiesalar vissa dagar i veckan, då vem som helst kan komma dit, för att studera vad eleverna själva vill, eller det eleven behöver komma ikapp med. Dessa dagar är alltid lärarledda. Jag menar med detta att en öppnare skola är att föredra då behovet av att få hjälp och handledning utöver lektionstid är uppenbart, efter att ha gjort mina kvalitativa intervjuer.

Dålig självkänsla kan vara en annan orsak till brist på motivation. Frågan jag ställer mig är då varför eleverna har brist på självkänsla? Utifrån mina informanter så har Ella och Frans ingen självkänsla alls när det gäller skolarbete. Inte heller Greta anser sig ha en bra självkänsla men hon lyckas ändå använda den självkänsla hon har fått med sig från idrotten, till att våga lyckas/misslyckas i skolan. Jag kan ändå utläsa att Gretas självkänsla är mycket skör och att den signifikanta andra, som Geels beskriver, är mycket viktig för Greta. Även hon har ett stort behov av bekräftelse.

Man kan då fråga sig varför självkänslan är så dålig bland en del elever? En indikation som jag kan se, utifrån mina intervjuer, är att just positiva lärare med positiva förväntningar är en sällsynt erfarenhet bland mina informanter. Kanske underskattas betydelsen av just signifikanta andra av lärarna själva, som underskattar sin egen betydelse som förebilder. Att lärarna har positiva förväntningar men inte vill förmedla detta till eleverna på ett för tidigt stadium, just för att förväntningarna på ett högt betyg blir för stora. Informanterna låter mig förstå att betygen används som piska, inte som morot, och att deras gemensamma syn på

42

27

betygen som motivation är att lärarna är ”snåla” med betygen just för att de inte ska tro att eleverna är bättre än de är, men gärna sämre, för då kämpar eleverna hårdare. Enligt mig så agerar man på detta sätt då man tror att piska som motivationshöjare är att föredra framför morot.

Attributionerna kan vara många och olika, men enligt Jenner så är rädslan för misslyckande genomgående och ”motivation och motivationsarbete är en fråga om bemötande,”43 vilket gör att motivation, eller inte motivation, blir avgörande för hur man ska ta ett misslyckande. En kombination av dålig självkänsla och rädsla för att misslyckas blir ett förödande recept, där man inte kan se någon lärdom i misslyckande utan bara förnedring. Detta kan resultera i att eleven inte vågar göra något som kan resultera i ett misslyckande.

Förväntningarnas betydelse

Förväntningarnas betydelse är stor. Frans, Ella och Greta har samtliga beskrivit hur viktigt det är att bli positivt bemött och att bli trodd. Lärarens förväntningar är av central betydelse för en framtida motivation. Även jag har i min roll som lärarstudent reagerat på bristen av ett positivt bemötande gentemot elever. Detta gör att jag efter mina intervjuer är stärkt i min övertygelse om att lärarna bör arbeta mer på, att redan från början ge positiv feedback till eleverna och att vi ska våga vara förebilder för våra elever.

Förväntningarnas betydelse för att skapa motivation, och även för att bibehålla den, blir central. Jenner tar upp Pygmalioneffekten44, ett begrepp som myntades i USA 1968 då Robert Rosenthal och Leonore Jacobson publicerade sin bok Pygmalion in the classroom45 där de beskriver att positiva förväntningar förbättrar elevernas prestationer. Denna bok har genom åren blivit kritiserad för att den inte håller måttet rent vetenskapligt, men däremot har den varit en start för ytterligare undersökningar om förväntningarnas betydelse för eleverna. Vad jag vill komma fram till med detta är att mina informanter är så tydliga i sin beskrivning av vad som saknas i skolan, och att det är just detta som Rosenthal och Jacobson skriver om i sin bok redan 1968. Ändå har inte skolan tagit till sig dessa signaler, trots att skolan är skyldiga att skapa en bra och positiv lärmiljö för eleverna.

I Lpf94 står det ”att var och en som verkar inom skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö”46. För mig innebär det att vi ska möta varje elev med en positiv inställning, för detta är våra styrdokument.

43 Jenner, sid. 15 44 Jenner, sid. 20 45 Jenner, sid 65 46 Lpf 94, 1 kap. 2 och 9 §§.

28

”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Det står ”föreskrivet att utbildningen inom varje skolform ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas”47 enligt Lpf94. Då skapas ett problem om inte lärarna har samma utgångspunkt i sin inställning till eleverna. Det är inte bara den ekonomiska fördelningen som ska vara likvärdig utan även kvalitén på personalen och en gemensam värdegrund.

Rättvisa är ett ord som nämns av alla tre informanter som betydelsefullt. Vad är då rättvisa för mina informanter? Samtliga beskriver rättvisa som att ”alla får lika mycket hjälp och lika mycket uppmärksamhet”. Följdfrågan blir då hur vi gör med de elever som behöver extra stöd på grund av t.ex. diagnos, sociala förhållanden eller andra begränsningar? Enligt mina informanter ska ”de som behöver mera hjälp få det, för det är ju det som är rättvisa”. Slutsatsen jag drar är att det är just det individuella som står i centrum vilket gör att just förväntningarnas betydelse blir lärarens verktyg i arbetet att skapa motivation. Att man som lärare ska utgå utifrån att eleverna blir godkända är för mig givet. När man börjar på gymnasiet förtjänar man att få börja från början, utan en massa avtryck från grundskolan.

Eleverna ska inte ha någon onödig ryggsäck med sig från grundskolan. Även om en elev ligger på nivån icke godkänt så kanske man inte ska förmedla detta utan prata utifrån godkänt så att eleven kan se på sig själv med lärarens ögon, och därigenom höja sig själv, tack vare en annan självbild, och på så sätt återfå motivation och slutligen lyckas.

Vi kan ju faktiskt utnyttja styrkeobalansen i skolan på ett positivt sätt just för att motivera genom att ge positiva förväntningar. Jag är mycket medveten om det oärliga i att inte tala om hur det egentligen förhåller sig, men jag kan inte se hur man ska kunna motivera en elev som kanske i flera år fått höra att han/hon inte är godkänd. Eleven identifierar sig säkerligen med detta och eleven kanske har gett upp. Den etiska hållningen är viktig, precis som Jenner säger,48 och ska inte utnyttjas. Men om man kan, på ett etiskt sätt, använda den för att förändra elevernas negativa självbild, så kan jag tycka att det kan vara ett alternativ för att skapa motivation.

Frans gav upp när ingen trodde på honom. Ella blev inte sedd alls, framför allt uppmärksammades inte hennes koncentrationsproblem. Greta lyckades däremot få bra betyg, tack vare den positiva bassocialisation hon hade med sig hemifrån, tack vare primära signifikanta andra som trodde på henne, trots att det saknades positiva förväntningar i skolan. Greta fick sina positiva förväntningar med sig hemifrån och från fotbollen, vilket gjorde att hennes självkänsla räckte till för att åstadkomma de resultat hon ansåg sig behöva ha, för att få tillräckligt bra betyg enligt henne själv. Förväntningarna blir som självuppfyllande profetior och för att kunna ringa in problemet bör vi lärare ha förmågan att byta perspektiv, kunna ha en konstruktiv åtgärdsplanering och inta professionell hållning som inte förmedlar en negativ elevsyn. Varje elev förtjänar att komma till gymnasiet och där bli sedd just då med nya friska ögon.

47

Lpf94, 1 kap. 2 och 9 §§

48