Resultat

I detta kapitel redogörs resultat av empiriska analysen utifrån studiens syfte och frågeställning. Empiriska analysen visar på de omständigheter som finns i rättsfallen som ger indikation om förekomst, uttryck eller effekt av diskriminering som berör muslimska kvinnor med huvudduk. Jag kommer även besvara studiens två frågeställningar.

8.1.1 Hur upplever muslimska kvinnor med huvudduk att de blir diskriminerade

enligt de valda rättsfallen?

Resultatet av den empiriska analysen visar att det kan finnas policy som innebär förbud mot huvudbonader på arbetsplatser eller inom andra samhällsområden som i praktiken missgynnar muslimska kvinnor med huvudduk. När en organisation tillämpar en sådan policy som inte har ett berättigat syfte för att nå ändamålet kan det ge effekt på diskriminering. Det framkommer inte i den empiriska analysen att en policy förbjuder religiösa symboler på arbetsplatsen eller inom andra samhällsområden. Däremot förekommer händelser som gör det svårt för muslimska kvinnor med huvudduk att komma ut i arbetslivet, detta presenterades i temat klädpolicyn och dess exkluderande effekt som ger en slags indikation på att en arbetstagare måste se ut på ett visst sätt för att inte skada organisationskulturen.96 _{Enligt kvinnornas upplevelse är det}

huvudduken som ses som något främmande vilket kan leda till att de inte får anställning. Liknande upplevelser visades i tidigare forskning där flera muslimska kvinnor med huvudduk vittnade om att de nekats anställning på grund av huvudduken (Sixtenssons 2009, Roald 2003). En opinionssökning som gjorts visar på hur huvudduk ses som något främmande för majoriteten och att huvudduken är negativt laddad och som kan få en exkluderande effekt till skillnad från t.ex. ett kors.97 _{Detta är exempel som belyser ett samhällsproblem där kvinnor med huvudduk}

blir diskriminerade och stigmatiserade på grund av sin religionstillhörighet trots att människor har rätt till religionsfrihet. Av de sammantagna händelserna av den empiriska analysen belyses tyvärr att muslimska kvinnor med huvudduk har svårt att leva upp till vad som fodras av dem på grund av sin religiositet vilket kan upplevas som diskriminerande och stigmatiserande. En möjlig förklaring kan vara som Roald (2003) påpekat att västerländska länder ser religion som

96 _{Se AD 2003 nr 63 och ANM 2013/235} 97 _{Gardell, M. Islamofobi. 2010, s 166-167.}

37

en privat sak och därför ska religiositet inte synas. Enligt detta resonemang blir i praktiken den muslimska kvinnan med huvudduk synlig med sin religiositet vilket även blir svårt för henne att dölja under en anställningsintervju, arbetstid eller inom andra samhällsområden.

8.1.2 På vilket sätt kan de sammantagna händelserna ge indikation om förekomst,

uttryck eller effekt av diskriminering?

Den empiriska analysen har visat på att det finns händelser i rättsfallen som kan ge indikation om förekomst, uttryck och effekt av diskriminering. Arbetsgivarens eller chefens rationalitet visar på hur muslimska kvinnor med huvudduk kan bli diskriminerade och stigmatiserade. De uttryck som kommer upp i rättsfallen och som har analyserats visar på en effekt av diskriminering eller exkludering av muslimska kvinnor med huvudduk.

Det som kommer i uttryck är arbetsgivares rationalitet som nekar vissa grupper i samhället från vissa arbetsuppgifter, exempelvis att utföra arbete bland gästerna på ett hotell. Istället erbjuds denna grupp att få jobba bakom kulisserna för att inte skada organisationskulturen. En sådan rationalitet visar en effekt av att vissa grupper exkluderas och stigmatiseras på grund av deras religiösa klädsel. Det här kan vara en omständighet som ger indikation på att religiösa symboler inte är accepterade att bära bland kunder på ett företag. Ett liknande mönster visas i Woukoo Knocke och Fredrik Hertzberg (2002) studie, där erfarenhet av muslimska kvinnor med huvudduk har lärt dem att vissa jobb är uteslutna på grund av bärandet av huvudduk. Det kan ge effekten att kvinnor med huvudduk kan uppleva förekomst av diskriminering och stigmatisering då de inte kan leva upp till företags normen på grund av huvudduk. De anser sig vara diskriminerade då de exkluderas från olika arenor i samhället.

Den empiriska analysen visar även att individuell vardagsrasism har varit en faktor som pekar på effekten av exkludering, stigmatisering och diskriminering. Det går i likhet med Listerborn (2010) studie som visar på effekten av den individuella vardagsrasismen samt hur negativa föreställningar och fördomar det finns om muslimska kvinnor med huvudduk. Essed (2005) förklarar att problematiken med individuell vardagsrasism blir svår att bevisa samt att den som blir utsatt beskylls på att hen är känslig. Empirin går i likhet med Esseds förklaring då kvinnornas upplevelser av individuell vardagsrasism och trakasserier på arbetsplatsen kunde leda till att man kände sig kränkt och diskriminerad och som konsekvens av det valde man att säga upp sig från arbetsplatsen då det var svårt att bevisa de diskriminerande trakasserierna. De

38

sammantagna händelserna i rättsfallen ger indikation om att det inte finns någon riktig tolerans och förståelse för islam och muslimer. De kommentarer som kommer upp i empiriska analysen är sådana exempel som ger effekt av diskriminering samt att muslimska kvinnan med huvudduk får det svårt att komma ut i arbetslivet. Som social identitet blir dessa kvinnor synbara med sina huvuddukar och som resultat på det får de leva en slags symboliskt förtryck från majoritetens sida.

Som människa vill man kunna känna sig bekväm och trygg på en arbetsplats oavsett religiös, kulturell eller etnisk tillhörighet. Den känslan att inte få vara vem man vill och hur man vill för att man utseendemässigt ser annorlunda med ett tygplagg som hänger runt huvudet är rentav en upplevelse av förtryck och diskriminering från omgivningen.