Vi har besökt klassen vid två observationstillfällen. Vid första besöket var det bara flickorna i klassen som blev undervisade och vid andra tillfället var det enbart pojkarna. Vid dessa tillfällen var det samma lektion om längd som genomfördes. Eftersom
eleverna har blivit undervisade om längd i tidigare skolår blev de genast inlotsade på enheterna. Lektionerna började med repetition av vad som skett på tidigare
matematiklektion. Förra lektionen hade de pratat om gamla längdmått som använts förr i-världen. Bland annat togs måtten tum, aln, fot, tvärhand och famnmått upp. Eleverna fick göra jämförelser eller förklara hur långa dessa mått är. En famn till exempel är ungefär lika långt som en själv. Dessa gamla mått ställde till problem, läraren frågar eleverna om vilka. De svarar att måtten blir olika i varje by och i varje land eftersom det inte fanns något standardmått på den tiden. Läraren involverar hela tiden barnen i sin
undervisning, de får ta aktiv del i själva lektionen. Hon kommer in på fransmännens klokhet i att komma på metern. Hon frågar eleverna om olika saker och de kommer hela tiden vidare i undervisningen. Hon får dem att på ett lustfyllt vis komma vidare precis som det står i Lpo 94. ”Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och
lust att lära, utvecklar sitt eget sätt att lära, utvecklar tillit till sin egen förmåga,”
Läraren frågar eleverna om när standardmetern kom till och de får komma med olika förslag. Hon skriver upp de olika förslagen på tavlan samt berättar tillslut det rätta årtalet 1798. Fransmännen övertalade även omkringliggande länder att övergå till det nya metersystemet. Eleverna får gissa på olika årtal för de olika länderna. Precis som tidigare får eleverna tillslut reda på det rätta året. Efter denna repetition från föregående lektion, delar läraren ut snören som är en meter långa. Hon talar om för eleverna att de ska leta upp någon plats på sin kropp där det är en meter, eleverna får en minut på sig. Efter en minut frågar hon eleverna var på kroppen de hittat en meter. Förslag kommer som ett visst antal varv runt huvud, fingrar eller hals. Någon har en viss sträcka på benet. Det är noga att jämföra något inte känt med något som redan är känt. Läraren tar upp ett ordspråk, ”man skjuter inte myggor med kanoner”. Hon frågar eleverna vad som menas med detta uttryck. Läraren får olika svar ifrån eleverna, som att det behövs inte något så stort till något så litet. Någon svarar att det är lättare att skjuta en mygga med ett luftgevär än en kanon. Läraren skriver upp olika matematikord på tavlan sådana som mycket och stort samt litet och mindre. Alla eleverna verkar väldigt intresserade och glada, de har gott humör och är med på lektionen. Speciellt pojkarna kommer med olika förslag. Till slut kommer de in på mätning och att det inte är så lätt att mäta en mygga med en meter. Eleverna får lämna förslag på mindre mått än en meter som används idag. Förslagen, bland annat centimeter och decimeter, skrivs upp på tavlan. Läraren förklarar sedan att centi betyder hundradel och deci betyder tiondel. Läraren och eleverna kommer överens om att dela snöret i tio delar för att lättare kunna mäta mindre föremål med detta. De får spänna fast metersnöret på bänken med hjälp av tejp för att kunna märka ut detta i tio delar. Många av eleverna har gott samarbete och de hjälps åt med sina snören. Vissa elever tramsar lite, men skärper sig efter ett tag. Flickgruppen är lugnare på sin lektion. De deltar fritt i diskussionen.
Läraren föreslår att de ska märka ut tiondelarna med hjälp av linjalen. Eleverna har olika metoder för detta, vissa använder sig bara av tiondelen och flyttar efter detta. Andra utnyttjar hela linjalen och flyttar inte förrän de har använt alla tiondelar på denna. En pojke föreslår att man ska märka ut första tiondelen och sen vika resten av snört efter
detta. Han får prova och gör detta. Han kommer på att det är svårt att få alla delar lika stora och att det är viktigt i detta fall. När alla märkt ut hela snöret med tiondelar, får de berätta hur många streck de ritat ut. Vissa svarar 10 streck andra svarar 9. Läraren undrar hur eleverna har kunnat få olika antal streck. Det visar sig att vissa elever markerat både i början och i slutet av snöret. Läraren förklarar att matematiker är lata och inte gör något i onödan. Markering i början och slutet behövs inte. De flesta eleverna som förklarat vad de gjort har svårt att förklara vad de menar, men de vet varför de gjort som de gjort.
Nu ska de klippa upp snöret i decimetrar vilket betydde tiondelar. Eleverna får sedan räkna sina bitar. På detta vis får de reda på att en decimeter verkligen är en tiondels meter. Eleverna får förklara hur decimeter förkortas. De får förklarat att detta kan skrivas på olika vis bland annat som 1/10 vilket är lika med 0,1. Detta är ett bra sätt för eleverna att kunna se enhetsbyte samtidigt som de kommer ihåg att deci betyder tiondel. Eleverna får sedan ge exempel på om det finns deci framför någon annan enhet. Förslag som deciliter vilket betyder en tiondels liter kommer. Läraren kommer sedan med förslag som att man kan ta en deci elev eller en deciskoldag. Eleverna får förklara att detta betyder en tiondels elev och en tiondels skoldag. Efter detta är lektionen slut och eleverna lämnar klassrummet med kommentaren att matematik är jättekul. Läraren förklarade senare för oss att om hon haft mindre elever hade hon gått åt lektionen på ett annat vis och börjat utan enheter. En lägre nivå enligt begreppsspiralen, som den första upptäcka nivån.