Det här avsnittet behandlar och analyserar resultaten av enkätundersökningen och kan med fördel läsas med stöd från kodboken (se bilaga 7). Avsnittet följer enkätens utformning (se bilaga 1). Kort presenteras först hur respondenterna besvarat bakgrundsfrågorna. Sedan analyseras frågan om vilken benämning cheferna använder för att referera till de som berörs av deras verksamhet, följt av de påståenden kopplade till demokrati- och ekonomivärden som respondenterna fått ta ställning till, samt slutligen rangordningen av värden. Därefter följer en diskussion om hur resultaten kan tolkas i relation till några metodologiska problem.
Som framgick av forskningsdesignsavsnittet besvarades enkätundersökningen av totalt 61 respondenter. Av dessa var 48 chefer för privata utförare av hemtjänst och resterande 13 chefer för kommunala utförare. Svaren på övriga bakgrundsfrågor som ingick i enkäten ger oss följande information om undersökningens respondenter:
Figur 3. Respondenternas könsfördelning Figur 4. Respondenternas ålder
Figur 5. Hur många år respondenterna arbetat inom hemtjänsten
Figur 6. Andel respondenter som tidigare arbetat i annan regiform
I korthet ser vi i figur 3-6 att en stor majoritet av respondenterna är kvinnor, att de absolut flesta är mellan 35 och 64 år, att en majoritet har arbetat inom hemtjänsten i mer än 10 år samt att knappt 40% tidigare arbetat i en annan regiform än de nu arbetar i.
I samband med bakgrundsfrågorna ställdes även en fråga om vilken benämning
respondenterna använder för att referera till de som berörs av deras verksamhet. Denna fråga anknyter till Lundquists resonemang om hur det offentliga bör betrakta
samhällsmedlemmarna. Figur 7 visar att en stor majoritet av respondenterna i
enkätundersökningen svarade att de använder benämningen ‘kund’. Det finns därtill en liten andel som benämner personer som omfattas av verksamheten ‘brukare’. Utöver det
förekommer även benämningarna ‘vårdtagare’ och ‘gäst’. Svarsalternativen för frågan var (som framgår av bilaga 1) kund, vårdtagare, patient, medborgare, brukare och övrigt (där respondenten själv kunde ange benämning).
Figur 7. Benämningar av de som berörs av verksamheten
När vi delar upp svaren på regiform framträder en något mer nyanserad bild. Som framgår av figur 8 dominerar benämningen ‘kund’ hos cheferna för privata hemtjänstutförare. Ett litet antal respondenter har svarat att de använder någon annan benämning. Även chefer för kommunala utförare använder i hög utsträckning benämningen ‘kund’, men som figuren illustrerar så är benämningen ‘brukare’ nästan lika vanlig i den gruppen.
Figur 8. Benämningar av de som berörs av verksamheten, sorterat efter regiform
Vi kan alltså konstatera att benämningen ‘medborgare’ inte förekommer alls i enkätsvaren. I stället verkar ‘kund’ och ‘brukare’ vara de benämningar som i huvudsak används inom både kommunalt och privat driven hemtjänstverksamhet i Stockholms stad. Detta illustrerar att begreppsapparaten inom verksamheten har tydliga inslag av ekonomismen och
ekonomivärden, såväl i privat som i kommunal regi. Lundquist behandlar inte benämningen ‘kund’, men begreppet kan nog utan kontrovers hävdas ha en ännu tydligare koppling till den privata sektorn, och därmed ekonomivärdena, än vad benämningen ‘brukare’ har. Med det resonemanget kan vi konstatera att cheferna för privata utförare i det här avseendet betonar ekonomivärden i större utsträckning än cheferna för kommunala utförare. Begreppsapparaten har dock i båda regiformer tydliga inslag av new public management och ekonomismen.
Påståendet “Hemtjänsten bör styras mer utifrån kostnadseffektivitet och lönsamhet, och mindre utifrån politikernas vilja.” sätter demokrati- och ekonomivärden i relation till varandra och möjliggör på så sätt en analys av vilka värden som väger tyngst för respondenterna när de tvingas välja. Här står de tydligt ekonomiskt betonade värdena kostnadseffektivitet och
lönsamhet mot demokrativärdet politikernas vilja. Resultatet från enkätundersökningen visar
ett tydligt och statistiskt signifikant samband mellan regiform och ställningstagande till detta påstående. Av modell 1 i tabell 1 framgår att chefer för kommunala utförare tenderar att vara
mer negativa till påståendet jämfört med chefer för privata utförare. Vid kontroll för ålder, kön, yrkesår inom hemtjänst samt om respondenten tidigare arbetat under en annan regiform försvagas sambandet något men är fortsatt statistiskt signifikant (modell 2). Detta är ett tydligt tecken på att cheferna för privata utförare betonar ekonomivärden i större utsträckning än demokrativärden, jämfört med cheferna för kommunala utförare.
Tabell 1. Regression av kostnadseffektivitet och lönsamhet kontra politikernas vilja
(1) (2) Regiform -0,9423** -0,79525* (0,3983) (0,42002) Ålder -0,01905 (0,01462) Kön 0,37713 (0,40974)
Yrkesår inom hemtjänst -0,18709
(0,21027)
Tidigare arbetat i annan regi 0,37300
(0,36603) Konstant 3,2500*** 4,37592*** (0,1839) (0,98643) n 61 61 Justerat R2 0,07115 0,08671 Regressionsstandardfel 1,274 1,263 Standardfel i parenteser. * p < 0,05, ** p < 0,01, *** p < 0,001
Vi bör här ha i beaktning att påståendet dock endast gäller just dessa värden och chefernas prioritering mellan dem. Hade ‘politikernas vilja’ ersatts med till exempel ‘synpunkter från de som får hemtjänst’ (medborgardeltagande) hade resultatet kunnat se annorlunda ut. Detta resultat ger oss dock en indikation på att cheferna för privata utförare av hemtjänst, i högre grad än chefer för kommunala utförare, anser att kostnadseffektivitet och lönsamhet väger tyngre än den politiska demokratin när det kommer till hur hemtjänstverksamheten bör styras. Denna bild överensstämmer med vad vi ser vid en analys av sambandet mellan regiform och indexet för just demokrativärdet politikernas vilja. Där finns ett tydligt positivt och statistiskt signifikant samband, vilket illustreras av tabell 2. Detta innebär alltså att kommunala chefer anser att politikernas vilja bör styra hemtjänsten i större utsträckning, jämfört med vad de privata cheferna uttrycker i enkäten.
Tabell 2. Regression av demokrativärdet politikernas vilja (3) (4) Regiform 1,0465*** 0,87735*** (0,2630) (0,27260) Ålder 0,01334 (0,00949) Kön -0,01401 (0,26593)
Yrkesår inom hemtjänst 0,15050
(0,13647)
Tidigare arbetat i annan regi -0,45813*
(0,23756) Konstant 3,1458*** 2,18045*** (0,1214) (0,64022) n 61 61 Justerat R2 0,1982 0,2382 Regressionsstandardfel 0,8412 0,8199 Standardfel i parenteser. * p < 0,05, ** p < 0,01, *** p < 0,001
Utifrån tabell 1 och 2 skulle vi kunna föreställa oss att sambandet mellan regiform och indexet för ekonomivärdet kostnadseffektivitet skulle vara negativt, det vill säga att privata chefer skulle betona kostnadseffektivitet i större utsträckning än kommunala chefer. Så är dock inte fallet. Tvärtom visar regressionsanalyserna (se tabell 3) att cheferna för kommunala utförare tenderar att värdera kostnadseffektivitet i styrandet av verksamheten i högre grad än sina privata motsvarigheter. Denna skillnad är dessutom statistiskt säkerställd också vid kontroll för ålder, kön, yrkesår inom hemtjänst samt huruvida respondenterna tidigare arbetat i annan regi. Av måttet justerat R2 framgår därtill att modell 4 har en förklaringsgrad på 23,82%, det vill säga att modellen kan förklara 23,82% av variationen i den beroende variabeln, vilken här utgörs av indexet för politikernas vilja.
Tabell 3. Regression av ekonomivärdet kostnadseffektivitet (5) (6) Regiform 0,5021* 0,514148* (0,2584) (0,282249) Ålder -002990 (0.009826) Kön -0,55144 (0,275341)
Yrkesår inom hemtjänst -0,110423
(0,141303)
Tidigare arbetat i annan regi 0,066573
(0,245971) Konstant 3,4722*** 4,021689*** (0,1193) (0,662872) n 61 61 Justerat R2 0,04424 -0,008768 Regressionsstandardfel 0,8263 0,8489 Standardfel i parenteser. * p < 0,05, ** p < 0,01, *** p < 0,001
När värdena tas var för sig pekar alltså resultatet på att kommunala chefer betonar både
kostnadseffektivitet och politikernas vilja mer än de privata cheferna. Ändå framhäver de politikernas vilja framför kostnadseffektivitet och lönsamhet i större utsträckning än de
privata cheferna när de tar ställning till påståendet “Hemtjänsten bör styras mer utifrån kostnadseffektivitet och lönsamhet, och mindre utifrån politikernas vilja.”. Troligen har det faktum att lönsamhet inkluderas i påståendet en betydande inverkan på hur detta påstående uppfattas, vilket därigenom påverkar hur respondenterna ställer sig till det. En intressant notering är därtill att förklaringsgraden i modell 6 är negativ, vilket indikerar att modellen inte kan förklara variationen i indexet för kostnadseffektivitet.
Genom en indexering av samtliga demokrati- respektive ekonomivärden kan vi undersöka sambandet mellan regiform och respektive grupp av värden. Som framgår av tabell 4 är sambandet mellan regiform och det sammanvägda indexet för demokrativärdena positivt och statistiskt signifikant. Detta innebär alltså att cheferna för kommunala utförare av hemtjänst anser att demokrativärdena bör styra deras verksamhet i större utsträckning än vad cheferna för privata utförare av hemtjänst anser.
Tabell 4. Regression av demokrativärden (7) (8) Regiform 0,30258** 0,258476** (0,12148) (0,120807) Ålder 0,006127 (0,004206) Kön 0,120179 (0,117851)
Yrkesår inom hemtjänst 0,152645**
(0,060480)
Tidigare arbetat i annan regi -0,164539
(0,105280) Konstant 3,70703*** 2,846476*** (0,05608) (0,283721) n 61 61 Justerat R2 0,07982 0,1951 Regressionsstandardfel 0,3885 0,3634 Standardfel i parenteser. * p < 0,05, ** p < 0,01, *** p < 0,001
Förklaringsgraden för modell 8 är 19,51%. En så stor andel av variationen i indexet för demokrativärden kan alltså förklaras av modellen. Här bör dock återupprepas den problematik som diskuterades i forskningsdesignsavsnittet om de tre påståenden som
innehåller negationer. Mot bakgrund av risken för tolkningsfel i dessa fall finns anledning att också titta på hur sambandet ser ut om vi exkluderar dessa variabler. Tabell 5 visar dessa samband, modell 9 utan kontrollvariabler och modell 10 med kontrollvariabler. I dessa modeller är förklaringsgraden (justerat R2) betydligt mycket lägre.
Tabell 5. Regression av demokrativärden exklusive variabler med negationer (9) (10) Regiform 0,19835 0,161407 (0,12400) (0,130706) Ålder 0,004346 (0,004550) Kön 0,006478 (0,127507)
Yrkesår inom hemtjänst 0,107785
(0,065435)
Tidigare arbetat i annan regi -0,122153
(0,113906) Konstant 3,74840*** 3,206291*** (0,05724) (0,306967) n 61 61 Justerat R2 0,02532 0,0422 Regressionsstandardfel 0,3966 0,3931 Standardfel i parenteser. * p < 0,05, ** p < 0,01, *** p < 0,001
Som framgår av modellerna i tabell 5 ovan är sambandet fortsatt svagt positivt, om än inte statistiskt signifikant, också när vi utesluter variablerna kopplade till påståendena med negationer. Det är dock försvagat. Beroende på om vi väljer att inkludera påståendena med negationer eller inte i analysen får vi med andra ord olika tydliga resultat. Sambandet är dock positivt i båda fallen, vilket kan sägas ge en svag indikation om att cheferna för kommunala hemtjänstutförare lägger något större vikt vid demokrativärdena i styrningen än vad cheferna för privata utförare gör. När vi gör motsvarande analys för ekonomivärdena återfinns inte samma mönster.
Tabell 6. Regression av ekonomivärden (11) (12) Regiform 0,16300 0,164620 (0,17955) (0,193387) Ålder 0,007772 (0,006732) Kön -0,181563 (0,188654)
Yrkesår inom hemtjänst -0,034925
(0,096816)
Tidigare arbetat i annan regi 0,035890
(0,168531) Konstant 3,16667*** 3,029171*** (0,08289) (0,454176) n Justerat R2 -0,002939 -0,02893 Regressionsstandardfel 0,5743 0,5817 Standardfel i parenteser. * p < 0,05, ** p < 0,01, *** p < 0,001
Av modell 11 i tabell 6 framgår att sambandet mellan regiform och det sammanvägda indexet för ekonomivärden är svagt och ej statistiskt signifikant. I modell 12 kontrolleras för ålder, kön, yrkesår i hemtjänsten samt om respondenten tidigare arbetat under en annan regiform, varpå sambandet i princip är det samma. Inget av resultaten är statistiskt signifikanta och konfidensintervallet för regiformsvariabeln omfattar noll, vilket innebär att vi inte kan utesluta att sambandet är negativt. Jag kan dock konstatera att det faktum att det inte föreligger någon signifikant värdeskillnad åt andra hållet, det vill säga att privata chefer betonar ekonomivärden i sin helhet mer än kommunala chefer, talar emot min förutsägelse utifrån det aktuella teoretiska ramverket.
I enkätens sista frågebatteri kopplat till demokrati- och ekonomivärden ombeds respondenten välja de tre värden som hen anser huvudsakligen bör styra verksamheten samt rangordna dessa. Valet görs utifrån de åtta värdena expertis, kostnadseffektivitet, legalitet, lydnad,
lyhördhet, lönsamhet, oberoende och transparens. Respondenterna fick en kort definition av
respektive värde (se bilaga 1). Tabell 7 redovisar resultatet för chefer för kommunala respektive privata utförare av hemtjänst separat.
Tabell 7. Värden som bör styra verksamheten enligt chefer för utförare av hemtjänst, sorterat efter betydelse och regiform (mest betydelsefulla värden i fetstil)
Värde N Medelvärde SD ∑ Stand. andel ∑ / n
Kommunala chefer (n = 12) Expertis 9 2,44 0,88 22,00 1,83 Legalitet 9 2,10 0,88 18,90 1,58 Lyhördhet 7 1,71 0,49 12,00 1,00 Transparens 4 2,25 0,96 9,00 0,75 Kostnadseffektivitet 4 1,25 0,50 5,00 0,42 Oberoende 2 1,00 0,00 2,00 0,17 Lydnad 1 2,00 - 2,00 0,17 Lönsamhet 0 - - - - Privata chefer (n = 42) Expertis 34 2,47 0,66 84,00 2,00 Legalitet 28 2,36 0,83 66,00 1,57 Lyhördhet 24 2,04 0,69 49,00 1,17 Transparens 22 1,41 0,59 31,00 0,74 Kostnadseffektivitet 7 1,14 0,38 8,00 0,19 Lönsamhet 5 1,20 0,45 6,00 0,14 Oberoende 4 1,00 0,00 4,00 0,10 Lydnad 2 2,00 0,00 4,00 0,10
Som framgår av tabellen är resultatet för kommunala och privata chefer i hög grad samma.
Expertis, legalitet och lyhördhet hör enligt cheferna under båda regiformerna till de viktigaste
värdena bland dessa åtta, vad gäller vad som ska styra verksamheten. Medan legalitet och
lyhördhet är tydligt kopplade till det offentliga etosets demokrativärden så som rättssäkerhet
och delvärdet lagens krav respektive medborgardeltagande och folkets val och vilja, är
expertis kopplat till ekonomivärdena, mer specifikt till funktionell rationalitet. En viktig del i
ekonomivärdet funktionell rationalitet är nämligen den yrkesskicklighet och kompetens som inbegrips i värdet expertis.
Vidare nedåt i rangordningen följer värdena transparens och kostnadseffektivitet på fjärde respektive femte plats hos båda grupperna av chefer. I botten finner vi sedan oberoende,
lönsamhet och lydnad och här skiljer det sig för första gången i den sammanvägda
rangordningen. Trots att antalet respondenter som inkluderat något av de tre minst
betydelsefulla värdena är mycket begränsat, och att vi därigenom ska vara extra försiktiga med att dra slutsatser kopplat till det, är det intressant att uppmärksamma i vilken ordning de minst betydelsefulla värdena hamnar. Inte minst är det värt att notera att lönsamhet, ett tydligt ekonomiskt värde och ett värde som får sägas ligga långt ifrån den föreställning om det
offentliga som denna studie är präglad av, hamnar högst bland de tre lägsta för de privata cheferna. Hos cheferna för kommunala utförare utgör lönsamhet i stället det enda värde som inte lyfts som ett av de tre mest betydelsefulla av någon respondent. I sammanhanget är det dock viktigt att betona att det faktum att lönsamhet inte utmärker sig som ett av de tre viktigaste värdena för någon av de kommunala cheferna inte nödvändigtvis innebär att det anses vara helt oviktigt. Detsamma gäller övriga värden som inte framstår som så viktiga i undersökningen – att ett värde inte är bland de tre viktigaste värdena betyder inte att det inte är viktigt, bara att det inte är lika viktigt som de tre viktigaste. Samtidigt framstår det som sannolikt att just lönsamhet inte är ett angeläget värde att betona för verksamheten i den kommunala regin, eftersom eventuella överskott tillfaller kommunen och inte betalas ut i till exempel bonusar för chefer och anställda.
Medan Van der Wals, de Graafs och Lasthuizens studie (2008) visade tydliga skillnader i rangordningen av värden mellan privat och offentlig sektor återfinns alltså inte samma mönster här. Den nederländska studien är visserligen en jämförelse mellan chefer från just privat och offentlig sektor och inte chefer för privata och kommunala utförare av en specifik offentligt finansierad tjänst, som i det här fallet. Det verkar troligt att skillnader i värden mellan chefer för organisationer som bedriver samma typ av verksamhet, och som dessutom gör det på uppdrag av det offentliga, är mindre än skillnader i värden mellan chefer för organisationer med vitt skilda verksamheter och således helt olika mål, lagar och regler att förhålla sig till.
4.1 Slutdiskussion
Så hur kan vi tolka dessa resultat i relation till de metodologiska begränsningar och problem som finns med studien? Till att börja med kan vi titta på hur svårt respondenterna upplevde att det var att besvara enkäten. Av 61 respondenter var det en som upplevde det ’svårt’ och tolv som upplevde det ’ganska svårt’. I kommentarerna till undersökningen var det några av respondenterna som uttryckte att frågorna var oklara eller otydligt utformade. Detta utgör i allra högsta grad en validitetsbrist och kan därför tänkas försvaga tilltron till resultaten i viss mån. Samtidigt ska betonas att en övervägande majoritet inte ansåg att enkäten var svår att besvara, vilket talar för resultatens relevans.
En relevant diskussion är också den om variablernas tidsordning. Vi kan fråga oss om skillnader (och likheter) i vilka värden som ses som viktiga i styrandet av
hemtjänstverksamheten är mest relaterat till den regiform som cheferna jobbar i, eller till personliga preferenser. Med andra ord, beror deras värderingar på att de arbetar i en viss regiform, eller har de valt att arbeta i en viss regiform för att de har vissa värderingar? Om det senare stämmer skulle sambandet mellan regiform och vilka värden cheferna värdesätter inte vara kausalt, även om korrelation föreligger.
Till sist bör också lyftas den ganska komplicerade relationen mellan värdena och det juridiska ramverket för verksamheten. Det är svårt att avgöra i vilken utsträckning respondenterna betonar värden på grund av dess juridiska ställning snarare än på grund av dess ansedda betydelse i styrningen av hemtjänsten. Givet att det rådande regelverket dessutom genomsyras i en inte obetydlig mån av ekonomivärden, framför demokrativärden, skulle svaren i enkätundersökningen kunna betraktas som ett uttryck för en samhällsförändring snarare än ett uttryck för utförarnas värderingar.
Som nämnt i avsnittet om kontrollvariabler skulle det vara intressant att kontrollera för fler variabler, för att eventuellt identifiera variabler med starkare förklaringskraft. Det är troligtvis så att det finns fler omständigheter än de som undersökts här, som påverkar i vilken grad chefer för utförare av hemtjänst anser att demokrati- respektive ekonomivärden bör styra verksamheten.
5. Slutsats
Beroende på vilken del av enkäten som lyfts fram fås olika svar på frågan om hur
utsträckningen i vilken chefer för privata respektive kommunala utförare av hemtjänst anser att deras verksamhet bör styras av demokrati- respektive ekonomivärden, skiljer sig.
Benämningen av de som berörs av verksamheten tyder på att begreppsapparaten hos chefer för privata hemtjänstutförare genom sin utpräglade användning av benämningen ‘kund’ är präglad i mycket hög utsträckning av den privata sektorn och därigenom ekonomivärdena. Samtidigt visar svaren från chefer för kommunala utförare att man även där kännetecknas av ekonomivärden i sitt språkbruk. Detta kan tänkas påverka i vilken utsträckning man betonar demokrati- respektive ekonomivärden, även om begreppsanvändningen i sig inte innebär att cheferna anser att ekonomivärden ska styra verksamheten i större utsträckning än
demokrativärden.
Vad gäller frågan om kostnadseffektivitet och lönsamhet kontra politikernas vilja skulle vi kunna sträcka oss till att säga att det ger en svag indikation om att ekonomivärden väger tyngre för chefer för privata utförare, men eftersom övriga resultat inte styrker detta blir slutsatsen att resultatet troligen endast kan appliceras på just denna specifika avvägning av värden. Det sammanvägda indexet för demokrativärden ger en stabilare grund att dra slutsatser ifrån. Jag noterar att chefer för kommunala hemtjänstutförare generellt betonar demokrativärden i större utsträckning än sina privata motsvarigheter. Vad gäller
ekonomivärden finns dock inget statistiskt säkerställt eller tydligt resultat att luta sig mot.
Av rangordningen av värden framgår att chefer i båda grupperna har väldigt lika åsikter vad gäller vilka värden de anser att deras verksamhet bör styras av. Sammantaget kan vi
konstatera att studien framför allt visar på skillnader i betoning när det kommer till specifika delvärden, men att det över lag tenderar att vara kommunala chefer som betonar
demokrativärden mest. Undersökningens begränsningar i form av både omfattning och metodologiska problem som diskuterats gör dock att resultatet behöver beaktas med viss försiktighet. Forskningsfältet kräver mer och bredare forskning kring värdeskillnader mellan kommunala och privata utförare av offentligt finansierade tjänster för att kunna uttala sig övertygande. Fortsatta studier kan förfina mätverktygen och undersöka ett större antal analysenheter för att bidra ytterligare till att utröna bilden av värden inom det offentliga.
Referenser
Aristoteles (övers. 1993). Politiken. (översatt av Karin Blomquist) Jonsered: Paul Åströms förlag.
Brereton, Michael & Temple, Michael (1999). The New Public Service Ethos: An Ethical Environment For Governance. Public Administration (London), 77 (3), 455-474.
Chatterjee, Samprit & Simonoff, Jeffrey S. (2012). Handbook of Regression Analysis. Hoboken: John Wiley & Sons, Incorporated.
de Graaf, Gjalt & Van der Wal, Zeger (2008). On value differences experienced by sector switchers. Administration & society, 40 (1), 79-103.
Doig, Alan (1995). Mixed Signals? Public Sector Change and the Proper Conduct of Public Business. Public Administration, 73 (2), 191-212.
Ehn, Peter (2015). The Public Servant, i The Oxford Handbook of Swedish Politics, Jon Pierre (red.). Oxford University Press. s. 332-346.
Ejlertsson, Göran (2019). Enkäten i praktiken - En handbok i enkätmetodik (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann & Wängnerud, Lena (2017). Metodpraktikan (5 uppl.). Stockholm: Wolters Kluwer.
Goss, Robert P. (1996). A Distinct Public Administration Ethics?. Journal of Public
Administration Research and Theory, 6 (4), 573-597.
Johannessen, Asbjørn, Tufte, Per Arne, Christoffersen, Line (2020). Introduktion till
samhällsvetenskaplig metod (2 uppl.). Stockholm: Liber.
Jørgensen, Beck Torben, Bozeman, Barry (2007). Public Values: An Inventory.
Kolthoff, Emile (2007). Ethics and New Public Management: Empirical Research into the
Effects of Businesslike Government on Ethics and Integrity. PhD, Vrije Universiteit
Amsterdam, The Hague.
Kunskapsguiden (2020). Om hemtjänst och hemsjukvård. Tillgänglig:
https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/aldre/hemtjanst-och-hemsjukvard-for-aldre-personer/om-hemtjanst-och-hemsjukvard/ [Hämtad 2021-05-01].
Lundquist, Lennart. (1998). Demokratins väktare: Ämbetsmännen och vårt offentliga etos. Lund: Studentlitteratur.
Maesschalck, Jeroen (2004). The Impact of New Public Management Reforms on Public Servants’ Ethics: Towards a Theory. Public Administration (London), 82 (2), 465-489.
Nationalencyklopedin (u.å). Rättssäkerhet. Tillgänglig: https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/
uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/r%C3%A4ttss%C3%A4kerhet [Hämtad 2021-05-01]
Rutgers, Mark R. (2008). Sorting out Public Values? On the Contingency of Value
Classifications in Public Administration. Administrative Theory and Praxis, 30 (1), 92-113.
SCB (2021). Folkmängd, topp 50. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Tillgänglig: