Bearbetningen av svaren är dels kvantitativ och dels kvalitativ. Den kvantitativa bearbetningen är beskrivande och anger andelen elever som svarat på ett visst sätt. Skillnader mellan pojkar och flickor anges också och i de fall det finns en skillnad mellan de båda skolorna redovisas även det. Den kvalitativa analysen innebär att svaren kategoriseras och samband mellan vissa uppgifter undersöks.
Avsikten och målsättningen var att få in 80 enkätsvar, men av praktiska skäl var det endast 50 elever som svarade. Eftersom antalet pojkar och flickor inte är detsamma, kommer eventuella uträkningarna att ske oberoende av hur många flickor det är i förhållande till pojkar och vice versa (Körner & Wahlgren, 2002).
Resultatet av enkätfrågorna redovisas i tur och ordning, sammanflätat med en analys. Jag valde att slå samman resultatet och analysen av den enkla anledningen att det kan bli enformigt att läsa de deskriptiva data som enkäten genererat.
Är en människas liv värt mer än ett djur?
Tabell 1. Elevernas inställning till huruvida en människas liv är mer värt än ett djurs.
Svarsalternativ Andel svar Fördelning % A Ja 18 36.0 B Nej 32 64.0 Total: 50 100.0 Antal obesvarade: 0
På frågan om en människas liv är värt mer än ett djurs svarar 36 % av alla eleverna ja och många elever motiverar det jakande svaret med ”liv som liv” och ”alla är lika
mycket värda” (Tabell 1). En elev sträcker sig så långt, som att hävda att alla levande
organismer har samma värde. Att djur, precis som människor, har känslor, är enligt en del elever orsaken till att alla är lika mycket värda. Denna jämlikhetsprincip förespråkas av många filosofer och djurrättsaktivister som, i likhet med eleverna, menar att en individs förmåga till olika känslor rättfärdigar allas lika värde.
Av de elever som svarat nej på frågan hänvisar en del till människans intellekt, vilket skulle medföra att vi har en särställning och därigenom ett större värde. Förmågan att kommunicera tas av många elever upp som ett skäl och en elev beskriver det så här: ”Människor kan kominicera bättre, har känslor och utvecklas mer och kan göra mer
nytta i livet.” Nyttoaspekten anges även av en annan elev med motiveringen: ”vi står ju högst upp i näringskjedjan, vi har förändrat samhället på ett sätt som ingen annan levande varelse skulle ha klarat”. Liksom många av de personer, som presenterats i
arbetet, resonerar eleverna också inom samma värderingsmässiga ramar, som argument för sin ståndpunkt.
Även människans förmåga att tänka nämns av ett par elever och en elev anger människans förstånd som en anledning till att skilja djur och människor åt. Motiveringar av detta slag påminner om debatten kring människans högre värde och liknande resonemang förs bland annat av läkemedelsbolagen. Andra åsikter som, enligt vissa elever, motiverar en särskiljning mellan människor och djur är vår förmåga att göra upp eld, att vi kan gå, att vi bor i hus och kan köpa mat. Att människan lär sig av sina misstag anges av två elever som skäl. Även tankar kring människans utveckling och förmåga att uppfinna saker har angetts. Detta är, menar jag, argument, som eleverna för utifrån den kännedom de har av sin verklighet och vardag. Ungdomar i till exempel Afrika skulle antagligen resonera annorlunda och ange andra motiveringar för att särskilja människan från djuren.
En del elever är väldigt tankfulla och tillskriver djuren en del erkännande. En elev skriver: ”egentligen är en människa inte mer värt än ett djur, men på ett sätt är de. Tack
vare människan har vi kommit så långt i utvecklingen, men vi har ju tagit till oss hjälp av djuren till exempel genom forskning”. En annan elev förklarar människans roll i det
hela: ”vi kan komma på nya saker som kan hjälpa världen fast samtidigt förstöra den”.
Ett par elever skriver att om ett djur dör förändras inte tillvaron lika mycket som om en människa skulle dö. Det ger detta exempel prov på: ”Djurs liv är också viktigt, men det
blir inte lika stor saknad av ett djur som lever t.ex fritt eftersom dom lämnar sina mammor så ingen saknar dom kanske. Medans en människa har en hel familj och släkt”. Detta tankesätt kan på ett sätt återknytas till Singers utilitaristiska resonemang,
Om valet skulle stå mellan att döda en människa eller ett djur, måste valet falla på djuret, eftersom en människa död skulle beröra betydligt fler individer.
En hel del elever menar att det i mångt och mycket är beroende på vilket djur det rör sig om. De större däggdjuren tilldelas ett högre värde än till exempel insekter och möss, något jag återkommer till längre ner i texten.
Det är stor skillnad mellan pojkar och flickors svar, där 30 % av flickorna anser att en människas liv är värt mer än ett djurs, medan det av pojkarna är 53 % som är av samma åsikt. Flickorna visar upp en mer accepterande och vänligare attityd till djuren än pojkarna. Detta resultat är snarlikt det som framkom i den undersökning Skolverket gjorde 2003 och var därför inte alltför häpnadsväckande. Under de senaste decennierna har det blivit vanligare, främst bland flickor, att övergå till vegetarisk kost. Detta tyder på att flickornas omsorg för djuren tar sig uttryck genom praktisk handling, såsom förändrade matvanor. När det gäller jämförelsen mellan svenskfödda elever och elever med utländsk bakgrund finns det ingen skillnad på deras syn i denna fråga.
Många förklarar att de tycker att det är en komplicerad fråga att svara på och en elev hade önskat ett svarsalternativ förutom ja och nej.
Vilken av följande beskrivningar stämmer bäst in på dig när det gäller vilket förhållande människor bör ha till djur generellt sett?
Alternativ A: Djur kan användas till viss del i till exempel forskning och till livsmedelsproduktion, men de måste skyddas från onödig smärta.
Alternativ B: All användning av djur hos människan ska liknas vid slaveri och att detta bör totalförbjudas (också att äga till exempel hundar).
Alternativ C: Djur bör användas på de flesta tänkbara sätt, till exempel i forskning, på cirkusar och i köttproduktion, så länge lagen inte bryts.
Alternativ D: Djur får bara dödas om de lider, och inte användas av oss människor. Djuren har rättigheter som måste skyddas, precis som vi människor.
Alternativ E: Djur är totalt underlägsna oss människor och vi kan utnyttja dom precis som vi vill, på alla olika sätt inklusive till exempel tjurfäktning (Orlans, 1993).
Antal elever
Diagram 1. Elevernas syn på förhållandet människa – djur. Se kategorier ovan.
De fem alternativen är hämtade från Barbara Orlans klassificering, vilken på ett snabbt och enkelt sätt underlättar indelningen av elever i åsiktsgrupper (Diagram 1). Alternativ A och D är mest representerade (40 % respektive 38 %), vilka innebär ”välfärd för djur” och ”rättigheter för djur”. Dessa två alternativ är de minst kontroversiella, tillsammans med alternativ C – ”användning av djur”, som 14 % av eleverna anslöt sig till. De tre alternativen ligger i mitten av Orlans indelning och kan anses vara de minst omstridda åsikterna och dit den största massan sällar sig.
Alternativen B och E är de två ytterligheterna, ”frihet för djur” och ”exploatering av djur”, vilka endast tilltalade 4 % vardera av eleverna. Ur resultatet går det inte att utläsa någon skillnad mellan pojkar och flickor. Däremot finns det en skillnad mellan skolorna, där inte någon elev från skolan i förorten elever har angett alternativen B och E. Detta kan bero på att antalet elever som besvarat enkäten från denna skola är mindre och därför finns inte lika många åsikter representerade.
Idag använder forskarna djurförsök för att forska fram nya mediciner. Vad stämmer bäst med hur du ser på användningen av djur för att framställa mediciner (0=HELT FEL, 4=HELT RÄTT)
Tabell 2. Elevernas inställning till användandet av djur för att framställa mediciner
På denna fråga var svaren ganska jämt utspridda (Tabell 2 & diagram 2). Majoriteten (32 %) har dock valt att kryssa i alternativet i mitten. Antalet elever som angett att det är absolut fel att använda djur till forskning är lika många som angett att det är absolut rätt att använda djur. I dessa två svarsalternativ är skillnaden mellan pojkar och flickor relativt tydlig. Det är 22 % av flickorna, som anser att det är helt fel att använda djur till forskning, medan endast 11 % av pojkarna håller med. I alternativet, som anger att det är helt rätt att använda djurförsök (4), är siffrorna omvända och 28 % av pojkarna och 13 % av flickorna kryssade i denna ruta. Av majoriteten, som håller sig till mitten, är andelen pojkar och flickor lika stora.
Resultatet visar att eleverna tycker att det är lättare att vara lite neutral och försöka hitta en medelväg än att göra ett absolut ställningstagande. Det kanske lämnar utrymme för alternativ och undantag, vilket många tycks föredra.
Svarsalternativ Antal svar Fördelning % A 0.00 - 0.99 9 18.0 B 1.00 - 1.99 7 14.0 C 2.00 - 2.99 16 32.0 D 3.00 - 3.99 9 18.0 E 4.00 - 4.99 9 18.0 Total: 50 100.0 Antal obesvarade: 0
Vilka djur bör forskarna kunna använda för att skapa nya mediciner till sjukdomar (flera val är möjliga)?
Råttor och möss Grisar
Hundar Katter Apor
Forskarna ska inte få använda några djur alls Om annat djur, skriv här:
Tabell 3. Elevernas syn på vilka djur forskningen har rätt att använda inom läkemedelsindustrin.
Det var hela 78 % av eleverna som svarade att forskarna ska få använda möss och råttor till forskning (Tabell 3). Det är intressant eftersom 64 % tidigare konstaterat att människor och djur är lika mycket värda. Förklaringen till detta kan tänkas vara att många elever inte kopplar samman de båda frågorna. Det är enkelt att säga att människor och djur är lika mycket värda, men när de sedan ställs inför en fråga som denna, är de inte konsekventa.
En annan förklaring till resultatet kan vara att då elever associerar till djur, är det främst sällskapsdjur, som hundar och katter, och inte råttor och möss de tänker på. Jag förmodar att en hel del elever anser att de senare är skadedjur och många, kanske främst flickorna, har negativa känslor för dessa djur. Hundar och katter fick endast 4 % vardera. Detta, tror jag, har att göra med att många elever har hundar och katter som
Svarsalternativ Antal svar Fördelning % A Råttor och möss 39 78.0 Grisar 4 8.0 C Hundar 2 4.0 D Katter 2 4.0 E Apor 9 18.0
F Forskarna ska inte få använda
några djur alls 11 22.0 G Om annat djur, skriv här: 4 8.0
Om annat djur, skriv här:
människor insekter Får Insekter
husdjur och har därmed fått starka känslor för dessa djur. De ses som familjemedlemmar och står eleverna nära. Detta stämmer väl överens med det resonemang Birgitta Forsman (2000) för, där hon menar att vi tar mest hänsyn till de djur vi tycker om och har känslor för. Detta har även läkemedelsföretagen uppmärksammat och det etiska hänsynstagandet har lett till att djur, som står människan nära, används i allt mindre grad. Resonemanget kan även kopplas till Lisa Gålmarks (1998) funderingar kring ett djurens klassamhälle. Hon menar att samhället har gjort skillnad på djur och att de får olika status beroende på vilken art de tillhör, trots att de har samma förmåga att lida och känna smärta.
22 % svarar att inga djur får användas till forskning. Av flickorna var det 27 % som kryssade i detta alternativ, medan det endast var 12 % av pojkarna. Flickorna är alltså i större utsträckning motståndare till användningen av djur i forskning, vilket även Undersökningen NU03 visade. Detta kan återigen till stor del bero på de grundläggande skillnader som finns mellan pojkar och flickor. Huruvida det är beroende på arv eller miljö är omdiskuterat, men att flickor/kvinnor är mer vårdande och omhändertagande är välkänt. De ömmar för de svaga och är i de flesta fall betydligt mer känslosamma än pojkar/män (Wentzel, 2002).
18 % av eleverna tycker att det är i sin ordning att använda apor inom forskningen. Detta ställningstagande kan förklaras med att de är mest lika oss människor genetiskt och eleverna anser sannolikt att det, för resultatets skull, vore bäst att använda djur som påminner om människan. En elev angav människor som förslag på djur som forskaren får använda för att framställa nya mediciner. Samma elev ansåg inte att djur bör användas inom forskningen och han ansåg heller inte att det var rätt att säga att en människas liv är värt mer än ett djurs. Långt ifrån alla elever är lika konsekventa i sina svar.
Finns det några djur som du aldrig någonsin tycker forskarna bör använda när de forskar fram mediciner?
Tabell 4. Elevernas inställning till huruvida djur får användas inom läkemedelsindustrin.
70 % av eleverna anser att det finns djur som aldrig någonsin får användas i forskning (Tabell 4). Hundar, katter och hästar var de vanligast förekommande svaren, med motiveringen att de är husdjur. Detta kan kopplas samman med resonemanget som fördes i föregående fråga. En del svar var dock inte helt seriösa till exempel: ”hamstrar
bör dem inte använda ALLS för jag ha världens Gulligaste Hamster som heter Stig =P”
Av de elever som anser att det finns djur som forskarna inte bör använda är det något fler flickor än pojkar (73 % respektive 69 %), ett resultat som ligger i linje med tidigare analyser. Det finns emellertid ingen skillnad mellan de båda skolorna.
Jag är dock inte helt övertygad om att alla elever förstår innebörden av djurförsök. En flicka motiverade sina svar i frågorna ovan med: ”Jag tycker det är OK med djurförsök
så länge djuren inte skadas, stressas eller på annat sätt kommer att lida eller må dåligt.”
Då eleverna fick möjlighet att utveckla sina svar från de två föregående frågorna, påpekade en hel del elever komplexiteten med djurförsök och svårigheten med att ange ett klart ja eller nej. Här är några av elevernas motiveringar:
”Jag anser att det är okej eftersom det hjälper oss att över leva och bota sjukdomar, men jag tycker det är fel att man testar på ett djur som inte har något att säga till om. jag väljer råttor och möss eftersom det är de
Svarsalternativ Antal svar Fördelning % A Ja 35 70.0 B Nej 15 30.0 Total: 50 100.0 Antal obesvarade: 0
djur som betyder minns för mig, de andra anser jag vara mer husdjur och att göra försök på dem anser jag vara helt fel”.
”Ja jag tycker forskare ska kunna få använda djur för att framställa nya medeciner som kan hjälpa oss i framtiden. Självklart ska det inte vara skadligt bara för att djur är djur men det ska endå vara OKEJ! men till en viss gräns.”
”Jag tycker att det är helt fel att forskarna använder djur för att tex göra ett nytt smink som man ofta använder råttor eller möss. Det är fel att använda djur till att göra experiment på men om man ska framställa en ny viktig medecin eller något viktigt så tycker jag att man isåfall ska använda råttor eller möss.”
”djurförsök är egentligen hemskt men de utförs ju för att rädda människor. egentligen finns det inga speciella djur som det är mindre synd om som man kan använda som försöksdjur, men råttor och möss finns det redan så många av... om man fick välja så är ju apor och människor mest lika, så man borde ju göra försöken på dem, men eft de är så lika oss har vi väl fler känslor för dem också... ”
Dessa svar tyder på att eleverna verkligen har funderat över frågorna och förklarar på ett genomtänkt sätt, svårigheten med att göra ett klart ställningstagande. De förklarar att det är besvärligt att ha en ståndpunkt för eller emot, när det finns så många infallsvinklar.
Rangordna vilken av följande frågor du tycker är viktigast att uppmärksamma och diskutera
o Djur som vi äter
o Djur som vi gör päls av o Djur som testar smink o Djur som testar mediciner o Djur som sätts på zoo o Djur på cirkus
Djur som testar smink var det alternativ, som eleverna tycker är allra viktigast att uppmärksamma och diskutera (38 %). Av flickorna var det nästa hälften som valde detta alternativ (45 %), till skillnad från knappt en fjärdedel av pojkarna (24 %). Jag antar att detta har att göra med det faktum att det endast är flickor som använder smink och därför har ett större intresse i att veta hur det framställs. En bidragande faktor till detta kan jag tänka mig att kosmetikkedjan ”The Body Shop” utgör. Det är ett företag, känt över hela världen, som tydligt markerat sitt avstånd mot djurförsök inom denna bransch. Ett ställningstagande många ungdomar känner till och därmed fått upp ögonen för. Jag kan även tänka mig att eleverna ser smink som något av en lyxprodukt, till skillnad från mat och mediciner. De senare känns viktigare och mer angeläget och då kan eleverna i större grad blunda för att djur dödas och lider. Jag kan tänka mig att en hel del ungdomar har sett några av alla de bilder som visat djur som plågats av försök med diverse andra skönhetsprodukter.
Djur som vi gör päls av och djur som vi testar mediciner på, valdes därefter. Det är två områden som fått förhållandevis mycket utrymme i media och som diskuterats mycket den senaste tiden. På fjärde plats kom djur som vi äter. Med den enorma mediebevakningen av bland annat galna kosjukan och djurens miserabla förhållande under djurtransporter, tycker jag denna placering känns något förbryllande. Allt fler ungdomar blir dessutom vegetarianer och veganer, vilket i många fall beror på just den etiska debatten kring behandlingen av djur (Pia Ristola, enligt Wentzel, 2002). Mattias Bolkéus Blom (2005) och Per Svensson (2002) menar att Disney har en stor roll i
dagens syn på djur och har, förmodligen omedvetet, bidragit till att allt fler ungdomar blivit vegetarianer.
Djur på zoo och på cirkus tycks inte vara lika viktigt att diskutera, vilket kan förklaras av att det inte är något de kommer i kontakt med särskilt ofta i sin vardag.
Hur ofta bedömer du att du diskuterar med andra om hur vi människor använder djur till olika ändamål?
En gång om dagen (A) Några gånger i veckan (B) Några gånger i månaden (C) En gång per månad (D) Några gånger per år (E) Nästan aldrig (F)
Tabell 5. Elevernas benägenhet att diskutera frågor som rör människans användande av djur.
Hela 80 % av eleverna svarade att de endast någon gång om året eller nästa aldrig diskuterar dessa frågor (Tabell 5). Jag misstänker att eleverna i den åldern har mycket annat som lockar till samtal, till exempel nöje, TV, pojkvänner/flickvänner, utseende.
Svarsalternativ Antal svar
Fördelning % A En gång om dagen 2 4.0 B Några gånger i veckan 0 0.0 C Några gånger i månaden 4 8.0 D En gång per månad 4 8.0 E Några gånger per år 12 24.0 F Nästan aldrig 28 56.0 Total: 50 100.0 Antal obesvarade: 0
Detta kan vara ett skäl till att djur som vi äter kom först på fjärde plats i frågan ovan. De är inte uppdaterade i det som diskuteras av media och tittar inte på nyheter och samhällsprogram. Här har skolan, anser jag, en viktig roll att göra eleverna medvetna om debatter och aktuella ämnen i världen.
Rangordna med vem du talar mest respektive minst med om frågor som rör människan relation till djur
o Klasskompisarna och läraren o Kompisarna utanför klassen o Med föräldrarna
o Med andra släktingar o Med lärare
Eleverna anger att de oftast diskuterar dessa frågor med sina klasskompisar. Det är inte så konstigt, anser jag, eftersom de spenderar många timmar varje dag i deras sällskap samt att skolan är en plats där man förväntas prata och diskutera olika frågor. Därefter uppger eleverna att de pratar med sin familj och sina föräldrar, men även med lärarna i skolan. Med kompisarna utanför skolan diskuteras dock inte detta i någon större utsträckning. Många av kompisarna utanför skolan, tror jag de träffar i samband med föreningsliv av olika sort och då har de annat att prata om.
Följer du med i debatten om människans rätt att använda djur till olika ändamål