I följande avsnitt kommer jag växla mellan empiri och analys där jag för in mina valda teorier.
Varför en lag?
Federationen LGBT ville ha bort den lag som förbjöd fysiskt könsbyte i Argentina. De ville dessutom införa en lag som gav godkännande till både fysiskt och juridiskt könsbyte. Motivet var att de ansåg att staten inte skulle ha makt att avgöra vilket kön man ska leva med. Var och en skulle äga rätten till att själv få bestämma (Carlos) (Maria).
Carlos: “We were claiming for a law which regognizes the right for people to be who they are... and to have access to gender reassignment surgery and hormon therapy because before 2012 Argentina was not just that they could´nt access because of money but there was a law which prohibited sex reassignment surgery. It was explicitly forbidden by law- the law that was regulating the ethics of medicines” Carlos tror att federationen vann förtroende från samhället efter kampen de drev för legaliseringen av samkönat äktenskap. Han menar att folket då fick upp ögonen för dem och förstod att de visste vad de höll på med (a.a.).
Så varför ansåg ATTTA samt resterande organisationer i Federationen (LGBT) att det var viktigt med en lagändring?
Carlos: “If you want to change your gender or want to do something with your body, with your body construction...it´s important that you are the only one to decide if you should do that”
Maria: “Transpeople in Argentina is a very political group. It´s a political movement that for long has been struggeling for equality. They always speak about the equality in other countries. But they have always been a minority and not important”
40
Så vad säger lagen och hur fungerar den i praktiken?
Carlos: “What the law says is first of all that everyone has the human right to be regognized by the gender they perceive and that everyone has the right to be treated according to that gender. Gender is what you think it is. Everyone has the right to not be discriminated just because they are trans...that´s the principles”
Carlos menar att kön inte ska baseras på utseende, det är något som personen upplever och det är så hen bör bli behandlad och bemött. Den gamla lagen
diskriminerade dessa rättigheter och tog denna frihet ifrån personen. Den nya lagen säger vidare att alla borde ha rätt persondokument enligt önskemål, ett
persondokument som inte innehåller information som avslöjar ens förflutna (a.a.) (Maria).
Carlos:“We didn´t want that the civil registry ingeneers were looking at the person and say, “But you are not girl enough, but you have like mustach, you don´t have breasts”. That´s why the law says that it´s not the appearance that matters but what the person perceives. It actually says that gender is nothing, that´s what it says” Jag: “ You are saying that “gender is nothing” but for this group it seems that gender is everything ...”
Carlos: “It´s really interesting. Sometimes if they are critizised for their appearance, why they don´t have breasts, long hair etc, that´s not the point....it´s like you
feel....sometimes you feel there is a contradiction in the speach. Gender is nothing but in our society it´s everything. Because otherwise why are you asking me to recognize you as a woman?”
Carlos: “We live in this society and gender is everything, not just for transpeople but for everyone, because you see it everywhere. A baby is born and you are asking if it´s a boy or a girl, even today if you gonna buy pink or light blue socks or even relate to sexual orientation in kindegarden”
41
Lagen säger att alla har rätt till att ha sina personliga handlingar i överrensstämmelse med den självupplevda könsidentiteten. Vill man byta sitt juridiska kön utan att behöva genomgå andra processer såsom hormonterapi och/eller könskorrigerande ingrepp går detta bra (Carlos).
Utredningsprocesserna Vägen till nya persondokument
Circa 70 procent av de personer som ändrar sitt juridiska kön i Argentina väljer att inte genomgå några könskorrigerande ingrepp.
Carlos: “Of course not all the trans people will go through a surgery, actually most of them don´t want to, but many of them do...many just go through hormon therapy “ När en person vill byta juridiskt kön i Argentina går hen till det organ som håller i folkbokföringen i den provins man tillhör (svenska motsvarigheten av Skatteverket). Här fyller man i ett formulär med bland annat nuvarande namn och personnummer samt önskat förnamn. Sist av allt signerar man och lämnar in formuläret. Efter två till fyra veckor får man hem en kopia på det nya identitetskortet som man sedan tar med till RENAPER (nationella registret av personer). Hit går personer som av olika skäl vill ändra eller få nya identitetshandlingar, exempelvis borttappat eller stulet. Därmed kan inte andra veta vad personen i fråga har för motiv till att vara där. På RENAPER tas foto och fingeravtryck och eftersom allting sköts elektroniskt går processen väldigt smidigt. Efter cirka två veckor kommer de nya identitetshandlingarna hemskickade via post. Sammanlagt bör processen inte ta längre än två månader från ansökan tills att personen har sitt nya personbevis i handen. Tiden varierar dock något beroende på i vilken provins man är född i (Carlos)(Maria).
Jag var intresserad av att veta vilken typ av frågor som ställs i formuläret. Om man måste motivera sitt val, uppge om man tänker genomgå operation, annan behandling och så vidare.
42
Carlos: “You don´t have to say anything about either you had gender reassignment surgery or not. There are no diagnosis, nothing like gender dysphoria, sexual identification, nothing about that. That´s why you don´t have to ask a doctor, a psycologist, a judge. It´s just your decision”
Även Dr. Juan instämmer och menar att det inte krävs någon som helst motivering för att ändra sitt juridiska kön (a.a.)
Goffman (1986) pratar om ett stigma som uppkommer då det finns en motstridighet mellan den virtuella och faktiska identiteten. Ett stigma av att vara “en konstig och missgynnad person”. Därmed har man ett val, att antingen anpassa sig till samhällets förväntningar och bli en fullständig kvinna/man eller att bryta mot det som han kallar “verkligheten” och försöka införliva en egen tolkning av karaktären av hens sociala identitet. (a.a.).
Även Butler (2005) menar att samhället har ett enormt starkt behov av att kategorisera våra identiteter (a.a.). Hon menar vidare att samhället upprätthåller normen om två genusslag, manligt och kvinnligt. Däremot finns det människor som bevisar att denna modell är en falsk förutsättning för mänsklig utveckling. Dessa människor befinner sig i ett mellanrum i denna binära modell och visar därmed att den inte är nödvändig (Butler, 2006). Personer som endast byter juridiskt kön utmanar bilden av att det endast finns två genusslag.
Vägen till en ny kropp
Om en person vill ha hormonell behandling och/eller könskorrigerande ingrepp i Argentina kontakar hen en utav de två könsutredningsteamen i landet. Dr. Juan är en av dessa.
Juan: “People get in contact with me on recommendations from other trans people, some articles online, through media or after reading my book”
43
Connell (2009) refererar till en psykiatriker som menar att det inte bara finns två genuspositioner utan snarare ett slags “magma”, det vill säga flytande massa. Till skillnad från vad många påstår menar han att transpersoner är bevis på bristen på fluiditet, ett bevis på genusbegreppets stabilitet och orubblighet. Dessa människor påstår sig ofta alltid ha tillhört ett visst genus och att de känner att de är fångade i fel kropp. Det som däremot förändras i den transsexuellas liv är sättet som hen hanterar sin situation på (a.a.). Jag tolkar detta som att han menar att transsexuella själva väljer hur pass långt de ska gå i sin förändringsprocess, eller om de måste förändras över huvud taget. Genom att anpassa sin kropp till de rådande normer som gäller så godkänner och upprätthåller man därmed samhällets orubbliga genuspositioner.
Maria menar att könskorrigerande ingrepp är ett sådant sätt att förändra situationen på. Detta är dock ett betydligt större steg som kräver mer tid än om man endast genomgår hormonbehandling eller byter juridiskt kön. Däremot verkar själva processen för att komma dit inte vara så mycket mer komplicerad. Förutom att varje person ska ha rätt till att ändra sina persondokument säger den argentinska lagen (artikel 11) även att sjukvården ska täcka varje aspekt av hälsa inklusive
kroppsförändringar relaterade till konstruktionen av ens önskade kön. Har man en privat eller kollektiv hälsoförsäkring ska denna täcka kostnaderna. I annat fall får man gå till ett allmänt sjukhus. Maria menar dock att de fortfarande befinner sig i en process för att se hur det fungerar. Huvudsaken är att det finns i lagen, att staten måste göra något åt det men det är en komplicerad process att få det att fungera rent praktiskt (a.a.).
Maria: “You sign up in a list and then you have to wait. It can take up to a year because of lack of knowledgeable doctors. We only have two doctors in the country, one in Buenos Aires and one in La Plata"
Carlos: “There are not a lot of people in Argentina that can perform surgerys because it´s new. We are still in the moment where we don´t have enough professionals and we have a lot of people who want to undergo the surgery”
44
Dr. Juan menar dock att en slags utredning börjar när personen kommer i kontakt med honom. Syftet är att följa processen, samla information, ge rådgivning för social integration med mer. När ett beslut sedan fattas remitteras personen till
hormonbehandling och eventuell operation. Denna process görs för att minska risken för sjukdom och höja livskvaliten (a.a.).
Juan: “I never have less than ten meetings with them. Often they already had the hormon treatment before coming to me and then it´s a sign that they are sure if they want to take the next step to surgery”
Syftet med denna utredning är att utvärdera graden av psykisk ohälsa som personen känner, få information om eventuell droganvändning, sociala liv och fysiska hälsa (Juan).
Juan: “This is not a kiosk. We don´t patologize but the medical aspect is really important, a check that takes between 3-6 months”
Många urologer i Argentina har svårt för att utföra hormonterapi och kunskapen är bristfällig. Det är viktigt att man som professionell vet hur man ska behandla och tala kring ämnet. Detta är något som Federation LGBT ständigt arbetar med, det vill säga att organisera en väg för staten att utbilda fler läkare. Idag befinner sig de enda två utbildade läkarna i Buenos Aires och La Plata men för de patienter som bor i andra orter ersätts resekostnader av staten (Carlos).
Carlos: “We are in a midwhile cause it´s really new, it takes time cause one year is a long time for someone who really wants it but in reality it´s not that much”
Dröjsmålet har inget att göra med en utdragen process eller att personen i fråga måste bevisa att hen är hundra procent säker kring sitt val, det handlar enbart om tekniska och praktiska saker. Läkaren måste förklara vad som kommer att hända med patienten och hens kropp, det ska finnas tid för reflektion och för att ställa frågor
45
kring konsekvenser, sexliv och dylikt. Det rör sig dock inte om några utredningar och läkaren har ingen som helst rätt till att ifrågasätta patientens val (Carlos) (Maria). Som en del av behandlingen ska patienten också erbjudas samtal med personal från ATTTA, något som är gratis (Maria).
Förutom kö till eventuella provtagningar ska processerna genomföras fortast möjligt. Väntetiden för det könskorrigerande ingreppet kan ta några månader, i vissa fall upp till ett år. Hormonbehandling påbörjas snarast efter att blodtest tagits, en process som cirka 50 procent av de som byter juridiskt kön genomgår (Carlos) (Maria).
Som tidigare nämnts får läkaren inte under några omständigheter ifrågasätta patientens val kring processen. Det vill säga förutom när det rör sig om rent
medicinska frågor. Många kroppsliga ingrepp kräver en del provtagningar och dessa kan i sin tur påvisa eventuella hälsorisker (Carlos).
Vikten av utredning
Coti kritiserar samhällssynen då hon säger att man idag kräver att kategorisera in alla människor som antingen kvinnor eller män och kan man inte det så är det något som är fel och då måste det utredas. Vidare menar hon att detta är något vi måste kämpa emot och börja tänka på möjligheterna mitt emellan. Patrik och Fredrik betonar dock vikten av att komma nära individen, att utreda om hen är redo för en process och informera kring kommande förändringar. Vanliga biverkningar från
hormonbehandling kan till exempel vara förändrad svettlukt, växlande humör,
känsligare doftsinne med mer. Även sexuell orientering kan förändras av hormonerna vilket få känner till. Det är viktigt att personerna informeras om sådana bieffekter så att de inte blir överraskade (a.a.).
Coti talar om samhällets behov av att kategorisera in människor som antingen män eller kvinnor, att det inte finns något utrymme för “något” däremellan (a.a.). Som människa befinner man sig ständigt i ett underläge till de olika scripten. Parternas förväntningar och behov ska resultera i ett samförstånd vilket kan vara både improviserande, gränsöverskridande och utmanande (Plantin & Månsson, 2012).
46
Patrik: ” Det finns en dubbelhet i det här tillståndet. För en del är det självklart (att de är transsexuella) men vi måste ha en nyanserad del av denna typ av tillstånd”
Genom utredningen försöker utredarna göra tillståndet självklart för den sökande. Många förstår inte riktigt vad alla förändringar kommer att innebära och det är viktigt att personen mår bra och ska kunna leva med sin nya kropp (Patrik & Fredrik).
Patrik och Fredrik betonar också vikten av anhöriga till transsexuella. Dessa är ofta inte informerade kring situationen och de kanske nyligen fått veta. Man måste då hjälpa dem på traven för att se om personerna i fråga har ett starkt nätverk och stöd. Forskning visar nämligen på att personer som har detta får ett bättre resultat i utredningsprocessen. Anhöriga är därför en viktig del men befinner sig sällan lika långt fram i processen som personen i fråga. Därför är det viktigt att de hinner ikapp tidsmässigt. Det är könsutredarnas uppgift att informera och stärka banden genom kommunikation. Ofta är de transsexuella ängsliga över att deras anhöriga inte längre ska tycka om dem och/eller frysa ut dem. Förändringarna som sker tar både tid och är jobbiga även för de anhöriga. Pronomen som han/hon ska bytas ut och plötsligt blir ens dotter en son. Det är därför inte alltid okomplicerat och ibland kommer religiösa faktorer in i bilden vilket kan försvåra ytterliggare. Detta kan leda till att man blir utstött och kanske till och med utslängd från hemmet och Socialtjänst måste gripa in. Därför är det extremt viktigt att ta reda på vad personen förmår att åstadkomma på egen hand och vilka resurser hen har (a.a.).
Även Connell (2009) menar att transsexuella som genomgår könskorrigerande operationer kan ha tur och få stort stöd från omgivningen. Har de dock otur blir de i stället utfrysta ur samhället, från arbetsmarknaden, familjen och får svårt med sexuella relationer. Många tvingas till prostitution eller strippverksamheter (a.a.)
Fredrik menar att processen inte skulle behövas i varje enskild individs fall. Det är dock svårt att avgöra då det är svårt att individualisera. Vidare menar Patrik och Fredrik att processen tar tid. Det är dock inte bara utredningsprocessen i sig som tar
47
tid, utan även den process som sker inom individen. Processen att verkligen förstå vad det rör sig om. Man möter nämligen alltid olika problem och frågeställningar på vägen (a.a.).
Foucault använder sig av uttrycket “Scientia sexualis”- sanningen om könet. Ett av de mest värdefulla tingen för att få fram sanning i västvärlden är, enligt honom, genom bekännelsen. I vårt samhälle är det nödvändigt att bekänna. Det är inte bara så att vikten ligger på den man bekänner för på grund av att hen innehar makten att förlåta, trösta eller leda. I stället är bekännelsen viktig för att personen ifråga arbetar med framställningen av sanningen. Det blir däremot lyssnarens sak att säga sanningen om denna sanning, hen måste komplettera bekännelsen med tolkningen av vad hen egentligen säger. Lyssnaren blir därmed sanningens herre. Sanningen förs in i läkarvetskapen och botar (Foucault, 2002). Än idag syftar sexologin till att kunna förstå, råda och eventuellt hjälpa människor med sexuella problem och
funktionshinder (Plantin & Månsson, 2012). Personer som upplever sig som transsexuella kan söka sig till könsutredare som Patrik och Fredrik. Kopplat till Foucaults resonemang sker denna process, inte för att de professionella har makten att bestämma, utan för att göra situationen tydlig för personen själv.
Per menar att statistik världen över visar på ett sämre psykiskt mående hos
transsexuella än icke transsexuella personer. Han menar att personer han mött i sitt arbete beskriver att det psykiska måendet förbättrats genom processen och kontakten med personalen i utredningsteamet (a.a.).
Genitaliernas betydelse
Maria menar att kön inte handlar så mycket om genitalier för transsexuella i
Argentina. Detta motiverar hon genom statistiken som visar att endast 30 procent av de som byter juridiskt kön i landet även genomgår könskorrigerade ingrepp.
Maria: “It´s not about genitals, it´s about identity. The gender reassignment is just a small part. To do this doesn´t make you more of a woman. Here we don´t talk much
48
about genitals, it´s more in other countries, here it´s about beeing accepted for the person you are”
Jag frågade de svenska könsutredarna Patrik och Fredrik vad de hade att säga om genitaliernas betydelse för transsexuella. De menar att de flesta som kommer för utredning hos dem verkar vilja gå “hela vägen”, det vill säga även genomgå
könkorrigerande ingrepp. Det är dock svårt att avgöra hur det ser ut rent statistiskt då ett godkännande eller avslag från Socialstyrelsen gäller alla delar i processen oavsett om personen kanske bara vill byta sitt jurdiska kön (a.a.).
Butler (2006) refererar till Jacob Hale som menar att man kan minska patologiseringen av diagnosen transsexualism genom att flytta den från
mentalsjukvården. Han menar att dessa frågor inte bör skötas av psykologer och psykiatriker utan i stället av patienten i samråd med läkare inom kroppssjukvården. Man kan idag söka upp läkare för andra typer av korrigerande kirurgi eller
hormonbehandling utan att bli ifrågasatt kring ens tidigare fantasier eller hur man lekte som barn. Man behöver exempelvis inte något intyg kring sin mentala hälsa för att genomgå en bröstreduktion eller östrogenbehanling i klimakteriet. Vid
transsexuellas kroppskorrigeringar för man däremot in en förmyndaraktig struktur i processen, menar Butler (a.a.). Carlos har en förklaring till vad detta kan bero på:
“I think that at some point it has to do with the genitals. Some countries put too much weight on sex, on our genitals, because if you want to change your breasts then you go to a doctor and do it. If you want to donate a kidney then you can do it. So it has to do with the fact that genitals in our society are not just a part of our body, it´s a special part “
“In the end, what you do with your hands, your legs...it´s something. What you do with your genitals is something else for the society, that´s why we are in that discussion”
49
Möjligheter respektive begränsningar med en diagnos