5.1 Bänkbok och högläsningsbok
Utifrån våra intervjufrågor berättar pedagogerna här hur de arbetar med bänkbok och högläsning i undervisningen. Pedagogerna delar även med sig av deras tankesätt vid valet av bok. Vi tolkar det som att det är väldigt olika hur pedagogerna väljer att arbeta med litteraturen i undervisningen.
Mia nämner att hon arbetar med skönlitteratur på två olika vis, ett sätt är när det berör boken som eleverna själv har valt och det andra sättet är när hon arbetar med den skönlitterära texten som hon själv har valt. Mia berättar att hennes elever får välja vilken bok de vill men hon hjälper eleverna att välja en bok som passar dem både kognitivt och deras språkliga förmåga. Den skönlitterära text som klassen ska arbeta med tillsammans väljer Mia ut på egen hand. Mia säger:
”-Texterna ska passa alla eleverna i undervisningen
man måste anpassa litteraturen till alla elevers olikheter”.
Här tolkar vi det som att Mia har en tanke bakom sitt arbetssätt för att alla elever ska bli tillgodosedda i undervisningen. Hon väljer inte ut böcker slumpmässigt till eleverna utan det ska vara litteratur som är anpassad till varje individ. Eleverna får ha inflytande i valet av bok men Mia tycker ändå att det är viktigt att hon anpassar böckerna efter elevernas olika förmågor. Mia säger att:
”- De ska få välja något som de är intresserade av alla har ju inte samma intresse som jag har”
Detta arbetssätt stödjer Chambers och menar på att det är viktigt att pedagogen tänker igenom vilka böcker den ska använda sig av och att det finns en väl planerad struktur för de böcker man väljer att arbeta med. Böckerna som pedagogen ska använda i sin
- 31 -
undervisning ska inte väljas ut slumpmässigt utan det måste finnas en väl genomtänkt tanke bakom valet av böcker. (Chambers, 1993)
Susan berättar att eleverna i hennes klass är på biblioteket ofta och lånar böcker. Susan säger:
-” Till sig själva får de välja böcker helt fritt men inte val av högläsningsbok”
När eleverna sedan har läst färdigt sina böcker samlas de för att medverka i olika bokcirklar där de pratar om böckerna. Vi upplever det som att Susan arbetar vidare med böckerna som eleverna har men vi upplever inte att hon lägger stor vikt på att anpassa böckerna efter elevers olika behov. Susan berättar också om en klass som hon undervisade i för en tid sedan där kunskapsnivån var otroligt dålig. Susan säger att:
”- Jag använde mig mycket av högläsning det var en av de saker som fungerade bäst. Då använde jag det bara för att lätta upp men arbetade inte på något djupare plan vidare med det.”
Vår tolkning kring detta är att Susan inte använder sig av individuella böcker eftersom nivån i klassen är mindre bra och att det då blir lättare för henne som pedagog att välja en högläsningsbok. Som pedagog är det viktigt att man är väl medveten om elevers olika litterära kunskaper.
”- Det är många barn som redan kan läsa och är intresserade av att läsa, och det är elever som kommer från bok rika hem. ”
Det är angeläget att pedagogen utifrån detta perspektiv ser till så att eleverna får böcker som anpassas till deras läsförmåga samt fångar deras intressen. Läraren bör även se till så att det finns rikligt med böcker som eleverna kan välja på (Brodow & Rininsland, 2005) Chambers menar också på att när man använder sig av högläsning i undervisningen kan detta vara till en fördel eftersom att läsningen tar lika lång tid för alla elever och man måste inte vara bundet till elevernas vilja och förmåga att läsa boken utanför skoltid. Som pedagog måste man vara väl medveten om att högläsning inte ger samma effekt, dvs. läsa boken på egen hand men den ena metoden ersätter inte den andra. (Chambers, 1993)
- 32 -
Peter berättar att han och en lärarbekant till honom lånar mycket böcker som de sedan ställs upp på ett bord där elever kan välja en bok som de ska använda som bänkbok och i denna bok läser de i ungefär en halvtimme till fyrtio minuter på morgonen. Peter säger:
”- Det är väldigt fritt sen gäller det också att inspirera dem och visa dem alla böcker annars kör de bara det som är de är intresserade av som fotbollsintresserade vill de bara läsa fotbollsböcker här det gäller att få dem intresserade av andra böcker.”
Maria använder sig också utav en bänkbok som eleven får läsa i och efter att eleven har läst färdigt sin bänkbok får de skriva lite kort om vad det tyckte om boken samt vad den hade för betydelse för eleven. Vi tolkar det som att Peter inte arbetar med boken på ett fördjupande sätt innan de läser boken eller efter den är färdigläst. Nilsson menar på att om man inte arbetar mycket med böckers innehåll medför detta att elever går miste om hur viktigt det är att resonera kring bokens innehåll utifrån sina egna livserfarenheter. (Nilsson, 2007) Enligt vår tolkning så är det bara Mia som lägger stor vikt vid valet av bok till eleverna. Övriga pedagoger låter eleverna få välja sin egen bänkbok men vi ser inte någon tanke bakom valet av bok. Vi ser inte att pedagogerna lägger någon stor vikt vid efterarbetet av den skönlitterära boken. Nilsson skriver i boken Tematisk undervisning att det inte är ofta som man arbetar vidare med bänkböcker men om man gör det så är det i form av kort beskrivning av boken. Vidare skiver Nilsson att låta elever läsa bänkbok sker många gånger som ett sätt att fylla ut tiden. Det är många gånger så att elever väntar på att deras klasskamrater ska slutföra sina skoluppgifter och då tar man fram bänkboken. (Nilsson, 2007) Likheterna vi ser på detta tillvägagångssätt är att alla lärare använder sig av bänkbok och högläsningsbok men att de gör det på olika sätt och med olika tankar bakom valet av bok.
”- Det är för att man ska tycka det är roligt att läsa annars tappar man ju intresset. Har man lite jobbigt att läsa ska man inte välja en svår bok t.ex.”
- 33 -
5.2 Förberedelse
Här kommer vi att redovisa vad lärarna gör innan de fördjupar sig i en bok och hur de eventuellt går tillväga. Det är inte alla pedagoger i vår undersökning som väljer att arbeta på ett förberedande sätt med skönlitteratur.
Maria och Mia talar om att de ger information om den skönlitterära boken innan de inleder ett lästillfälle. Maria berättar i intervjun att de oftast tittar på bokomslaget och diskuterar vad det är eleverna ser och vad innehållet möjligtvis kan handla om. Detta arbetssätt använder Maria sig av för att eleverna ska få en ökad förförståelse. Mia säger att:
”- Jag försöker att göra boken spännande och förklarar för dem vad det handlar och jag gör lite reklam för boken.”
Vi upplever det som att Mia och Maria försöker behandla boken innan de läser den tillsammans eller på egen hand men vi upplever inte att det sker på ett fördjupande sätt. Tittar man till forskningen så visar den att man bör bearbeta en bok på ett fördjupande sätt innan man läser den. Jönsson skriver i boken Litteraturarbetets möjligheter att för elever ska få en förförståelse för en bok är det viktigt att man samtalar kring boken innan man börjar läsa den. Man bör resonera kring omslagsbilden, titeln och elevernas tankar om vad boken kan tänkas handla om. Anledningen till att man gör detta är för att man ska väcka elevernas intresse för boken samt om det påträffas oklarheter med en bok som eleverna vill ta upp till diskussion. Meningen är att samtalen i gruppen ska komma som en naturlig del i läsandet av skönlitteratur. (Jönsson, 2007) De övriga fem pedagogerna diskuterar inte boken innan lästillfället. Viola uppger i början av intervjun att hon inte gör något med boken innan eleverna börjar läsa den eftersom det skulle avslöja för mycket om bokens innehåll. Men hon menar samtidigt på att man kan diskutera bokens titel och se om den väcker några tankar hos eleverna. Man kan också föra en diskussion med eleverna om vad de tror att boken handlar om anser Viola. Susan berättar i intervjun att de inte har arbetat med något förberedande inför läsningen de senaste två åren. Vi tolkar det som att Viola har tankar om hur man kan förbereda eleverna inför en ny bok men att hon väljer att inte göra
- 34 -
detta i allt för stor utsträckning. Vi tolkar även det som att de fem övriga pedagogerna inte gör något speciellt förarbete med den skönlitterära boken innan lästillfället.
5.3 Val och inflytande
I intervjun uppgav pedagogerna lite olika svar på elevernas inflytande i val av den skönlitterära boken som bänkbok och högläsningsbok. Pedagogerna berättar här nedan om deras olika sätt att involvera eleverna.
Alla tillfrågade pedagoger uppger att de låter eleverna välja sin skönlitterära bok på egen hand när det är deras eget val av bok. Chambers menar att elever känner störst entusiasm över att få diskutera sina böcker om det är en bok som har stor betydelse för dem. Får eleven välja sin egen bok vet de också att läraren värderar deras åsikter i valet av bok. Det är viktigt att pedagogen tänker igenom vilka böcker den ska använda sig av och att det finns en väl planerad struktur för de böcker man väljer att arbeta med vid olika boksamtal. Böckerna som pedagogen ska använda i sin undervisning ska inte väljas ut slumpmässigt utan det måste finnas en väl genomtänkt tanke bakom valet av böcker. (Chambers, 1993)
När pedagogen ska välja en högläsningsbok har alla utom en pedagog svarat att det är han eller hon som väljer bok vid det tillfället. Maria är den pedagog som svarat att hon väljer högläsningsbok tillsammans med eleverna. Viola berättar att hennes klass innefattar sjutton elever och innan hon väljer en högläsningsbok ser hon till vilka elever hon har för tillfället och vilken ålder barnen befinner sig i samt vilka intresse de har. Viola berättar även att hon uppmärksammar vilken nivå eleverna befinner sig på för att sedan välja ut en bok som passar till just den eleven. Som pedagog är det viktigt att man är väl medveten om elevers olika litterära kunskaper. Det är angeläget att pedagogen utifrån detta perspektiv ser till så att eleverna får böcker som anpassas till deras läsförmåga samt fångar deras intressen. Läraren bör även se till så att det finns rikligt med böcker som eleverna kan välja på (Brodow & Rininsland, 2005) Viola säger också att när man har sjutton olika elever i sin klass så är det många olika viljor som hon måste ta hänsyn till och då funkar det inte att låta eleverna välja på fri hand. Det blir annorlunda när eleverna läser i en egen bok men
- 35 -
just för tillfället har Viola valt att endast använda sig av högläsning. Det här är ett beslut hon har tagit tillsammans med eleverna. Viola säger att:
”- Och i och med att man väljer en bok med omsorg så känns det som de vet de också när man väljer en bok så det har aldrig varit några klagomål, det har alltid varit jättebra.”
Karin berättar i sin intervju att boken inte får vara för lång för då finns det en risk att eleverna förlorar intresset för boken och inte orkar lyssna. Det är viktigt att innehållet är så pass spännande att den fångar upp barnet och håller den kvar med sin spänning. Elever känner störst entusiasm över att få diskutera sina böcker om det är en bok som har stor betydelse för dem. Får eleven välja sin egen bok vet de också att läraren värderar deras åsikter i valet av bok. Det är viktigt att pedagogen tänker igenom vilka böcker den ska använda sig av och att det finns en väl planerad struktur för de böcker man väljer att arbeta med vid olika boksamtal. Böckerna som pedagogen ska använda i sin undervisning ska inte väljas ut slumpmässigt utan det måste finnas en väl genomtänkt tanke bakom valet av böcker. (Chambers, 1993)
Boken som pedagogen väljer ut får inte vara förlegad eller gammaldags eftersom att barn i dag är kräsna när det gäller skönlitterära texter. Läraren bör se över gruppen innan man väljer en bok till sammanhanget. Karin berättar vidare att hon vid vissa tillfällen väljer ut böcker som inte är speciellt intressanta men är lämpliga för eleverna. Karin säger att hon tänker på lite olika saker när hon ska välja böcker till sina elever som t.ex. vilket syfte man har som pedagog med boken. Det kan finnas olika perspektiv när man väljer en bok i klassen.
”- Man vill stärka bilden av flickor som mindre mähän för man väljer kanske böcker med flickor som starka figurer eller pojkar som svaga” Som pedagog får man hitta en bok som passar till hela gruppen men att detta inte alltid är så lätt för en lärare tycker Karin. Det är inte alla böcker passar att läsas i par eller enskilt utan pedagogen måste överväga vilka böcker som passar bäst till de olika tillfällena. En del böcker är det bra om eleverna läser enskilt i hemmet och andra bör man läsa i par eller grupp. (Chambers, 1993) När eleverna ska välja det som man kallar för bänkbok så har
- 36 -
Karin böcker som står i klassrummet där eleverna kan få välja en bok att läsa när tillfället ges till detta. Susan berättar i intervjun att hon väljer böcker utifrån tips från sina kolleger och bibliotekarien. Det kan också vara så att man som pedagog har en tanke bakom en speciell bok som man vill att eleverna ska få ta del av.
Susan säger att hon väljer ut en speciell bok som Bröderna Lejonhjärta för att detta är en bok som berör ett ämne hon vill belysa. Susan säger:
”- En skönlitterär bok kan man koppla till i stort sett vilket område som helst.”
Vad man väljer att läsa för bok har en viss betydelse eftersom boken kommer att påverka barnen på något sätt. Intrycket behöver inte vara det som man kanske hade trott från början men någon slags inverkan kommer boken att ha. (Chambers, 1993)
Ibland väljer Susan ut böcker som det även finns en film till för att eleverna ska få en ökad förståelse för boken. Susan berättar vidare i intervjun att eleverna får välja den egna boken själva men högläsningsboken är något som hon väljer. Anledningen till att Susan låter sina elever välja den egna boken är för att hon vill att eleverna ska få ett intresse för boken.
Anna berättar att hennes elever får välja den egna boken själv och då har hon böcker i klassrummet som eleverna kan tillgå och de har även ett bibliotek. Anna berättar att hon lånar hem böcker över en helg som hon sedan läser igenom. Sedan gör hon en bokpresentation för eleverna vid flera olika tillfällen där hon presenterar böckerna för dem. Anledningen till att Anna gör arbetar på detta sätt är för att hon vill skapa ett intresse för böckerna. Barnen arbetar även med bokpresentationer vilket resulterar i att andra kompisar vill läsa den. Anna påpekar att eleverna i hennes klass påverka varandra väldigt mycket. Anna menar att eleverna ska tycka det är roligt att läsa annars tappar barnen intresset och hon tycker att som pedagog får man även tänka på om en elev har det jobbigt med läsningen ska han eller hon inte bli tilldelad en svår bok. Som pedagog är det viktigt att man är väl medveten om elevers olika litterära kunskaper. Det är angeläget att pedagogen utifrån detta perspektiv ser till så att eleverna får böcker som anpassas till deras läsförmåga samt fångar deras intressen. (Brodow & Rininsland, 2005)
- 37 -
”- Elever ska välja en skönlitterär text som intresserar dem. Vissa barn vill läsa faktaböcker om något speciellt som intresserar dem medans andra vill läsa sagor.”
Marias elever väljer den egna läsboken men när de ska välja en högläsningsbok läser eller berättar Maria lite kort om böckerna innan de gör ett val tillsammans. Maria påpekar att eleverna ska läsa något de är intresserade av. Vi tolkar det som att pedagogerna låter eleverna få välja vilka böcker de vill läsa. Vi upplever det även som att lärarna tycker att det är viktigt att eleverna ska ha ett intresse för boken de valt att läsa. Vi tolkar det även som att läraren har en egen tanke bakom valet av böcker och att de inte slumpmässigt väljer ut en bok eller låter eleverna välja en bok utan genomtanke.
5.4 Elevers arbete med böcker
Nedan i texten berättar lärarna om deras olika sätt att bearbeta den skönlitterära texten som de läser.
Sex av pedagogerna har svarat att de för en diskussion med eleverna gällande deras arbete när de läser en skönlitterär text. Maria säger att det är något som kommer sen. Här tolkar vi det som att Maria inte bearbetar texten med sina elever men forskningen menar på att man bör bearbeta innehållet i texten oavsett åldern på barnen. Åldern på eleverna spelar ingen roll för att en diskussion ska uppstå om böcker. Det som är viktigt när man lyfter fram bokens innehåll i en klass är att valet av boken är det rätta samt att läraren är kunnig nog att låta diskussionen flöda. (Chambers, 1993). Viola tycker det är viktigt att elever talar om när det uppstår något i texten som de inte förstår. Det är viktigt att de inte hoppar över de moment i texten de upplever som svårt. Vid ett sådant tillfälle vill Viola att eleverna antingen slår upp ordet eller att de frågar om det. Detta är något som hon gör själva. Ibland händer det att barnen räcker upp sina händer för att fråga om samma ord och då berättar Viola att hon tar upp en diskussion med eleverna och förklarar på ett roligt sätt vad som menas med ordet. Viola låter också eleverna måla de olika karaktärerna i boken så som de har uppfattat dem. Anna arbetar på ett sådant sätt där eleverna får arbeta schemalagt med skönlitteratur en gång i veckan.
- 38 -
”- Just nu får de lov att läsa vid ett tillfälle i veckan eller om de har lite tid över eller om de är färdiga med något annat då kan de också få läsa.”
Vidare berättar Anna att när eleverna har läst färdigt sin bok som de har i undervisningen så har hon en litet bokhäfte som eleverna får skriva vad boken heter, vad författaren heter och vad boken handlar om. Eleverna får även ge ett betyg på boken och som avslutning förbereder de en redovisning av boken.
”- På fredagarna har vi alltid bokredovisningar då är det alltid någon som har läst ut en färdig bok och då ska man även säga titel, författare, handling, vad man tyckte om boken, om den var spännande och om den var lättläst och allt det här och försöka träna på.”
Anna berättar att hon har fått hjälpa eleverna mycket i början av deras redovisningar och att eleverna får skriva ner på en bit papper vad de ska läsa men de får inte läsa det vid redovisningen utan de får bara använda detta som ett stöd. Eleverna tycker att det är ganska svårt att redovisa sin bok men det har gått bra ändå. Vidare berättar hon också att hon hjälper eleverna med uppgiften och ställer frågor till dem. Anna menar på att eleverna