När vi presenterar våra resultat så kommer vi göra det utifrån tre huvudsakliga teman.
1. Popularitet och de faktorer som påverkar det. 2. Samspelet mellan klädstil, musik och vänner.
3. Hur syn på kläder, status och grupperingar utvecklas över tid.
Efter dessa tre teman kommer vi även behandla några övriga resultat som var svåra att passa in under dessa teman men som vi ändå upplever som relevanta för syftet.
För att smidigare kunna tala om våra intervjupersoner i löpande text har vi ibland valt att kalla dem vi namn, men det enda som faktiskt går att utläsa av namnet är intervjupersonens kön. Namnen är dessutom bara kopplade till citatet i sig, så en person kan ha flera olika namn och när ett namn dyker upp vid andra citat är det inte säkert att det är samma person som tidigare.
Citaten som presenteras är i de flesta fall ordagrant återgivna men i några fall har vi redigerat dem. Vi har då varit noggranna med att det inte påverkar citatets innehåll och hur det uppfattas. Exempel på saker vi redigerat är talspråk och vi har även tagit bort vissa ord upprepas. Vi har även markerat följdfrågor och otydligheter med hakparenteser.
Popularitet, inte bara kläder
Enligt vårt resultat är popularitet inte något som endast avgörs av ens klädsel, det är ett resultat av flera faktorer som tillsammans påverkar hur populär man är. Förutom kläders
påverkan på popularitet framkommer det i vår studie att även personlighet var viktigt för flera av våra intervjupersoner, kanske mer viktigt än klädseln. Personlighet är något som verkar vara av vikt för popularitethela tiden medan klädernas betydelse för popularitet verkar förändras med tiden för våraintervjupersoner. Detta är något som vi kommer att komma tillbaka till senare i resultatdelen då vi går in mer specifikt på klädselns roll för popularitet.Hur man är som person påverkar ens popularitet och det är något som framkommer i följande svar på frågan om vad som påverkar popularitet, förutom kläder:
Sättet man agerar, typ samtalsämnen när man diskuterar och sånt, hur man är vardagligen typ... – Sten Status, vilka man hänger med typ, ja vad man gör liksom. – Jonas
Här framkommer flera aspekter på personlighet, samt att vilka man umgås med påverkar popularitet vilket vi återkommer till senare i detta kapitel när vi pratar om grupper.
När vi frågade Åsa vad det var för andra saker, förutom kläder, som var viktigt om man skulle vara populär i åk. 5-6? svarade hon:
...tjejerna börja väl bry sig lite mer om utseendet å ”fråga chans”-grejer, va ännu mer aktiv å seriös. Men det var väl, jag vet inte, dom coola tjejerna och killarna skulle väl va typ så här fotbollstjejer, såhär aktiva med sport, typ sociala och väldigt såhär och ha nån sån här grupp å gäng å hänga med. Så var de väl dem som var [skratt] elaka som blev populärast tillslut, för dom vann väl typ över dom andra gängen tror jag. – Åsa
Det hon beskriver tolkar vi som ett sorts deltagande i ett ”socialt spel” där man hanterar relationer till sina jämlikar på olika sätt. För de populära verkar ett aktivt och ibland aggressivt deltagande i det sociala spelet vara nödvändigt. Detta aktiva deltagande inkluderar saker som att tänka på och bry sig om killar och utseende, att idrotta och vara med i klick. Hon nämner även att vara elak som ett sätt att ”vinna” över andra gäng, och på så sätt bli mer populära. Denna
dynamik mellan grupper stämmer överens med den Adler & Adler (2003) beskriver då den visar hur de mer populära är intressantare mål för elakheter just p.g.a. deras position i statushierarkin.
Våra resultat tyder också på att alla inte deltar på samma sätt som de populära i det sociala spelet. Det finns även andra möjliga roller (Goffman 2009:33). Ett mindre aktivt och inte utmanande sätt att delta i det ”sociala spelet” beskrivs i nästa citat:
Ja tror att många förutom oss, lätt blev mobbade utav sådant[att inte fjortisstilen], men just för att jag ändå va... inte va så mycket i folks ansikte liksom, å så ”ja är så mycket coolare än er”. Utan just i 5:an 6:an nån gång, då var jag mer...då vart jag typ den neutrala, så om dom typ bråkade nån gång, om det vart bråk mellan dom populära tjejerna så kom dom alltid till mig och så fick jag medla mellan dom. Vi vart väl någon neutral zon, vi var väl dem man lät vara. Man lät oss va, folk va trevliga liksom. Vissa coola fotbollskillar kunde vara lite kaxiga ibland typ ”öhh du ser inte ut som en tjej”. – Idun
Det här tolkar vi som att alla elever inte deltar på samma sätt i det sociala spelet, Idun uppger att hon inte utmanar de andra när det kommer till att vara cool vilket vi jämför med att vara populär. Hon beskriver att hon och hennes vänner var som en neutral zon och att de fick vara ifred, nästan
i alla fall. Vissa kommentarer från coola killar förekom tydligen. Liknande ”fenomen” berättas om även av en annan intervjuperson som verkar uppleva det på ett lite annorlunda sätt:
...Alltså, för mig var det jobbigt, för var inte den populäraste då, men man kunde liksom, man kunde gå bort från det där också, det var inte så att man var tvungen, men det var en viss atmosfär, som var otryggt, men så kunde man backa tillbaka, man hade ju sina kompisar...inte tänka på det. Så det var bra att man hade kompisar [skratt]. Att man har sina kompisar å kan tänka utanför den där bubblan. Men jag tycke ändå att det var jobbigt, särskild nu när jag tänker efter för att det var ju så mycket bättre i den andra skolan, man tänkte inte så mycket på det då...man accepterade det helt enkelt...å körde på. – Lisa
Här framkommer samma fenomen, just det att Lisa ställer sig utanför ”popularitetstjaffset” (som en annan intervjuperson beskrev samma fenomen). Lisa påpekar att det faktum att hon hade kompisar gjorde det lättare att inta ett mindre aktivt deltagande i det sociala spelet. Att ha kompisar som också intar ett mindre aktivt deltagande är något som Lisa har gemensamt med Idun i det tidigare citatet. Det som skiljer Lisa och Idun åt är att Lisa verkar uppleva sin situation som värre än hur Idun beskriver sin. I alla fall när Lisa tittar tillbaka på sin situation.
Enligt vad som har beskrivits av våra intervjupersoner så var elakhet ett sätt att bli populärare och vinna över andra gäng, men det innebär även en viss gemenskap bland de som är elaka.
…att just i högstadiet blev det mer populärare att trycka ner någon annan, det blev en mer gemenskap/../ Men efter ett tag klurade jag ut hur det funkade, och även joinade den gruppen och var lite så här nertryckande mot vissa människor. - Per
Det framkommer alltså att gemenskap kan nås på olika sätt, dels genom att vara elak som Per men också genom att ha vänner som man tillsammans med ställer sig utanför popularitetstjafset på det sättet som Lisa och Idun gjorde. Återkommande för de som ställt sig utanför
popularitetstjafsetär att de beskriver sig själv som outsiders, även om de har haft vänner. Återkommande för dessa outsiders är också att man umgås på ett annat sätt än de populära.
Men jag kan tänka mig att liksom, för mig när jag gick i högstadiet, då vart det lite såhär att dom som hade den här stilen i 5:an-6:an dom vart lite grann...Dom där fjortis-tjejerna som festar hela tiden, å typ var ganska falska mot varann...Å just för ja hade den här stilen hamnade jag ganska mycket utanför och fick
ganska sjuka rykten, typ som att jag knarkade när jag gick i 7:an. Men det ledde ändå till ganska soft-... jag fick mycket närmre vänner, å man satte fokus på mycket annat. Det känns som att man hade mycket mer intellektuella diskussioner, för man snacka om mycket annat. – Sara
Vi tolkar elakhet som ett sätt att utmana andra i ett försök att höja sin status och popularitet. Det kan då vara så att Sara och hennes kompisar som ställde sig utanför popularitetstjafset umgicks utan att vara elaka, eftersom de inte tävlade om status och popularitet i det sociala spelet. Klädsel, musik och gemenskap – ett komplext samspel
Det är svårt att förstå kausaliteten mellan klädsel, musik och gemenskap, då musikstil kan vara ett sätt att skaffa vänner, samtidigt som influenser från vänner påverkar vilken musik man lyssnar på. Mer komplext blir det när man ser till klädernas funktion i samspelet. Olika kläder kan ses som tillhörande olika klädstilar, musikstilar (och även specifika musikartister), klickar eller statuspositioner. Kläder kan också vara ett sätt att uttrycka sin egen personlighet, och ett sätt att experimentera för att försöka hitta sin egna identitet.
En stark koppling mellan musik och klädstil
Genomgående i våra intervjuer kan man se en tydlig koppling mellan musik och klädsel som när vi frågade Johan – vad betyder kläder för dig?
Ja du, jag vet inte. Image typ. Musiken man lyssnar på styr liksom hur man klär sig.
Vi tolkar svaret som att Johan inte reflekterat så mycket över kläder men han kommer ändå snabbt in på att det är musiken som bestämmer vilka kläder man ska ha på sig. Tolkat utifrån det goffmanianska perspektivet blir ordet image intressant och det kan förstås som en del av den personliga fasaden som signalerar till andra vad de kan förvänta sig av personen i fråga
(Goffman 2009:30). Det framkommer tydligt i våra intervjuer att musik är viktigt i denna ålder och att förmedla sin musiksmak via klädseln blir ett effektivt sätt att uttala sig om vad man gillar.
Klädstilar är ofta direkt kopplade till musik och det finns inte bara generella klädstilar utan vissa är väldigt specifika och kopplade till musikens subgenrer.
…men alltså jag, och en av mina bästa vänner, vi ville vara lite udda, som sagt. Så vi, från början alltså, vi bytte stilar hela tiden så vi var svartklädda en dag, och nästa vecka så körde vi på glitterpop. Och då, vi lyssnade på Kent och sån musik, såhär rock, pop-musik, lite indie, så började vi klä oss pop, och Broder Daniel om du vet vad det är? [Ja] Då är det speciell BD-stil som man har, BD-pop kallas det. Då har man vit skjorta och tight svart kjol typ. – Sara
I citatet kopplas klädstilar tydligt till musikstilar och de benämns till och med efter de subgenrer de tillhör. När Sara berättar om olika pop-klädstilar nämner hon 2-3 (beroende på tolkning) olika stilar, glitterpop, pop och BD-pop. Beroende på hur man tolkar pop så kan det uppfattas som en egen specifik klädstil eller generell, men glitterpop och BD-pop uttrycks tydligt som två separata specifika klädstilar och visar tydligt hur stor inverkan musik, och enskilda musikartister, kan ha på klädsel. En annan intressant aspekt av citatet är hur Sara beskriver att hon och hennes kompis ville var lite udda genom att ändra klädstil ofta. Detta betyder sannolikt att normen för klädstil är att inte byta så ofta. Detta växlande mellan fasader visar att det finns flera olika fasader
tillgängliga men själva växlandet blir socialt problematiskt då dessa fasader sannolikt är kopplade till vissa stereotypa förväntningar (ibid:33).
Kopplingarna mellan klädstilar och musikstilar framkommer tydligt inom de flesta intervjuer och det blir nästan omöjligt att särskilja de två. Intervjupersonerna kan berätta hur de började klä sig ”punkaktigt”, att vissa klädde sig efter ”emo-rockstilen” eller att vissa klär sig ”gangsta” (kommer av rapgenren Gangsta-rap). I många fall är gränsen mellan musikstil och
klädstil helt utsuddad och det känns då mer relevant att använda det övergripande begreppet stil.
Vi vill dock påpeka att alla klädstilar inte är förknippade med musik och en sådan stil är
fjortisstilen som Åsa beskriver på följande sätt:
För tjejerna tror jag det var lite såhär, a men du skulle ha typ minikjol, linnen å sånt där, nån blus. Ju mer vuxeninriktat var du mer tonårstjej, desto coolare. Å strumpbyxor på å sån var ganska coolt och att få sminka sig. - Åsa
Fjortisstilen beskrivs av flera som den populära stilen i slutet av mellanstadiet och det är också
bland fjortis-tjejerna vi finner tydligast likheter med de klickar som Adler & Adler (2003) beskriver.
Gemenskap & vänner
Den tredje stora faktorn är gemenskap vilket vi tidigare visat påverkar status. Den är ofta förenad med klädstil och musik men inte alltid.
Förut, förut var det mycket att man, som jag sa, hängde mycket med en speciell krets liksom, å kompisarna det var viktigt att hänga med vad dom har på sig. Men nu har jag börjat hänga med så många olika
människor… alltså jag hänger med väldigt många olika grupper, så för mig spelar det absolut ingen roll. - Lisa
Lisa går i gymnasiet och tiden hon tänker tillbaka på är högstadiet åk. 7-8. Hon berättar att när hon hängde i särskilda kretsar var det viktigt att klä sig på samma sätt men nu när hon umgås i flera olika grupper så spelar klädsel ingen roll. Klädseln kan då förstås som ett sätt att uttrycka gemenskap på, att skilja på gruppens medlemmar och andra individer. Adler & Adler (2003:62) nämner att ett vanligt sätt att söka inträde i en klick är att imitera deras smak, och då främst ledarens. Det finns då anledning att tro att samtliga medlemmar i klicken inte gillar den specifika stilen lika mycket men att de ändå uttrycker den smaken för att fortsätta vara en del av gruppen och dess gemenskap. Adam beskriver det som ett grupptryck, men att det inte är helt förslavande.
Jag har aldrig känt det behovet faktiskt, jag har bara haft det jag velat ha på mig även om det har varit grupptryck då och då vad jag ska ha på mig men jag har bara inte lyssnat på dem, så det har aldrig haft någon speciell betydelse för mig.
Han nämner dock senare i intervjun att klicken ändå är en källa till inspiration när det gäller kläder.
Ja det man tyckte var snyggt egentligen. Tyckte man det så kollade man upp vart dem hade fått tag i det så försökte man bara skaffa man det om man tyckte om det. Det var så det var, mer dem som var omkring en. Det framkommer hela tiden i intervjuerna att det är viktigt att ha vänner, även om det bara är någon enstaka, och våra intervjuer visar tydligt att klädstil är ett sätt att visa tillhörighet.
En föränderlig process
Något som tydligt framkommer i våra intervjuer är hur kläders roll varierar över tid. Alla nämner hur de börjar reflektera över kläder och bry sig lite mer om kläder någonstans runt mellanstadiet. Från den tidpunkten blir kläder en allt viktigare del i det sociala samspelet. Ungefär vid mitten av högstadiet når denna stegring sin topp och kläder börjar sedan bli mindre viktigt i takt med att ungdomarna anpassar sig efter mer vuxna normer. Tidpunkterna för dessa förändringar varierar mycket mellan våra olika intervjuer, möjligtvis på grund av lokala skillnader mellan skolorna men trenden är ändå densamma.
När man börjar reflektera över kläder
Som sagt verkar det som att barn börjar reflektera över kläder under mellanstadiet och det finns flera sätt som detta yttrar sig på. Det kan börja med att man reflekterar över vad andra har på sig eller att vissa normer för klädsel börjar skapas, men det kan också röra sig om hur föräldrar i denna ålder börjar diskutera kläder med barnen och låter dem ta större ansvar för val av klädsel vilket följande tre citat visar.
Ja mm... när man började mellanstadiet typ... kunde man inte klä sig hur som helst utan att man skulle bli trackad eller något sånt. – Sten
Ja 11 ungefär då. För att alla killar i klassen började köpa märkeskläder och typ och frågade mig varför jag inte hade det, jag ville bara inte ha det. - Jonas
Typ 12, Det var då jag började följa med mamma och välja kläder och välja vad jag själv tyckte var snyggt och så där. – Åsa
Uppkomsten av olika klädstilar sammanfaller med kläders relevans i övrigt och tjejerna i undersökningen nämner också hur en del jämnåriga börjar sminka sig i slutet av mellanstadiet.
När kläder är som viktigast
Men när man ser tillbaka på det så ser man tydligt hur man börjar bry sig mer och mer och tillslut är det jätteviktigt vad man har på sig. Och så fortsätter det, och det kan ju liksom fortsätta tills man blir gammal men för mig tog det slut i 2:an[gymnasiet] då.
Som vi tidigare nämnt är kläder tydligt kopplat till musikstilar och olika grupper av ungdomar vilket kan förklara varför kläder kan upplevas som så viktigt. Det finns dock andra saker att samlas kring
[det var] i början av 9:an som jag började röka. Då blev det att dom här rökarna, eller vi som rökte, vi fick liksom våran gemenskap, gemensamma grejer. Vi gick ut varje rast och står och pratar liksom, och har våran grej liksom, å så är det dom som inte röker och...o så dom som [röker]. – Johan
Detta citat stärker det faktum att grupper behöver något gemensamt (vare sig det rör sig om kläder eller aktivitet), både för att enas men också för att dra en gräns mot andra. Hur barn och ungdomar konstruerar grupper påverkar klädsel och i mellanstadiet verkar det vara vanligare med typiska klickar än i högstadiet och således varierar klädselns funktion lättare från klick till klick. I högstadiet pratar många om en tydligare uppdelning mellan fjortisar, emos, etc, större grupper med tydligare stereotypa fasader.
Klädselns funktion blir mer ”vuxen”
När ungdomar börjar växa upp blir klädselns funktion allt vuxnare och vi finner flera olika förklaringar till detta.
Nu för tiden har jag väl börjat mer rikta in mig på att man ska [skratt] se ordentlig ut... för å söka jobb å grejer...men....jag har väl blivit lite såhär tråkigare å försöker tänka på hur klär sig de flesta tjejerna i min ålder liksom. – Lisa
Klädsel får i Lisas fall en annan funktion är tidigare och blir nu ett sätt att visa mognad och anpassa sig till en värld som inte bara består av ungdomar och barn.
Det finns också andra, mer vuxna, aspekter av klädseln som att man börjar kolla mer på andra egenskaper. Förändringen kan i alla fall inte bara beskrivas genom kontakt med
Det var så här, ja det var det. Så det var väl i 4:an eller det var väl inte började, det var det första plagget som jag köpte själv. Men annars var det väl i 7:an, 5:an och 6:an liksom började det. I 7:an köpte jag lite mer och så i 8:an så där, nu har det dankat av [säger något otydligt] lite till, eller nu har det blivit tvärtom så nu köper jag knappt någonting själv, nu är det så mamma köper lite hit och dit liksom. – Adam
Tolkat utifrån andra utsagor är det tydligt att det i Adams fall inte bara handlar om att han bryr sig mindre. Detta är även en reaktion på hur det sociala klimatet förändras.
Övriga resultat
Utöver dessa 3 större teman har även några övriga resultat dykt upp i vår studie och dessa hade vi tänkt att behandla lite mer kortfattat. Det är främst resultat som vi inte reflekterat över innan studien planerats men som ändå framkommit så pass tydligt att vi vill redovisa dem.
Klädstil, inte bara kläder
Något som dyker upp i intervjuerna är att smink och olika sätt att färga håret i flera fall har en funktion lik klädernas. De flesta tjejer nämnde smink, medan både tjejer och killar nämner