UPPSALA UNIVERSITET Sociologiska institutionen Sociologi C2 C-uppsats Vårterminen 2012
Skolans klädkod
En fenomenologisk studie om hur kläder påverkar barn i grundskolan
Författare: Samuel Nestius & Erik Turner
Abstract
Vi vill med denna studie bidra till att förstå hur barns status och popularitet påverkas av kläder i grundskolan. Våra resultat visar att kläder påverkar popularitet och status i ett komplext samspel med andra faktorer, såsom beteende och umgänge. Kläder börjar bli viktigt för status och popularitet någon gång under mellanstadiet. Det är då barnen börjar bry sig om sin egen, och andras, klädsel. De måste förhålla sig till ett socialt spel där bl.a. kläder påverkar barnets position i statushierarkin på skolan. Hur barnen gör detta kan variera och vissa försöker ställa sig utanför ”popularitetstjafset”, medan andra tar till förtryckande taktiker för att själva stiga i status. Vi har undersökt detta genom att intervjua sju ungdomar i åldrarna 15-18 år om deras upplevelser i mellan- och högstadiet. Dessa intervjuer har vi sedan tolkat med en fenomenologisk analysmetod för att kunna förstå hur barnen upplever att kläder påverkat dem. För att tolka våra resultat har vi använt Goffmans dramaturgiska perspektiv och Adler & Adlers beskrivning av klickar. En artikel som betytt väldigt mycket för oss under planerandet av denna studie är Jon Swains artikel The
Right Stuff som utforskar hur klädsel påverkar barnen i en brittisk mellanstadieskola.
Abstract
The purpose of this stydy is to contribute to the understanding of how clothing affects the popularity among children. Our results show that clothing affects popularity and status i a
complex interaction with other factors, such as behaviour and associates. Clothing becomes an important factor for popularity sometime during the ages middle school. This is when the children begin to care about theirs, and others, clothing. They have to relate to a social game where clothing affects their position in the status hierarchy. How they relate to this game may vary and some of them try not to compete for popularity, while others act opressively in order to gain status. We have studied this by interviewing youths ages 15-18, on their experiences during junior school. We have interpreted these interviews with an phenomenological method of
analysis in order to understand how the youths experience the effects of clothing. We have used Goffmans dramaturgical perspective and Adler & Adlers description of clique dynamics in order to better understand this phenomenon. Jon Swains article The Right Stuff has proven to be of great aid during the planing of our stydy. In his article he explores how clothing affects the children in a junior school in england.
Innehållsförteckning
1 . Inledning...1
Bakgrund...1
Syfte och frågeställningar ...2
Uppsatsen disposition...3
2 . Tidigare forskning...4
Hur kläder påverkar popularitet...4
Klädstilar...6
Vad förutom kläder påverkar popularitet?...6
När kläder börjar bli viktigt...7
3 . Teori...8
Jaget och maskerna...8
Peer Power...10
Övriga begrepp...11
4 . Metod...12
Hur intervjuerna utformades och genomfördes...12
Urval...13
Presentation av fältet ...14
Databearbetning...15
En fenomenologisk analysmetod...16
Etiska riktlinjer...16
5 . Resultat och analys...18
Popularitet, inte bara kläder...19
Klädsel, musik och gemenskap – ett komplext samspel...21
1. Inledning
For the pupils at Westmoor Abbey, appearance was a central part of how they defined themselves, and clothing seemed to signify self-worth. Moreover, styles of dress formed a part of how the pupils wished to be publicly represented, and the designer labels and names so prominently displayed were a vital visible component in that promotion (Swain 2002).
I denna C-uppsats kommer vi undersöka hur kläder påverkar barn i grundskoleålder. Detta område rymmer väldigt många aspekter såsom: vilka faktorer som påverkar barnens klädsel, hur marknadsföring riktas mot barn, sexualisering av barnets kropp via klädsel inspirerad av
vuxenmode, skapande av könsroller, utforskandet av den egna identiteten, konflikter mellan barn och föräldrar, status bland vänner och grupptryck, etc. Det är tydligt att en avgränsning behövs och då vi båda är intresserade av att göra en studie med tydlig koppling till skola valde vi att fokusera på hur klädsel påverkar och påverkas av status, vänner och grupptryck.
Bakgrund
För att kunna formulera ett syfte sökte vi igenom det vetenskapliga fältet och hittade ganska snart Jon Swains (2002) artikel The right stuff som har varit användbar i planerandet av vår studie. The right stuff beskriver främst hur pojkar använder kläder i mellanstadiet för att skapa gemenskap, påverka sin sociala status och konstruera en identitet. Swains artikel fungerade som en förstudie för oss, en mental förberedelse som gjorde att vi började reflektera över olika praktiska situationer och hur vi skulle kunna undersöka dessa.
Vi tänkte först använda observationer och intervjuer på en mellanstadieskola för att se hur samspelet kan se ut här i Sverige och sedan jämföra våra resultat med Swains studie. Det var dock svårt att få tillstånd till en sådan studie och tidsbristen gjorde att vi fick planera om vår studie. Istället bestämde vi oss för att intervjua ungdomar i åldern 15+, ett beslut som bl.a. gav oss möjligheten att undersöka när kläder började bli intressant. Vid observation skulle vi vara begränsade till en viss period i barnens liv men vid intervjuer kan vi även fånga ifall kläderna blir viktiga under andra perioder.
En tanke som följde med oss under hela studien är att använda ett fenomenologiskt perspektiv, något som genomsyrat hela vårt arbete. Det framgår i vårt syfte, hur vi formulerat frågorna i intervjuguiden och hur vi analyserat vårt material.
Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka hur ungdomar upplever att
kläder påverkat deras sociala liv under grundskoletiden, och de specifika frågeställningar vi har
valt att undersöka är:
1. Hur påverkar kläder popularitet bland barn i grundskolan?
2. När börjar kläder bli viktigt för barns sociala samspel i grundskolan? 3. Vilka klädstilar är populära bland barn i grundskolan?
Med den första frågan försöker vi förstå klädernas sociala funktion i skolan. Påverkar klädsel det enskilda barnets position i statushierarkin och kan det vara en nödvändighet att ha ”rätt” kläder för att bli medlem i en klick? Kopplat till denna fråga finns också en ekonomisk aspekt, ifall det skulle vara dyrare kläder som är populära.
Den andra frågan undersöker när kläder börjar bli viktigt. I frågan ingår också hur barn börjar reflektera och bestämma över sin klädsel. Att fråga när kläder blir viktigt kan uppfattas som ledande eftersom det förutsätter att kläder är viktigt. Det framkommer dock i tidigare forskning att kläder upplevs som viktigt bland ungdomar (Swain 2002:66).
Den tredje frågan undersöker om specifika klädstilar påverkar popularitet i skolorna samt hur klädstilar beskrivs och definieras. En tredje aspekt av denna frågeställning är ifall stilarna är specifika för olika skolor eller om det finns stilar som är vanliga på flera skolor och om de då är förknippade med samma status.
Uppsatsen disposition
Dispositionen på denna uppsats är klassisk. I kapitel två behandlar vi tidigare forskning och diskuterar den litteratur vi har valt att behandla i uppsatsen. Kapitel tre är vårt teorikapitel och i slutet definierar vi olika begrepp som vi använder i analys och resultatdelen. I kapitel fyra beskriver vi hur vi genomfört vår undersökning och i kapitel fem redovisar vi resultaten. I
Kapitel sex diskuterar vi resultaten utifrån våra frågeställningar och hur de förhåller sig till
tidigare forskning. Vi kommer även att diskutera eventuella brister med vår undersökning och ta upp aspekter som kan vara intressanta för framtida forskning.
2. Tidigare forskning
I detta kapitel kommer vi att redovisa resultat från ett antal tidigare studier om kläders sociala funktion för barn. Samtliga studier har intresserat sig för hur klädsel påverkar barn sociala samspel med sin omgivning men främst med jämnåriga.
Hur kläder påverkar popularitet
I artikeln The right stuff redovisar Jon Swain vad som framkommit i hans studie av mellanstadieelever från arbetarklassen i sydöstra England. Artikeln handlar om att kläder är en viktig del av hur vi framställer oss själva, och att kläder är av vikt för elevernas människovärde (Swain 2002:53). Det här är intressant för oss som nu granskar kläders koppling till popularitet, om man utgår ifrån att det finns ett samband mellan människovärde och popularitet. Swain kommer även fram till att kläder är viktigt för hur eleverna önskar att bli uppfattade, en symbol för hur dem vill bli tolkade (ibid:66). Det verkar som att kläder är ett sätt för eleverna att förmedla vilka de vill bli uppfattade som. Om man då utgår ifrån att eleverna är medvetna om hur kläder påverkar popularitet kan kläder förstås som ett verktyg för att uppnå popularitet.
I Swains artikeln framkommer det även att pojkar fick förhöjd status om de använde sina egna kläder istället för skoluniformen (ibid:58). Författaren framhåller att denna möjlighet inte existerar på många andra skolor i England där man ofta tillämpar ett mer strikt obligatoriskt användande av skoluniform. De flesta skolor i Sverige har inte någon obligatorisk användning av skoluniform och därmed finns inte heller möjligheten för samma “fenomen”. Swains studie är ändå intressantare än andra brittiska studier att titta på inför en studie i Sverige eftersom barnen har möjlighet att gå till skolan i sina egna kläder som i Sverige.
miljön. Konsumentsocialisationen verkar främst influerad av de jämnåriga. De bidrar till en social press att anpassa sig efter gruppens förväntningar vilket för med sig ekonomiska krav på både tonåringarna och deras föräldrar (ibid:54). Att barn känner sig pressade att passa in och har märkeskänslighet är för oss mycket intressant om vi vill förklara hur kläder och popularitet hänger ihop. Vad händer till exempel när man har "rätt" eller "fel" klädsel?
I den explorativa studien Exploring the Apparel Needs and Preferences of Tween Girls
and Their Mothers delar M. K. Brock, P. V. Ulrich och L. J. Connell upp deltagarna, som är från
7-8 år och 13-14 år, i 4 undergrupper baserat på ålder och BMI: 1. Yngre-medel 2. Yngre-större
3. äldre-medel 4. äldre-större. Det författarna ville undersöka var vilka skillnader det fanns
mellan grupperna. Detta utifrån vad flickorna vill ha och vad de behöver när det gäller klädsel, samt om deras mammor hade samma uppfattning som dem.
I studien visar Brock, Ulrich och Connel (2009:102) att de yngre tjejerna intresserar sig mer för specifika affärer än plaggets märke, medan de äldre flickorna bryr sig mer om märket. Att flickorna skiljer på olika märken och butiker är intressant för popularitet, speciellt med tanke på att studien även kommer fram till att avsaknad av rätt klädsel kan ha en negativ påverkan på delaktighet i sociala aktiviteter (ibid:107), vilket kanske kan påverka popularitet. Flickorna blir frustrerade när de inte får de kläder de vill ha, vilket även flickornas mödrar återgav. Det visade sig också vara problematiskt för flickorna med större kroppar att kläder anpassade för deras åldersgrupp inte passar. De måste köpa kläder anpassade för äldre barn, vilket gör det svårt för dem att hitta kläder som passar kroppsformen och som går att kombinera med skoluniformen (ibid:103). Att inte endast ekonomi är en faktor som påverkar vilka kläder man köper och har på sig kan vara intressant och värt att tänka på även i vår studie där vi vill se hur kläder påverkar popularitet. Vilka andra faktorer kan det finnas som påverkar vad vi tar på oss? I Lachance, Beaudoin och Robitailles studie framgår att föräldrars inverkan verkar minska med ålder medan jämnårigas påverkan verkar öka (Lachance, Beaudoin & Robitaille 2003: 53f), vilket kan vara intressant för att förstå hur barn börjar intressera sig för kläder, och kanske även om man vill ta reda på hur kläder påverkar popularitet. Kanske kan föräldrarnas minskade inverkan och
Klädstilar
Klädstilar är inte något som direkt förekommer i den tidigare forskning vi bearbetat. Det som framkommer är att träningsskor var normen på skolan i Swains studie (Swain 2002:56) och ”riktiga” träningsskor gav status (ibid:61). Att se tuff ut är det närmaste en specifik klädstil som framkommer i den tidigare forskning vi studerat, vilket var i Swains tidigare nämnda artikeln
The right stuff (ibid:58).
Vad förutom kläder påverkar popularitet?
I The Right Stuff skriver även Swain att det inte bara är viktig att se tuff ut, man måste också vara tuff eller duktig på saker (ibid:58). Exempel på saker som gav status hos deltagarna i Swains studie var att vara bra på att slåss, att vara en duktig fotbollsspelare eller att kunna springa snabbt. Även att vara duktig på att måla och rita nämns, "man måste vara bra på något för att bli populär" säger en av pojkarna (ibid:58).
The Hidden Life of Girls är en bok som redogör för en studie av Marjorie Harness
Goodwin gjord på en mellanstadieskola i LA och som titeln avslöjar är fokus på flickor. Den här studien har undersökt hur barn genom att använda språket skapar meningsfulla ”händelser i sina liv (Goodwin 2006:244). Goodwin har observerat barns interaktion i konfliktsituationer och analyserat hur deras “sociala ordning” formas (ibid:245). Goodwin fokuserar som sagt på språket men har även tittat på kroppsspråket men då som ett verktyg för att förstärka det som sägs
beroende på klasstillhörighet och vart man går i skolan kan vara intressant för att se om det finns skillnader i vad som påverkar popularitet. Att individer exkluderades var något som praktiserades bland flickorna i Goodwins studie (ibid: 211) vilket också var något som framkom i Swains studie (Swain 2009:58). Eftersom exkludering med största sannolikhet är kopplat till att inte vara speciellt populär gör det att detta är något av intresse för oss i vår studie kring popularitet
speciellt eftersom exkluderingen skedde på grund av klädsel. När kläder börjar bli viktigt
3. Teori
Det finns många olika sätt att tolka socialt samspel och beroende på vilket fokus en undersökning har blir olika perspektiv mer eller mindre relevanta. Vårt mål är som sagt att undersöka hur ungdomar upplever att kläder påverkat deras sociala liv under grundskoletiden. För att undersöka detta har vi valt ett fenomenologiskt perspektiv men för att kunna planera och tolka våra intervjuer krävs en generell förståelse för gruppdynamik och vad som ligger till grund för en individs handlande.
Irving Goffman beskriver i sin bok Jaget och maskerna socialt samspel utifrån det dramaturgiska perspektivet, ett perspektiv som passar vår studie då det behandlar just hur vi framställer oss i olika sociala situationer. Vi har även valt att använda Patricia och Peter Adlers bok Peer Power för en mer specifik beskrivning av gruppdynamik bland barn i åldrarna 8-12. Jaget och maskerna
I vårt dagliga liv umgås vi med andra människor i en rad olika situationer - på arbetet, i hemmet, i affären, osv. Alla dessa situationer måste definieras för att vi ska veta hur vi ska agera. När du och jag möts måste vi därför se till att vi gör klart för varandra - vanligen med gester eller andra icke-verbala uttrycksmedel - vilka vi är eller vill vara i den aktuella situationen: vi presenterar oss. På denna grundval söker vi en definition av situationen som vi kan enas kring. Och spelet kan fortsätta. (Goffman 2009)
Denna beskrivande text (som går att finna på framsidan av Goffmans bok Jaget och maskerna), visar principen bakom Goffmans teori. Interaktionen innehåller flera komplexa delmoment som vi i vanliga fall inte är medvetna om. När vi presenterar oss spelar vi en roll: vi agerar på ett specifikt sätt som bara passar vid sådana tillfällen (ibid:23). En social roll å andra sidan är knuten till en specifik status och innefattar främst rättigheter och skyldigheter, således är den sociala rollen mer abstrakt och den kan bestå av flera olika roller (ibid).
När vi är umgås med andra är det av vikt att komma fram till en gemensam definition av situationen och alla kan vara med och definiera den, även om vissa kommer vara mer
hållningen, tonläget, etc (ibid:29f). Det är främst den personliga fasaden vi kommer använda i denna uppsats.
Rollernas dynamik
I ett större samhälle identifieras vi genom tillhörighet men i mindre kan vi ges individuella, unika roller/positioner (Goffman 2009:32). Vi misstänker att grundskolan kan ses som ett sådant mindre samhälle, då mängden individer är begränsad. Detta betyder inte att alla roller skiljer sig åt, utan snarare att den enskilde individen har lättare att själv bestämma vilken roll hon vill bli förknippad med. I samhället finns redan många utpräglade roller och fasader och det är oftast lättare att hitta en fasad, som andra redan kan förhålla sig till, än att skapa en helt ny (ibid:33). Roller/fasader kan barnen lära sig via många olika källor, såsom föräldrar, tv och jämlikar.
Vid teamframträdanden är det inte säkert att alla teammedlemmar önskar samma definition av situationen. Öppna meningskonflikter bör dock undvikas för att undvika osäkerhet i definitionen. Det blir oftast nödvändigt att kompromissa och skapa en gemensam definition och sedan kräva att samtliga teammedlemmar följer den (ibid:80). Goffman skriver också att det kan vara nödvändigt att utesluta de medlemmar som har svårt att uppträda på rätt sätt (ibid:84). För att nå upp till rollens idealiserade normer måste individen sannolikt avstå från saker som är oförenliga med rollen så länge han spelar den, men dessa saker kan han fortfarande göra i hemlighet (ibid:44).
Hur kan detta appliceras på studien?
Det som kanske är mest praktiskt med Goffmans teori är att han fokuserar på det synliga beteendet, alltså något man kan observera, vilket synliggör handlingar på ett sätt som vi annars är blinda för. Begreppet personlig fasad är väldigt intressant för denna studie då den inkluderar klädseln i det sociala sammanhanget. Ifall olika klickar har olika klädstilar blir klädseln en viktig del av fasaden då den kan avslöja om individen är någon som kan tillåtas umgås med gruppen eller om det är en individ som bör exkluderas.
gruppmedlemmarna tillåter detta och utan sin grupp är ledaren inte längre någon ledare och måste då bete sig på ett helt annat sätt.
Eftersom vi kommer utgå ifrån intervjuer är vi beroende av intervjupersoners minnen, hur det beskrivs och hur ungdomarna beskriver dem. De kommer inte ha alla förklaringar till de beteenden de observerat och därför är det relevant att styrka eller problematisera deras utsagor med teoretiskt resonemang. När intervjupersonerna återger minnen kan de ofta göras utifrån deras roll som åskådare och det goffmanianska perspektivet kan användas för att inkludera dem i situation som just åskådare.
Peer Power
En dominant aspekt av barns liv är klicken. Deras relationer, aktiviteter, och tankar om sig själva är direkt kopplad till klickarna i deras omgivning, vare sig de är inkluderade eller exkluderade i dem (Adler & Adler 2003:56). Klickarna definieras som vänskapsgrupper där medlemmarna identifierar sig med varandra och gruppen i sig, de har ofta tydliga hierarkier och de är exkluderande (ibid).
Inträde i en klick sker främst genom inbjudan från någon av klickens medlemmar, ju högre medlemmens status i klicken desto större chans till medlemskap (ibid:57). Vid början av skolåret är klickarna i regel mer öppna för nya medlemmar för att kunna rekrytera nya elever till gruppen men under resten av året tenderar de bli mer exklusiva och för individerna handlar det då mer om att behålla sitt medlemskap än att skaffa nya medlemskap (ibid: 58).
Ett sätt att skaffa popularitet är bli vän med någon av klickens populärare medlemmar (ibid:60). Det råder ofta konkurens om dessa vänskapsrelationer och det kan krävas upprepade ansträngningar för att behålla vänskapen och positionen som kommer med den (ibid). Vänskapsrelationerna inom klickar är således mindre stabila än de vid sidan om. Ett annat sätt att få inträde till- eller avancera inom klicken är att imitera gruppmedlemmars (främst ledarens) stil och smak, något som kan fungera som ett första steg i skapandet av en vänskapsrelation (ibid:62).
i klickar oftare blir retade för att de är intressantare mål (ibid:68) och att även individer utanför klicken tillåts att reta personen och fungerar då som tillfälliga medlemmar. Att klickmedlemmar oftare blir retade är sannolikt kopplat till deras status och när de blir retade så öppnar de möjligheten för andra att avancera i status eller, för de med högre status, kunna bekräfta sin position.
Klick-dynamik i vår studie
Teorin för klickdynamik är väldigt relevant för vår studie eftersom den visar hur spelet kring status och popularitet kan gå till. Peer Power har både erbjudit en teoretisk diskussion som kan hjälpa oss tolka intervjuer men även gett oss en mer allmän förförståelse om status och gruppbildningar i skolan. Det teoretiska delen av vår studie kommer främst bestå av Goffmans teori eftersom den har en så stor bredd och presenterar många olika aspekter att analysera. Klickdynamik blir ett komplement som behandlar det mer specifika samspelet.
Övriga begrepp
I vår analys kommer vi använda begreppen status, popularitet och outsider. Dessa begrepp har vi använt utifrån en common sense-uppfattning och för att förtydliga hur vi använder begreppen definierar vi dem stipulativt.
Status – En abstrakt skala efter vilken enskilda individer kan värderas. Statusskalan är
subjektiv vilket innebär att en person kan värderas olika av olika personer.
Popularitet – Att ha en generellt hög status bland ens jämlikar. För att bli populär kan
man behöva ha ett mer aktivt och utmanande förhållningssätt till det sociala spelet om popularitet.
Outsider – Att ha en generellt låg status bland ens jämlikar. Detta kan vara p.g.a. av
4. Metod
Vi insåg tidigt i forskningsprocessen att vi fick lov att använda oss av intervjuer för att kunna förstå klädsel och status. Pål Repstad (2007:85) skriver att det finns många olika sätt att tolka handlingar på och att detdärför kan det vara en bra ide att fråga varför folk gör som de gör. Patrik Aspers (2001:254) skriver i en argumentation för fenomenologin att man måste studera meningen bakom handlingar för att kunna förstå sociala fenomen.
För att komma i kontakt med ungdomar har vi besökt tre ungdomsgårdar i en svensk storstad. Vi intervjuade sju ungdomar i åldern 15-18 år som kan beskrivas som outsiders. Hur intervjuerna utformades och genomfördes
Eftersom vi bygger vidare på resultat från tidigare forskning och samtidigt vill hitta nya fenomen blev valet av en semi-strukturerad intervju självklart. Vi formulerade frågor och bestämde att vi skulle ställa egna följdfrågor för att göra samtalet mer naturligt, hjälpa
intervjupersonen att utveckla sina minnen eller bara för att visa intresse och medmänsklighet till intervjupersonen. Frågorna i sig är baserade på undersökningens frågeställningar och så
avslutade vi med att fråga öppet om det var något mer intervjupersonen ville ta upp. Vi tänkte revidera vår intervjuguide efter de första intervjuerna men vi upplevde att våra resultat blev så pass givande att det inte var nödvändigt (hela intervjuguiden finns i bilaga 1).
Vi genomförde våra intervjuer var och en för sig så i själva intervju-situationen var det två personer, en intervjuare och en intervjuperson. Vid en intervju är det viktigt att kunna tala ostört (Repstad:95) så vi genomförde intervjuerna i enskilda rum. Vid två av intervjuerna var detta dock inte möjligt, vi var då noggranna att höra så intervjupersonerna var ok med detta. Vi bandade samtliga intervjuer för att få med alla ord och slippa anteckna under intervjun, något som annars kan leda till störningar och avbrott (ibid:93).
föräldrarnas jobb frågade vi även om föräldrarna hade samma jobb när intervjupersonen gick i grundskolan. Att under hela intervjun prata om samma tema (grundskolan) - ofta preciserat till antingen mellanstadiet eller högstadiet beroende på vilket intervjupersonen berättade mest om – underlättar för minnet (ibid). Detta var tydligt i vissa intervjuer då minnen blev mer detaljerade senare i intervjun.
Urval
För att undersöka hur ungdomar upplever att kläder påverkat deras sociala liv under
grundskoletiden ville vi intervjua så unga ungdomar som möjligt men som ändå var över 15år.
Denna gräns fyller två funktioner. Dels kan vi genomföra intervjun utan att fråga om föräldrarnas samtycke först. Sen innebär det även att våra intervjupersoner ligger närmare varandra i ålder. Detta innebär färre skillnader som beror på tid och alla har antingen slutat högstadiet eller är i slutet av högstadiet.
När det kommer till antalet intervjuer var vårt mål 6-10 st så vi skulle kunna analysera dem på djupet. På grund av tidsbrist slutade vi efter sju intervjuer och bestämde oss för att bearbeta materialet först och eventuellt genomföra fler intervjuer om vi inte upplevde någon mättnad i materialet (Repstad 2007:92). Vi upplevde en viss mättnad och vi såg flera
återkommande mönster i intervjuerna även om det också fanns skillnader.
Ett mål med urvalet var att vi sökte en jämn könsuppdelning så att både killar och tjejer skulle vara jämnt representerade i vårt material. Motiveringen bakom detta var att vi ville uttala oss generellt om ungdomar så därför sökte vi ett material där inget av könen är överrepresenterat. I början fick vi främst kontakt med tjejer så vi sökte aktivt killar till de sista intervjuerna och i slutändan blev det en jämn uppdelning med tre killar och fyra tjejer.
Presentation av fältet
Utifrån vårt urvalskriterium på ålder bestämde vi oss för att intervjua ungdomar på olika ungdomsgårdar. Miljön är öppen och tillgänglig för allmänheten och vi besökte totalt tre stycken ungdomsgårdar. Samtliga hade café-verksamhet där man kunde köpa kaffe, godis och lättare maträtter, eller bara hänga.
också om de hade något avskilt rum där vi kunde genomföra våra intervjuer ostört. Eftersom platserna är halvoffentliga är det inte nödvändigt att få ett formellt tillträde men presentationen gav oss ett naturligt tillfälle att bekanta oss med omgivningen. Vid introduktionen presenterade vi även vår undersökning, vad intervjuerna skulle handla om och att vi skulle informera samtliga intervjupersoner om undersökningen och de etiska riktlinjer vi följer.
Alla intervjuer utom en genomfördes i ungdomsgårdarnas lokaler, den intervjun genomfördes alldeles utanför en av ungdomsgårdarna. I övrigt stack inte den intervjun eller intervjupersonen ut ifrån resten av vårat material så vi såg det inte som ett problem.
Vilka deltog i undersökningen?
De ungdomar som vistas på dessa ungdomsgårdar är främst outsiders enligt vår definition. Detta bekräftades i intervjuerna då de flesta intervjupersoner explicit beskrev sig själva som utanför eller impopulära. Detta innebär att våra resultat måste förstås utifrån detta perspektiv, detta är upplevelser ifrån de som främst haft ett mindre aktivt deltagande i det sociala spelet.
För att välja ut våra intervjupersoner gick vi runt på ungdomsgårdarnas fik och sökte kontakt med de besökare som såg yngst ut. Vi gick fram till ungdomar frågade om de ville delta i en intervjuundersökning om kläder och status i skolan. När vi närmade oss grupper av ungdomar frågade vi hur gamla de var. Sedan kunde vi fråga den yngsta personen i gruppen om hon eller han ville delta i undersökningen.
Utifrån den information vi fick under intervjuerna verkade de flesta intervjupersoner ha vuxit upp under stabila hemförhållanden. De ekonomiska förhållandena var för de flesta goda och i flera fall har föräldrarna haft typiska medelklassarbeten.
Databearbetning
Vi bandade som sagt samtliga intervjuer och de blev ca 20-30 minuterlånga. Efter att vi genomfört alla sju intervjuer transkriberade vi dem ordagrant med notationer för skratt,
Vid den första öppna kodningen var intentionen att sortera upp intervjuernas olika delar och dess citat, och de mer relevanta delarna kodade vi även mer detaljerat. De delar vi här kallar relevanta är främst de där intervjupersonerna pratar om kläder och olika sociala fenomen såsom
popularitet, vänskap och mobbning. Resultatet av denna kodning blev ca 120 överlappande koder på olika abstraktionsnivåer.
Efter detta steg började vi kondensera våra koder och nu började vi även granska vårt material närmare. T.ex. hade vi från början kodat varje enskilt klädesmärke separat samt kodat dem som märken generellt, men när vi sedan granskade dessa koder såg vi att inget enskilt märke verkade ha någon större påverkan på någon skola och de märken som nämndes återkom inte i någon annan intervju. De totalt 7 olika koderna för klädesmärken slog vi då samman under den generella beteckningen ”Märken”, och sedan analyserade vi bara hur våra intervjupersoner pratade om märken generellt (specifika musikartister upprepades aldrig heller så de hanterades också på samma sätt). Andra koder som var väldigt lika varandra slog vi samman och delar av intervjuerna som vi såg som mindre relevanta hanterade vi enbart med generella sorterande koder. Exempelvis märkte vi att grundskolornas storlek varierade ganska mycket, men det var svårt att se någon koppling mellan skolornas storlek och hur kläder och popularitet beskrevs, så vi kodade det bara som ”skola”. En komplett lista över de kondenserade koderna finns i Bilaga 2 En fenomenologisk analysmetod
Vi har valt att använda fenomenologisk analysmetod, främst för att den har mycket gemensamt med vårt dramaturgiska perspektiv. Goffman (2009) talar om individer som aktivt spelar roller med olika intentioner och samma generella perspektiv finns även i fenomenologisk litteratur (Aspers 2001; Schutz 2002; Spiegelberg 1982). Aspers (2001:254) skriver att man måste studera meningen bakom handlingar för att kunna förstå sociala fenomen.
När det kommer till ett socialt fenomen så är det viktigt att tillägga att alla deltagare ej är aktörer. Det finns även en publik som kan vara minst lika viktiga för det sociala fenomenet i sig. Våra intervjupersoner är outsiders vilket betyder att de ofta spelat en mer passiv roll, men de ska ändå förstås som delaktiga i fenomenet, något som Goffman (2009: 17f) även styrker.
1. Den partikulära observationen kan användas som utgångspunkt för att härleda det generella fenomenet.
2. Genom att relatera den partikulära observationen till det generella fenomenet kan man även få en större förståelse för det partikulära.
Analysen bör alltså bearbetas i flera steg, först för att härleda ett generellt fenomen, och sen åter analysera intervjun utifrån detta generella fenomen för att bättre kunna förstå intervjun.
Sammanfattningsvis kan vårt fenomenologiska perspektiv beskrivas genom att vi utgår ifrån intervjupersonernas berättelser och de intentioner och tolkningar som de beskriver, för att sedan koppla samman dem och skapa en tydlig sammanhängande beskrivning av det sociala fenomenet. För att bättre kunna tolka detta fenomen använder vi de teorier vi presenterat. Etiska riktlinjer
Som vi nämnde följer vår undersökning etiska riktlinjer och vi syftar då på
vetenskapsrådets Forskningsetiska riktlinjer - inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, vilka består av:
1. Informationskravet 2. Samtyckeskravet 3. Konfidentialitetskravet 4. Nyttjandekravet
Innan varje intervju berättade vi vad vår intervju handlar om, att intervjun kommer spelas in, att
deltagande är helt frivilligt och intervjupersonen när som helst kan avbryta intervjun utan att
ange anledning och att vi då också tar bort materialet från resten av intervjun. Likaså berättade vi att intervjun kommer hanteras konfidentiellt, ljudfilerna raderas efter att de transkriberats och att
intervjun enbart kommer användas till denna studie. Sedan intervjupersonen gett muntligt
samtycke och fått ställa eventuella frågor om dessa regler plockade vi fram inspelningsutrustning och inledde intervjun. Vid slutet av intervjun gav vi även intervjupersonerna möjlighet att ställa frågor om undersökningen och intervjun off the record.
5. Resultat och analys
När vi presenterar våra resultat så kommer vi göra det utifrån tre huvudsakliga teman.
1. Popularitet och de faktorer som påverkar det. 2. Samspelet mellan klädstil, musik och vänner.
3. Hur syn på kläder, status och grupperingar utvecklas över tid.
Efter dessa tre teman kommer vi även behandla några övriga resultat som var svåra att passa in under dessa teman men som vi ändå upplever som relevanta för syftet.
För att smidigare kunna tala om våra intervjupersoner i löpande text har vi ibland valt att kalla dem vi namn, men det enda som faktiskt går att utläsa av namnet är intervjupersonens kön. Namnen är dessutom bara kopplade till citatet i sig, så en person kan ha flera olika namn och när ett namn dyker upp vid andra citat är det inte säkert att det är samma person som tidigare.
Citaten som presenteras är i de flesta fall ordagrant återgivna men i några fall har vi redigerat dem. Vi har då varit noggranna med att det inte påverkar citatets innehåll och hur det uppfattas. Exempel på saker vi redigerat är talspråk och vi har även tagit bort vissa ord upprepas. Vi har även markerat följdfrågor och otydligheter med hakparenteser.
Popularitet, inte bara kläder
Enligt vårt resultat är popularitet inte något som endast avgörs av ens klädsel, det är ett resultat av flera faktorer som tillsammans påverkar hur populär man är. Förutom kläders
påverkan på popularitet framkommer det i vår studie att även personlighet var viktigt för flera av våra intervjupersoner, kanske mer viktigt än klädseln. Personlighet är något som verkar vara av vikt för popularitethela tiden medan klädernas betydelse för popularitet verkar förändras med tiden för våraintervjupersoner. Detta är något som vi kommer att komma tillbaka till senare i resultatdelen då vi går in mer specifikt på klädselns roll för popularitet.Hur man är som person påverkar ens popularitet och det är något som framkommer i följande svar på frågan om vad som påverkar popularitet, förutom kläder:
Här framkommer flera aspekter på personlighet, samt att vilka man umgås med påverkar popularitet vilket vi återkommer till senare i detta kapitel när vi pratar om grupper.
När vi frågade Åsa vad det var för andra saker, förutom kläder, som var viktigt om man skulle vara populär i åk. 5-6? svarade hon:
...tjejerna börja väl bry sig lite mer om utseendet å ”fråga chans”-grejer, va ännu mer aktiv å seriös. Men det var väl, jag vet inte, dom coola tjejerna och killarna skulle väl va typ så här fotbollstjejer, såhär aktiva med sport, typ sociala och väldigt såhär och ha nån sån här grupp å gäng å hänga med. Så var de väl dem som var [skratt] elaka som blev populärast tillslut, för dom vann väl typ över dom andra gängen tror jag. – Åsa
Det hon beskriver tolkar vi som ett sorts deltagande i ett ”socialt spel” där man hanterar relationer till sina jämlikar på olika sätt. För de populära verkar ett aktivt och ibland aggressivt deltagande i det sociala spelet vara nödvändigt. Detta aktiva deltagande inkluderar saker som att tänka på och bry sig om killar och utseende, att idrotta och vara med i klick. Hon nämner även att vara elak som ett sätt att ”vinna” över andra gäng, och på så sätt bli mer populära. Denna
dynamik mellan grupper stämmer överens med den Adler & Adler (2003) beskriver då den visar hur de mer populära är intressantare mål för elakheter just p.g.a. deras position i statushierarkin.
Våra resultat tyder också på att alla inte deltar på samma sätt som de populära i det sociala spelet. Det finns även andra möjliga roller (Goffman 2009:33). Ett mindre aktivt och inte utmanande sätt att delta i det ”sociala spelet” beskrivs i nästa citat:
Ja tror att många förutom oss, lätt blev mobbade utav sådant[att inte fjortisstilen], men just för att jag ändå va... inte va så mycket i folks ansikte liksom, å så ”ja är så mycket coolare än er”. Utan just i 5:an 6:an nån gång, då var jag mer...då vart jag typ den neutrala, så om dom typ bråkade nån gång, om det vart bråk mellan dom populära tjejerna så kom dom alltid till mig och så fick jag medla mellan dom. Vi vart väl någon neutral zon, vi var väl dem man lät vara. Man lät oss va, folk va trevliga liksom. Vissa coola fotbollskillar kunde vara lite kaxiga ibland typ ”öhh du ser inte ut som en tjej”. – Idun
i alla fall. Vissa kommentarer från coola killar förekom tydligen. Liknande ”fenomen” berättas om även av en annan intervjuperson som verkar uppleva det på ett lite annorlunda sätt:
...Alltså, för mig var det jobbigt, för var inte den populäraste då, men man kunde liksom, man kunde gå bort från det där också, det var inte så att man var tvungen, men det var en viss atmosfär, som var otryggt, men så kunde man backa tillbaka, man hade ju sina kompisar...inte tänka på det. Så det var bra att man hade kompisar [skratt]. Att man har sina kompisar å kan tänka utanför den där bubblan. Men jag tycke ändå att det var jobbigt, särskild nu när jag tänker efter för att det var ju så mycket bättre i den andra skolan, man tänkte inte så mycket på det då...man accepterade det helt enkelt...å körde på. – Lisa
Här framkommer samma fenomen, just det att Lisa ställer sig utanför ”popularitetstjaffset” (som en annan intervjuperson beskrev samma fenomen). Lisa påpekar att det faktum att hon hade kompisar gjorde det lättare att inta ett mindre aktivt deltagande i det sociala spelet. Att ha kompisar som också intar ett mindre aktivt deltagande är något som Lisa har gemensamt med Idun i det tidigare citatet. Det som skiljer Lisa och Idun åt är att Lisa verkar uppleva sin situation som värre än hur Idun beskriver sin. I alla fall när Lisa tittar tillbaka på sin situation.
Enligt vad som har beskrivits av våra intervjupersoner så var elakhet ett sätt att bli populärare och vinna över andra gäng, men det innebär även en viss gemenskap bland de som är elaka.
…att just i högstadiet blev det mer populärare att trycka ner någon annan, det blev en mer gemenskap/../ Men efter ett tag klurade jag ut hur det funkade, och även joinade den gruppen och var lite så här nertryckande mot vissa människor. - Per
Det framkommer alltså att gemenskap kan nås på olika sätt, dels genom att vara elak som Per men också genom att ha vänner som man tillsammans med ställer sig utanför popularitetstjafset på det sättet som Lisa och Idun gjorde. Återkommande för de som ställt sig utanför
popularitetstjafsetär att de beskriver sig själv som outsiders, även om de har haft vänner. Återkommande för dessa outsiders är också att man umgås på ett annat sätt än de populära.
ganska sjuka rykten, typ som att jag knarkade när jag gick i 7:an. Men det ledde ändå till ganska soft-... jag fick mycket närmre vänner, å man satte fokus på mycket annat. Det känns som att man hade mycket mer intellektuella diskussioner, för man snacka om mycket annat. – Sara
Vi tolkar elakhet som ett sätt att utmana andra i ett försök att höja sin status och popularitet. Det kan då vara så att Sara och hennes kompisar som ställde sig utanför popularitetstjafset umgicks utan att vara elaka, eftersom de inte tävlade om status och popularitet i det sociala spelet. Klädsel, musik och gemenskap – ett komplext samspel
Det är svårt att förstå kausaliteten mellan klädsel, musik och gemenskap, då musikstil kan vara ett sätt att skaffa vänner, samtidigt som influenser från vänner påverkar vilken musik man lyssnar på. Mer komplext blir det när man ser till klädernas funktion i samspelet. Olika kläder kan ses som tillhörande olika klädstilar, musikstilar (och även specifika musikartister), klickar eller statuspositioner. Kläder kan också vara ett sätt att uttrycka sin egen personlighet, och ett sätt att experimentera för att försöka hitta sin egna identitet.
En stark koppling mellan musik och klädstil
Genomgående i våra intervjuer kan man se en tydlig koppling mellan musik och klädsel som när vi frågade Johan – vad betyder kläder för dig?
Ja du, jag vet inte. Image typ. Musiken man lyssnar på styr liksom hur man klär sig.
Vi tolkar svaret som att Johan inte reflekterat så mycket över kläder men han kommer ändå snabbt in på att det är musiken som bestämmer vilka kläder man ska ha på sig. Tolkat utifrån det goffmanianska perspektivet blir ordet image intressant och det kan förstås som en del av den personliga fasaden som signalerar till andra vad de kan förvänta sig av personen i fråga
(Goffman 2009:30). Det framkommer tydligt i våra intervjuer att musik är viktigt i denna ålder och att förmedla sin musiksmak via klädseln blir ett effektivt sätt att uttala sig om vad man gillar.
…men alltså jag, och en av mina bästa vänner, vi ville vara lite udda, som sagt. Så vi, från början alltså, vi bytte stilar hela tiden så vi var svartklädda en dag, och nästa vecka så körde vi på glitterpop. Och då, vi lyssnade på Kent och sån musik, såhär rock, pop-musik, lite indie, så började vi klä oss pop, och Broder Daniel om du vet vad det är? [Ja] Då är det speciell BD-stil som man har, BD-pop kallas det. Då har man vit skjorta och tight svart kjol typ. – Sara
I citatet kopplas klädstilar tydligt till musikstilar och de benämns till och med efter de subgenrer de tillhör. När Sara berättar om olika pop-klädstilar nämner hon 2-3 (beroende på tolkning) olika stilar, glitterpop, pop och BD-pop. Beroende på hur man tolkar pop så kan det uppfattas som en egen specifik klädstil eller generell, men glitterpop och BD-pop uttrycks tydligt som två separata specifika klädstilar och visar tydligt hur stor inverkan musik, och enskilda musikartister, kan ha på klädsel. En annan intressant aspekt av citatet är hur Sara beskriver att hon och hennes kompis ville var lite udda genom att ändra klädstil ofta. Detta betyder sannolikt att normen för klädstil är att inte byta så ofta. Detta växlande mellan fasader visar att det finns flera olika fasader
tillgängliga men själva växlandet blir socialt problematiskt då dessa fasader sannolikt är kopplade till vissa stereotypa förväntningar (ibid:33).
Kopplingarna mellan klädstilar och musikstilar framkommer tydligt inom de flesta intervjuer och det blir nästan omöjligt att särskilja de två. Intervjupersonerna kan berätta hur de började klä sig ”punkaktigt”, att vissa klädde sig efter ”emo-rockstilen” eller att vissa klär sig ”gangsta” (kommer av rapgenren Gangsta-rap). I många fall är gränsen mellan musikstil och
klädstil helt utsuddad och det känns då mer relevant att använda det övergripande begreppet stil.
Vi vill dock påpeka att alla klädstilar inte är förknippade med musik och en sådan stil är
fjortisstilen som Åsa beskriver på följande sätt:
För tjejerna tror jag det var lite såhär, a men du skulle ha typ minikjol, linnen å sånt där, nån blus. Ju mer vuxeninriktat var du mer tonårstjej, desto coolare. Å strumpbyxor på å sån var ganska coolt och att få sminka sig. - Åsa
Fjortisstilen beskrivs av flera som den populära stilen i slutet av mellanstadiet och det är också
Gemenskap & vänner
Den tredje stora faktorn är gemenskap vilket vi tidigare visat påverkar status. Den är ofta förenad med klädstil och musik men inte alltid.
Förut, förut var det mycket att man, som jag sa, hängde mycket med en speciell krets liksom, å kompisarna det var viktigt att hänga med vad dom har på sig. Men nu har jag börjat hänga med så många olika
människor… alltså jag hänger med väldigt många olika grupper, så för mig spelar det absolut ingen roll. - Lisa
Lisa går i gymnasiet och tiden hon tänker tillbaka på är högstadiet åk. 7-8. Hon berättar att när hon hängde i särskilda kretsar var det viktigt att klä sig på samma sätt men nu när hon umgås i flera olika grupper så spelar klädsel ingen roll. Klädseln kan då förstås som ett sätt att uttrycka gemenskap på, att skilja på gruppens medlemmar och andra individer. Adler & Adler (2003:62) nämner att ett vanligt sätt att söka inträde i en klick är att imitera deras smak, och då främst ledarens. Det finns då anledning att tro att samtliga medlemmar i klicken inte gillar den specifika stilen lika mycket men att de ändå uttrycker den smaken för att fortsätta vara en del av gruppen och dess gemenskap. Adam beskriver det som ett grupptryck, men att det inte är helt förslavande.
Jag har aldrig känt det behovet faktiskt, jag har bara haft det jag velat ha på mig även om det har varit grupptryck då och då vad jag ska ha på mig men jag har bara inte lyssnat på dem, så det har aldrig haft någon speciell betydelse för mig.
Han nämner dock senare i intervjun att klicken ändå är en källa till inspiration när det gäller kläder.
En föränderlig process
Något som tydligt framkommer i våra intervjuer är hur kläders roll varierar över tid. Alla nämner hur de börjar reflektera över kläder och bry sig lite mer om kläder någonstans runt mellanstadiet. Från den tidpunkten blir kläder en allt viktigare del i det sociala samspelet. Ungefär vid mitten av högstadiet når denna stegring sin topp och kläder börjar sedan bli mindre viktigt i takt med att ungdomarna anpassar sig efter mer vuxna normer. Tidpunkterna för dessa förändringar varierar mycket mellan våra olika intervjuer, möjligtvis på grund av lokala skillnader mellan skolorna men trenden är ändå densamma.
När man börjar reflektera över kläder
Som sagt verkar det som att barn börjar reflektera över kläder under mellanstadiet och det finns flera sätt som detta yttrar sig på. Det kan börja med att man reflekterar över vad andra har på sig eller att vissa normer för klädsel börjar skapas, men det kan också röra sig om hur föräldrar i denna ålder börjar diskutera kläder med barnen och låter dem ta större ansvar för val av klädsel vilket följande tre citat visar.
Ja mm... när man började mellanstadiet typ... kunde man inte klä sig hur som helst utan att man skulle bli trackad eller något sånt. – Sten
Ja 11 ungefär då. För att alla killar i klassen började köpa märkeskläder och typ och frågade mig varför jag inte hade det, jag ville bara inte ha det. - Jonas
Typ 12, Det var då jag började följa med mamma och välja kläder och välja vad jag själv tyckte var snyggt och så där. – Åsa
Uppkomsten av olika klädstilar sammanfaller med kläders relevans i övrigt och tjejerna i undersökningen nämner också hur en del jämnåriga börjar sminka sig i slutet av mellanstadiet.
När kläder är som viktigast
Men när man ser tillbaka på det så ser man tydligt hur man börjar bry sig mer och mer och tillslut är det jätteviktigt vad man har på sig. Och så fortsätter det, och det kan ju liksom fortsätta tills man blir gammal men för mig tog det slut i 2:an[gymnasiet] då.
Som vi tidigare nämnt är kläder tydligt kopplat till musikstilar och olika grupper av ungdomar vilket kan förklara varför kläder kan upplevas som så viktigt. Det finns dock andra saker att samlas kring
[det var] i början av 9:an som jag började röka. Då blev det att dom här rökarna, eller vi som rökte, vi fick liksom våran gemenskap, gemensamma grejer. Vi gick ut varje rast och står och pratar liksom, och har våran grej liksom, å så är det dom som inte röker och...o så dom som [röker]. – Johan
Detta citat stärker det faktum att grupper behöver något gemensamt (vare sig det rör sig om kläder eller aktivitet), både för att enas men också för att dra en gräns mot andra. Hur barn och ungdomar konstruerar grupper påverkar klädsel och i mellanstadiet verkar det vara vanligare med typiska klickar än i högstadiet och således varierar klädselns funktion lättare från klick till klick. I högstadiet pratar många om en tydligare uppdelning mellan fjortisar, emos, etc, större grupper med tydligare stereotypa fasader.
Klädselns funktion blir mer ”vuxen”
När ungdomar börjar växa upp blir klädselns funktion allt vuxnare och vi finner flera olika förklaringar till detta.
Nu för tiden har jag väl börjat mer rikta in mig på att man ska [skratt] se ordentlig ut... för å söka jobb å grejer...men....jag har väl blivit lite såhär tråkigare å försöker tänka på hur klär sig de flesta tjejerna i min ålder liksom. – Lisa
Klädsel får i Lisas fall en annan funktion är tidigare och blir nu ett sätt att visa mognad och anpassa sig till en värld som inte bara består av ungdomar och barn.
Det finns också andra, mer vuxna, aspekter av klädseln som att man börjar kolla mer på andra egenskaper. Förändringen kan i alla fall inte bara beskrivas genom kontakt med
Det var så här, ja det var det. Så det var väl i 4:an eller det var väl inte började, det var det första plagget som jag köpte själv. Men annars var det väl i 7:an, 5:an och 6:an liksom började det. I 7:an köpte jag lite mer och så i 8:an så där, nu har det dankat av [säger något otydligt] lite till, eller nu har det blivit tvärtom så nu köper jag knappt någonting själv, nu är det så mamma köper lite hit och dit liksom. – Adam
Tolkat utifrån andra utsagor är det tydligt att det i Adams fall inte bara handlar om att han bryr sig mindre. Detta är även en reaktion på hur det sociala klimatet förändras.
Övriga resultat
Utöver dessa 3 större teman har även några övriga resultat dykt upp i vår studie och dessa hade vi tänkt att behandla lite mer kortfattat. Det är främst resultat som vi inte reflekterat över innan studien planerats men som ändå framkommit så pass tydligt att vi vill redovisa dem.
Klädstil, inte bara kläder
Något som dyker upp i intervjuerna är att smink och olika sätt att färga håret i flera fall har en funktion lik klädernas. De flesta tjejer nämnde smink, medan både tjejer och killar nämner att färga håret.
Smink verkar vara tydligt förknippad med den klädstil ungdomarna beskriver som fjortisstilen och verkar dyka upp i slutet av mellanstadiet och förknippas med de mer populära
tjejerna
För tjejerna tror jag det var lite såhär, a men du skulle ha typ minikjol, linnen å sånt där, nån blus. Ju mer vuxeninriktat var du mer tonårstjej, desto coolare. Å strumpbyxor på å sån var ganska coolt och att få sminka sig. - Åsa
Ja men det blev ju, man blev ju påverkad av dom, så dom var ju liksom, jag kommer ihåg att dom var innan mig i alla fall [ att bry sig om kläder]...Att jag var lite sen med att bry mig om, särskilt sminket kommer jag ihåg att jag var...folk sminkade sig, å jag bara var ”Ussch! Varför sminkar ni er? Det är dåligt!” - Idun
Att färga håret nämndes i flera intervjuer, främst som ett sätt att sticka ut. När vi frågade Sten om det spelade någon roll vad man hade på sig i 7-8:an svarade han:
….Ja kan tycka det är kul ibland om man har nåt som väcker uppmärksamhet, men det gäller inte så mycket klädmässigt utan mer färga håret å sånna där saker tycker jag är lite kul...men alltså statusmässigt. I mina umgängeskretsar så blev du inte populärare för att du har ett specifikt plagg, eller nåt mer på det sättet... -Sten
Det verkar dock vara i outsidergrupper som det kan ge högre status att sticka ut på detta sätt. Visserligen går det att färga håret i mer neutrala färger också men i vår studie nämns färgning av håret bara som ett sätt att sticka ut. Att färga håret och att sminka sig blir tydligt delar av den
personliga fasaden.
Kläders praktiska funktioner
Kläder är inte bara ett sätt att uttrycka sig eller något som bara är kopplat till popularitet. Kläder har också praktiska funktioner som att täcka eller att vara bekväma och värmande. Vi hade inte förväntat oss att dessa egenskaper skulle träda fram och det var i flera lika självklara aspekter. Följande är ett svar på frågan vad en intervjuperson tyckte om andras kläder i
mellanstadiet:
Jag tänkte mer direkt: hur skulle jag själv ha känt mig i dem kläderna, liksom. För det var väldigt mycket- det satt tajt och det såg allmänt obekvämt ut. Jag gillar när det sitter lite löst så att man kan röra på sig, så man inte blir helt stel som om man har en skjorta och tajta jeans liksom. - Jonas
Även andra IPs uttrycker liknande resonemang kring kläders praktiska funktioner och det är lätt att få en missvisande bild om klädsel om man bortser från dessa funktioner. Jonas uttrycker att han gillar kläder som han kan röra sig bättre i, och beroende på hur viktiga fysiska aktiviteter är för barn kan dessa aspekter hos klädseln möjligtvis bli viktigare för popularitet. Detta är inget vi kan styrka med resultat ifrån våra intervjuer, men i Swains studie (2002:58) framkommer det som viktigt att vara bra på exempelvis fotboll.
Ekonomi, inte avgörande för popularitet
Att ekonomiska förutsättningar spelar roll för hur populär man är framkommer till viss del i vår undersökning. Eftersom vissa populära kläder var dyrare hade alla inte råd att köpa dem. Våra intervjupersoner hörde dock inte till de populäraste på sina respektive skolor, trots att flera kom ifrån familjer som kan antas ha haft ganska god ekonomi (baserat på frågor om föräldrarnas jobb). Däremot beskrev några intervjupersoner dyrare kläder som del av en stil, men det
framkommer inte i våra intervjuer om den sågs som populär eller inte.
På högstadiet, ja men det var väl typ fjortis, lite så här punkar… Ehmm så här lite rikare stil typ, lite finare CanadaGoose jacka, lite finare…alltid fixat hår […] - Sten
När vi frågat om populära kläder var dyrare än andra svarade många ganska osäkert i stil medföljande citat:
Det har jag inte tänkt på så mycket det skulle säkert ..det beror på- för vissa märkeskläder...liksom...är ju överdrivet dyra... det har jag faktiskt ingen aning om – Adam
Flera verkar, som Adam, anta att de populära kläderna var dyrare än de vanliga kläderna men att de är osäkra på om det faktiskt var så. En intervjuperson kan dock bekräfta att de dyrare kläderna var populära på hans skola, i alla fall bland de andra killarna.
[Vad var det för märken som var populära?]
Gant, L...scott, typ Peak [märken som han senare beskriver som dyra] - Johan
6. Diskussion
Vi har nu presenterat resultaten av vår studie men vi har ännu inte diskuterat det. Detta kommer vi göra genom att först sammanfatta genom att presentera resultat som tydligast besvarar våra frågeställningar. Efter denna sammanfattning av resultaten kommer vi återkoppla till tidigare forskning och efter det kommer vi problematisera vår egen studie. Diskussionen avslutas med lite mer informella kommentarer där vi tillåter oss att resonera och spekulera lite friare.
Sammanfattning av resultat
Syftet med denna undersökning var att undersöka hur ungdomar upplever att kläder
påverkat deras sociala liv under grundskoletiden, med hjälp av frågeställningarna: Hur påverkar kläder popularitet bland barn i grundskolan?
När börjar kläder bli viktigt för barns sociala liv i grundskolan? Vilka klädstilar är populära bland barn i grundskolan?
Vi anser att vår undersökning visat att klädsel är ett komplext fenomen som inte kan förstås utan hänsyn till andra faktorer. Vi har hittat två tydliga faktorer som samverkar med klädsel nämligen
musik och gemenskap. Kläder, gemenskap och musik påverkar varandra i alla riktningar så vi
kan inte uttala oss om hur sambandet ser ut, men att de hänger ihop framgår tydligt. Kläders påverkan på popularitet kan främst förstås via detta samband. Beroende på vilka
gemenskapskretsar som är populära, eller vilka stilar som generellt är populära, kan olika kläder också påverka popularitet. Denna koppling till gemenskap kanske kan förklara varför olika stilar är populära på olika skolor.
När börjar kläder bli viktigt?
Våra resultat visar att kläder börjar bli viktigt under mellanstadiet. Hur denna process börjar kan variera, men vi ser två olika sätt detta kan yttra sig på. Dels har barnen ett större ansvar för den egna klädseln, dels påverkas de mer av sina jämlikar. Detta ökade ansvar för klädseln kan innebära att barnet följer med vid inköpstillfällen eller börjar handla själv,
exempelvis med med presentkort. I vårt resultat kan vi visa denna påverkan från jämlikar med att intervjupersonerna berättade att de började reflektera över andras klädsel, det började skapas klädstilar och vissa upplevde ett grupptryck.
Kläders påverkan på popularitet verkar förändras över tid. Våra intervjupersoner
beskriver hur kläder blir allt viktigare fram till en topp, vanligtvis under högstadiet, för att sedan jämnas ut igen och mer kopplas till vuxna normer. Denna process sammanfaller också med hur vårt material visar att grupper börjar anamma, och formas kring, olika stilar vilket gör att klädseln i större utsträckning används som en markör för tillhörighet.
Vilka klädstilar är populära?
Vilka kläder som är populära är en fråga vi vi inte riktigt kan besvara som vi formulerade den. Vi har kommit fram till att vilka stilar som dominerar kan variera mellan olika skolor. En annan möjlig orsak till variationen som vi inte behandlat kan vara ålderspannet mellan våra intervjupersoner då trender förmodligen hinner förändras mycket på tre år. Några specifika stilar återkommer dock i intervjuerna och dessa är fjortis, emo och punk. Fjortis-stilen verkar vara populär bland tjejer i slutet av mellanstadiet och i högstadiet och förknippas ofta med just
popularitet. Emo nämns som en ganska vanlig stil under högstadiet som inte är tydligt förknippad med någon specifik statusposition och punk beskrivs som en mer extrem stil. Som vi tidigare nämnt är många stilar förknippade med musik, och även subgenrer kan ha specifika klädstilar. Tidigare forskning
Klädes-socialisering
Brand Sensetivity är ett begrepp som framkom i Adolesents brand sensitivity in apparel
skriven av Lachance, Beaudoin och Robitaille. Begreppet handlade om att barnen var medvetna om olika märken och att det var något som påverkade vilka kläder de köpte och hade på sig. Deltagarna i vår studie har även dem visat på brand sensitivity genom att det har framkommit i intervjuerna att märken på kläder spelar roll för popularitet. Dyrare märken har nämnts som populära men att ha dessa klädesmärken verkar dock inte vara av intresse för deltagarna i vår undersökning snarare än att de inte har möjligheten. Lachance, Beaudoin och Robitaille nämner även i sin artikel Adolesents brand sensitivity in apparel att konsumentsocialisering främst verkar vara influerad av jämnåriga och att det är något som bidrar till en social press att passa in vilket för med sig ett ekonomiskt krav på både tonåringarna och deras föräldrar. Denna ekonomiska press framkommer inte i vår undersökning vilket skulle kunna bero på att våra deltagare inte vill ha de dyrare kläderna. Att konsumentsocialisering främst verkar vara influerad av jämnåriga är något som visar på ett fenomen som även framkommer i vår studie. Vi har visat att jämnårigas inflytande på varandras klädsel ökar när ungdomarna börjar bry sig om sin och sina jämnårigas klädsel. Att jämnårigas påverkan på klädesvalet ökar är något som även framkommer i Exploring
the Apparel Needs and Preferences of Tween Girls and Their Mothers av Mary Katherine Brock.
Hon har visat att de äldre barnen i hennes studie påverkas mindre av sina föräldrar och mer av sina jämlikar än de yngre barnen när det kommer till att välja/köpa kläder.
Personlighet
Att kläder inte är det enda som påverkar popularitet är något som tydligt framkommer i vår studie. En av de saker som framkommer är personlighet vilket innefattar sättet man är på. Sättet man är på har även i Swains artikel The right Stuff visat sig vara viktigt för popularitet. För att bli populär måste man av vad som framkommer i Swains artikel vara tuff.
Exkludering
Där fick en flicka inte vara med och leka med dem andra i över en månad för att hon hade haft för fina kläder på sig vilket uppfattades av de andra som att hon utgav sig för att vara något mer än dem andra. Vissa av våra deltagare har uttryckt att de varit utsatta för mobbning, vilket vi har tolkat som en del av deras utanförskap. Att bli mobbad är naturligvis inte något man väljer att bli. En annan del av vad som vi uppfattar som ett utanförskap för vissa av våra deltagare är ett
mindre aktivt deltagande i det sociala spelet. Detta mindre aktiva deltagande framstår till skillnad från att bli mobbad mer som av ett eget beslut, eller oavsett det inte som något de blir utsatta för. Det fenomen som vi beskrivit som outsidersgrupper som är direkt kopplat till ett mindre aktivt deltagande i det sociala spelet är något våra deltagare varit med om att skapa själva. Dessutom framkommer det att dessa outsidergrupper verkar minska riskerna för att bli utsatt för elakheter vilket gör att deras utanförskap blir något positivt i den bemärkelsen att de slipper bli utsatta för de elakheter som de mer aktivt utmanande ungdomarna använder sig av i det sociala spelet för att få högre status.
Alternativ till popularitet
Vi har behandlat Adler & Adlers Peer Power som teori, men denna teori bygger på en stor undersökning så vi vill också jämföra deras empiriska resultat med våra i den kontexten. Ett resultat som framkommer i Peer-Power är att det är större risk att bli retad om man är med i en klick, eftersom man blev ett intressantare mål (Adler & Adler 2003:68). Detta stämmer överens med det resultat vi fått fram, att de som deltar i det så kallade popularitets-tjafset kan vara elaka mot varandra oavsett grupptillhörighet. I den tidigare forskning vi har hittat behandlas
Problematisering av studien
Tyvärr är ingen undersökning perfekt och vår undersökning gör inga anspråk om att vara undantag från den regeln. Vi kommer nu problematisera några aspekter av vår undersökning samt beskriva hur vi hanterat dessa problem.
Ledande frågor
Några av frågorna i våra intervjuer (se bilaga 1) kan tolkas som ledande. Exempel på detta är frågan När tycker du att kläder började kännas viktigt? Frågan antyder att personen idag upplever att kläder känns som något viktigt vilket kan påverka personen till att svara utifrån att kläder är viktigt.
Vi reflekterade över detta i slutet av transkriptionsprocessen och analysen och vissa svar som skulle kunnat styrka våra resultat valde vi att ignorera då vi misstänkte att vi själva råkat skapa dessa svar. Vi har även reflekterat över vilken information vi sökte med frågorna och i exempelfrågan ovan sökte vi svar på när kläder började kännas viktigt, inte om kläder kändes viktigt.
Litet urval, ingen generell mättnad
Vår undersökning består bara av sju intervjupersoner och vi upplevde inte att vi hittade någon generell mättnad i datamaterialet. Vi upplevde mättnad i vissa aspekter men det tillkom fortfarande mycket i de sista intervjuerna. Problemet med detta är att det troligen finns mer relevant information som kan påverka vårt resultat, men som vi aldrig kom i kontakt med.
Avslutande kommentarer
Processen kring hur kläder blir viktigt för barnen, och hur de experimenterar med olika stilar och färgar håret i allt från blått till rosa eller blont, är en sorts förberedelse inför vuxenlivet. Genom att experimentera med olika extremer kan de utveckla mer personliga stilar. Att kläder spelar roll för status bland vuxna är vi övertygade om, men de vuxna klär sig på ett mer subtilt sätt. All interaktion bland barn kan ses som förberedelser för hur man som vuxen lättare ska kunna hantera sociala situationer, inklusive hur vi framställer oss med hjälp av kläder.
Socialt samspel bland barn är inte alltid så trevligt, elakheter förekommer som en del av det vardagliga sociala samspelet. Väl känt är att vissa barn råkar värre ut än andra och att olika barn hanterar det på olika sätt. Vi har i vår studie valt att undersöka skolan just eftersom det är en viktig plats för barns sociala samspel. Att barn faktiskt är tvingade av lag att gå i skolan, och därmed måste handskas med det andra elever under dagarna, blir problematiskt om de råkar illa ut.
7. Litteraturlista
Adler, Patricia A & Adler, Peter (2003): Peer Power – Preadolescent Culture and Identity. New Brunswick: Rutgers University Press
Aspers, Patrik (2001): Markets in Fashion – A Phenomenological Approach. Stockholm: City University Press
Goffman, Erving (2009): Jaget och Maskerna – En studie i vardagslivets dramatik. Stockholm: Norstedts
Goodwin, Marjorie Harness (2006): The Hidden Life of Girls – Games of Stance, Status, and Exclusion. Oxford: Blackwell
Repstad, Pål (2007): Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4uppl. Lund: Studentlitteratur
Schutz, Alfred (2002): Den sociala världens fenomenologi. Göteborg: Daidalos
Spiegelberg, Herbert (1982): The phenomenological Movement: A Historical Introduction. The Hauge: Martinus Nijhoff Publishers
Artiklar
Brock, Mary Katherine, Ulrich Pamela V & Connell, Lenda Jo (2010): ”Exploring the Apparel Needs and Preferences of Tween Girls and Their Mothers”. Clothing and
Textiles Research Journal 28 (2). 95-111
Lachance, Marie J., Beaudoin, Pierre & Robitaille, Jean (2003): ”Adolescents’ brand sensitivity in apparel: influence of three socialization agents”. International Journal of
Consumer Studies 27 (1). 47-57
Swain, Jon (2010): ”The right stuff: fashioning an identity through clothing in a junior school”. Gender and education 14 (1). 53-69
Otryckta källor
Bilaga 1: Intervjuguide
Vår intervjuguide består av 20 färdigformulerade frågor som ställs i samma kronologiska ordning. Frågorna ställdes ofta som de är formulerade, men inte alltid, och utöver dessa frågor ställde vi även följdfrågor. I intervjuguiden står även förslag på följdfrågor och förtydligande exempel.
Inledande frågor Vilket år är du född? Vart gick du i grundskolan
(mellan + högstadiet? Stor eller liten skola?) Vad har dina föräldrar för jobb?
(Hade de samma jobb när du gick i grundskolan?) Vad betyder kläder för dig?
Har det alltid varit så?
Skulle du säga att du har en specifik klädstil? När började du med den?
Intervjuns fokus
När började du bestämma vilka kläder som skulle köpas åt dig? (När ville du bestämma? När fick du bestämma?) När började du köpa dina kläder själv?
När tycker du att kläder började kännas viktigt?
När Upplevde du att jämnåriga började se kläder som något viktigt? Vilka stilar fanns det då?
Var vissa kläder mer populära?
(varför?) (Berodde det på: märke, affär, sportig, stil, grupptryck, upprorisk, media, äldre
ungdomar, föräldrar, etc?)
Var de populära kläderna dyrare?
Vilka andra faktorer var viktiga för att bli populär?
Hur påverkade kläder status?
(Vad innebar det att ha rätt kläder?)
Vad innebar det att ha fula eller opopulära kläder? Vad tyckte du om andras klädstilar?
Kommenterade du andras klädsel? Upplevde du att du passade in?
Bilaga 2: Koder
Detta är en lista över de koder vi använt för att sortera upp innehållet i våra intervjuer. Det första ordet i koden visar främst vad själva koden handlar om medans andra termen är lite mer specifik (dock fortfarande abstrakt). Exempelvis skall koden Kläder Image tolkas som att intervjupersonen har pratat om kläder som en del av ens personliga image.
Annat Färga Håret Annat Smink Gillar inte Fjortis
Gillar inte Obekväma kläder, gillar varma Kläder Börjar i Mellanstadiet
Kläder Grupptryck Kläder Identitet Kläder Image
Kläder Influeras av andra Kläder Opassande=Mobbning Kläder Populär Affär
Kläder Senare mindre viktigt Kläder Snabbt stämplad Kläder Som kompis & nära Kläder Svarta Kläder Viktigt Köper Presentkort Musikartister Märken Outsiders Vänner Plagg Baggy Jeans Plagg Liten Klänningar Plagg Skor
Popularitet Rätt vänner Popularitet Sociala förmågor Popularitet Sticka ut
Popularitet Vara bra på saker Popularitet Viktigt
Popularitet Ytligt
Process Mindre viktigt när äldre Process Peak i högstadiet Skola
Själv Bekväm klädsel
Själv Kommenterade ej [andras klädsel]
Själv Nu Bekväm [klädsel], eller bryr sig inte [om klädsel] Själv Nu Medveten klädsel
Själv Outsider
Själv tänker inte på kläder Själv utanför popularitetstjaffset Stilar Emo
Stilar Fjortis Stilar Rikare
