I vårt resultat kommer vi analysera svaren från både de pedagoger som har svarat på våra frågeformulär, och svaren från de personer vi har intervjuat. Syftet med detta är att se vad pedagogerna har för synpunkter och tankar om utomhuspedagogik. Här kommer vi även koppla resultatet till tidigare forskning samt teori.
7.1 Utbildning och erfarenhet
De deltagande pedagogerna har varierande utbildning inom utomhuspedagogik. De flesta deltagarna är utbildade förskollärare och har gått olika kurser med utomhuspedagogiska inriktningar. Bland annat nämns I Ur och skur, lokala kurser inom enheten och Reggio Emilia-inspirerat med fokus på lärande utomhus (Informant 1,2,5,6). En pedagog nämner att hen även blir inspirerad av grundskollärare och fritidspedagoger på dennes nuvarande arbetsplats där de delar med sig av sina erfarenheter av lärande aktiviteter utomhus (Informant 4).
Pedagogerna samlar alltså kunskap om utomhuspedagogik från både utbildningsväsendet och från sina kollegor. En av de intervjuade pedagogerna berättar att hen är sagopedagog och har lång erfarenhet av utomhuspedagogik genom en förskola där hen arbetade utomhus med barnen. Hen har gått en kurs i bland annat mulle/knytte/knott där fokus är på lärandet utomhus, och hen gick även en utbildning till äventyrspedagog där man blandar äventyr och lärande med eget forskande. Förskolan var även med i friluftsfrämjandet som har mulleskola, men senare gick de ur och skapade sin egen inriktning på utomhuspedagogik med samma inspiration som de fått från Friluftsfrämjandet och mulleskolan (Intervju 1).
19
Vår andra intervjuperson har arbetat som förskollärare i trettio år men är nu pensionär. Den här personen har ingen utbildning inom utomhuspedagogik i sitt arbete på förskolan, men hen har gått på olika kurser där hen har fått lära sig om vad man kan göra med barnen utomhus både i naturen och på gården. År 2009 startade pedagogen en uteavdelning på en förskola. Uteavdelningen innebar att allt man kunde göra inomhus kunde man också göra utomhus, antingen på gården eller i någon skogsmiljö i närheten av förskolan. Under ett års tid arbetade hen tillsammans med en resursperson och tog hand om fyra pojkar. Några år senare utökades barngruppen till först femton barn och sedan till sjutton barn. Ett krav för att barnen skulle få vara på uteavdelningen var att ingen av dem fick ha blöjor på sig. För att få en plats var man tvungen att göra en intresseanmälan, och ibland var det lång kötid (Intervju 2).
Av de deltagande pedagogerna framgår alltså att de flesta på något vis valt att ta kurser eller utbildningar som riktar sig mot utomhuspedagogik.
7.2 Förskolornas inriktningar
Två av de medverkande förskolorna har Reggio Emilia-inspirerad inriktning. En annan har inriktning på friluftsfrämjandet. Reggio Emilias filosofi bygger på tanken om förskolan som ett demokratiskt och offentligt rum där man “betonar vikten av att lyssna på barnen” (Dahlberg & Åsén, 2018, s.256). Barnet ses som en kommunicerande individ och detta ses som viktigt i barnens lärande (Ibid., s.256). Genom att barnet blir utmanad på flera sätt får det möjlighet att utveckla sin tilltro till sina egna förmågor och därmed ses som ett barn med hundra ord, som Reggio Emilia filosofin förespråkar (Ibid., s.257). Friluftsfrämjandet är en organisation som ger kurser i hur man kan undervisa förskolebarn utomhus (Friluftsfrämjandet, u.å.).
Några pedagoger nämner även pedagogisk inriktning med hållbar livsmiljö samt idrott och hälsa på sin arbetsplats (Informant 5). Det var även en pedagog som arbetade i en traditionell förskola men där man använt sig mycket av miljön utomhus vid undervisningstillfällen (Informant 3). Den andra intervjuperson arbetade på en uteavdelning (Intervju 2).
7.3 Undervisning utomhus plus material
Undervisning utomhus kan ske på flera olika sätt. Variationerna kring lärande utomhus är nästan oändlig. Men gemensamt för de som medverkat i vår studie är att de anser att allt som
20
man kan undervisa med eller om, inomhus, kan man även undervisa om utomhus (Informant 1–6, intervju 1,2). Att vistas ute ger plats för varje barn och skapar färre konflikter enligt en deltagare (Intervju 2). Detta framkommer också i Jane Brodins artikel “Kan utomhuspedagogik stödja lärande och inkludering?”. Hon skriver att det har visat sig att inkludering av personer med intellektuella funktionsnedsättningar fungerar bättre utomhus för att kraven är mindre och lärandet utomhus blir lättare att förstå i en gripbar verklighet (Brodin, 2011, s.1). Vidare skriver Brodin att yngre barn som vistas i naturen får många olika sorters sinnesintryck och lär sig genom att utforska olika föremål, och därför är utomhusaktiviteter viktigt för alla barns lärande och utveckling på förskolan (Ibid., s.1,3,12). Även i Simina Câmpan och Musata Bocos (2019) forskningsartikel framkommer det att barn som inte presterar lika bra i skolmiljö och har inlärningssvårigheter kan lättare lyckas i utomhusmiljöer (Simina Câmpan & Musata Bocos 2019).
I ett av frågeformulären nämns hållbar framtid som ett sätt att arbeta med miljön och naturen (Informant 1). Barnen får lära sig att odla och i en av de andra förskolorna finns egna kolonilotter där barnen tillsammans med vuxna får följa med i processen från frö till växt. Några pedagoger nämner också att de plockade naturmaterial från skogen som de kunde använda i undervisningen för att skapa kreationer av exempelvis kottar, löv, pinnar och kastanjer (Informant 1,5, intervju 1). Flera av pedagogerna svarar i frågeformuläret att de dagligen vistas utomhus och mycket av undervisningen sker i skogen. Där kan de använda sig av olika material för inlärning. Ett exempel som nämns är uppdragskort, där barnen får kort med olika uppdrag att utföra i skogen. Ett uppdrag kan vara att hämta tre kottar och två pinnar eller hämta två olika långa pinnar. Ett annat exempel på material är bokstavskort, där barnen får i uppgift att leta efter bokstäver i skogen och i slutet av aktiviteten bildar bokstäverna ett ord som barnen får gissa vad det är (Informant 2). I en av intervjuerna framkommer att de använde sig av ett stort tält där runt tjugo barn fick plats, för att kunna undervisa i skogen exempelvis vid dåligt väder eller om barnen skulle sitta och äta (Intervju 2).
Olika stationer och mötesplatser för lärande är något annat många av pedagogerna arbetar med (Informant 4,5, intervju 1). I de olika stationerna får barnen möjlighet att göra olika aktiviteter som exempelvis måla på en vägg, bygga något och använda konstruktionsmaterial på en plats och skapa material på en annan. De har även skapat platser för läsning utomhus samt sång- och instrumentstation på en annan plats. Musik och dans finns också möjlighet till utomhus. På en
21
förskola hade man en “affärshörna” där barnen lekte affär och där naturmaterial fick vara pengar (Intervju 2).
Projektarbeten ges också som ett exempel på att undervisa utomhus. I ett av frågeformulären framkommer det att de arbetat med temat vatten där barnen fått undersöka vatten i olika lekar och de undersökte vatten på olika sätt i experiment. De kunde till exempel undersöka om vatten sjunker eller flyter, eller se vad som händer när man plaskar med vattnet i pölar. De kunde hälla och blanda vattnet och upptäcka att vattnet ändrar färg och konsistens. Allt detta kan kopplas till matematik utomhus. De använde sig även av bland annat decilitermått och undersökte volym (Informant 5). Ett annat tema som nämns och kan användas utomhus är bygg och konstruktion. I en av intervjuerna tar man också upp temaarbete där det skapats möjligheter till lärande inom matematik, språk, vetenskap, teknik och experiment genom sagotema. De kunde ha aktivitetsdagar och då bestämdes ett tema där hela förskolan skulle ha aktiviteter inom temat. Om hen valde tema blev det ofta en saga som det hände olika aktiviteter kring, språket kunde utvecklas genom att de äldre barnen fick läsa för de yngre barnen ur ett sånghäfte som hängdes upp i ett staket. När de sedan sprang vidare till nästa aktivitet kunde det vara intervjuperson 1 som satt med en sagopåse och nästa plats kunde en annan pedagog ha rörelse med barnen där man blandat in sagans djur. Alla aktiviteter följde en röd tråd genom sagan som var temat för aktiviteterna (Intervju 1).
En av pedagogerna svarar i frågeformuläret att de arbetar med kost och hälsa på sin förskola och att de ofta har fysiska aktiviteter och dans med barnen utomhus (Informant 5). De kunde också spela fotboll, hoppa hopprep och springa på förskolans gård. Ett annat exempel på rörelseundervisning kan vara att skapa hinderbanor tillsammans. Detta kan göras både på förskolans gård och i skogen om man tar med sig material. Att besöka olika närområden och parker är också alternativ att hålla undervisning på svarar några av deltagarna (Informant 1,5, intervju 1). Några deltagare anser att mycket av undervisningen utomhus kan ske spontant beroende på vad barnen upptäcker och får intresse för men undervisningen kan också planeras. Ett spännande material som nämns i en av intervjuerna är ett duschdraperi med rutor där det står olika bokstäver på (Intervju 1). Det kunde användas i exempelvis skogen, där barnen kunde hämta olika saker eller insekter som de hittade och placera dem i de olika rutorna efter den bokstav som de trodde att saken började på. Skattkartor skapades på en av förskolorna genom förskolans ritningar, där pedagogerna fick rita upp möbler och annat som gjorde att barnen
22
kunde känna igen sig igenom dessa och sedan så skapades en skatt som barnen fick hitta. Detta räknades in som matematik då barnen behöver klura ut vad som låg bakom och framför i kartan (Intervju 1).
För att nå läroplanens olika mål nämns Lotusdiagrammet som ett bra alternativ till att se så att man nått de olika målen enligt intervjuperson 1. Lotusdiagrammet var något de använde sig av på hennes avdelning för att se så att de uppnådde läroplanens olika mål vid undervisningen. Om man missade något så kunde pedagogerna gå tillbaka för att hitta ett sätt att uppnå de punkter som de inte har uppnått tidigare (Intervju 1). På en hemsida från Sollentuna kommun, Barn- och utbildningskontoret (u.å.), kan man läsa om Lotusdiagrammet. Det innebär att förskolan arbetar på ett strukturerat sätt genom att man har sorterat läroplanens målområden i ett diagram. I mitten av diagrammets ruta anger förskolan vilket ämne som är aktuellt att arbeta med under en viss period som en dag eller vecka, sedan dokumenterar man löpande hur arbetet kring ämnet fortsätter. Man kan göra det som en helhet för barngruppen eller som ett dokumentationsprotokoll för varje barn individuellt. (Sollentuna barn-och utbildningskontoret, u.å.). Vid arbetsgruppens löpande möten går man igenom Lotusdiagrammet för att försäkra sig om att arbetet följer läroplanens mål, och man dokumenterar löpande under verksamhetsåret eller terminen den utveckling man ser hos barnen i deras aktiviteter/teman/intressespår.
Material som kan användas utomhus enligt pedagogerna, kan vara böcker att läsa för barnen, högtalare för att användas vid dans och sång och för att ge en härlig känsla ute på förskolans gård. Träklossar, trädstubbar och plankor kan användas för att bygga med ute och hinkar och spadar för att undersöka vatten, sand och snö när det finns. Förstoringsglas används också för att undersöka exempelvis insekter (Informant 1–6, Intervju 1,2). På de olika gårdarna på pedagogernas förskolor kan man också använda sig av skapande material såsom pennor, papper och kritor, men också klassiska leksaker som hopprep, rockringar, fotboll och vattenleksaker för vattenlek (Informant 1,5, Intervju 1). En del pedagoger använder sig även av iPads utomhus med olika appar för lärande (Informant 4,5).
På en av förskolorna har man skapat olika temalådor utomhus med passande material för varje tema. Exempelvis har man målarlådor med material för att måla med, boklådor och en leklåda med vatten. Siffror- och bokstavskort användes också för inlärning utomhus och till samlingar (Informant 1).
23
Intervjuperson 1 berättade för oss att när avdelningen skulle iväg till en strand så tar de med sig hinkar, håvar, vattenkikare, luppar och insektsböcker. I stort sett kan man använda samma saker som finns inne. Dessutom tar de med sig pennor, papper och vita dukar som de kan använda när de undersöker det som de har hittat. Hen berättade att det man har planerat från början kan bli till något helt annat i slutändan. Exempelvis när barnen ser att en pedagog skriver något så kan barnen börja härma vederbörande och skriva samma sak, i stället för att skriva egna bokstäver på sitt eget vis. När man sedan är tillbaka på avdelningen har barnens intresse för bokstäver ökat, och de fortsätter att skriva bokstäver och på så vis har det blivit ett helt nytt projekt.
Barnen på avdelningen i en av förskolorna fick lära sig av en pedagog hur man gör barkbåtar. Sedan fick barnen testa sina båtar i en närliggande å för att se om de kunde flyta. Personalen hade med sig handdukar och extra kläder till barnen för att vara på den säkra sidan om de skulle bli blöta.
Böcker om fåglar, växter och insekter kan vara bra att ha med sig på utflykter så att man kan få information och berätta för barnen vid deras upptäckter när avdelningen är i skogen. Man kan också ha med sig vita dukar och lägga exempelvis under en gran och skaka lite grann på den för upptäcka vad som kan falla ner. Man kanske då kan se en massa härliga insekter som börjar krypa iväg. En alfabetsduk kan också vara bra att ha med sig, och då kan man lägga dit olika saker som börjar på en viss bokstav som till exempel S om man har hittat en spindel. Andra saker som kan vara bra att ha med sig är luppar, pennor, papper och kanske rep till en hinderbana (Intervju 1).
En gång hittade en pedagog kantareller i en skog i närheten av förskolan. Hen gömde kantarellerna under ett granris och kom sedan tillbaka dit med barngruppen, lyfte på riset så att barnen skulle hitta kantarellerna. Barnen blev glada och plockade upp kantarellerna. Pedagogen hade tagit med sig ett litet spritkök och lite bröd och gjorde kantarellsmörgåsar till barnen som mellanmål och så hade de en liten picknick i skogen. Barnen fick också upptäcka att de var i en blåbärsskog och lära sig att plocka blåbär (Intervju 1).
Som det framgått i vår undersökning kan undervisning utomhus beskrivas på olika sätt och enligt Simina Câmpan och Musata Bocos (2019) forskning ges exempel som vandring, besök i stadsdelar och skogar där aktiviteterna i dessa områden sker genom utforskning och
24
experimentering (Simina Câmpan & Musata Bocos 2019). Yildirim och Özyilmaz Akamca (2017) skriver i sin studie, att utomhusundervisning inte är oplanerad, utan sker som all undervisning med meningsfulla och resonabla ramar. Därför ger utomhusundervisningen möjlighet till inlärning av olika ämnen i olika miljöer (Yildirim & Özyilmaz Akamca 2017). I Säljös (2014) studie handlar sociokulturellt perspektiv om att barn lär sig om omvärlden genom de beskrivningar och analyser som vuxna ger till dem. Vidare skriver han att barn lär sig om samspelsregler, turtagning och kommunikation genom lek som till exempel tittut eller rulla boll mellan en vuxen och barnet. Barnet blir en lärling i det sociala samspelet. När barnet och en vuxen kommunicerar om vad som sker i exempelvis en lek, lär sig barnet. Vår studie visar att det även bland svenska pedagoger finns en stor tilltro till lärandet i utomhusmiljö (Säljö 2014).
7.4 Viktigt att tänka på som pedagog
En pedagog tycker det är viktigt med utomhuspedagogik på förskolan för att ge barnen positiva upplevelser utomhus, så att de kan veta hur man kan få en bra relation till naturen. Chansen är då större att barnen fortsätter värna om naturen och miljön utomhus (Informant 6). En av pedagogerna poängterar att det är viktigt att ge barnen större möjligheter till att upptäcka, utforska, undersöka, lukta, lyssna och smaka (Informant 1). Genom att använda kroppen med dans till olika sorters musik kan barnen röra på sig på olika sätt. Med utomhusaktiviteterna sker det i skiftande miljöer och i alla årstider regelbundet. Utemiljön ska erbjuda många möjligheter. Naturen lockar fram barns utforskande och det stimulerar barnens motorik. Barnen får också frisk luft vilket i sin tur minskar smittspridningen av den pandemi vi lever i just nu (Informant 2).
Nivån på undervisningen höjs om naturen används som en läroplats i “verkligheten” (Informant 2). Flera av läroplanens mål kan undervisas och uppnås samtidigt. Det finns även många saker som barnen intresserar sig för och som ofta sker utomhus. Därför behöver pedagoger vara aktiva, närvarande och uppmärksamma på barns frågor. Alla barn lär sig på olika sätt vilket kan göra att de inte vågar ställa frågor vid stora samlingar där alla lyssnar. Med utomhus-pedagogik är det en fördel för inlärning då det finns så många möjligheter med att utforska och lära sig. Barnen känner sig fria i naturen och trivs utomhus och är nyfikna på det naturen har att erbjuda. Variation är viktigt i undervisningen samt att man arbetar i små grupper där barnen
25
får vara med och påverka och göra egna val. Om de vuxna berättar vad vi ska göra inne eller ute utifrån barnens intressen kan barnen få välja vad de vill göra (Informant 2).
Till skillnad från den tidigare forskningen där Simina Câmpan och Musata Bocos (2019) beskriver svårigheter med samarbetet och kommunikationen mellan förskollärarna, visar vår studie att alla pedagoger som svarat på våra frågeformulär tycker att det är viktigt med utomhusvistelsen (Simina Câmpan & Musata Bocos 2019). Även personerna som deltog i intervjuer höll med om detta (Intervju 1,2). Bland de pedagoger som ingår i vår studie finns det alltså en samsyn på utomhuspedagogikens stora betydelse.
Glädjen och leken är viktig men också trygghet. Miljön ska inbjuda till ett lärande där barnen på förskolan kan både utforska och utmana sig själva på egen hand och tillsammans med sina kompisar. Den fria leken handlar mycket om lärande där pedagogen måste vara mycket närvarande och aktiv för att barnen inte ska exkludera vissa kamrater. Som pedagog är det viktigt att vara delaktig och att det kommer många undervisningstillfällen då man även kan använda sig av till exempel digitala verktyg även ute genom att ställa frågor på internet och vara nyfikna vuxna tillsammans med barnen. (Informant 3)
Utomhuspedagogiken utgår ifrån platsen. För att få en bred kunskap är det viktigt att utomhusaktiviteter sker i skiftande miljöer, årstider och sammanhang regelbundet. Barnen får möjligheter att kunna få utlopp för sitt behov av rörelse, att de får hoppa och springa. Det är också bra att barnen lär sig vara rädda om sin närmiljö, att inte skräpa ner och vara rädda om växter och djur. Med utomhusvistelsen precis som inomhus, är det viktigt att dagen är väl genomtänkt och förankrad i läroplanen och andra styrdokument. Det gäller både planerad undervisning, rutiner och den fria leken (Informant 2). Vår första intervjuperson anser att det finns många fina miljöer att ta tillvara på i närheten av hens förskola. Pedagogen nämner Årsta havsbad, utanför Stockholm, som ett fint alternativ till att utforska isen under våren och att åka till samma plats under olika årstider för att se och upptäcka andra saker. Andra exempel är att utforska träden i skogen, att klättra upp för dem eller upp för berg för att stärka motoriken (Intervju 1).
Den andra intervjupersonen berättar att när hennes avdelning är utomhus är det viktigt att barnen har bra kläder på sig för att varken bli för kalla eller för varma. Barnens föräldrar fick
26
alltid information om när barnen skulle gå iväg på en utflykt, vilken tid de skulle vara samling på förskolan, vad barnen skulle ha med sig och när barnen skulle komma tillbaka igen. När avdelningen skulle åka buss så fick barnen lära sig att ta hänsyn till de andra resenärerna och inte skrika på varandra eller byta plats när bussen var i rörelse. De fick också lära sig att stå fint i busskön innan det var dags att kliva på bussen och ta sin plats. Pedagogen berättade att man också lärde barnen trafikvett som att man tittar åt vänster och höger på övergångsställen så att inga bilar kommer när man ska gå över gatan (Intervju 2). Vi kan se ur både svaren på frågeformulären och intervjuerna, att flera viktiga synpunkter och förslag ges för att hålla undervisning utomhus.
7.5 Väcka barns intresse
I vår undersökning ville vi ta reda på hur man kan locka barnen till att vilja lära sig genom olika aktiviteter utomhus. Vi kommer att tolka vårt material ur den teori vi använder oss av till vår studie. Ur ett sociokulturellt perspektiv är det en erfaren person som lär ut sina kunskaper