Resultat och ställning

Resultatet för perioden januari-augusti 2013 uppgår till -3 611,7 tkr. Resultatet för motsvarande period föregående år var 9 017,5 tkr. I resultatet för 2012 ingår en jäm-förelsestörande post uppgående till 6 657 tkr hänförlig till den återbetalning av premi-er avseende åren 2007 och 2008 som FORA beslutat genomföra.

1.8.1. Avräkning

Tkr

Kommun ½ - årsbudget Diff ½- år Bidrag efter avräkning Prognos avräkning helår Östersund 100 970,0 +3 370,0 104 340,0 201 940,0

Krokom 30 916,2 +218,0 31 134,2 61 832,4

Ragunda 15 000,0 -2 280,0 12 720,0 30 000,0

Bräcke 18 000,0 +1 208,7 19 208,7 36 000,0

Summa 164 886,2 +2 516,6 167 402,8 329 772,4

talt sett har ägarkommunernas årsbidrag till förbundet minskat med 10 107 tkr mellan 2012 och 2013 och uppgår för innevarande år till 329 772,4 tkr.

1.8.2. Investeringar

Investeringsbudgeten för 2013 uppgår till 7 000 tkr fördelat på datautrustning 3 000 tkr, undervisningsinventarier 2 600 tkr och maskiner & inventarier 1 400 tkr.

Investeringar under perioden uppgår till 5 786 tkr. På helårsbasis beräknas ett invester-ingsutfall uppgående till 7 000 tkr i enlighet med upprättad budget.

1.8.3. Pensionsförpliktelser

Enligt uppgifter från KPA Pension fortsätter pensionsavsättningarna att öka under 2013. Vid ingången av 2013 hade förbundet en pensionsskuld uppgående till 17 876 tkr. Under perioden jan-aug 2013 beräknas skulden öka till 20 048 tkr (inklusive lö-neskatt). Den enskilt största ökningen är en följd av sänkning av diskonteringsräntan, den så kallade RIPS-räntan. Vid sänkning av diskonteringsräntan ökar pensionsskul-den och förbundets ökning uppgick till 1 971 tkr inklusive löneskatt.

Jämtlands gymnasieförbund innehar inga egna finansiella placeringar avseende pen-sionsmedel.

1.8.4. Verksamhetens intäkter och kostnader

I jämförelse med motsvarande period föregående år har bokförda intäkter minskat med 5 768,8 tkr. Minskningen har ej analyserats till delårsbokslutet då en större ge-nomgång av verksamhetens intäkter är under genomförande. I augusti 2012 var 62 % av det årets totala intäkter bokförda, återbetalning premier FORA ej medräknat. Gäl-ler samma förhållande för 2013 skulle årets intäkter kunna beräknas till 137 tkr vilket är betydligt högre än den prognos som i avvaktan på utredningen lagts på 115 mkr.

Bokförda intäkter överstiger budgeterat värde med 4,9 mkr.

Verksamhetens kostnader minskar med 2,3 mkr i jämförelse med fjolåret. Kostnaderna ökar dock med 12,7 mkr i förhållande till den budget som lagts. Djupare analys har inte gjorts till delårsbokslutet då det även på kostnadssidan genomförs en genomgång.

1.8.5. Semesterlöneskuld

Förbundet har tidigare år ej periodiserat semesterlöneskuld vid delårsbokslutet i augus-ti. Kritik har framförts från revisorerna eftersom man då ej får ett rättvisande resultat.

Anledning till att förbundet ej periodiserat semesterlöneskulden har bland annat varit att programstöd för detta saknas.

Utifrån förbundets anställningsstruktur med bland annat ferietjänster är semesterlöne-skulden i princip på årets lägsta nivå vid augusti månads utgång. Vid den tidpunkten är den upparbetade semesterlöneskulden endast två veckor av hösten totala 19 veckor.

Vid 2013 års ingång låg semesterlöneskulden på 16,6 mkr för att sedan öka under året och delvis regleras via sommarsemestrarna. Att då inte stämma av skulden och bokföra den korrekta ger ett missvisande resultat per den sista augusti.

Programstöd saknas även för denna period men en grov beräkning av skuldens storlek har ändå gjorts för att på så sätt få ett mer rättvisande resultat än om ingen periodiring sker. Av totala skulden, 16,6 mkr, har ett antagande gjorts att 4,5 mkr avser se-mesterlöneskuld till anställda som inte har ferietjänst samt att den ligger konstant över året. Resterande 12,1 mkr har fördelats på de två aktuella veckorna av totala 19 veckor vilket blir 1,3 mkr. Med den beräkningen skulle skulden hamna på runt 5,8 i jämfö-relse med 16,6. En minskning av semesterlöneskulden skulle kunna göras med 10,8 mkr men utifrån försiktighetsprincipen har den minskats med 8 mkr.

Arbete med att kunna ta fram skuldens exakta storlek med hjälp av programstöd har påbörjats och ser för närvarande lovande ut.

1.8.6. Återbetalning av premier för avtalsgruppsjukförsäkring

Jämtlands gymnasieförbund kommer i likhet med de flesta kommuner i Sverige att omfattas av den återbetalning av inbetalda premier för den avtalsgruppsjukförsäkring som FORA administrerar. Återbetalningen avser premier för åren 2005 samt 2006 och beror på minskade kostnader i sjukförsäkringssystemet. Förbundet har inte fått besked om återbetalningens exakta storlek men den egna beräkningen är 4 500 tkr. Återbetal-ningen har ej bokförts vid delårsbokslutet men tagits med i helårsprognosen.

1.8.7. Prognos

1.8.8. Orsaker till prognosiserat underskott och hantering av balanskrav

Den prognostiserade pensionskostnaden bedöms bli 5 mkr högre än budgeterat. Pen-sionskostnaderna är svåra att förutspå, bland annat eftersom flera av förbundets lärare når gränsvärden för förmånsbestämd ålderspension. I ökningen ligger 2 mkr med an-ledning av sänkt diskonteringsränta.

I lönesumman ingår ökade kostnader utifrån genomförd lönerevision. Förbundet har inte fullt ut kompenserats för den gemensamt beslutade lönesatsning på lärare 2012 och 2013.

Semesterlöneskulden har tagits upp med 0,5 mkr lägre belopp än de 16,5 mkr som fanns vid ingången av året. Sänkningen är en konsekvens av färre anställda.

Kostnad för elevkort ökar, för 2013 räknar förbundet med en merkostnad på drygt 500 tkr. Förhandling pågår om prisökningen för stadskort (gäller Östersunds kom-mun) och är ännu ej avslutad.

Den årliga uppräkning förbundet får från sina ägarkommuner ligger under de kost-nadsökningar förbundet har att hantera vilket påverkar resultatet. Förbundet har i sina redovisade budgetförutsättningar till ägarna, både inför budgetåret 2012 och 2013 pe-kat på kostnadsökningar till följd av gymnasiereformen. Inför 2012 begärde förbundet ekonomisk kompensation med 5 mkr och inför 2013 med 4 mkr.

Förbundet har även pekat på att det uppstår tröskelkostnader i en helt elevintäktsbase-rad ekonomi med successivt färre elever, kostnader som omöjlig kan pareras under in-nevarande budgetår. Vissa OH-kostnader, för exempelvis myndighetsutövning, är lika stora oavsett elevantal. Någon ekonomisk kompensation för ny kostnadsdrivande lag-stiftning eller tröskelkostnader har inte getts i ägardirektiven, vare sig för 2012 eller 2013.

Det var först inför läsåret 2012/2013, då inriktningarna i årskurs 2 på de nationella programmen skulle planeras, som de ekonomiska konsekvenserna av gymnasierefor-men kunde preciseras i detalj. Lagstiftningen om fler yrkeskurser på yrkesprogram, rätt till utökat program för elever på yrkesprogram och studiehandledning på modersmål kostar förbundet kostar förbundet cirka 8,8 mkr på helårsbasis. Dessa kostnader är hu-vudförklaringen till förbundets prognostiserade underskott, vilket är redovisat för medlemskommunerna.

Sammanställningen i avsnitt 1.4 visar att medlemskommunernas gymnasiekostnader minskar relativt övriga riket, och pekar på en strukturell underfinansiering av gymna-sieskolan, bland annat då med hänsyn andelen elever på kostnadsintensiva

yrkespro-För att komma i ekonomisk balans 2013 föreslog förbundet i mars 2013 kraftfulla åt-gärder i form av nollantagning på ett antal nationella program och inriktningar med höga elevplatspriser. Förslagen har avvisats av ägarna, vilket förbundet tolkar som att medlemskommunerna accepterar att förbundets balanskrav för 2013 ska hanteras i en-lighet med vad som föreskrivs i förbundsordningen.