Jämtlands Gymnasieförbund

(1)

Jämtlands Gymnasieförbund

Delårsrapport augusti 2013

Dnr 100-2013

Mikael Cederberg

Kirsten Johnsson

(2)

Dnr 100-2013 2013-09-17 Fastställd: 2012-09-23 § 71

Innehållsförteckning

1. Förvaltningsberättelse... 3

1.1. Verksamheten ... 3

1.2. Antagning hösten 2013... 4

1.3. Utveckling på sikt ... 4

1.4. Verksamhetsresultat/nyckeltal 2012 ... 6

1.5. Ekonomiska nyckeltal ... 7

1.6. Måluppfyllelse ... 7

1.7. Personal ... 20

1.7.1. Sjukfrånvaro ... 20

1.7.2. Övertid... 21

1.8. Resultat och ställning... 21

1.8.1. Avräkning... 21

1.8.2. Investeringar ... 22

1.8.3. Pensionsförpliktelser ... 22

1.8.6. Återbetalning av premier för avtalsgruppsjukförsäkring... 23

1.8.7. Prognos ... 23

1.8.8. Orsaker till prognosiserat underskott och hantering av balanskrav... 24

2. Ekonomirapporter ... 26

2.1. Resultaträkning per augusti 2013... 26

2.2. Balansräkning per augusti 2013 ... 27

2.3. Finansieringsanalys per augusti 2013 ... 28

2.4. Prognos per december 2013... 28

3. Noter och tilläggsupplysningar... 29

(3)

Dnr 100-2013 2013-09-17 Fastställd: 2012-09-23 § 71

1. Förvaltningsberättelse

1.1. Verksamheten

Förbundets utbildningsverksamhet präglas fortsatt av en stabilitet och kvalitet som totalt sett ger eleverna goda förutsättningar till ett framtida yrkesliv och/eller fortsatta studier. Vårterminen 2013 har kännetecknats av många positiva och uppmärksammade insatser av elever och lärare.

Gymnasiereformen GY2011 är för närvarande inne på sitt tredje läsår. Gymnasieförbundet be- döms ha klarat införandet av reformen på ett bra sätt verksamhetsmässigt. Införandet, i kombina- tion med den nya skollagens krav på ökad dokumentation, har samtidigt inneburit påfrestningar för personalen. Reformen har också påverkat förbundets ekonomi.

Den nya gymnasiesärskolan GYSÄR2013 infördes den 1 juli 2013. Under vårterminen har ett omfattande arbete pågått med att planera för att de nya programmen med nya kursplaner ska kunna fungera inom ramen för befintlig struktur.

Elevantalet inom gymnasieskolan har minskat inför detta läsår. Antalet förstaårselever ökar på någ- ra program, men minskar på de allra flesta beroende på demografin. Årgången som har tagit stu- denten är större än den som börjat gymnasieskolan.

Förbundet har i dagsläget cirka 2 800 ungdomselever och 460 vuxenstuderande. Elevantalet på Språkintroduktion och SFI har ökat markant under läsåret. Färre elever har avslutat sina studier i förtid. Statistiken visar en halvering av antalet avhopp, vilket kan förklaras med strukturfondspro- jektet Vinna och att förbundet ökat uppmärksamheten på denna problematik.

Byggandet av gymnasiebyn följer tidsplanen och går smidigare än förväntat. Inför höstterminen 2013 är samtliga befintliga byggnader från hus G och neråt färdiga. På Fyrvalla har tillstånd getts för uppförande av en bygghall för Byggprogrammet. Bygget beräknas starta under hösten 2013 och vara färdigt till läsårsstarten 2014.

Direktionen har under året bland annat fattat beslut om en ny måltidspolicy och nya riktlinjer för tilläggsbelopp. Vidare har förbundets lösningar för datakommunikation och telefoni upphandlats.

En omfattande revidering av förbundets hemsida www.jgy.se har också genomförts. Förbundet kommer att söka statsbidrag för åtta karriärstjänster där rekryteringen har påbörjats.

(4)

Dnr 100-2013 2013-09-17 Fastställd: 2012-09-23 § 71

1.2. Antagning hösten 2013

Antal förstahandsansökande elever efter slutlig antagning

2011 2012 2013

1111 (100%) 1038 (93%) 949 (85%) Jämtlands Gymnasium:

Östersund 1020 900 849

Bräcke 32 57 30

Krokom, Wången 29 28 26

Krokom, Torsta 30 40 30

Ragunda 0 13 14

287 (100%) 264 (92%) 257 (90%) Friskolor:

Sjölins (fd Vittra) 51 41 40

Storsjögymnasiet (fd JB) 132 99 62

Dille Gård 14 31 25

Östersunds Gymnasieskola 90 93 130

306 (100%) 325 (106%) 282 (92%) Övriga kommunala skolor:

Fjällgymnasiet Berg 30 31 41

Härjedalen 50 54 54

Hjalmar Strömergymnasiet Strömsund 109 111 97

Åre Gymnasieskola 117 129 90

1704 (100%) 1627 (95%) 1488 (87%) Totalt i länet

Siffrorna avser slutlig antagning per 30 juni 2013. Procentsatserna jämför summan av antalet förstahandssökande inom respektive område, med basåret 2011, vilket ger en bild av hur attraktiva olika områden är. Som jämförelse har antalet 16-åringar i länet minskat med 12 procent under samma period.

Antalet förstahandssökande till Jämtlands Gymnasium har minskat mer än antalet 16- åringar under de senaste två åren vilket i sig är oroväckande, men ser man till antalet antagna i september så ökar andelen som läser på Jämtlands Gymnasium med ett par procentenheter.

Bland friskolorna håller trenden i sig att Storsjögymnasiet fortsätter backa medan Ös- tersunds Gymnasieskola ökar.

1.3. Utveckling på sikt

De senaste läsåren har det skett en vändning där de kommunala gymnasierna i länet har ökar antalet elever relativt de privatägda skolorna. Om trenden fortsätter kompen- seras delvis den demografiska elevminskningen för Jämtlands Gymnasieförbund. Sam- tidigt kan ett sådant scenario innebära nedläggning av program och eventuellt hela

(5)

Dnr 100-2013 2013-09-17 Fastställd: 2012-09-23 § 71

Nya regelverk och andra faktorer har medfört att intresset för att etablera nya privata gymnasier har minskat. Skolinspektionen har de senaste åren avslagit samtliga ansök- ningar om nyetablering i Jämtland, varför det förefaller det osannolikt att någon ny huvudman ges möjlighet att etablera sig i Östersund inom några års sikt. Osäkerheten kommer emellertid att bestå beträffande elevernas val av utbildning, samt elevutveck- lingen på fristående skolor och hos andra kommunala anordnare. Inför läsåret 2013/2014 har det skett en viss stabilisering av elevernas sökmönster som ändrades i och med gymnasiereformen. Gymnasieskolans kostnader och intäkter, inklusive er- sättningar till friskolor, kommer dock fortsatt att vara svårbudgeterade.

Länet har i med detta läsår kommit mer än halvvägs i den elevnedgång som pågår i 2-3 år till. Hittills har Jämtlands Gymnasieförbund klarat omställningen väl med hänsyn till målen om att behålla ett brett utbildningsutbud.

Arbetet med att rekrytera och behålla elever – inte minst på yrkesprogrammen - är ett prioriterat område. Detta för att kunna behålla en bred och effektiv offentlig driven gymnasieskola som kan anpassa utbudet både efter elevernas efterfrågan och arbetsli- vets behov. Yrkesutbildningens bredd och kvalitet blir alltmer viktig för att tillgodose arbetsmarknaden med arbetskraft som har rätt kompetens. Inom många branscher väntas en arbetskraftsbrist.

Det minskade elevantalet medför att gymnasieskolan inom flera områden bör samord- nas med vuxenutbildning för att kunna behålla mindre yrkesutbildningar i länet. Att bidra till att öka övergångsfrekvensen till högre studier är en annan utmaning för både gymnasieförbundet och samhället i stort.

Uppförandet av en gymnasieby i centrala Östersund innebär påfrestningar för verksamheten under byggperioden. Samtidigt är det en historiskt viktig utbildningspolitisk satsning som kommer att påverka generationer av ungdomar under de närmaste de- cennierna. Bygget i sig ger framtidstro och tillförsikt för elever och personal.

Beslutet om att ta över huvudmannaskapet för Naturbruksprogrammet från och med hösten 2012 innebar att Jämtlands Gymnasium erbjuder samtliga 18 nationella program. Sammantaget bedöms Jämtlands Gymnasieförbund ha tre stora utmaningar under den kommande treårsperioden:

1. Att ha en hög kvalitet och uppfylla de nationella kraven på samtliga utbildningar inom ramen för GY2011, VUX2012 och GYSÄR2013

(6)

Dnr 100-2013 2013-09-17 Fastställd: 2012-09-23 § 71

1.4. Verksamhetsresultat/nyckeltal 2012

Uppgifter om elever folkbokförda i kommunen mätt i % (föregående år inom parantes)

Område/

kommun

Andel elever på friskolor

12/13

Andel på landstings- skolor lå

12/13

20-åringar med grundl.

Högskolebe- hörighet

12/13

Slutbetyg inom 4 år från 2008

Övergång till högre utb inom 3 år från

2009 26,1 (25,5) 0,8 (0,8) 64 (63) 77 (76) 45 (44) Riket

24,9 (24,1) 0,5 (0,5) 68 (67) 77 (77) 46 (45) Större städer

Östersund 25,0 (25,4) -- (1,6) 68 (72) 81 (82) 35 (34) Sundsvall 37,3 (35,6) 0,1 (1,2) 62 (57) 70 (68) 45 (42)

12,5 (13,3) 0,7 (1,9) 62 (58) 77 (75) 33 (31) Glesbygds-

kommun

Bräcke 23,7 (26,0) -- (3,6) 59 (66) 75 (79) 28 (31) Ragunda 15,9 (15,2) -- (9,1) 68 (54) 81 (71) 21 (26)

22,0 (22,0) 1,1 (1,2) 62 (61) 77 (78) 38 (39) Pendlings-

kommun

Krokom 27,9 (30,3) -- (0,2) 68 (75) 76 (83) 24 (29)

Källa: Skolverkets jämförelsetal gällande gymnasieskolan (http://www.jmftal.artisan.se).

Observera att tabellen gäller elever folkbokförda i respektive kommun, varför den endast delvis ger underlag att bedöma skolornas resultat.

Andelen elever i friskolor har för första gången minskat i förbundet medan den fortsät- ter att öka något i riket. Gymnasieförbundets mindre kommuner har en betydligt stör- re andel elever på friskolor än jämförbara kommuner medan Östersund ligger ungefär på genomsnittet för riket. Förklaringen ligger troligen i Bräckes och Krokoms närhet till en större grannkommun med friskolor.

Andelen 20-åringar med högskolebehörighet liksom andelen som nått ett slutbetyg inom 4 år har länge legat klart över genomsnittet, men nu verkar andelen minska över lag. Undantaget är Ragunda där andelen ökat, men där är underlaget ganska litet.

Andelen elever som påbörjar högre studier ligger långt under genomsnittet i alla våra kommuner. I Östersund är nivån i stort sett oförändrad, men i Bräcke, Krokom och Ra- gunda har andelen minskat ytterligare.

(7)

Dnr 100-2013 2013-09-17 Fastställd: 2012-09-23 § 71

1.5. Ekonomiska nyckeltal

Kommunernas räkenskapssammandrag från 2012 visar att medlemskommunernas kostnader för gymnasieskolan har minskat relativt andra kommuner i riket. Östersund har landets fjärde lägsta gymnasiekostnad. Även Krokom och Bräcke har mycket låga kostnader sett till kommunernas struktur och andelen elever på yrkesprogram. Yrkes- programmen har högre elevplatspriser än de högskoleförberedande programmen, därav variationerna i kommunernas kostnader. Att Ragundas kostnad per elev är förhållan- devis hög beror också på att fler elever från den kommunen studerar hos huvudmän i Västernorrland med högre elevplatspriser.

Medlemskommunernas totala gymnasiekostnader var sammanlagt 33,8 mkr lägre än standardkostnaden för respektive kommungrupp 2012.

Uppgifter om kostnad per bokförd elev och andel elever (%) på yrkesprogram (SCB) Kostnad per folkbokförd elev Elever, andel (%) på yrkesprogram Huvudmän

2012 2012

Göteborg 83 192 22,3

Danderyd 86 744 5,4

Lund 87 471 16,7

Östersund 88 446 32

100 287 30,8

Större städer

Krokom 100 033 46,8

Pendlingskommuner 103 745 40

Bräcke 108 071 46,5

Ragunda 125 591 54,2

Glesbygdskommuner 126 238 45,7

109 826 32,2

Riket totalt

1.6. Måluppfyllelse

På följande sidor redovisas måluppfyllelse utifrån angivna mål:

(8)

Strategiskt mål 1

Förbundets utbildningar motsvarar elevernas behov och efterfrågan och står i samklang med regionens förutsättningar

Resultatmål 2012/2013 Skolplanemål Resultat

Förbundet har minst 85 % intag på förstahandsval i gymnasieskolan Utgångsläge 89 % (delår aug 2012)

• 92 % (2013-06-30) av behöriga elever antogs på sitt förstahandsval inom Jämtlands Gym- nasium. En förbättring på 3 procentenheter sedan 2012.

Minst 90 % av de studerande i avgångsklasserna i gymnasieskolan anser sig vara nöjda med sin utbildning

Utgångsläge 88,7 %

• Alla känner sig trygga och respekterade

• Oavsett kön har alla samma rättigheter och möjligheter

• Alla är olika, men lika mycket värda.

Olikheter och mångfald ger styrka till våra verksamheter

• 91,9 % av de studerande i årskurs 3 instämmer helt eller delvis i att de i det stora hela är nöjda med sin utbildning.

I det stora hela är du nöjd med din utbildning (åk 3)

50 (180)

41,9 (151)

4,7 (17) 3,3 (

0 25 50 75 100

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämme

%

12)

r inte alls

• Målet är uppfyllt och resultatet är en ökning med 3,2 procentenheter i jämförelse med 2012 då resultatet var 88,7 %. Andelen nöjda studerande i årskurs 3 har åren 2006-2012 legat i en nivå mellan 87 och 91 %, med undantag från år 2009 då resultatet var 94,7 %.

N=360

(9)

• Medelvärdet var 7,0 när studerande i årskurs 3 på gymnasiet bedömde på en 10 gradig ska- la om deras skola var lika bra som de hoppades att den skulle vara.

Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara?

(åk 3)

0 5 10 15 20 25

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

%

• De studerandes uppfattning om huruvida utbildningen motsvarar deras förväntningar har stor betydelse för om de sen rekommenderar utbildningen. Medelvärdet är något högre än 2012 (6,7). Det vanligaste förekommande svaret var 8 och cirka 78 % svarade betyget 6 eller mer. Därmed påvisar nöjdhetsindexet att de studerande anser sig fått en bra utbildning.

Medelvärde 7,0

N=360 1=Inte alls så bra som jag hoppades 10=Bättre än jag hoppades

(10)

Minst 90 % av de studerande anser att de under sin gymnasietid fått kontakt med arbetslivet

• Utbildningen ska vara en naturlig del av arbetslivet och samhället i övrigt genom konkreta samarbeten

• 85,8 % av de studerande i årskurs 3 instämmer helt eller delvis i att de har träffat representanter från arbetsliv och samhällsliv.

Under utbildningen har du träffat representanter från arbetsliv och samhällsliv

(åk 3)

40,4 (145)

45,4 (163)

7,8 (28)

6,4 (23) 0

25 50 75 100

Instämmer helt

Instämmer delvis

Instämmer inte

Instämmer inte al

%

ls

• Målet är inte uppfyllt och resultatet är en minskning med 0,9 procentenheter jämfört med 2012 då motsvarande siffra var 86,7 %. Med undantag från år 2010, då resultatet var 89 % är dock årets resultat ungefär på samma nivå som tidigare år. Arbetet med att utveckla goda branschkontakter och nya samarbeten är ett ständigt pågående utvecklingsarbete på de olika programmen.

Minst 65 % av de studerande upplever att de under sin gymnasietid haft internationella kontakter och aktiviteter

• Varje elev är förberedd för att leva och verka i en alltmer globaliserad värld

• 74,3 % av de studerande i årskurs 3 instämmer helt eller delvis i att de under sin utbildning deltagit i ett eller flera internationella projekt.

N=359

(11)

Under utbildningen har du deltagit i ett eller flera internationella projekt (till exempel utbytesprojekt, teman i

undervisningen, studiebesök med mera) (åk 3)

30,2 (108)

44,1 (158)

15,1 (54)

10,6 (38)

0 25 50 75 100

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämmer inte alls

%

• Målet omfattas av de prioriterade utbildningsplanemålen och är uppfyllt. Resultatet har ökat med 4,7 procentenheter sedan 2012 och är den högsta sedan mätningen påbörjades 2009, då motsvarande siffra var 50,7 %.

• JGYs internationella projekt under vårterminen 2013 inkluderar ekonomiutbildningens tre- åriga interreg-projekt med elevbesök i Norge och Lettland. Inom ramen för andra elevutby- ten har JGY-elever besökt partnerskolor i Schweiz, Ukraina, Italien, Norge & Tyskland.

Elever från FT-, HT, och HA-programmen har genomfört utlandspraktik i USA, Spanien och Storbritannien. EU-finansiering för utlands-APL har säkrats t.o.m. våren 2015 med följden att flera program och länder kommer att inkluderas. Förbundets skolor har gästats av samarbetspartner från bl.a. Norge, Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Ryssland, Spani- en och Slovenien. JGY:s personal har även genomgått en fortbildningskurs i Portugal finan- sierad med EU-medel via Comeniusprogrammet.

N=358

(12)

Studerande som bor i medlemskommunerna väljer förbundets utbildningar före andra alternativ och att utbildningarna har så hög kvalitet att de även attraherar studerande från övriga länet

Minst 75 % av medlems-

kommunernas gymnasieelever studerar i förbundets skolor

• Redovisas per helår i årsredovisning

Minst 90 % av avgångseleverna lämnar förbundet med fullständiga gymnasiebetyg

Utgångsläge 91 %

• Varje elev är förberedd för vidare studier och ett aktivt yrkesliv

• Varje elev känner till betygskriterierna och får goda förutsättningar att uppnå minst betyget E

• Gymnasiet främjar den fysiska och psykis- ka hälsan samt sunda matvanor

• 90 % av de studerande som gick ut gymnasiet vårterminen 2013 hade ett fullständigt slutbetyg vilket är 1,0 procentenhet lägre än 2012. Målet är dock uppfyllt.

• 90,9 % av samtliga studerande på gymnasiet instämmer helt eller delvis i att de har kunskap om kursmål och vet vad som krävs för att få ett visst betyg.

• 90,1 % av samtliga studerande på gymnasiet instämmer helt eller delvis i att de fått rättvisa betyg.

(13)

Betyg (samtliga studerande)

37,4 (510)

53,5 (729)

7,1 (97)

2 (27) 39

(530)

51,5 (695)

7,5 (102)

2,4 (33) 0

25 50 75 100

%

Du har kunskap om kursmål oc h vet vad som krävs för att få ett visst betyg (N=1363)

Du har fått rättvisa betyg (N=1360)

• De studerandes kunskap om kursmål omfattas av de prioriterade skolplanemålen och resultatet visar på ett bra utvecklingsarbete. Resultaten (90,9 %) är i lägre än 2012 då 92,1 % av samtliga studerande instämde helt eller delvis i att de har kunskap om kursmål och vet vad som krävs för att få ett visst betyg. Vad gäller elevernas uppfattning om de fått rättvisa betyg är 90,1 % som helt eller delvis instämde i att de fått rättvisa betyg en minskning från 91,3

% 2012. Båda de här resultaten har tidigare förbättras för varje år sedan mätningen startade 2006, medan årets resultat visar en liten minskning.

(14)

Minst 90 % av de studerande inom förbundet upplever att de har inflytande över sin arbetsmiljö

• Alla känner sig trygga och respekterade

• Oavsett kön har alla samma rättigheter och möjligheter

• Alla har ett verkligt inflytande över verk- samheten och främjar demokratiska ar- betsmetoder och förhållningssätt

Inflytande

• 83,4 % av samtliga studerande instämmer helt eller delvis i att de är med och påverkar vad de lär sig under sin utbildning.

Du är med och påverkar vad du lär dig under din utbildning (samtliga studerande)

26 (394)

57,4 (781)

12,9 (176)

3,7 (50) 0

25 50 75 100

Instämmer helt Instämmer delvis

Instämmer inte Instämmer inte alls

%

• Målet är inte uppfyllt men är en ökning på 1,1 procentenhet jämfört med 2012. Den högs- ta noteringen sedan målet började följas upp (86,2 %) noterades 2011.

• 85,2 % av samtliga studerande instämmer helt eller delvis i att de är med och utvecklar sin individuella studieplan i utvecklingssamtalet.

N=1361

(15)

Du är med och utformar din individuella studieplan i utvecklingssamtalet (samtliga studerande)

33,5 (456)

51,7 (703)

10,4 (141)

4,5 (61) 0

25 50 75 100

%

• I jämförelse med 2012 då resultatet var 83,3 % har andelen studerande som helt eller delvis instämmer i att de är med och utvecklar sin individuella studieplan ökat med 1,9 procentenheter.

N=1361

(16)

Minst 95 % av de studerande upplever att de är trygga i sin utbild- ningsmiljö

Trygghet

• 96,8 % av samtliga studerande instämmer helt eller delvis i att de känner sig trygga i sin ut- bildningsmiljö.

Du känner dig trygg i din utbildningsmiljö (samtliga studerande)

67,8 (926)

29 (396)

2,3 (32) 0,9 (12) 0

25 50 75 100

Instämmer helt Instämmer delvis

Instämmer inte Instämmer inte alls

%

• Målet är uppfyllt och i jämförelse med 2012 (96,5 %) är resultatet en liten ökning. För att öka måluppfyllelsen ytterligare är det här ett område som kräver ständig vidareutveckling.

De nya rutinerna för ärendegången då elev har behov av särskilt stöd är exempel på arbete som genomförts för att ytterligare öka förutsättningarna till en trygg utbildning.

N=1366

(17)

Likabehandling

• 84,9 % av samtliga studerande instämmer helt eller delvis i att alla studerande behandlas likvärdigt.

Alla studerande behandlas likvärdigt (samtliga studerande)

39,3 (535) 45,6 (620)

11,1 (151)

4 (55) 0

25 50 75 100

Instämmer helt

Instämmer delvis

Instämmer inte

Instämmer inte alls

%

• Området likabehandling omfattas av de prioriterade skolplanemålen och resultatet över de studerandes uppfattning visar att utvecklingsarbetet inom det här området har gett resultat.

2013 års resultat är den högsta noteringen sedan mätningens början 2006 då resultatet var nere på 72,2 %. I jämförelse med 2012 då resultatet var 83,6 % har måluppfyllelsen ökat med 1,3 procentenheter.

N=1361

(18)

Bättre nyttjande av kommunernas gemensamma resurser

Utbildningarna inom förbundet är samordnade för ett effektivt resurs- utnyttjande

• Utbildningens lärmiljöer är moderna, flexibla, framtidsinriktade och har hög kvalitet

• Planering och samordning av lärarresurser inom orter och program och mellan orterna har successivt förstärkts för att maximera resurserna i organisationen

• Ökningen av antalet vuxenelever på olika yrkesutbildningar har inneburit ett högre resursut- nyttjande av lokaler, utrustning och viss mån personal.

• Införandet av nya administrativa system för planering och uppföljning har till del kompense- rat den administrativa bördan som den nya skollagen innebär för lärare.

Sjukfrånvaron ska vara lägre än 5

% av tillgänglig ordinarie arbetstid och antal långa sjukfall ska vara lägre än 70 % (med långa sjukfall avses sådan som har en samman- hängande sjukfrånvaro om 60 dagar eller mer)

Utgångsläge sjukfrånvaro 4,7 % och långa sjukfall 63 %

• Gymnasiet främjar den fysiska och psykosociala hälsan samt sunda matva- nor

• Sjukfrånvaron under perioden 1 januari till 31 juli var 4,2 %

• Andelen långa sjukfall var under motsvarande period 59 % av den totala sjukfrånvaron.

Den totala energiförbrukningen inom varje byggnad ska minska med minst 1 % årligen

(Utgångsläge: årsförbrukning 07)

• Alla förstår och tar ansvar för sin egen roll i påverkan av klimat och miljö

• Redovisas i årsredovisningen.

(19)

Minst 90 % av de studerande anser att miljö- och klimatfrågor lyfts fram i undervisningen

• 78 % av de studerande i årskurs 3 instämmer helt eller delvis i att miljö- och klimatfrågor har lyfts fram under utbildningen.

Under din utbildning har miljö- och klimatfrågor lyfts fram (i exempelvis undervisning och genom olika miljöprojekt)

(åk 3)

2 5, 9 ( 9 3 )

52 , 1 ( 18 7)

18 , 1 ( 6 5)

3 , 9 ( 14 ) 0

2 5 50 75 10 0

I nst ämmer hel t I nst ämmer d el vi s

I nst ämmer i nt e I nst ämmer i nt e al l s

%

• Resultatet är en ökning med 0,6 procentenheter i jämförelse med 2012 då det var 77,4 % och målet är inte uppfyllt. Målet har endast mätts sedan 2009 och har som högst uppvisat ett resultat på 83 % (2010).

N=359

(20)

1.7. Personal

Under första delen av året har arbetet fortsatt med att anpassa organisationen efter minskade elevkullar, reducering av utbildningsprogram och utbildningsplatser. Antalet pensionsavgångar fram till sommaren har bidragit till att förbundet endast har sagt upp fyra tillsvidareanställda på grund av arbetsbrist under året.

Lönerevisionen 2013 har dragit ut på tiden men nya löner betalas ut i september för de flesta medarbetare.

Antalet övertidstimmar och sjukfrånvaron har minskat jämfört med samma period fö- regående år.

1.7.1. Sjukfrånvaro

Den totala sjukfrånvaron har minskat jämfört med samma period föregående år, det är männen som står för minskningen, sjukfrånvaron bland kvinnorna är oförändrad jäm- fört med föregående år. Inom åldersgruppen ”50 år och äldre” har dock sjukfrånvaron ökat medan det i de två övriga åldersgrupperna minskar sjukfrånvaron. Antalet långa sjukfall (sammanhängande sjukfrånvaro om 60 dagar eller mer) står för 59% av den totala sjukfrånvaron under perioden vilket är en ökning med 4 procentenheter jämfört med samma period förra året.

Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid fördelat på män respektive kvinnor

130101-130731 120101-120731 110101-110731

Kvinnor 5,7 5,7 5,6

Män 2,4 2,7 3,7

Totalt för förbundet 4,2 4,3 4,7

Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid fördelat på åldersgrupper

130101-130731 120101-120731 110101-110731

29 och yngre 1,14 2,2 0,8

30 – 49 år 4,2 4,4 4,1

50 år och äldre 4,4 4,2 5,3

Totalt förbundet 4,2 4,3 4,7

(21)

Av förbundets tillsvidareanställda medarbetare är 11 personer långtidssjukskrivna, vilket är en ökning med två medarbetare jämfört med föregående år. I beräkningen av långtidssjukskrivna ingår även anställda med sjukersättning.

En arbetsmiljöenkät kommer att genomföras under hösten och därefter kommer respektive område att göra handlingsplaner för att förbättra arbetsmiljön. Planen är att detta arbete kommer att påverka sjukskrivningstalen i positiv riktning

1.7.2. Övertid

Antalet övertidstimmar, varav merparten utgörs av fyllnadstid, har minskat drygt hälf- ten jämfört med samma period föregående år.

Övertid under perioden uppdelad i enkel, kvalificerad och fyllnadstid

130101-130731 120101-120731 110101-110731

Enkel övertid 445 595 224

Kvalificerad övertid 185 230 131

Fyllnad 611 1755 512

Totalt 1 241 2 580 867*

* Summan om uttag 2012-08-23 då all rapportering för 2011 registrerats är 1 337 timmar.

1.8. Resultat och ställning

Resultatet för perioden januari-augusti 2013 uppgår till -3 611,7 tkr. Resultatet för motsvarande period föregående år var 9 017,5 tkr. I resultatet för 2012 ingår en jäm- förelsestörande post uppgående till 6 657 tkr hänförlig till den återbetalning av premier avseende åren 2007 och 2008 som FORA beslutat genomföra.

1.8.1. Avräkning

Tkr

Kommun ½ - årsbudget Diff ½- år Bidrag efter avräkning Prognos avräkning helår Östersund 100 970,0 +3 370,0 104 340,0 201 940,0

Krokom 30 916,2 +218,0 31 134,2 61 832,4

Ragunda 15 000,0 -2 280,0 12 720,0 30 000,0

Bräcke 18 000,0 +1 208,7 19 208,7 36 000,0

Summa 164 886,2 +2 516,6 167 402,8 329 772,4

(22)

talt sett har ägarkommunernas årsbidrag till förbundet minskat med 10 107 tkr mellan 2012 och 2013 och uppgår för innevarande år till 329 772,4 tkr.

1.8.2. Investeringar

Investeringsbudgeten för 2013 uppgår till 7 000 tkr fördelat på datautrustning 3 000 tkr, undervisningsinventarier 2 600 tkr och maskiner & inventarier 1 400 tkr.

Investeringar under perioden uppgår till 5 786 tkr. På helårsbasis beräknas ett invester- ingsutfall uppgående till 7 000 tkr i enlighet med upprättad budget.

1.8.3. Pensionsförpliktelser

Enligt uppgifter från KPA Pension fortsätter pensionsavsättningarna att öka under 2013. Vid ingången av 2013 hade förbundet en pensionsskuld uppgående till 17 876 tkr. Under perioden jan-aug 2013 beräknas skulden öka till 20 048 tkr (inklusive lö- neskatt). Den enskilt största ökningen är en följd av sänkning av diskonteringsräntan, den så kallade RIPS-räntan. Vid sänkning av diskonteringsräntan ökar pensionsskul- den och förbundets ökning uppgick till 1 971 tkr inklusive löneskatt.

Jämtlands gymnasieförbund innehar inga egna finansiella placeringar avseende pen- sionsmedel.

1.8.4. Verksamhetens intäkter och kostnader

I jämförelse med motsvarande period föregående år har bokförda intäkter minskat med 5 768,8 tkr. Minskningen har ej analyserats till delårsbokslutet då en större ge- nomgång av verksamhetens intäkter är under genomförande. I augusti 2012 var 62 % av det årets totala intäkter bokförda, återbetalning premier FORA ej medräknat. Gäl- ler samma förhållande för 2013 skulle årets intäkter kunna beräknas till 137 tkr vilket är betydligt högre än den prognos som i avvaktan på utredningen lagts på 115 mkr.

Bokförda intäkter överstiger budgeterat värde med 4,9 mkr.

Verksamhetens kostnader minskar med 2,3 mkr i jämförelse med fjolåret. Kostnaderna ökar dock med 12,7 mkr i förhållande till den budget som lagts. Djupare analys har inte gjorts till delårsbokslutet då det även på kostnadssidan genomförs en genomgång.

(23)

1.8.5. Semesterlöneskuld

Förbundet har tidigare år ej periodiserat semesterlöneskuld vid delårsbokslutet i augusti. Kritik har framförts från revisorerna eftersom man då ej får ett rättvisande resultat.

Anledning till att förbundet ej periodiserat semesterlöneskulden har bland annat varit att programstöd för detta saknas.

Utifrån förbundets anställningsstruktur med bland annat ferietjänster är semesterlöne- skulden i princip på årets lägsta nivå vid augusti månads utgång. Vid den tidpunkten är den upparbetade semesterlöneskulden endast två veckor av hösten totala 19 veckor.

Vid 2013 års ingång låg semesterlöneskulden på 16,6 mkr för att sedan öka under året och delvis regleras via sommarsemestrarna. Att då inte stämma av skulden och bokföra den korrekta ger ett missvisande resultat per den sista augusti.

Programstöd saknas även för denna period men en grov beräkning av skuldens storlek har ändå gjorts för att på så sätt få ett mer rättvisande resultat än om ingen periodise- ring sker. Av totala skulden, 16,6 mkr, har ett antagande gjorts att 4,5 mkr avser se- mesterlöneskuld till anställda som inte har ferietjänst samt att den ligger konstant över året. Resterande 12,1 mkr har fördelats på de två aktuella veckorna av totala 19 veckor vilket blir 1,3 mkr. Med den beräkningen skulle skulden hamna på runt 5,8 i jämfö- relse med 16,6. En minskning av semesterlöneskulden skulle kunna göras med 10,8 mkr men utifrån försiktighetsprincipen har den minskats med 8 mkr.

Arbete med att kunna ta fram skuldens exakta storlek med hjälp av programstöd har påbörjats och ser för närvarande lovande ut.

1.8.6. Återbetalning av premier för avtalsgruppsjukförsäkring

Jämtlands gymnasieförbund kommer i likhet med de flesta kommuner i Sverige att omfattas av den återbetalning av inbetalda premier för den avtalsgruppsjukförsäkring som FORA administrerar. Återbetalningen avser premier för åren 2005 samt 2006 och beror på minskade kostnader i sjukförsäkringssystemet. Förbundet har inte fått besked om återbetalningens exakta storlek men den egna beräkningen är 4 500 tkr. Återbetal- ningen har ej bokförts vid delårsbokslutet men tagits med i helårsprognosen.

1.8.7. Prognos

(24)

1.8.8. Orsaker till prognosiserat underskott och hantering av balanskrav

Den prognostiserade pensionskostnaden bedöms bli 5 mkr högre än budgeterat. Pen- sionskostnaderna är svåra att förutspå, bland annat eftersom flera av förbundets lärare når gränsvärden för förmånsbestämd ålderspension. I ökningen ligger 2 mkr med anledning av sänkt diskonteringsränta.

I lönesumman ingår ökade kostnader utifrån genomförd lönerevision. Förbundet har inte fullt ut kompenserats för den gemensamt beslutade lönesatsning på lärare 2012 och 2013.

Semesterlöneskulden har tagits upp med 0,5 mkr lägre belopp än de 16,5 mkr som fanns vid ingången av året. Sänkningen är en konsekvens av färre anställda.

Kostnad för elevkort ökar, för 2013 räknar förbundet med en merkostnad på drygt 500 tkr. Förhandling pågår om prisökningen för stadskort (gäller Östersunds kommun) och är ännu ej avslutad.

Den årliga uppräkning förbundet får från sina ägarkommuner ligger under de kost- nadsökningar förbundet har att hantera vilket påverkar resultatet. Förbundet har i sina redovisade budgetförutsättningar till ägarna, både inför budgetåret 2012 och 2013 pekat på kostnadsökningar till följd av gymnasiereformen. Inför 2012 begärde förbundet ekonomisk kompensation med 5 mkr och inför 2013 med 4 mkr.

Förbundet har även pekat på att det uppstår tröskelkostnader i en helt elevintäktsbase- rad ekonomi med successivt färre elever, kostnader som omöjlig kan pareras under innevarande budgetår. Vissa OH-kostnader, för exempelvis myndighetsutövning, är lika stora oavsett elevantal. Någon ekonomisk kompensation för ny kostnadsdrivande lag- stiftning eller tröskelkostnader har inte getts i ägardirektiven, vare sig för 2012 eller 2013.

Det var först inför läsåret 2012/2013, då inriktningarna i årskurs 2 på de nationella programmen skulle planeras, som de ekonomiska konsekvenserna av gymnasiereformen kunde preciseras i detalj. Lagstiftningen om fler yrkeskurser på yrkesprogram, rätt till utökat program för elever på yrkesprogram och studiehandledning på modersmål kostar förbundet kostar förbundet cirka 8,8 mkr på helårsbasis. Dessa kostnader är hu- vudförklaringen till förbundets prognostiserade underskott, vilket är redovisat för medlemskommunerna.

Sammanställningen i avsnitt 1.4 visar att medlemskommunernas gymnasiekostnader minskar relativt övriga riket, och pekar på en strukturell underfinansiering av gymnasieskolan, bland annat då med hänsyn andelen elever på kostnadsintensiva yrkespro-

(25)

För att komma i ekonomisk balans 2013 föreslog förbundet i mars 2013 kraftfulla åt- gärder i form av nollantagning på ett antal nationella program och inriktningar med höga elevplatspriser. Förslagen har avvisats av ägarna, vilket förbundet tolkar som att medlemskommunerna accepterar att förbundets balanskrav för 2013 ska hanteras i enlighet med vad som föreskrivs i förbundsordningen.

(26)

2. Ekonomirapporter

2.1. Resultaträkning per augusti 2013

(Tkr) Budget Bokslut Bokslut

2013-08-31 2013-08-31 2012-08-31

Verksamhetens intäkter (not 1) 80 000,0 84 929,8 90 698,6

Jämförelsestörande post (not 1) 0,0 6 657,1

Verksamhetens kostnader (not 2) -294 666,7 -307 351,3 -309 627,5

Avskrivningar (not 3) -5 133,0 -5 370,3 -4 898,7

Verksamhetens nettokostnader - 219 799,7 -227 791,8 -217 170,5 Kommunbidrag (not 4) 220 000,0 224 107,4 226 676,9

Finansiella intäkter (not 5) 200,0 130,1 241,5

Finansiella kostnader (not 6) -400,3 -57,7 -730,4

Periodens resultat/förändring

av eget kapital 0,0 -3 611,7 9 017,5

(27)

2.2. Balansräkning per augusti 2013

Tkr UB 2013-08-31 IB 2013-01-01 UB 2012-08-31

Anläggningstillgångar Maskiner & inventarier (not 7) 22 911,5 22 495,7 19 313,4

Summa anläggningstillgångar 22 911,5 22 495,7 19 313,4

Finansiella tillgångar

Aktier (not 8) 80,0

Summa finansiella tillgångar 80,0

Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar (not 9) 30 175,5 31 631,8 32 555,3

Kassa & Bank 13 315,4 35 097,3 30 881,1

Summa omsättningstillgångar 43 490,9 66 729,1 63 436,4

SUMMA TILLGÅNGAR 66 482,4 89 224,7 82 749,8

Eget kapital

Eget kapital (not 10) -3 611,7 346,9 346,9

Periodens resultat -3 611,7 -346,9 9 017,5

Summa eget kapital -3 611,7 0,0 9 363,4

Avsättningar Avsättningar (not 11) 20 048,0 17 876,3 17 307,8

Summa avsättningar 20 048,0 17 876,0 17 307,8

Skulder

Långfristiga skulder (not 12) 498,9 654,1 776,0 Kortfristiga skulder (not 13) 49 547,2 70 694,6 55 307,7

Summa skulder 50 046,1 71 348,7 56 077,7

SUMMA EK, AVSÄTTN. & SKULDER 66 482,4 89 224,7 82 749,8

(28)

2.3. Finansieringsanalys per augusti 2013

Den löpande verksamheten 2013-08-31 2012-08-31 Verksamhetens intäkter (not 14) 84 929,7 97 335,7 Verksamhetens kostnader (not 14) -305 179,3 -305 830,5 Verksamhetens nettokostnader -220 249,6 -208 494,8

Kommunbidrag 224 107,4 226 676,9

Finansiella intäkter 130,1 241,5

Finansiella kostnader -57,7 -730,4

Verksamhetsnetto 3 930,2 17 693,2

Inköp av materiella tillgångar -5 866,2 -2 942,1

Investeringsnetto -5 866,2 -2 942,1

Amortering långfristig upplåning -473,1

Finansieringsnetto -473,1 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar -2 379,8 -7 977,8 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder -5 760,5 -3 456,1 Förändring av likvida medel -10 076,3 2 844,1

2.4. Prognos per december 2013

(Tkr) Budget Prognos

2013-12-31 2013-12-31

Verksamhetens intäkter 120 000,0 119 900,1

Verksamhetens kostnader -442 000,0 -450 207,7

Avskrivningar -7 700,0 -8 250,0

Verksamhetens nettokostnader -329 700,0 -338 557,6

Kommunbidrag 330 000,0 330 000,0

Finansiella intäkter 300,0 300,0

Finansiella kostnader -600,0 -600,0

Periodens resultat/förändring

av eget kapital 0,0 -8 857,6

(29)

3. Noter och tilläggsupplysningar

Årsredovisningen är i huvudsak upprättad i enlighet med Lag om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning.

Gällande anläggningstillgångar tillämpar Jämtlands Gymnasieförbund principen att en investering klassificeras som anläggningstillgång om den köps för stadigvarande bruk och har en ekonomisk livslängd om minst tre år samt ett inköpsvärde exkl. moms om minst ett halvt basbelopp. Förbundet tillämpar avskrivningstiderna 3, 5 respektive 10 år beroende på typ av anläggningstillgång.

Förbundets leasing av lös egendom har klassificerats som operationell leasing och redovisas följaktligen som hyresavtal (operationell leasing).

Pensionsförpliktelser redovisas som skuld till de belopp som förbundet erhåller i form av beräknade prognoser från KPA.

(Tkr)

Not 1 Verksamhetens intäkter inklusive Augusti 2013 December 2012 Augusti 2012 jämförelsestörande post

Försäljning 3 507,3 4 776,5 2 813,0

Taxor & avgifter 2 493,5 3 551,6 3 551,7

Hyror & arrenden 588,8 466,8 330,0

Diverse bidrag 17 369,7 26 720,4 16 412,1

Försäljning av verksamhet & entreprenad 60 970,5 108 669,8 67 589,8

Summa 84 929,8 144 185,1 90 698,6

Jämförelsestörande post

Återbetalning premier FORA 0,0 6 657,1 6 657,1

Summa 84 929,8 150 842,2 6 657,1

(30)

Augusti 2013 December 2012 Augusti 2012 Not 2 Verksamhetens kostnader

Inköp av anläggnings-/underhållsmaterial 119,5 185,0

Bidrag & transfereringar 3 868,1 6 778,0 3 914,2 Köpt verksamhet 91 114,3 152 990,6 100 566,0 - varav köpt stödverksamhet från annan

kommun

524 799,1 11 973,6

Konsulttjänster 2 710,2 5 251,4 1 980,8

Personalkostnader 147 461,8 224 705,0 147 898,0

Lokalkostnader 33 779,1 44 951,2 30 250,1

Transporter & resor 8 500,4 14 458,2 7 877,9 Övriga verksamhetskostnader 19 917,4 32 462,1 16 955,5

- varav leasingkostnader* 1 282,2 2 351,9 1 569,4

SUMMA 307 351,3 481 716,0 309 627,5

Not 3 Avskrivningar Augusti 2013 December 2012 Augusti 2012 Avskrivningar inventarier 5 370,3 7 287,1 4 898,7

SUMMA 5 370,3 7 287,1 4 898,7

Not 4 Kommunbidrag Augusti 2013 December 2012 Augusti 2012

Bräcke 25 208,7 39 203,6 26 142,3

Krokom 43 182,1 63 298,2 43 028,6

Ragunda 17 719,9 28 447,7 19 031,9

Östersund 137 996,7 206 900,5 138 474,1

SUMMA 224 107,4 337 850,0 226 676,9

Not 5 Finansiella intäkter Augusti 2013 December 2012 Augusti 2012

Bankränta 127,6 330,7 241,5

Ränta på skattekontot 2,5 3,6 0,0

SUMMA 130,1 334,3 241,5

Not 6 Finansiella kostnader Augusti 2013 December 2012 Augusti 2012

Ränta på pensionsskuld 103,7 391,3

Ränta långfristiga lån medlemskommuner 266,6 58,9

Övriga räntor 57,7 280,2

SUMMA 57,7 370,3 730,4

Not 7 Maskiner och inventarier Augusti 2013 December 2012

Augusti 2012 Ingående anskaffningsvärde 65 230,2 56 717,6 56 717,6

Periodens anskaffning 5 786,2 8 512,6 2 942,1

Utgående ackumulerade anskaffningsvärde 71 016,4 65 230,2 59 659,6

Periodens avskrivningar -5 370,3 -7287,1 -4 898,7

Utgående ackumulerade avskrivningar -48 104,8 -42 734,5 -40 346,2

(31)

Not 8 Finansiella tillgångar Augusti 2013 December Augusti 2012 2012

Ingående anskaffningsvärde 0,0 0,0 0,0

Periodens anskaffning 80,0 0,0 0,0

SUMMA 80,0 0,0 0,0

Not 9 Kortfristiga fordringar Augusti 2013 December 2012 Augusti 2012

Kundfordringar 9 271,6 16 899,9 6 260,3

Skattekontot 616,9 87,7 648,8

Fordran medlemskommuner 5 574,5 777,8 1 725,6 Ludvikamoms & 6 % statsbidrag 1 554,9 3 285,1 831,6 Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 13 033,5 10 530,6 16 431,9

Fordran övriga 124,1 0,0 0,0

Fordran premier FORA 0,0 50,8 6 657,1

SUMMA 30 175,5 31 631,8 32 555,3

Not 10 Eget kapital Augusti 2013 December 2012 Augusti 2012

Ingående eget kapital 0,0 346,9 346,9

Periodens resultat -3 611,7 -346,9 7 280,5

SUMMA -3 611,7 0,0 7 627,4

Not 11 Avsättning till pensioner Augusti 2013 December 2012 Augusti 2012 Ingående avsättning 17 876,0 13 510,8 13 510,8

Pensionsutbetalningar -478,0 -740,0 -536,0

Nyintjänad pension 476,0 4 178,0 3 392,0

Ränte- och beloppsuppräkningar 406,0 730,0 605,0

Förändring av löneskatt 0,0 665,0

Sänkning av diskonteringsränta 1 971,0 0,0 0,0

Övrigt -203,0 197,2 -329,0

Utgående avsättning 20 048,0 17 876,0 17 307,8

Not 12 Långfristiga skulder Augusti 2013 December 2012 Augusti 2012 Skuld till Bräcke kommun 187,2 187,2 235,7

Skuld till Krokoms kommun 0,0 0,0 154,4

Skuld till Östersunds kommun 311,7 466,9 385,9

SUMMA 498,9 654,1 776,0

(32)

Augusti 2013 December 2012 Augusti 2012 Not 13 Kortfristiga skulder

Kortfristig skuld till medlemskommunerna 5 086,9 2 806,8 1 634,8 Leverantörsskulder 7 669,0 15 583,7 6 243,2

Moms skatteverket 1 029,9 983,3 438,7

Personalens källskatt 3 308,8 3 465,4 3 252,3 Upplupna skattekostnader -1 582,5 -163,6 -1 303,0 Semesterlöneskuld 8 586,7 16 586,7 15 871,9 Pensioner individuell del inkl löneskatt 10 700,8 8 515,5 5 679,5 Upplupna sociala avgifter 4 650,3 4 078,3 3 901,4 Upplupna kostnader 4 656,4 9 338,7 19 210,2

Förutbetalda intäkter 4 840,5 9 152,9 0,0

Övriga kortfristiga skulder 600,4 346,8 372,7

SUMMA 49 547,2 70 694,6 55 301,7

Not 14 Finansieringsanalys Augusti 2013 December 2012 Augusti 2012 Verksamhetens intäkter enligt

84 929,7 150 842,1 97 377,5 Resultaträkningen

SUMMA 84 929,7 150 842,1 97 355,7

Verksamhetens kostnader enligt

resultaträkningen 312 721,6 489 003,1 314 526,2 Avgår:

Avskrivningar -5 370,3 -7 287,1 -4 898,7 Avsättning pensioner -2 172,0 -4 365,2 -3 797,0

SUMMA 305 179,3 477 350,8 305 830,5

Östersund den 23 september 2013

Per Lundgren Ordförande

Mikael Cederberg Förbundschef