Resultat - "Till och med när man räknas som barn så fanns det inget att göra när man väl var ho

I intervjuerna framkom fyra huvudteman; stöd, kunskap och bemötande och

utvecklingsområden. Vidare framkom underteman som handlade om relevant stöd, inadekvat stöd och frånvaro av stöd respektive stöd, kunskap och bemötande sett till

utvecklingsområden.

Fingerade namn används i redovisningen av resultatet, personer med prostitutionserfarenhet presenteras med namn på K; Kit, Kelly och Kim och socialsekreterare med namn på L; Love, Lykke, Lee och Leslie. Detta för att säkerställa informanternas konfidentialitet samt för att lättare kunna särskilja de två urvalsgrupperna. Vi har valt att använda oss av begreppet hen och könsneutrala namn för att bibehålla denna studie könsneutral.

6:1 Stöd

6:1:1 Relevant stöd

Flera av personerna med erfarenhet av prostitution framhävde vikten av att få ett relevant stöd från socialtjänsten. De lyfte fram olika former av stöd som för dem varit av stor vikt. Exempel på sådana stödinsatser har för informanterna med prostitutionserfarenhet varit att få

stödsamtal, ekonomiskt bistånd, skyddat boende och stödboende. Kit och Kelly belyste att de tagit hjälp av verksamheter inom socialtjänsten som specialiserat arbetar mot prostitution, som exempelvis Mika-mottagningen, vilket Kelly förklarade har varit till stor hjälp. Processen att ta sig ur prostitution beskrev flera av informanterna som lång och problematisk och Kelly förklarade att socialtjänstens stöd kan ha en positiv inverkan på utträdet ur prostitution.

Det jag har fått här i [stad] har absolut hjälpt. Jag har fortfarande en

placering på stödboende eftersom jag under tiden jag gick traumabehandling.

Det är jätte...skitviktigt för mig för mig för att nu kan jag komma och gå lite som jag vill eftersom jag har en egen lägenhet, men att ha möjligheten att ha det här extra stödet är jättevärdefullt för mig. Att det finns personer runt mig som när det blir jobbigt, för även om jag har...Processen att ta sig ur det är ganska lång det blir ju lätt att man faller tillbaka. Då att när det blir rörigt runt mig att det finns personer runt mig som jag kan prata med som jag kan ta stöd av. För när man ska göra det helt på egen hand…ja det är

övermäktigt. Det är jättesvårt att hantera saker […] Jag gick på Mika-mottagningen i 6 år. Om jag inte hade haft dem vet jag inte vart jag skulle varit idag. - Kelly

Både Kit och Kim nämnde att de hade ett missbruk och sålde sex mot ersättning samtidigt. De sa båda att de fick relevant stöd kopplat till deras missbruk, men de blev inte erbjudna stöd för prostitutionen samtidigt. Kim sa att socialtjänsten har haft ett bra bemötande gällande

missbruksproblematiken. Kit förklarade att det var enklare att bli erbjuden stöd för missbruk jämfört med att få hjälp med prostitutionen. För att få relevant stöd behövde Kit själv

motivera sitt behov av stöd och vid ett tillfälle gå upp i nämnden och själv förklara sitt stödbehov, vilket hen upplevde som en utsatt situation och som något som inte borde vara nödvändigt för att få rätt stöd.

Samtliga socialsekreterare förklarade utifrån sina egna erfarenheter vilket behov av stöd som personer i prostitution kan tänkas ha samt vad för stödinsatser socialtjänsten kan erbjuda.

Återkommande förklarade socialsekreterarna att de såg ett behov av samtalsstöd och att det var en stödinsats som personer i prostitution kan erbjudas av socialtjänsten. Lykke förklarade att samtalen kan se olika ut i och med att de är individuellt anpassade. En del personer kan vara aktiva i prostitution och samtala kring det, medan en del kan få samtalsstöd som en stödjande process efter att de slutat ha sex mot ersättning. Likaså sa Leslie att de utgår ifrån den enskildes önskemål och att stödet beror på vad personen själv upplever att den behöver hjälp och stöd med. Love förklarade att det även händer att de har samtalskontakt via telefon med personer i prostitution, vilket hen upplevt kunnat hjälpa dem i deras situation. Vid dessa

samtal brukar hen försöka berätta om riskerna med prostitution samt hur dessa personer kan skydda sig.

Det finns en som jag pratade med hon sa det tillslut för då jag sa hur kändes det här då att jag ringer här och pratar om det här. Ja men vet du det var ganska skönt sa hon. Jag har aldrig fått prata med någon om det här, jag bär det bara inom mig. Och tänk bara det, att faktiskt få bolla det här med någon. Och jag tänker att vi också problematiserar lite grann och får dem att se att de tar större och större risker ju längre de håller på. Och att…det är väldigt lätt, de säger ofta att vi...ja men vi har många stamkunder eller jag tänker mig för. Men när man väl börjar prata med dem så märker man ju att, och de också, att ju längre tiden har gått desto mindre försiktig är jag. – Love

Ytterligare stöd som flera socialsekreterare återkommande framhöll som väsentligt för personer i prostitution var tillhandahållandet av ekonomisk ersättning, skyddat boende samt behandling för exempelvis trauma och missbruk. Några av socialsekreterarna lyfte även att det kan finnas ett behov av att få praktisk hjälp, exempelvis i form av professionellas stöd vid möten och rättegångar. Lykke förklarade att politiken har en stor påverkan på det stöd som finns tillgängligt för målgruppen. Detta genom att politikernas prioriteringar påverkar vilket stöd som anses vara relevant, vilket därmed påverkar socialsekreterarnas möjligheter i arbetet med klienterna. Nu prioriteras exempelvis att arbeta uppsökande enligt Lykke. Att arbeta med uppsökande arbete på gatan, internet och i appar kan göra att socialsekreterarna lättare når ut till och skapar relationer med personer som har sex mot ersättning enligt både Lykke och Leslie.

6:1:2 Inadekvat stöd

Flera av informanterna ur båda urvalsgrupperna redogjorde för att det kan finnas svårigheter i att få adekvat stöd för personer som har sex mot ersättning. Både Kit och Kelly berättade att de fått inadekvata stödinsatser utifrån deras problematik, dels på grund av bristande alternativ.

Kelly fick bo på ett referensboende för hemlösa och personer i missbruk, fast hen hade sagt att det inte passade. Kelly var varken hemlös eller hade missbruk, men det var endast den

stödinsatsen som hade funnits till förfogande. Stödet var därmed inte anpassat efter

utsattheten och Kelly upplevde platsen som otrygg. Kelly förklarade att det kändes som att socialtjänsten inte lyssnade, utan snarare tryckte in hen i ett felaktigt fack. Det framkom ytterligare ett exempel från Kit på en stödinsats som inte överensstämde med problematiken relaterat till prostitutionen.

När vi skulle kolla på olika behandlingshem, så kom de så här jaa vi hittade ett behandlingshem här men det är för sexualbrottsdömda killar mellan 16–25 men de kunde ta emot dig också. Man ba ja, fast där ska ju jag inte vara. […] Så det märktes väldigt tydligt då i alla fall att att du sågs inte som ett offer

överhuvudtaget, i din prostitution, utan närmare var ju att du nästan var en förövare, du var på ungefär samma nivå som en langare eller en person som aktivt begår ett brott i samhället. – Kit

I intervjuerna framkom det även att stödet upplevdes inadekvat i vissa städer och mer relevant i andra. Kelly och Kit förklarade att stödet varit godtyckligt utifrån deras erfarenheter, bland annat då det varierat mellan kommuner. Kelly berättade om erfarenheter av att i en stad bli ifrågasatt och inte erbjuden relevant stöd alls, medan i en annan stad bli lyssnad till och erbjuden anpassat stöd. Hen belyste att det inte finns en enhetlighet i socialtjänstens arbete vad gäller arbetssätt och direktiv. Kit framhävde likt Kelly att man ska kunna förvänta sig likvärdigt stöd oavsett vilken stad man befinner sig i, vilket Kit även kopplade till

socialtjänstlagen.

Sen är det ju också...jag har erfarenhet av att bo på lite olika ställen i Sverige och den varierar väldigt mycket utifrån vart befinner sig också. Även om man tar som större städer som [stad] så varierar det från stadsdelsförvaltning till stadsdelsförvaltning. Det blir liksom inget enhetligt såhär hur de jobbar, vad direktiven är. Vilket gör att de vet inte vad de ska göra eller så säger de att vi gör ingenting. - Kelly

[…] om man ser till socialtjänstlagen så är inte den dålig, vi har ju fler skydd liksom än vad de flesta länder kan luta sig mot, men det ska inte vara baserat på god vilja det ska vara baserat på lagen [...] Det här att det blivit normalisering kring att det, om du jobbar statligt eller kommunalt i socialtjänsten eller utanför, att det är din personliga uppfattning av lagen som styr din interaktion med en person i utsatthet. Äh vilket gör att lärare och socialtjänsten kan tycka att prostitution inte är något fel och därför hjälper jag inte dig eller därför anmäler inte jag. Ähh och det är såhär nej, så länge du företräder stat och kommun så företräder du lagen och lagen säger det här. – Kit

6:1:3 Frånvaro av önskat stöd

Samtliga personer med erfarenhet av prostitution betonade att de önskat att de skulle erhållit mer stöd av socialtjänsten, vilket är något de vid flera tillfällen upplevt som bristande på olika sätt. Frånvaron och bristen på information om vad för stöd som finns att mottaga från socialtjänsten belyste Kelly och Kim som problematisk. Bristen på information skapade en känsla av att vara ensam med att leva i prostitution och utgjorde ett hinder i att söka hjälp enligt Kim. Vidare förklarade Kim att om hen hade fått mer information från socialsekreterare gällande tillgängliga stödinsatser för prostitutionen hade den vetskapen kunnat öka chansen till att själv söka stöd.

Det hade hjälpt om man hade vetat att det fanns någonstans att gå när man, även om man inte tog emot den vid första försöket så hade man vetat att. Det hade ju legat kvar i bakhuvudet att jag vet att det finns hjälp att få, jag kanske ska söka den? – Kim

Att ett ärende kan hamna mellan olika ansvarsområden eller insatser sågs som ett hinder för att få relevant stöd av både socialsekreterare och personer i prostitution. Kelly berättade om upplevelsen av att ha hamnat mellan stolarna när hen inte kunde få hjälp av vuxenenheten,

med anledning av att prostitutionen inte hade räknats som våld i nära relation och för att hen inte hade något missbruk. På samma sätt förklarade Kit att det var tydligt när hen var i prostitution att man inte erbjuds hjälp om man inte faller in i någon kategori hos

socialtjänsten. Likaså förklarade socialsekreterare Lykke att det kan finnas svårigheter med socialtjänstens stödinsatser kopplat till personer i prostitution, vilket redovisas i citatet nedan.

Socialtjänsten är väldigt uppdelat i olika, antingen är man på vuxen och då är det missbruk eller socialpsykiatri och då ska det vara vissa bestämda diagnoser.

Ehm...ekonomiskt bistånd har ganska hårda regler kring övriga inkomster och så kan vara svårt att anpassa till de här personerna som många gånger har swish-insättningar som kan vara svåra att förklara eller det ser ut som att man har en inkomst som man inte har eller eh och det de behöver ofta är svårt att passa in i någon av de här fållorna och därför blir de ofta runtskickade och lite runtbollade – Lykke

Problematiken gällande möjligheten till ekonomiskt bistånd för personer i prostitution är något som frekvent uppmärksammats av flera informanter. Både socialsekreterare och

personer i prostitution har förklarat att det kan vara svårt att få ekonomiskt bistånd, då det kan se ut som att en person som har sex mot ersättning har en inkomst och därmed inte har rätt att beviljas ekonomisk ersättning. Ekonomiskt bistånd kan vara ett relevant och avgörande stöd för att ha möjlighet att lämna prostitutionen enligt flera informanter. Detta väsentliga stöd är i dagsläget inte anpassat efter personer som har sex mot ersättning eftersom de, med anledning av den situation de befinner sig i, kan ha inbetalningar på sitt konto. Detta gör att stödet kan bli otillräckligt eller helt uteslutet enligt flera informanter från båda urvalsgrupper. Kim belyste även att hotet om att inte få ta del av det skyddsnät som det ekonomiska biståndet utgör kan vara ett hinder för att våga berätta om prostitutionen och söka hjälp hos

socialtjänsten. Kit berättade om sin erfarenhet av att bli nekad ersättning och Kelly förklarade vilken risk som uppstår om en person i prostitution nekas ekonomiskt bistånd, vilket

tydliggörs i citaten nedan.

[...] jag har ju nekats ekonomiskt stöd eh ersättning mot bakgrund att jag borde ha tjänat in tillräckligt på kunder för att kunna ha för att jag ska komma tillbaka om tre månader då. – Kit

[…] om man har inbetalningar till sitt konto så blir man ganska snabbt nekad ekonomiskt bistånd, vilket ju är deras praxis, om du har fått inkomster då kan inte vi erbjuda dig pengar. Problemet där är att det blir en ond spiral, att personer i prostitution inte kan få ekonomiskt bistånd för att de fått pengar till sitt konto och då måste de fortsätta för att de inte får en alternativ inkomst. – Kelly

Att inte erbjudas ett stöd eller inte komma vidare från en instans till en annan framkom som ett bekymmer i intervjun med Kit. Hen förklarade att det var svårt att komma vidare från försörjningsstöd till rätt instans, samt att hen inte fick ett utökat stöd när hen ansökte om det.

Kit sa att hen varken fick ekonomisk ersättning för preventivmedel eller för resor till

Mika-22

mottagningen. En konsekvens av att inte beviljas ekonomisk ersättning för preventivmedel förklarade Kit var att hen sedermera blev förälder. Vidare förklarade Kit att den uteblivna ersättningen för resorna till Mika-mottagningen ledde till att hen paradoxalt nog fick använda sig av prostitution för att kunna finansiera stödet som skulle hjälpa hen att komma ur

prostitutionen. Frånvaron av önskat stöd påverkade därmed hens liv i en stor utsträckning.

I flera intervjuer har en utsatthet i barndomen lyfts som en av anledningarna till ett inträde i prostitution. Socialsekreterare Lykke berättade att många personer som har sex mot ersättning har varit utsatta för sexuella övergrepp, våld och mobbning under barndomen. Flera av

personerna i studien som haft sex mot ersättning berättade om erfarenheter av att ha blivit sexuellt utsatta som barn och unga. Kim framförde en besvikelse över bristen på relevant stöd från socialtjänsten under ungdomstiden och reflekterade över om det skulle ha kunnat påverka hens inträde i prostitution. I citatet nedan lyfte Kim erfarenheterna av att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp som ung samt den upplevda bristen på stöd.

Hade jag fått hjälp från början så hade inte jag känt mig värdelös resten av livet liksom. Sen så ledde det in på sånt att ja det spelade inte så roll längre, jag lärde mig att jag var värdelös så eller hur man ska säga. Så att ja...det är väldigt viktigt att pricka in vad det är väldigt så fort man blir aktuell är det väldigt viktigt att hitta kärnan till problemet [...] jag har ju alltid vetat att i grunden är det

övergrepp och eh trauman som jag behövt hjälp med och det hära det psykiska av att känna sig värdelös. Så pass värdelös att man liksom tänker att man inte är värd mer än så, det är liksom inga problem med att sälja sin egen kropp, där där tycker jag att det måste finnas hjälp att få, det måste finnas. – Kim

Flera av informanterna nämnde att ålder kan ha en påverkan på stödinsatserna. Lykke och Leslie berättade att vissa av stödinsatserna har en åldersgräns och Leslie berättade att det kan behövas utifrån att vårdnadshavare kan behöva samtycka till stöd för personer under 15 år. Kit förklarade att hen upplevt att socialtjänstens stöd kan vara villkorat efter ålder och att det kan leda till att vissa åldersgrupper inte får stöd eller insatser med samma kompetens. Hens upplevelse var att det vid åldern 16–30 år kan finnas ett relevant stöd för personer i

prostitution, men att det inte finns samma stöd tillgängligt för övriga åldersgrupper. Att som ung inte erbjudas stöd på grund av åldern kan vara avgörande enligt Kit.

[...] att hamna på BUP och träffa personer som inte har någon kunskap för att sen när du är 18 få träffa personer som har kunskap. Det kan vara år som är mellan liv och död. Det kan framför allt vara år som avgör om du kommer stanna kvar i utsatthet i ett år till eller 20 år till så. Och under tiden får de flesta eller många får ju barn som också tvingar leva i en utsatthet. Och det är...det är extra

hjärtskärande att inte hjälpen ges i tid […] Den tjejen – som det ofta är, unga flickan 14–15 år som sitter bläddrar och försöker få hjälp, möts av att hon inte får vända sig dit. Vad är det för dumheter. Så det måste måste till en ändring där.

Sen att det sker i samråd med föräldrar enligt alla andra överenskommelser, det det är klart att det måste göra. I en perfekt värld fixar vi det. – Kit

Två av personerna som haft sex mot ersättning belyste att bristen och frånvaron av stöd framkallade en besvikelse och en känsla av att behöva hjälpa sig själv. Kit förklarade att hen nästan fick hjälp genom att inte få hjälp, för då förstod hen att hen måste hjälpa sig själv. Kit betonade att hens upplevelse egentligen borde vara ett undantag och någonting som inte ska ske. Utträdet ur prostitutionen beskrev Kim som svår och hen framhävde att det antagligen hade underlättat med professionell hjälp.

Jag kan inte säga att den hjälp jag har tagit har hjälpt mig på något sätt. Det har den nog inte. Utan det är nog jag själv som har jobbat med mig själv där, och det har tagit väldigt väldigt många år...Det hade varit skönt att få hjälp… - Kim

Socialsekreterare Love lyfte att ett exempel på frånvarande stöd kan vara socialsekreterares bristande möjligheter till att följa med vid polisens tillslag, då polisen kan höra av sig med kort varsel och det kan vara svårt för socialsekreterare att släppa sina arbetsuppgifter. Lee beskrev det som en svår arbetssituation i och med att polisen ofta arbetar med akuta insatser, vilket inte alltid passar socialsekreterarnas schema. Således finns det vid polisiära tillslag ibland en frånvaro av önskat stöd från socialtjänsten på grund av de två myndigheternas olika arbetssätt.

Nej och det är väl det som gör det svårt för oss att följa med ut. De [polisen] kanske ringer en halvtimme innan och det är inte så ofta man bara kan släppa allt och följa med ut, det är ju några gånger det varit planerade tillslag men ofta är det ju, jag tänker att de har en ganska svår arbetssituation. De jobbar med ganska akuta saker hela tiden och det är klart, är det då en dag där det är lite lugnare kan de fundera på detta och så kanske de hittar något och känner ja nu kör vi, men då kanske vi sitter där och säger

In document "Till och med när man räknas som barn så fanns det inget att göra när man väl var hora": En kvalitativ studie om socialtjänstens stöd, kunskap och bemötande avseende prostitution (Page 23-35)