Resultat

Då undersökningar ämnas återupptas under 2015 kommer längre analys och diskussion av

resultaten från undersökningarna vid Buttle Änge att diskuteras vidare i publikationer efter

2015 års utgrävningar avslutats. Här kommer bara presenteras en kortfattad sammanfattning

av de preliminära resultaten från 2014 års undersökning.

Bildstenar

Undersökningen 2014 har inte kunnat påvisa några påtagliga stratigrafiska sekvenser i

anslutning till bildstenarna Raä Buttle 42: och 42:2. De stratigrafiska sekvenser som kunde

upprättas i analyser av materialet från 2013 års undersökning härrör till området under den

stenpackning som undersöktes 2013 och vars ytterområden berördes av 2014 års

undersökning. Det är således troligt att området utanför stenpackningen i större grad varit

påverkat av senare aktiviteter, så som exempelvis de årderspår och stolphål som påträffades

2014 påvisar. Vid undersökningen 2014 återfanns precis som vid utgrävningen 2013

sporadiska spår av rester från brandgravar eller depositioner intill bildstenarna.

Spridningsbilden av fyndmaterialet till framförallt den västra sidan av området

överensstämmer med den bild som framkom 2013. De koncentrationer av bränt ben och en

järnnit som påträffades i den östra delen av det undersökta området antyder dock, precis som

resultaten från 2013, om att det sannolikt ursprungligen funnits fler gravar eller depositioner

intill bildstenarna, men att dess har blivit skadade av frekventa aktiviteter i området; vilka

inkluderar såväl jordbruk, som ”industriell verksamhet” (anläggningarna 5:2 (blästerugn) och

5:1 (kalkslabben) från 2013), eventuella boplatsaktiviter (resultaten från schakt 1 2009 samt

påträffade stolphål 2014), kattbegravningar (påträffade såväl 2009 som 2013 och 2014) och

tidigare arkeologiska undersökningar.

Metallhanteringsplats

Från schakt 21 omhändertogs vid 2014 års undersökning ca 430 kg slagg. Något klargörande

för slaggens förekomst eller vilken form av produktion det rör sig om har inte kunnat utrönas

av undersökningen 2014, utan får invänta vidare analyser. I anslutning till slagghögen

påträffades en nedgrävning (G 21:1). Hur nedgrävningen ska tolkas är i skrivande stund inte

med säkerhet fastställt och dess relation till slagghögen behöver vidare analys för att

klarläggas. Närheten till myrmark samt de geologiska förutsättningar vid Buttle Änge

utesluter inte möjligheten att det kan vara tal om myrmalmsutvinning.

Röjningsrösen

Vid undersökningarna har inga tydliga strukturer eller konstruktionsdetaljer kunnat

dokumenteras för det röjningsröse som omfattats av schakt 10. Påträffandet av kremerat

mänskligt benmaterial i röjningsröset eller förekomsten av ugnsfodring liknande fynd från

schakt 21 kan således i dagsläget inte knytas till någon konstruktion. Utgrävningen har dock

påvisat att den stratigrafiska strukturen inte verkar vara påverkad av det intill liggande

grustaget (jfr provgrop 4). Den terrassering som röjningsröset befinner sig ovan återfinns

126

också på de historiska kartorna och är således äldre än grustaget. Schakt 10 påvisar tydliga

paralleller till området intill bildstenarna och den terrassering som omfattats av schakt 12

(2013) och schakt 21, undantaget här förekomsten av stenkonstruktioner. För klargörande av

röjningsrösets antikvariska status krävs således vidare undersökning och analys.

Det röjningsröse som omfattades av schakt 11 har i motsats till schakt 10 givit tydliga

resultat. Hela den varierade stenansamlingen återfanns ovan ploggången och är således

tillkommen i samband med att marken brukats. Den något oortodoxa placering av

röjningsröset kan sannolikt förklaras genom den stenlagda väggrund (11:53) som återfanns

under röjningsstenen och troligen hör samma med Raä Buttle 145:1. Mer oklart är hur de

nedgrävningar, eventuella stolphål, som påträffades nergrävda i sterilt lager ska tolkas eller

dateras, i detta fall får vidare tolkningar invänta mer utförliga analyser.

Järnåldersbosättning

Undersökningarna av ytan mellan husgrunderna Raä Buttle 43:1 och 43:2, ”rummet mellan

rummen”, representerar en ny inriktning av stengrundshusundersökningar där fokuseringen

lagts på ytan mellan husgrunderna snarare än husgrunderna i sig. I detta ”rummet mellan

rummen” framkom vid undersökningar lämningarna av minst en stolpburen byggnad (den

västra kulturlagersytan). Konstruktionen visar på påtagliga likheter i sitt utförande med

kämpgravarna och fyndmaterialet som påträffats i kulturlager och ploggång indikerar en

datering ca 300-700/800 e. Kr. Det krävs dock här vidare dateringsunderlag (ex. C-14

analyser) för att fastställa en datering för konstruktionen. Undersökningarna har också påvisat

att det i området sannolikt återfinns lämningar från ytterligare byggnation, framförallt genom

den östra kulturlagersytan, sannolikt utgör också den lämningar från en stolpburen byggnad.

Vid undersökningen påträffades också ett flertal stolphålskonstruktioner utan direkt

anknytning till kulturlagersytorna eller husgrunderna. Undersökningen påvisar således att det

förekommit en mer frekvent byggnation i området än enkom stengrundshusen. Denna

byggnation verkar också genom det påträffade fyndmaterialet härröra till samma tidsperiod

som stengrundshusen. Vidare analys av konstruktionernas temporalitet och inbördes relation

kommer att tas upp till diskussion efter 2015 års grävsäsong.

Då undersökningen av husgrunden Raä Buttle 43:1 inte är att betrakta som avslutad kommer

vidare diskussion och tolkning av husgrunden att presenteras efter att 2015 års utgrävningar

har avslutats.

Genom undersökningen 2014 kan det konstanteras att den fornminnesregistrerade

stensträngen Raä Buttle 43:3 är betydligt yngre än övriga påträffade konstruktioner.

Stensträngen separeras stratigrafiskt både från underliggande kulturlager och från husgrunden

Buttle 43:2. Det innebär således att en avsevärd tidsrymd passerat mellan det att bosättningen

övergivits och att stensträngen uppförts. Stensträngen 43:3 tillhör sannolikt det

odlingslandskap som kan ses på de historiska kartorna, exempelvis överensstämmer

stensträngens position med ägogränsen på storskifteskartan från 1801. Det kan således

konstanteras att stensträngen saknar temporal relation till stenhusgrunderna och de

bosättningslämningarna som påträffats i ”rummet mellan rummen”.

127