Rapport från arkeologisk undersökning vid Buttle Änge 2014: Raä Buttle 42:1, 42:2, 43:1, 43:2, 43:3 och 145:1, Nygårds 1:28, Buttle sn, Gotland

Rapport från arkeologisk undersökning

vid Buttle Änge 2014

Raä Buttle 42:1, 42:2, 43:1, 43:2, 43:3 och 145:1

Nygårds 1:28, Buttle socken, Gotland

Alexander Andreeff & Victor Niels Love Melander

AFRUU nr. 10, Arkeologiska fältrapporter, Uppsala universitet

Länsstyrelsens dnr. 431-1174-14

2

Innehållsförteckning

English summary………..3

Administrativa uppgifter………..5

1. Förutsättningar

………6

Inledning………...6

Syfte och målsättningar………6

Metod och genomförande………7

2. Bakgrund

………9

Topografi och fornlämningsmiljö...9

Forskningshistorik………...14

3. Schakt och anläggningsbeskrivningar

……….17

Bildstenar – undersökning av området kring Raä Buttle 42:1 och 42:2...18

Schakt 5………..20

Schakt 20………24

Metallhanteringsplats...32

Schakt 21………32

Röjningsrösen……….45

Schakt 10………45

Provgropar………..49

Schakt 11………....51

Järnåldersbosättning………...66

Schakt 15 – Raä 43:2 och 43:3………...67

Schakt 16 – Raä 43:3……….76

Schakt 17 och 18 – Raä 43:1……….84

Rummet mellan rummen – Schakt 13, 14 och 19………100

4. Resultat

………...125

5. Referenser

………..127

Bilagor:

Kontextlista

Fyndlista

Osteologisk analys – Alexander Sjöstrand, Uppsala universitet

Omslag: Romersk silver denar (Septimius Severus ca 197 e. Kr.), funnen i husgrunden Buttle

43:1. Foto: Gustav Malmborg

3

English Summary

This report includes field documentation and the results from the 2014 excavations and

analysis of findings from Nygårds 1:28, Buttle parish on the farm Buttle Änge, Gotland,

Sweden. The excavations held in 2014 at Änge, Buttle parish, were a continuation of surveys

from 2009 and 2013 (see Andreeff, Melander & Bakunic Fridén 2014). The campaign was

included in the research project Stones and People: Viking Age Picture Stones from the Island

of Gotland, as well as part of field courses in archaeology held by Uppsala University.

Excavations were led by Alexander Andreeff, assisted by Joakim Kjellberg, Victor Niels Love

Melander, Jhonny Thérus, Paul Wallin, Kjel Knutsson and Gustaf Svedjemo all of whom are

from Uppsala University.

Excavations were divided into three main areas. The first area concerned the remains of

metal production as well as the remains of cremation graves close to the picture stones Raä

Buttle 42:1 and 42:2. The second area focused on two cultivation cairns, close to an ancient

road and a gravel pit from the 20

th

century. The third area concerned an Iron Age settlement

site with stone house foundations and a stone wall. Trenches 5, 20 and 21 were located in the

first area, trenches 10 and 11 in the second and trenches 13-19 in the settlement site.

In total an area of 446 m² was excavated including 12 trenches, 3 test pits, 54 features and

3129 registered find-posts.

Trench 5 and 20 were a continuation of the excavations held in 2009 and 2013. Trenches were

located on the backside of the picture stones. In trench 5 a number of post holes were

discovered, probably of more modern date. In both trench 5 and 20 scattered remains from

cremation graves or deposits (cremated bone, beads and rivets) were found. There were no

clear indications of grave features and the disturbed structure of the stratigraphy and findings

suggests that later activities have destroyed the original features.

Trench 21 excavated the remains of a slag pile found during the 2013 excavation.

Approximately 450 kg of slag was found. A feature, possibly a post hole or metal handling

pit, was also discovered.

Trench 10 was a continuation of a survey initiated in 2013 which gave few but surprising

results. There were no clear indications of constructions discovered. On the other hand

cremated human bones were found at the bottom of the trench, just before sterile layer was

reached.

Trench 11 continued a survey started in 2013 of a cultivation cairn close to the ancient road

Raä Buttle 145:1. Underneath several layers of cultivation stones an well-organized stone

packing were found; possibly the remains of a stone paved road. The excavation also revealed

several large pits, possibly post holes. The unusual position of the cairn, in the midst of the

field, could hence be seen as a result of the older road paving in the area.

Trench 15 was located just outside the stone house foundation Buttle 43:2. The purpose of the

trench was to establish a chronological relationship between the house foundation and the

stone wall Buttle 43:3. Excavation showed that there was no connection between the two

remains and that the stone wall was substantially younger than the house foundation. Finds of

pottery, a glass-bead and a few remains of fragmented animal bones were made.

Trench 16 had a similar purpose to that of trench 15. The objective was to investigate the

age of the stone wall Buttle 43:3. Excavation showed that the stone wall overlaid a layer of

soil, which in its turn overlaid an occupation layer. Hence there is a substantial time frame

between the abandonment of the occupation phase and the construction of the stone wall. The

4

trench also investigated a stone formation close to the stone wall, which turned out to be a pile

of cultivation stones that were more or less placed directly on the turf.

Trenches 17 and 18 were opened at the north entry of the stone house foundation Buttle

43:1. Results from the excavation showed that the construction was covered with stones from

cultivation during later periods. Outside the building both a hearth pit and post holes not

directly related to the building were found. The excavations inside of the building showed

very thin occupation layers in the center of the construction which became thicker closer to

the walls. Finds included bones, pottery, a few glass-beads and a roman denarii from the end

of the second century AD.

Trenches 13, 14 and 19 were located between the two stone house foundations Raä Buttle

43:1 and 43:2 with the stone wall 43:3 acting as a limitation to the east. The purpose of the

location of the trenches was to investigation this particular area between the houses. The

excavation started off with two search-trenches in the east and west side of the area, while the

area between the two trenches was subjected to phosphate analysis. As the survey showed

high results, and since occupation layers were discovered in the eastern search trench, an

additional trench (trench 19) was opened.

Excavation revealed the remains of at least one certain building and what are most likely the

remains of an additional building. A large number of features (post holes, hearths) were

discovered. Most noteworthy was a doorway feature resembling that of stone house

foundations. Finds consisted of animal bones, pottery and a few glass-beads.

5

Administrativa uppgifter

Länsstyrelsens diarienummer:

431-1174-14

Lokal:

Änge

Socken:

Buttle

Landskap:

Gotland

Fastighetsbeteckning:

Nygårds 1:28

Markägare:

Bonnevier, Fellman

Koordinater:

6366713/ 710329

6366823/ 710436

Koordinat system:

SweRef99 TM

Raä nummer:

Buttle 42:1, 42:2, 43:1, 43:2, 43:3, 145:1

Fornlämningstyp:

Bildsten

Husgrund

Stensträng

Färdväg

Typ av undersökning:

Särskild undersökning

Institution:

Uppsala universitet

Undersökningstid:

2014-05-05 – 2014-05-28

2014-07-28 – 2014-08-28

Ansvarig i fält:

Alexander Andreeff

Inmätning:

Erik Palmgren, Hannes Theorell, Alexander

Sjöstrand, Stella Carlson

Övrig personal i fält:

Joakim Kjellberg

Victor Niels Love Melander

Jhonny Thérus

Paul Wallin

Kjel Knutsson

Gustaf Svedjemo

Rapportsammanställning:

Alexander Andreeff

Victor Niels Love Melander

Undersökt yta:

Ca 446 m²

Fynd:

3129 fyndposter (varav 829 benposter och 2

myntposter)

Fyndfördelning:

Gotlands museum

Dokumentationsmaterial:

Plan- och sektionsritningar, fotografier,

osteologisk analys

Material förvaras av Uppsala universitet Campus

Gotland

Stort tack till: Markägarna Dan Bonnevier och Thomas Fellman med familjer, Buttle

hembygdsförening, Alexander Sjöstrand, Martina Svensson, Gustaf Svedjemo, Helene

Martinsson-Wallin, John Ljungkvist, Lennart Lind, Christoph Kilger, Per Widerström, Gustav

Malmborg, Erik Palmgren, Hannes Theorell, Stella Carlson, Martin Serebrink, Sara

Johnsson, Richard Starå, Viktoria Gunnarsson, Linn Vernersson, Peter Kollin, medverkande

fältpersonal, volontärer och studenter.

6

1. Förutsättningar

Inledning

De arkeologiska undersökningarna vid gården Änge i Buttle socken, Gotland, år 2014 ingick i

utbildningen för arkeologistudenter (totalt ca 93 st) vid Institutionen för arkeologi och antik

historia, Uppsala universitet, och genomfördes inom ramen för kurserna Fältkurs i arkeologi I

(5AR133) och Arkeologisk fältkurs (5AR212), perioderna 04-28--06-05 och

2014-07-28--2014-08-29.

Årets undersökning ska ses som en direkt fortsättning av de tidigare arkeologiska

utgrävningarna vid platsen åren 2009 och 2013 (se Andreeff 2012, Andreeff, Melander &

Bakunic Fridén 2014, Andreeff & Potter 2014). Fältstudier av bildstensplatsen vid Buttle

Änge inleddes år 2009 som en del av Alexander Andreeffs avhandlingsprojekt Stones and

People: Viking Age Picture Stones from the Island of Gotland vid Institutionen för historiska

studier, Göteborgs universitet. Resultat och tolkning utifrån undersökningarna vid Buttle

Änge och den avslutade utgrävningen vid bildstensplatsen Fröjel Stenstugu (Andreeff 2012;

Andreeff & Bakunic Fridén 2014, Andreeff, Melander & Bakunic Fridén 2014, Andreeff &

Potter 2014) utgör en mycket viktig del av avhandlingens forskningsmaterial (Andreeff under

publicering). Fältsäsongen 2013 genomfördes inom ramen för sommarkursen Arkeologisk

fältkurs och Fältkurs i arkeologi II under hösten för Uppsala universitet. Undersökningarna

fortsatte då vid bildstensplatsen och därtill påbörjades utgrävningar av tre icke tidigare

fornminnesregistrerade anläggningar i området. Årets undersökning ingår i det nu initierade

projektet Bildstensplatser och stengrundshus: Järnålder i det gotländska inlandet.

Kulturlandskapet kring Buttle Änge visar på en lång kontinuitet med lämningar efter

bosättning, åkerbruk, metallhantverk, gravar och rituellt liv från romersk järnålder till och

med historisk tid. Undersökningarna tidigare år var främst inriktade på området kring

bildstensplatsen och odlingsrösen. Fältsäsongen 2014 fokuserade på fyra teman tillika

områden vid Buttle Änge; depositioner och aktiviteter vid bildstenarna, spåren av

metallhantering norr om stensättningen, om en del av odlingsrösena egentligen utgör

fornlämningar, samt att undersöka bebyggelse och aktiviteter i och kring stengrundshusen i

änget.

Syfte och målsättning

De pedagogiska målen med fältkurserna är att studenterna efter avslutad kurs ska kunna

tillämpa grundläggande arkeologisk fältmetodik, hantera fyndmaterial efter grävarbete,

sammanställa material inför arkeologisk rapportskrivning samt redogöra för grundläggande

gräv- och prospekteringsmetoder.

Huvudsyftet med de arkeologiska undersökningarna är att undersöka förhållandet mellan

bildstensplatsen och den äldre järnåldersbebyggelsen. Undersökningarna syftar också till att

vidare dokumentera den långa verkningshistoria som finns på platsen samt att undersöka

omfattningen av den metallframställning som skett. Undersökningarna ämnar således ge en

ökad förståelse av de kronologiska och kontextuella relationerna mellan bildstenplatsen och

gårdsmiljön genom seklerna både vid Buttle Änge och generellt via komparativa studier med

andra bildstenplatser och stengrundsmiljöer på Gotland.

7

Nordins undersökningar vid Buttle Änge år 1911. Fredrik Nordin och Gabriel Gustafsson

grävde ut området omedelbart kring bildstenarnas fundament och påträffade där vad som

tolkats som en stenkista (Lindqvist 1941, 1942). Buttle Änge är således en plats, där det är

metodologiskt intressant att studera vilken kunskap en modern utgrävning kan tillföra en plats

som undersöktes för nästan ett sekel sedan.

Metod och genomförande

Årets arkeologiska undersökning omfattade området bakom de kvarstående bildstenarna mot

söder (Raä Buttle 42:1-2) och metallhanteringsplatsen i deras närhet mot väst på

terrasseringen med den stensättning som totalundersöktes år 2013. Vidare undersöktes två

stengrundshus (Raä Buttle 43:1-2) och en stensträng (Raä Buttle 43:3) samt den fossila

vägbanken (Raä Buttle 145:1) i änget mot öst. Två röjningsrösen centralt i änget som ej är

upptagna i fornminnesregistret undersöktes även. Samtliga nämnda lämningar är endast

delundersökta. Utgrävningen omfattade ett område på totalt ca 446 m² på fastighet Buttle

Nygårds 1:28 med ca 49-50 m höjd över havet, som avtorvades, undersöktes och mättes in

med totalstation och GPS.

Undersökningen 2014 har bedrivits med single context metodik, vilket innebär att varje

struktur brutits ner till sitt minsta sammanhang – kontext. Eftersom varje ”odelbar” enhet

undersöktes som enskilda kontexter har undersökningen ämnat i så pass hög grad som det

varit möjligt att följa naturliga eller av människor skapade stratigrafier. Vid undersökningen

har de övergripande kontexttyperna nedgrävning, lager, fyllning och konstruktion nyttjats. De

kontexter som bedömts höra samman har indelats i grupper som här även benämnts

anläggningar. Kontexter och grupper har dokumenterats i fält med hjälp av kontext- och

gruppblanketter. Av praktiska skäl har kontexter och grupper numrerats efter sina respektive

schakt. Schakt, grupper/anläggningar och kontexter dokumenterades genom plan- och

sektionsritningar, digitala foton samt med hjälp av inmätningsinstrument. Fynd funna in situ

har mätts in medan övriga fynd samlades och registrerades huvudsakligen i kvadratmeterstora

fyndområden. Efter fältarbetet har det grävda undersökningsområdet lagts igen och platsen

återställts till ursprungligt utseende. Schakt 18 (stengrundshuset Raä Buttle 43:1) som ska

slutundersökas under fältsäsongen 2015 har lämnats öppet.

Andreeff har varit grävledare och forskningsansvarig för fältundersökningarna i Buttle Änge

sedan de inleddes år 2009. Lärare och handledare i fält under säsongen 2014 var även Joakim

Kjellberg, Jhonny Thérus, Victor Niels Love Melander, Paul Wallin, Kjel Knutsson och

Gustaf Svedjemo, alla vid Uppsala universitet.

Utgrävningsrapporten är författad av Andreeff och Melander. Melander har haft

huvudansvar för sammanställning av de tillhörande beskrivningarna, analyserna, kontext- och

fyndlistorna.

Fyndhantering

Undantaget torvlager har all jord sållats med 4 mm såll och fynd mäts in med totalstation.

Hantering av dokumentation har skett efter vedertagen fyndhanteringsprocess. Omfattningen

av fyndmaterial har dock inneburit att allt material inte kunnat omhändertas, således har

gallring av fyndmaterialet förekommit. Detta innefattar också material som bedömts ha ett för

begränsat vetenskapligt värde för att motivera omhändertagande. Gallring har skett

8

Uppenbart recenta fyndmaterial så som krossat glas, modern keramik, porslin och

metallföremål har registrerats och därefter gallrats. Det samma gäller för fragment av bränd

lera och lerklining som påträffats, ifrån denna fyndkategori har ”sample” sparats.

Registrerade fyndposter som utgörs av kol eller annat material som upptagits som prover

har efter direktiv (SHMM) gallrats, provmaterial som ännu inte analyserats förvaras

tillsvidare av Uppsala universitet Campus Gotland.

Särskild problematik för fyndhanteringen har medförts av den stora mängd slagg som

påträffats. Att bevara ett så omfattande fyndmaterial har inte varit möjligt och upptagen slagg

har återdeponerats i schakt efter att en omfattande provtagning genomförts. Slaggmaterialet

som uttagits för vidare analys har valts ut med målsättningen att vara så pass representativt

som möjligt för spridningsbild och sammansättning. Provurvalet inkluderar också anomalier

och andra fragment som bedömts vara särskilt betydande. I inväntan på vidare analys förvaras

provurvalet av slagger hos Uppsala universitet Campus Gotland.

9

2. Bakgrund

Topografi och fornlämningsmiljö

Undersökningsområdet 2014

Undersökningsområdet för de arkeologiska undersökningarna vid Änge, Buttle sn är fördelat

på tre huvudområden. Det första undersökningsområdet omfattas av området kring

bildstenarna Raä Buttle 42:1 och 42:2, samt en ca 10 m väster om bildstenarna belägen

terrassering med röjningsröse som undersöktes 2013 (se vidare Andreeff, Melander &

Bakunic Fridén 2014). Området befinner i anslutning till den historiska bebyggelsen och

återfinns på de historiska kartorna som åkermark (Ibid. s. 76f). Undersökningarna av området

omfattas av schakten 5, 20 och 21. Där schakt 5 och 20 undersökt området bakom

bildstenarna och schakt 21 den slagghög som påträffades 2013 på den SV-sidan av

terrasseringen.

Fig. 2:1. Översiktskarta undersökningsområde. Schakt 1-2 från undersökningen 2009. Schakt 3-12 från

undersökningen 2013. Schakt 13-21 (samt 10, 11 och provgropar) från undersökningen 2014. Grafik: Alexander

10

Fig. 2:2. Översikt undersökningsområdet. 1.) Husgrunden Raä Buttle 43:4, 2.) Husgrunden Raä Buttle 43:2, 3.)

Stensträngen Raä Buttle 43:3, 4.) Husgrunden Raä Buttle 43:1, 5.) Undersökningsområde tre 2014. 6.) Schakt

16, 2014, 7.) Grustäckt, 8.) Röjningsröse omfattat av schakt 11, 9.) Färdvägen Raä Buttle 145:1, 10.)

Röjningsröse omfattat av schakt 10, 11.) Bildstenarna Raä Buttle 42:1 och 42:2, plats för schakt 5 och 20, 12.)

Terrassering med vikingatida brandgravsanläggningar, undersökt 2013, 13.) Slagghög omfattad av 2014 års

schakt 21, 14.) ”Den gamla smedjan” – historisk bebyggelse, 15.) Gården Änge, 16.) Raä Buttle 138:1

tröskvandring. Montage: V. N. L. Melander. Flygfoto: Gunnar Britse

Det andra huvudområdet återfinns ca 50-75 m från bildstenarna och utgörs av schakt 10 och

11 lagda över två röjningsrösen i öppen betesmark tidigare åkermark. Det röjningsröse som

omfattades av schakt 10 återfinns knappt 10 m från kanten till ett tidigare grustag och ligger

ovan en terrassering. Terrasseringen återfinns som impediment på de historiska kartorna

(Ibid.) och är således äldre än grustaget som brukats under 1900-talet. Området ligger också

intill den fornminnesregistrerade vägen Buttle 145:1 som undersökts 2009 (Ibid. s. 29f).

11

Fig. 2:3. Jordartskarta över undersökningsområdet. Montage: V.N.L. Melander. Karta: SGU

Omkring 150 m från bildstenarna återfinns det tredje området som undersökts 2014. Också i

detta fall öppen åkermark. Området ringas in av de fornminnesregistrerade lämningarna Raä

Buttle 43:1, 43:2, 43:3 och 43:4, tre husgrundslämningar av kämpgravstyp och en stensträng.

Fornminnesmiljö

Bildstenar och fossila vägar

Fornminnena Buttle Raä 42:1-2 på fastigheten Buttle Nygårds 1:28, Buttle socken, utgörs av

två bildstenar av den sena typen C, vilka kan dateras till sent 700- och tidigt 800-tal

(Lindqvist 1941, 1942; Nylén & Lamm 2003; Andreeff 2012). De består av två huggna

kalkstenskivor med en så kallad fallos- eller champinjonform vilka är typiska för de sena

typerna av bildstenar. De två resta stenarna tillhör de fåtal bildstenar som står på ursprunglig

plats (Måhl 1990; Andreeff 2012), den högre mäter 3.85 m ovan jord. Den har flera synliga

figurer bland annat två skepp och scener med människor, djur och hus. Den lägre stenen har

inga idag synliga figurer, men spår av sådana finns, vilket har undersökts närmare med RTI

fotografering (Andreeff & Potter 2014).

Bildstenarna står med bildsidorna vända mot en av de äldre huvudvägarna över

skogsområdet Lojsta hajd från Buttle socken till Etelhem socken. Idag syns denna som en

fossil vägbank Raä 145:1. Vägbanken Raä 145:1 är cirka 200m lång och har en bredd på

3-3.5m. Vägbanken är delvis stenlagd och skadad av grustag, den ansluter både i nordöst och i

sydväst till rester av stengrundsbebyggelse från äldre järnålder (Carlsson 1979; FMIS).

Raä Buttle 137:1 är bedömd som en stensträng, ca 9 m lång och gående i öst-västlig

riktning, bestående av ca 0.2-0.4 m stora gråstenar.

12

Husgrunder och stensträngar

Raä Buttle 43:1 utgörs av en husgrund 22 x 12 m i nord-sydlig riktning och med ca 3 m breda

och 0.5 m höga vallar. Husgrunden är delvis övertäckt med odlingssten. Raä 43:2 är också en

husgrund 18 x 10 m i ÖNÖ-VSV riktning, med 2-3 m breda och 0.1-0.3 m höga vallar också

denna husgrund är delvis övertäckt med odlingssten. Raä 43:3 utgörs av en 35 m lång

stensträng dragen i SSÖ-NNV riktning och delvis täckt med röjningssten. Raä 43:4 är en

husgrund 31 x 11 m i NNV-SSÖ riktning, med 3-4 m breda och 0.5-0.7 m höga vallar,

odlingssten har påförts delar av husgrunden. Raä 43:5 består av 3 st i grustaget belägna

härdgropar (FMIS). Härdgroparna undersöktes 1949 av landsantikvarie Greta Arwidsson.

Härdgroparna nr. 1 och 2 befann sig inte mer än 10 m från den södra gaveln på en av

husgrunderna (Raä Buttle 43:1). Den tredje gropen befann sig ca 47 m SV om de övriga, i

hörnet av grustaget och var kraftigt skadad. Groparna var ca 1 m i diameter och ca 0.5 m

djupa. Fyndmaterialet utgjordes av ett fåtal ben, kol och skörbränd sten (SHM 25575).

Fig. 2:4. Karta över området kring Buttle Änge. Undersökningsområdet centralt i bilden med husgrunderna

intill grustaget. Notera också grupperna av stengrundshus som framkommer V, N och NÖ om

undersökningsområdet. Grafik: Jhonny Thérus

Till SHM inlämnade lösfynd från Änge och Nygårds, Buttle sn

I samband med Arwidssons undersökning, noterades också två mynt i änkan Olssons ägo.

Dessa utgjordes av en romersk denar från ca 150 e. Kr. och en ”barbarisk” imitation av ett

anglosaxiskt 1000-tals mynt, försett med upphängningsögla och hade påträffats under

13

jordbruksarbete på gårdens (Änge) ägor. Mynten löstes sedermera in för 10 kr av KMK (SHM

24375).

När det kommer till lösfynd rapporterade från Nygårds och Änge i Buttle socken, så

återfinns fynd från stenålder till yngre järnålder. En skafthålsyxa och en elegant svart och

orangefläckig stenyxa har tillvaratagits (SHM 14082 och SHM 9118). Till fynd från äldre

perioder kommer också en så kallad ”hålcelt” från bronsåldern (SHM 2668) och ett spänne

från äldre järnålder (SHM 9056). Majoriteten av de inrapporterade lösfynden är dock föga

förvånande från yngre järnålder. Från Änge gårds trädgård har en armring och ett dosformigt

spänne (SHM 6891A) tillvaratagits och därtill en flätad guldring alldeles i närheten av gården

(SHM 1414), också en större järnnyckel av vikingatidstyp hör till lösfynden (SHM 13590). I

samband med jordbruksarbete intill ett gravfält (antagligen Raä Buttle 44:1) hittade man ytligt

bland annat en järnkniv, en järnnyckel och två djurhuvudformiga spännen av 900-tals typ

(Carlsson typ 5 (1983:40ff); SHM 14235). Ett skelett ska också tagits upp ur ett röse år 1929

av den fornminnesinventerande ”artisten” Ture Carlsson (se SHM 19051).

14

Forskningshistorik

Tidigare undersökningar vid Buttle Änge

Bildstensplats vid Änge i Buttle socken undersöktes redan 1911 av Fredrik Nordin. Nordin

grävde då ett område alldeles intill de båda bildstenarna där fynd av keramik, djurben och kol

gjordes, därtill påträffades fyra mindre bildstenar som numera återfinns på Gotlands museum

(se vidare nedan, samt Lindqvist 1941, 1942, Nylén & Lamm 2003, Andreeff 2012).

I samband med bruket av grustäckten, intill 2013-14 års schakt 10, så undersöktes 1949 tre

skadade lämningar. Lämningarna utgjordes av tre härdgropar ca 1 x 1 x 0.5 m och innehöll ett

fåtal ben, kol och skörbrändsten. Två av groparna återfanns knappt 10 m från den södra

kortsidan på Raä Buttle 43:1 och den tredje ca 47 m SV därom, alldeles i kanten av grustaget

(se vidare Arwidsson 1949, rapport Gotlands museums arkiv).

Bildstensplasten vid Änge, Buttle sn har vid två tillfällen tidigare undersökts inom

föreliggande projekt, dels 2009 och dels 2013 (se vidare Andreeff, Melander & Bakunic

Fridén 2014, Andreeff 2012, Andreeff & Potter 2014).

Vid undersökningen 2009 grävdes ett område mellan bildstenarna (42:1 och 42:2) och den

nuvarande bebyggelsen (”gamla smedjan”) ut. Vid undersökningen påträffades stolphål och

lämningen av en eventuell stenmur (se vidare Andreeff, Melander & Bakunic Fridén

2014:13ff). Undersökningen 2009 omfattade också ett mindre provschakt över vägen Raä

Buttle 145:1 (Ibid. s.23f).

Den uppföljande undersökningen som genomfördes 2013 berörde framförallt området

bakom de båda bildstenarna samt en terrassering med röjningsröse ca 10 m V om

bildstenarna. Vid undersökningen framkom lämningarna från en brandgrav från övergången

mellan vendel- och vikingatid samt rester från eventuellt flera förstörda

brandgravsanläggningar (Ibid. s. 26ff). Bakom bildstenarna framkom också lämningarna av

en större eventuell blästerugn (Ibid. s.43ff). Röjningsröset som undersöktes 2013 visade sig

dölja en stensättning med brandgravsmaterial från den tidiga vikingatiden. Majoriten av det

omhändertagna fyndmaterialet från tidig vikingatid återfanns dock i en delvis överlagrad

stensatt brandgravsanläggning knappt 0.2 m SV om stensättningen (Ibid. s.58ff).

Vid undersökningen 2013 framkom också en slagghög i den västra änden av den

terrassering där stensättningen påträffades (Ibid. s. 56f).

Undersökningarna 2013 inledde också utgrävningarna av 2014 års schakt 10 och 11.

Tidigare undersökningar av bildstensplatser

Få av de totalt ca 570 hitintills funna gotländska bildstenarna har påträffats på vad som kan

tolkas som den ursprungliga plats där de en gång restes under yngre järnålder (Widerström

2012: 36). Enligt en studie av Karl Gustaf Måhl återfinns endast 15 kvarstående bildstenar av

denna sena typ, fördelade på tolv platser i landskapet (Måhl 1990, 2002). På de flesta av dessa

platser återfinns även andra fornlämningar som husgrunder, vägar och gravfält. Måhl

redovisar endast de bildstenar som idag fortfarande står kvar i landskapet. Andreeffs studier

visar att antalet bildstenar som återfunnits på ursprunglig plats har varit fler (Andreeff 2012:

143; Andreeff under publicering).

15

Fredrik Nordin undersökte i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet ett antal

bildstensplatser. Bland annat Väskinde Vis (JPL 97)

1

år 1883, Hejnum Nygårds (JPL 94) år

1886, Hejnum Riddare (JPL 40) år 1887, samt Lärbro Stora Hammars (JPL 184-188),

Västerhejde Suderbys (JPL 8) och Buttle Änge (JPL 137) under år 1911. I Buttle Änge

påträffade Fredrik Nordin kol, obrända djurben och keramik vid fundamentet av de två

parallell stående stenarna. Även vid lokalen Västerhejde Suderbys hittade han kol, obrända

djurben och keramik vid ett djup av 0,65m vid fundamentet av stenen (Lindqvist 1941, 1942,

Nylén & Lamm 2003, Andreeff 2012). De nämnda fynden har främst tolkats som rester av

offer och offermåltider. Det finns arkeologiska och etnografiska exempel på liknande

traditioner både i Sverige och i andra länder. Offer och andra ritualer har praktiserats invid

förhistoriska lokaler, invid resta stenar och stenhällar intill 1800-talet.

I modern tid har endast ytterligare två bildstensplatser undersökts. Monica Wennersten

undersökte år 1973, en plats vid Visnar ängar (JPL 7) i Alskog där hon grävde ut området

kring tre bildstenar varav två hade endast ”rötterna” bevarade. I anslutning till bildstenarna

påträffades en två meter bred stenläggning som eventuellt utgjorde en forntida väg. Hon

påträffade även två fyndrika brandgravar nära bildstenarna med bland annat fynd som pärlor,

hängen av brons, nålar, beslag, nitar m.m. (Wennersten 1973).

År 1989 undersökte Karl Måhl en bildstensplats vid Fole Vatlings (JPL 59, Raä 3). Han

undersökte även den stensatta väg vid vars kant bildstenen står. Måhl kunde konstatera en

samtidighet mellan väg och bildsten (Måhl 1989, 1990).

De fynd som gjordes vid Fredrik Nordins utgrävningar har det refererats till, under årens

lopp, i litteraturen men inga ytterligare undersökningar förutom Andreeffs undersökningar år

2007 vid Fröjel Stenstugu samt år 2009 och år 2013 vid Buttle Änge har utförts för att explicit

se om samma fyndomständigheter kan återfinnas (Andreeff 2012; Andreeff & Bakunic Fridén

2014, Andreeff, Melander & Bakunic Fridén 2014, Andreeff & Potter 2014).

År 2007 utfördes en utgrävning av Alexander Andreeff vid bildstensplatsen Fröjel Stenstugu

(JPL 61, Raä 12:1). Invid bildstenen påträffades föremål och brända människoben, rester efter

ett brandgravsmaterial. Det hittades ca 1 kg kremerade människoben, glaspärlor, del av vriden

silverarmring, bronsbeslag, nitar, sländtrissa av bergart, järn- och glasfragment m.m.

(Andreeff 2012; Andreeff & Bakunic Fridén 2014, Andreeff & Potter 2014).

Tidigare undersökningar ”Kämpgravar”

Den tidigare forskningen av kämpgravar kan något grovt delas in en före

Vallhagarundersökningen och en efter Vallhagarundersökningen fas. Kämpgravslämningarna

har varit kända länge och är upptagna redan i 1600-talets rannsakningar. De första

vetenskapliga undersökningarna företogs under den senare delen av 1800-talet, framförallt

tongivande var Fredrik Nordin med utgrävningarna av kämpgravslokalerna vid Rings i

Hejnum socken. Då Nordin bland annat kunde fastslå att det rörde sig om lämningar av

byggnader och inte gravar, som man tidigare (framförallt i folktradition) trott.

Den mest intensiva undersökningsperioden för fornlämningstypen skede från slutet av

1920-talet till början av 1950-1920-talet med John Nihlén (Nihlén & Boethius 1933 m.fl.) och Mårten

Stenberger (1955) som ledande utforskare. Framförallt den omfattande panskandinaviska

undersökningen av Vallhagar, Fröjel socken som genomfördes efter kriget (1946-1949) kom

att bli en vattendelare för kämpgravsforskningen. Undersökningen omfattad ett 20-tal

1

16

husgrunder och resultaten från utgrävningen, samma med geologiska, osteologiska och

etnologiska inskott publicerades i den omfattande ”Vallhagarpublikationen” 1955.

Vallhagarpublikationens massiva omfång och gedigna utformning måste dock betraktas

både på gott och ont. Undersökningen och publikationen har dels gett en gedigen utredning av

fenomenet, men dess massiva struktur har också gjort att den kommit att bli något av ett facit

och mer eller mindre lagt locket på för forskningsdiskussionen. Således verkligen delat in

forskningen i efter och före faser.

Bilden av kämpgravbebyggelsen är i publikationen framställd som en agrarekonomisk

gårdsbebyggelse från perioden 200-600 e. Kr. som hastigt övergivits vid folkvandringstidens

slut. En bild som därefter väldigt sällan har kommit att revideras eller diskuterats. En del

smärre anmärkningar på dateringsgrunden har framförts (ex. Nylén 1981), men inte lyckats

vinna mark. Den forskning som bedrivits kring kämpgravsbebyggelsen efter

Vallhagarpublikationen har istället i första hand varit inriktad mot kulturgeografiska (Carlsson

1979) och landskapsarkeologiska studier (Svedjemo 2014). I mindre omfattning har också

mer socialstrukturella aspekter berörts (Cassel 1998).

Sammanlagt har omkring ett 100-tal stengrundshus varit objekt för arkeologiska

undersökningar (se sammanställning i Svedjemo 2014:55). De flesta helt undersökta

lämningar tillhör dock Vallhagarundersökningarna och perioden innan. En stor del mindre

undersökningar som utförts efter Vallhagarpublikationen med för diskussionen betydande

resultat (inte minst utifrån användningen av fosfat-analyser,

14

C -analyser o. s. v.) (se ex.

Melander 2015), har därmed inte utifrån det arkeologiska perspektivet kunnat infogas i

diskussionen, vilket gör att nya frågor kring omfattningen, dateringen, användingen,

temporaliteten och den socialstrukturella funktionen av kämpgravshusen återaktualiserats. Det

föreligger således ett behov av att lyfta på Vallhagar locket.

17

3. Schakt- och anläggningsbeskrivningar

Då undersökningarna vid Buttle Änge 2014 inkluderar flera skilda undersökningsobjekt har

beskrivningar delats in tematiskt istället för utifrån löpande schaktnummerordning.

Beskrivningarna är således fördelade på undersökningens tre undersökningsområden och efter

de inom de olika områdena förekommande lämningstyperna. Därmed utgörs följande kapitel

av underkapitlen Bildstenar (omfattande schakt 5 och schakt 20), Metallhantering

(omfattande schakt 21), Röjningsrösen (omfattande schakt 10, schakt 11 och provgrop 2, 3

och 4) och Järnåldersbosättning (omfattande schakt 13-19).

Undersökningen 2014 har bedrivits genom single context metodik, vilket innebär att varje

struktur brutits ner till sitt minsta sammanhang – kontext. Således har undersökningen ämnat i

så pass hög grad som det varit möjligt att följa naturliga stratigrafier (se vidare Metodik och

genomförande). Vid undersökningen har de övergripande kontexttyperna nedgrävning, lager,

fyllning och konstruktion nyttjats. Enskilda kontextnummer återges enligt schemat,

schaktnummer kolon specifikt kontextnummer, det vill säga att led ett motsvarar

schaktnummer och led två enskilt kontextnummer (ex. 01:01 motsvarar schakt 1: kontext

nummer 1). Samtliga registrerade kontexter upptas i bilaga 1. I de fall där flera enskilda

kontexter tillsammans utgör en specifik anläggning (ex. ett stolphål) används ett grupperings-

eller anlämningsnummer enligt följande schema; G 01:1 – motsvarande: G= grupp

(gruppering av sammanhörande kontexter), 01= schaktnummer, 1= specifikt

anläggningsnummer inom schaktet.

18

Bildstenar

Undersökning av området kring Raä Buttle 42:1 och 42:2

Området runt bildstenarna Raä Buttle 42:1 och 42:2 har undersökts både vid 2009 och 2013

års utgrävningar vid Buttle Änge. Undersökningarna 2014 utgjordes delvis av avslutande av

öppna schaktytor men undersökningen omfattade också ca 18 m² av ny utgrävningsyta (schakt

20).

Vid 2009 års utgrävning undersöktes området framför bildstenarna, medan undersökningen

2013 var lokaliserad till området direkt bakom bildstenarna. Vid undersökningen 2009

framkom en massiv stenpackning (närmast av karaktären av en mur) och tre stycken

stolphålsanläggningar, varav två med eventuella återanvända bildstensfragment (se Andreeff,

Melander & Bakunic Fridén 2014:13ff, Andreeff 2012). Undersökningarna fortsatte 2013 då

schakt 5 öppnades. Schaktet kom sammanlagt att omfatta ca 55 m². Schaktet lades direkt i

anslutning till schakt 4 (avslutat 2013) och 2009 års schakt 1. Vid undersökningarna 2013

påträffades det i schakt 4 en brandgrav från övergången mellan vendel- och vikingatid, också

spritt i schaktet framkom brandgravsmaterial (se Andreeff, Melander & Bakunic Fridén

2014:32ff och 83f). Liknande material förekom i begränsad omfattning i schakt 5, här

påträffades dock två anmärkningsvärda anläggningar. Dels en ungskonstruktion i den södra

delen av schaktet (se Ibid. s. 43ff) och dels en sintrad kalkstenshäll i den östra delen av

schaktet (se Ibid. s.40ff). Kalkstenhällen färdigundersöktes vid 2014 års grävning. Under

2013 påträffades också ett stenpackningslager som omfattade ca 36 m² och befann sig både i

schakt 4 och schakt 5 (Ibid. s. 46). Stenpackningen var av kraftigare karaktär inom schakt 4

och avtog i schakt 5. Utkanten av stenpackningen, omfattande ca 4 x 2 m i den västra delen av

schakt 5, undersöktes inte under 2013 års utgrävning. Det här området upptogs i 2014 års

undersökning och infogades då som en del av schakt 20 – tillskillnad från den östra delen av

schakt 5 där den ursprungliga benämningen bibehölls. Detta dels av praktiska skäl, men

infogandet av den västra delen av schakt 5 i schakt 20 genomfördes också för att möjliggöra

utvärdering av de skilda utgrävningsmetoder som brukats vid undersökningarna 2013 och

2014.

Sammanlagt kom 2014 års undersökning att omfatta 21 m² av 2013 års schakt, varav 8 m²

således överfördes till schakt 20. Till detta tillkom också ca 18 m² av nyöppnade ytor.

Syftet med schakt 20 och fortsättningen av schakt 5 var att undersöka om fler

brandgravsanläggningar gick att påträffa i området, samt att se om en stratigrafisk sekvens

gick att upprätta.

19

Fig. 3:1a. Översiktskarta för utgrävningarna, 1911, 2009, 2013 och 2014 vid bildstenarna Raä Buttle 42:1 och

42:2. Siffror motsvarar schaktnummer, 1 (2009), 4, 5, 6 och 9 (2013), 5 och 20 (2014). A) bildstenarna 42:1 och

42:2 lokalisering, samt Fredrik Nordins schakt från 1911 (romerska siffror markerar bildstenarna 42:1 (I) och

42:2 (II) samt bildstenar funna vid Nordins utgrävning 1911 (III-VII). B) ugnsanläggningen anl. 5:2 från 2013

års undersökning. C) Anläggning 5:1 från 2013 års undersökning. D) Brandgravsanläggningen 4:2 från 2013

års undersökning. Montage: V. N. L. Melander. Karta 1911 från Lindqvist 1942:36. Karta 2013: Hannes

Theorell & Erik Palmgren. Karta 2014: Alexander Sjöstrand

20

Fig. 3:1b. Delar av schakt 5 omfattat av 2014 års undersökning. Schematisk framställning.

Grafik: UU Ark. Un. Buttle 2014

Schakt 5

Stratigrafi

Undersökningen av schakt 5 genomfördes i huvudsak genom upprensning av moränlager.

Detta undantaget rutorna 28-30, från 2013 års undersökning, där också delar av ett

humusjordslager undersöktes. Lagret bestod av mörkbrun, mager, lucker silt blandad med sten

(0.05-0.2 m i diam.) och småsten (05:02). Lagret var varierade tjockt mellan 0.08-0.15 m,

beroende på undersökningsgraden från 2013 och återfanns i den östra delen av schaktet i

anslutning till anläggning 5:1 från 2013 (se Ibid. s. 40ff).

Nedgrävt i moränen i schakt 5 framkom sex anläggningar (G 05:1, G 05:2, G 05:3, G 05:4,

G 05:5 och G 05:6). Fyra av dessa (G 05:1, G 05:3, G 05:4, G 05:6) återfanns kring

kalkstenshällen (05:05 – Anläggning 5:1, 2013). Inget fyndmaterial påträffades i någon av

anläggningarna i anslutning till kalkhällen. De till formerna oregelbundna och grunda

nedgrävningarna ger få indikationer på att ha utgjort stolphål, men en sådan tolkning ska inte

uteslutas. Något samband mellan anläggningarna (G 05:1, G 05:3, G 05:4, G 05:6) och

kalkhällen som återfanns redan under torven (Ibid.) kunde inte heller av undersökningen

påvisas.

Anläggningar

Anläggning 5:1 (2013)

Anläggning 5:1 utgjordes av en sintrad kalkstenshäll om ca 2 x 1.5 m, den ca 0.03 m tjocka

kalkstenshällen (05:05) undersöktes i huvudsak under 2013 (se vidare Ibid. s. 40ff). Vid 2014

års utgrävning undersöktes den södra änden av anläggningen utan att påvisa avvikande

resultat från 2013 års undersökning. I jordlagret under kalkstenshällen (05:02) påträffades

dock en koncentration av bränt ben (ca 13 g) samman med en järnnit (ID 6350) av liknande

21

typ som vid 2013 års undersökning hittades i brandgravsanläggningen 4:2 (se Ibid. fig. 26).

Från lagret 05:02 omhändertogs också enstaka spridda brända ben, tre järnspikar, en järnplatta

och en större bit bränd lera.

Fig. 3:2. Kalkhällen (05:05), anläggning 5:1 från 2013. Foto: UU Ark. Un. Buttle 2014

Anläggning G 05:1

Omkring en halvmeter norr om kalkhällen framkom anläggningen G 05:1, som bestod av en i

plan cirkulär nedgrävning 0.35 x 0.26 x 0.18 m (05:03), fylld med mörkbrun/svart, mager,

kompakt silt med betydande inslag av mindre stenar (ca 0.01-0.06 m i diam.) (05:04).

Anläggning G 05:2 och G 05:5

Omkring två meter väster om kalkhällen framkom anläggningen G 05:2. Anläggningen

återfanns ca 0.5 m från schaktkant där 2013 års schakt 5 möter 2009 års schakt 1 och hör

tydligt samman med anläggning G 05:5 som påträffades ca 4 m ÖSÖ om G 05:2. Båda

anläggningarna utgjordes av stolpkonstruktioner, där såväl stenskoning som delar av

trästolpar påträffades under utgrävningen.

G 05:2 bestod av en kvadratisk stenskoning 0.4 x 0.35 x 0.46 (05:06), ovan en i plan

cirkulär nedgrävning, 0.44 x 0.42 x 0.2 m, med rundad botten (05:08). Nedgrävningen var

fylld med mörkbrun/svart, mager, kompakt silt (05:09) och inkluderade också en ca 0.14 x

0.12 x 0.19 m stor trästolpe (05:07). G 05:5 var av samma karaktär och utgjordes av en

kvadratisk stenskoning, ca 0.55 x 0.45 x 0.46 m, bestående av kantställda kalk- och gråstenar

(05:14). Nedgrävningen var oval i plan, ca 0.43 x 0.37 x 0.28 m, med ojämn botten (05:16)

och fylld med mörkbrun/svart, kompakt, mager silt delvis blandad med mindre stenar

(0.01-0.05 m i diam.) (05:17). Även i denna anläggning påträffades en trästolpe, ca 0.14 x 0.12 x

0.24 (05:15). De närmast identiska dimensionerna hos stolparna och den goda

22

Anläggning G 05:3

G 05:3 återfanns ca 1.5 m öst om kalkhällen och utgjordes av i plan cirkulär, 0.23 x 0.23 x

0.09 m stor nedgrävning (05:10), fylld med mörkbrun/svart, kompakt, mager silt blandad med

stenar (0.01-0.1 m i diam.) (05:11).

Anläggning G 05:4

Anläggningen G 05:4 återfanns ca 1 m VNV om G 05:1 och utgjordes av en i plan oval

nedgrävning, 0.35 x 0.22 x 0.21 m (05:12), fylld med mörkbrun/svart, kompakt, mager silt

blandad med stenar (ca 0.01-0.15 m i diam.) (05:13).

Anläggning G 05:6

På den södra sidan av kalkhällen återfanns G 05:6, en i plan cirkulär, 0.22 x 0.18 x 0.1 m stor

nedgrävning (05:18), fylld med mörkbrun/svart, mager, kompakt och stenblandad (0.01-0.05

m i diam.) silt (05:19).

23

Fig. 3:4. Anläggningarna G 05:1 (o. t. v.), G 05:3 (o. t. h.), G 05:4 (n. t. v.) och G 05:6 (n t. h.). Foto: UU Ark.

Un. Buttle 2014

24

Fig. 3:6. Anläggning G 05:02. Foto: UU Ark. Un. Buttle 2014

Fynd

Den komplementerande undersökningen av schakt 5 genererade ett sparsamt fyndmaterial

bestående av ett fåtal mer recenta järnspikar och enstaka benfragment. Det mer

anmärkningsvärda fyndmaterial som påträffades var en mindre koncentration av bränt ben (ID

6343) och en järnnit av järnålderstyp (jfr Petré 2011, Fridell 1930:fig. 85, Shetelig 1912: fig.

234, m.fl.) som återfanns under kalkstenshällen (anl. 5:1, 2013). De fragment av bränt ben

som omhändertagits vid undersökningen har inte gått att bestämma vid osteologisk analys (se

vidare bilaga 3).

Schakt 20

Stratigrafi

I den västra delen omfattades det gamla schakt 5 av schakt 20. I den här delen av schaktet

undersöktes utkanten av den stenpackning som 2013 benämndes 5:3 (Andreeff, Melander &

Bakunic Fridén 2014:46). Eftersom stenpackningen här var delvis borttagen återstod endast

ett smärre skikt av lagret bestående av stenar ca 0.04-0.25 m i diam., uppblandat med

mörkbrun/svart, mager, lucker silt (20:02). Övergången till det underliggande jordlagret 20:03

var diffus. Lagret var fyndförande och 142 g ben, enstaka bitar bränt ben, enstaka recenta

glasfragment, 175 g järn (i huvudsak spikar), 215 g rödgods, 34 g svartgods (av samma typ

som framförallt påträffades i en koncentration i schakt 4 vid 2013 års undersökning (se Ibid. s.

25

29 och 74)), en skärva vitgods, 41 g bränd lera och 1226 g slagg (ca 1 kg utgörs dock av

fyndmaterial som sannolikt kommer från igenfyllnadsjord från schakt 4 och kan inte med

säkerhet knytas till schakt 20). Också stora mängder med lösa kolbitar påträffades i lagret.

Mest anmärkningsvärt bland fynden var två små fragment av orangefärgad glasmassa, som av

en genomlöpande borrningskanal att döma verkar ha utgjort en glasflusspärla (ID 7539). I

övrigt var förekomsten av förmedeltida föremål i lagret sparsam.

Under stenpackningen och under torv och humusjord i den västra delen av schakt 20

framkom ett småstensblandat jordlager bestående av mörkbrun, mager, lucker silt (20:03).

Lagret sträckte sig ner till sterilt moränlager. Från lagret omhändertogs ett omfattande

fyndmaterial bestående av ca 3656 g slagg, 94 g bränd lera, 88 g recenta glasfragment, 174 g

svartgods (av samma typ som i lager 20:02), 108 g rödgods, 2 stengodsskärvor, 2

vitgodsskärvor, enstaka fragment av kritpipor, 544 g järnföremål (inkluderat 42 spikar och 20

hästskosömmar), 393 g ben, samt betydande mängder lösa kolbitar. Från lagret återfanns

också enstaka proslinsfragment och nio olika Cu-leg föremål, varav de flesta var

förhållandevis moderna. Så mycket som 229 g bränt ben tillvaratogs från lagret.

26

27

Anläggningar

Årderspår

Spår av åverkan på området kan ses genom fyra eventuella årderspår (20:05, 20:06, 20:07 och

20:08) som återfanns i den västra delen av schaktet, alla ca 0.1 m breda och 1 m lång

(begränsade av schaktkanter), mellan 0.03-0.08 m djupa och bestående av mörkbrun, mager,

lucker silt. Att de eventuella årderspåren alla går i samma riktning antyder om att brukningen

av marken väster om bildstenarna (Raä Buttle 42:1 och 42:2), de så kallade Smedstycket

(Ibid. s.74f), sannolikt inte varit speciellt intensiv.

Fig. 3:9. Eventuella Årderspår påträffade i Schakt 20. Mot S. Foto: UU Ark. Un. Buttle 2014

Nedgrävningar G 20:2 och G 20:3

I schaktet påträffades också två stycken nedgrävningar i moränen (G 20:2 och G 20:3). G 20:2

påträffades i den västra delen av schaktet och kan möjligtvis ha utgjort ett stolphål.

Anläggningen bestod av en i plan cirkulär nedgrävning, ca 0.3 x 0.25 x 0.18 m, med rundad

botten (20:09) och fylld med mörkbrun/svart, kompakt, fet silt med inslag av sten (0.01-0.15

m i diam.) och kol (20:10). I anläggningen påträffades tre små slaggbitar. Tolkningen av

anläggningen som stolphål är högst osäker.

G 20:3 påträffades i den östra delen av schaktet och utgjordes av en i plan oval nedgrävning,

0.48 x 0.29 x 0.33 m, med spetsig botten (20:11) och fylld med mörkbrun/svart, kompakt, fet

silt med inslag av mindre stenar (0.01-0.05 m i diam.) och kol (20:12). Anläggningen var

fyndlös.

28

Fig. 3:10. Anläggning 20:09. Foto: UU Ark. Un. Buttle 2014

29

Fig. 3:12. Matris över stratigrafiska relationer schakt 5 och schakt 20. Grafik: V. N. L. Melander

Fynd

Fyndmaterialet från schakt 20 är av samma karaktär som för 2013 års schakt 4 och 5 och

utgörs av ett blandat material från vikingatid till modern tid. Framförallt består fyndmaterialet

av ben från boskapsdjur, yngre rödgods och olika former av mer moderna spikar och nitar. Ett

fåtal föremål i koppar-legering återfanns också i lager 20:03 av dessa är framförallt en nål (ID

7520), med runt huvud och tunn stjälk – av en typ som förekommer så väl i fyndmaterialet

från undersökningarna i Västergarn, som från det medeltida fyndmaterialet från Bunge kyrka

(muntl. Christoph Kilger) – och ett från samma lager omhändertaget fragment av ett

silver/koppar mynt (ID 7825, Wisby-schilling 1525-1535) av intresse. Liknande mynt har

påträffats både vid 2009 och 2013 års undersökningar i området (se Andreeff, Melander &

Bakunic Fridén 2014:108). I lagret 20:03 framkom också ett recent kattskelett. Nergrävda

katter har tidigare påträffats både under 2009 och 2013 års undersökningar.

I förhållande till syftet med undersökningen är framförallt fynden av tre kamfragment och

två vikingatida glaspärlor (en blå med gul mittrand ID 7596 och en polykrom pärla 7267) av

intresse. I detta sammanhang är också det faktum att en så betydande mängd som ca 229 g

kremerat ben återfanns i schaktet noterbart. Spridningen av benmaterialet är tydligt orienterat

till den västra delen av schaktet där också pärlorna och kamfragmenten framkom. Däremot

påträffades inga spår efter brandlager i samband med fynden av kremerat ben. Den kraftigt

fragmenteringen har också lätt till att inget av det kremerade benmaterialet har gått att

osteologiskt definiera. Likaså har inte kamfragmenten kunnat typbestämmas på grund av den

kraftiga fragmenteringen. Den polykroma glasfluss pärlan (ID 7267) däremot är av

vikingatidstyp, liknande pärlor återfinns både från brandgravsundersökningen 2013 och från

den liknande fyndplatsen Visnar Änge, Alskog sn (se Andreeff, Melander & Bakunic Fridén

2014:96ff). Pärltypen återfinns också i pärluppsättningen från grav 370 på Ire-gravfältet,

daterad till 800-talet (se Ibid. och där angiven litteratur). Pärltypen kan således med stor

säkerhet dateras till perioden 800-1000 e. Kr, med betoningen på den första delen av perioden.

30

Fig. 3:13. Spridningskarta över fynd av bränt ben i lager 20:03. Grafik: V. N. L. Melander

Diskussion

Någon stratigrafisk sekvens har utifrån fyndmaterialet från schakt 20 inte kunnat upprättas,

materialet talar snarare om att områdena utanför stenpackningslagret (20:02 – anläggning 4:1

och 5:3 från 2013) är utsatt för påverkan och omrört. Något som också påvisas av de

undersökta årderspåren (20:05-20:08). Av fyndmaterialet att döma har olika aktiviteter i

området förekommit från slutet av medeltiden fram till modern tid, varav de påträffade

”kattbegravningarna” sannolikt representerar den mest moderna åverkan på området. Något

som gör att en bedömning av huruvida det är tal om fler brandgravar än den enda säkerställda

(anl. 4:2 från 2013) är mycket svår att göra. Spridningen av det vikingatida fyndmaterial och

de kremerade benen i schakt 4, 5 och 20 antyder dock – samman med sammansättning av det

vikingatida fyndmaterialet – att det är sannolikt att det funnits fler gravar i området som blivit

förstörda av senare tiders inverkan på området.

31

Fig. 3:14. Glasflusspärlor från schakt 20 ID 7596 (t. v.) ID 7267 (t. h.). Foto: V. N. L. Melander

32

Metallhanteringsplats

Schakt 21

Schakt 21 utgör den nordvästra änden av en ca 16 x 11 m stor terrassering, ca 10 m väster om

Raä 42:1-2. Terrassering undersöktes vid 2013 års undersökning då brandgravsdepositioner

från vikingatiden påträffades (Andreeff, Melander, Bakunic-Fridén 2014:58ff). Vid

undersökningen 2013 lades ursprungligen två sökschakt över det röjningsröse som

överlagrade terrasseringen, vid det ena (Schakt 3) påträffades kantkedjan för en stensättning

och kom således att leda till brandgravsundersökningen (Ibid.). I det andra sökschaktet

(schakt 7) undersöktes ett 3 x 1 m stort område i den nordvästra änden av terrasseringen (Ibid.

s. 56f). Här påträffades en slagghög. Sammanlagt ca 232 kg slagg togs upp ur det 3 x 1 m

stora schaktet (Ibid.), till detta kom ca 37 kg slagg som omhändertogs i ytterområdena av

slagghögen intill stensättningen (Ibid. s. 65). Syfte med undersökningen 2014 var således att

undersöka hela den nordvästra änden av terrassering och därmed också de resterande delarna

av slagghögen. Undersökningarna ämnade här att utreda om resterna av en eventuell

ugnskonstruktion kunde återfinnas på platsen.

Sammanlagt togs ett område på ca 61 m² upp (inkluderande de 3 m² som schakt 7

omfattade). Hela det upptagna området grävdes dock inte ner till sterilt lager, utan

fokuseringen lades kring änden av terrassen, omfattande ett område på ca 40 m². Ytterområdet

behandlades i huvudsak endast genom avtorvning och lätt framrensning.

Fig. 3:16. Översikt över schakt med fyndområdesfördelning. Streckat område utgör schakt från 2013. UU Ark.

Un. Buttle 2014

33

Stratigrafi

I området utanför terrassering i nordväst följde under torven ett förhållandevis rikligt

fyndförande humusjordslager (21:05). Lagret var ca 0.05-0.15 m tjockt och övergick därefter

till ett lager med mörkbrun, lucker, mager silt blandad med grus och stenar (0.05-0.1 m i

diam.) (21:11). Sannolikt ett urlakningslager som resultat av åkerbruk. Lagret var fyndfattigt

och i avsaknad av exempelvis recent glas som påträffades i den ovanliggande humusjorden

(21:05). Lagret 21:11 undersöktes endast i begränsad omfattning.

Huvuddelen av terrasseringen rensades från odlingssten under 2013 års undersökning och

endast två smärre koncentrationer av odlingssten avlägsnades under 2014 års undersökning

(21:02, 21:03, samt ett större stenblock (21:04) sannolikt också det en odlingssten). Efter att

odlingsstenen avlägsnats framträdde två separata stenpackningar (21:07 och 21:08).

Fig. 3:17. Schakt 21 innan undersökning. Bildstenen Raä Buttle 42:1 kan ses i bildens vänstra kant. Mot S.

Foto: UU Ark. Un. Buttle 2014

Kring slagghögen (i den östra delen av schaktet) återfanns ett ovalt oregelbundet, ca 4 x 3 m

stort, område med stenpackning bestående av såväl gråsten som kalksten (stenar ca 0.1-0.2 m

i diam.), delvis uppblandat med mörkbrun, lucker silt med inslag av slagg och kol (21:08).

Som ett ytterhölje kring stenpackningslagret 21:08, utgörande den västra änden av

terrasseringen, återfanns ett från 21:08 tydligt avskilt stenpackningslager bestående av i

huvudsak gråsten (ca 0.05-0.2 m i diam.), blandat med mörkbrun, mager, lucker silt (21:07). I

stenpackningslagret 21:07 återfanns ca 27 kg slagg, 91 g järnföremål (spikar, hästskosömmar

o. s. v.) och en del recenta glasfragment.

34

Fig. 3:18. Stenpackningslagren 21:07 (t. h.) och 21:08 (t. v.). Mot V. Foto: UU Ark. Un. Buttle 2014

Fig. 3:19. Stenpackningslagren 21:07 (i förgrunden) och 21:08 (t. h. i bakgrunden). Mot ÖNÖ. Foto: UU Ark.

Un. Buttle 2014

Stenpackningen 21:07 övergick gradvis till ett lager med kalkstenflis blandat med enstaka

större gråstenar (ca 0.1-0.2 m i diam.) och mörkbrun, fet, lucker silt (21:09). Lagret hade ett

betydligt mer begränsat fyndmaterial än 21:07 och endast 61 g slagg omhändertogs. Lagret

35

utgör den SV gränsen för slagghögens omfattning.

Under stenpackningen 21:08 återfanns slagghögens centrum, vilken utgjordes av ett

slagglager varierande mellan 0.1-0.3 m tjockt och i huvudsak bestående av slagg blandat med

kompakt, fet, kolblandad silt (21:10). Förutom slagg återfanns i lagret enstaka rödgodsskärvor

och 235 g järnföremål (i huvudsak hästskosöm och spik). Inga recenta fynd påträffades i

lagret.

Hästskosömmarna som påträffades i lagret är av Borgs typer A och B (daterad till ca

1000-1300 e. Kr. (Borg 1998:226f)). Däremot är kronologin för hästskosömmar inte säkerställd och

dess applicering kan således inte sägas vara pålitlig (se vidare Andreeff, Melander & Bakunic

Fridén 2014:95f). Slaggmängden i lagret uppgick till ca 345 kg.

36

Fig. 3:21. Sektionsritningar från schakt 7 schaktkanter. UU Ark. Un. Buttle 2014

Under slagglagret framkom på den östra sidan av slaggkoncentrationen ett kompakt

stenpackningslager bestående av kalk- och gråstenar (ca 0.1-0.3 m i diam.), uppblandat med

mörkbrun/svart, fet, lucker silt och enstaka mindre slaggbitar (21:12) – (slagg från lagret

dokumenterades ej på grund av tidsbrist). I det östra hörnet av lagret framkom ett område (ca

1 x 0.8 m) med avvikande karaktär. Det här området utgjordes av en stenpackning av något

mindre stenar (ca 0.05-0.2 m i diam.), blandat med mörkbrun/svart, fet, lucker silt och med

mer betydande inslag av slagg (21:13) – (slagg från lagret dokumenterades inte på grund av

tidsbrist. Inga övriga fynd hittades i lagret).

37

Under stenpackningarna 21:09 och 21:12 återfanns ett jordlager bestående av rödbrun, fet,

lucker silt med framträdande inslag av mörka fläckar bestående av kol och fet, mörk lera

(21:15). Lagret var av varierande tjocklek mellan ca 0.1-0.3 m, i lagret återfanns också

betydande mängder skörbrändsten. Lagret saknar fyndmaterial.

Fig. 3:23. Översiktsplan schakt 21. Grafik: Alexander Sjöstrand

Anläggningar

Anläggning G 21:1

Alldeles i utkanten av slagghögen under stenpackningslagret 21:09 framkom anläggningen G

21:1. Anläggningen utgörs av en i plan cirkulär, 0.78 m i diam. och 0.45 m djup nedgrävning

(21:16). Kring nedgrävningen återfanns vad som kan tolkas som en cirkulär stenskoning

bestående av kantställda stenar (både kalk- och gråsten) (21:18). Nedgrävningen var delvis

fylld av kalk- och gråstenar (0.05-0.35 m i diam.) (21:19) men också med mörkbrun, lucker,

fet, delvis kolblandad silt (21:17). Delar av fyllningen utgjordes också av slagg, varav 68 g

dokumenterats. Anläggningen påminner till sin utformning om ett stolphål, men då den

återfinns så pass nära slagghögen ska det inte uteslutas att det kan finnas en koppling mellan

anläggningen och slagghögen. Liknande former av gropanläggningar har vid flertalet tillfällen

dokumenterats i anslutning till slagghögar (se Serning 1973). Däremot har undersökningen

inte gett några antydningar om att det skulle röra sig om exempelvis en igenfylld

38

slaggansamlingen, flera kolkoncentrationer och vad som möjligen skulle kunna ha utgjort en

liknande anläggning som G21:1 (se Andreeff, Melander & Bakunic Fridén 2014: fig. 61). Då

ingen nedgrävning påträffades i samband med kolkoncentrationerna från 2013 så avfärdades

den eventuella anläggningen. Lagret som kolkoncentrationerna påträffades i var av samma

karaktär som 21:15.

39

Fig. 3:25.Matris över stratigrafiska relationer Schakt 21. Grafik: V. N. L. Melander

Fynd

Slagg

Vid undersökningen grovsorterades slaggen i olika kategorier, ändamålet var här att skapa en

översikt över spridningen och fördelningen mellan de olika formerna av slagg som förekom.

Indelningen gjordes i fem olika kategorier:

Keramisk slagg

Med benämningen keramisk slagg åsyftades slaggfragment med tydliga spår av ugnsfodring,

det vill säga fragment där lerpackningen från ungskonstruktionen inte helt och hållet smält

samman till ”förglasad” slagg (förslaggad lerklining), det vill säga fragment där det

fortfarande gick att se spår av rödaktigt bränd lera på fragmenten (i regel är ena sidan av

fragmenten bestående av bränd lera av ovan nämnd typ, medan den andra sidan utgörs av

förslaggad lerklining).

Metallisk slagg

Benämningen metallisk slagg åsyftade tyngre grå(svart)/röda metalliska fragment.

Slagg

Med bara benämningen slagg åsyftades sammansmält kemisk påverkad lera från ungsfodring

eller fragment med kemiska utfällningar från metaller. Fragment skiftar i färg från blå nyanser

till olika grön/grå toner.

40

Skållor

Med benämningen skållor åsyftades fragment av bottenskållor, det vill säga i det närmaste

skålformade slaggklumpar, som sannolikt kommer från botten av ugnen.

Fig. 3:26. Grovsortering av slagger. a) Keramisk slagg, b) Metallisk slagg, c) Skållor, d) Slagg. Foto: V. N. L.

Melander

Övrigt slagg

Under benämningen övrigt slagg sorterades olika former av anomalier eller speciellt

intressanta fragment.

Kontext Ker.

slagg

Met.

slagg

Skållor Slagg

Övrig

slagg

Keramik Ben

Järn

Glas

21:02

275

1062

1098

189

846

x

x

x

192

21:03

13

194

x

27

8

9

x

x

104

21:05

1517

5897

2553

2584

386

36

34

118

104

21:06

354

3105

378

521

59

1

x

x

x

21:07

1210

14131

9806

1626

424

16

112

91

62

21:08

2077

14917

7692

9828

693

4

1

93

92

21:09

x

60

x

x

37

8

17

2

16

21:10

33508 211265

63022

32154

5481

24

1

235

x

21:11

x

x

x

x

x

1

9

52

x

21:12

x

x

x

x

10

12

6

20

x

21:17

x

46

x

22

x

x

x

x

x

Totalt:

38954 250677

84549

46951

7944

110

180

611

570

Tabell 1: Fyndmaterial fördelat på kontexter schakt 21. Viktangivelser i gram

Sammanlagt omhändertogs ca 429 kg slagg från schaktet, majoriteten (345 kg) från

slagglagret 21:10. Utöver den registrerade slaggen återfanns också ca 100 kg slagg som på

grund av tidsbrist inte hann sorteras. Till detta kommer också de ca 232 kg slagg som upptogs

i schakt 7 vid 2013 års undersökning.

Slaggen var, som ovan påpekats, av skiftande karaktär och sammansättning. Slaggbitarnas

storlek varierade, i huvudsak ca 0.02-0.15 m i diam., men också väldigt småfragment förekom