Resultat

I det här avsnittet kommer det nuvarande systemet diskuteras, hur slutprodukten fungerar och evalueringen av slutprodukten som gjorts tillsammans med intressenterna.

6.1.1 Data från användarstudierna

Här kommer den data som tagits fram från användarstudierna i form av intervjuer och observationer att bli presenterade. För mer information om de olika aktiviteterna se kapitel projektprocessen.

6.1.2 Nuvarande system

I det nuvarande systemet som systemadministratörer jobbar med så är den viktigaste delen av deras arbete med systemet att få relevant information i realtid. Det betyder att den information som visas gällande larm som går på arbetsplatsen och ifall de har de licenser som krävs för att utföra deras dagliga arbete måste vara den senaste informationen och den måste vara tydlig. Detta för att de ska vara säkra på att den informationen de handlar utifrån är korrekt så de beslut de tar är korrekta. Idag är det vanligt för de som jobbar med systemet att måsta kontrollera samtliga moduler inom nätverket/nätverken en och en, det bör tilläggas att varje system kan ha tusentals moduler att gå igenom. Det var ett av de problem som uppdagades under användarstudierna att det är väldigt krångligt att kontrollera varje modul för att ta reda på vilken det är som larmar och varför den larmar. Att få den informationen så snabbt som möjligt och kunna se vilken del eller vilka delar det är som larmar, varför de larmar och att informationen är tydlig var därför något som behövde åtgärdas för att underlätta det framtida arbetet.

Systemet är idag uppbyggt med hjälp av ett administrativt undersystem som idag kräver att alla de moduler som är kopplade på arbetsplatsen först manuellt läggs till i det underliggande systemet för att sedan manuellt föra in samma moduler i övervakningssystemet som kontrollerar all data. Det framgick i studien att behöva göra samma sak i två system som är kopplade till varandra skapar flera situationer där det kan göras fel. Saker som att en modul endast läggs till i ett utav systemen, när en modul tas ur bruk ska den tas bort ur båda systemen vilket kan göra att en modul som är ur bruk fortfarande ligger kvar i systemet om man glömmer att ta bort i båda och så vidare. Dessa situationer kan skapa problem för de arbetare som jobbar med systemet och bör därför hanteras på ett bättre sätt.

De arbetare som jobbar med systemet sitter ofta med flera system samtidigt vilket kan vara väldigt kognitivt påfrestande och göra det jobbigt att ha koll på all information som konstant pumpas ut från systemen. Att skapa tydlig information som är enkel att tolka kan därför vara ett sätt att underlätta den kognitiva påfrestningen var därför också något som uppdagades under studien.

När detaljinformation ska eftersökas finns det i nuläget bara överblicksbilder över stora maskiner som visar precis alla delar på samma bild med informationstexter över varje del och olika färger för att visa status. En sådan bild kan vara väldigt jobbig att läsa av och kontrollera, särskilt för de personer som är nya arbetare. På grund av den detaljrika bilden tar det därför längre tid att läsa av hela bilden innan du hittar den delen du söker, samtidigt tar det också längre tid att uppdaga problem då en liten del av en maskin kan larma men

20

det blir svårt för ögat att hitta en liten röd bild på en så stor maskin. Information från studien visade att detaljnivåer för varje stor maskin skulle kunna vara ett sätt att underlätta överblicken för arbetarna och skapa ett tryggare och lugnare arbetssätt.

Mycket inom deras arbete som redan beskrivits går ut på felhantering, om någonting går fel ska det uppdagas så fort som möjligt och sedan ska det kontrolleras varför det gått fel och hur felet ska hanteras. Det framkom att sådana fel kan vara återkommande men det är svårt att veta om det felet uppstått tidigare och även om det framkommer kan det vara svårt att koppla det till en specifik anledning. Trender bland larm och liknande information var därför någonting som efterfrågades för att de enklare skulle kunna koppla till exempel ett stort antal alarm på samma dag till en orsak, till exempel en ny uppgradering av systemet. Detta för att hantera felsökningen på ett enklare och effektivare sätt, samt få en bättre överblick av dessa händelser.

Summering av de problem som framgick under användarstudien:

• Gå igenom samtliga moduler för att hitta rätt information skapar onödigt mycket arbete.

• Dubbeljobb krävs för att föra in moduler i de administrativa systemen.

• Att jobba i flera system samtidigt kan vara kognitivt påfrestande.

• Detaljinformation om moduler hanteras ibland inte optimalt.

• Saknaden av trender inom systemet gör arbetet svårare i vissa situationer.

6.1.3 Utseende för att passa kontexten

Det finns idag flertalet system som företaget tillhandahåller sina kunder och dessa har karaktäristiska utseende drag som de försöker efterlikna genomgående för alla system. Detta både för att en struktur som kan igenkännas som företagets, men också för att skapa en kontinuitet för användarna att känna igen och på så sätt underlätta inlärning och arbete. Det är därför viktigt att även detta grafiska gränssnitt ska förhålla sig till de färgsättningar som förväntas komma med systemet, det kan till exempel vara saker som färgsättningen för olika typer av alarm eller den färg som visas för en fungerande modul i systemet. Att sedan skapa en lugn och professionell känsla för de som arbetar med systemet var också en del att eftersträva för att skapa en bättre användarupplevelse åt dem. I och med alla dessa förbättringar skapas även ett större motiv för användarna att använda produkten, vilket är ett bra steg mot ett utav målen som var uppsatta för den här studien.

6.1.4 Det grafiska gränssnittet

Den slutgiltiga designprototypen är ett gränssnitt skapat för datorskärmar för att underlätta arbetet för företagets kunder i deras vardagliga arbete. Gränssnittet underlättar deras arbete primärt på två sätt, genom att tillhandahålla de funktioner som efterfrågas och en minskning av deras kognitiva belastning. Den gör detta genom att samla in data från mängder av moduler via ett nätverk för att sedan samla all den datan under några olika funktioner som ger en klar överblick över hela systemet i realtid. Utöver det hjälper systemet till att baka ihop flera av de tidigare arbetsuppgifterna som funnits till att nu finnas i ett system och hjälper då till att ta bort mycket av den kognitiva belastningen som tidigare funnits i samband med arbetet med flertalet system samtidigt. Gränssnittet kan implementeras på alla datorer, stationära som bärbara, och användarna är därmed inte bundna att jobba till en specifik plats.

21

(Bild 3, bild över systemets startvy på en skärm)

Informationen är centrerad vid en startvy där de funktioner som ansågs vara viktigast syns i mitten av skärmen, är största elementen på skärmen och har skarp kontrastskillnad mellan bakgrunden och titeln för de funktionerna, detta i enlighet med IDF’s princip size & contrast och WCAG’s rekommendationer för optimal design. Detta gör även att användarens ögon dras direkt till mitten av skärmen (W3C, 2019). För att förtydliga navigeringen för användaren finns titel på den funktionen användaren är inne i centrerad högst upp i gränssnittet. Sen finns en meny med alla funktioner, allt detta existerar på den första vyn för att ge en bra överblick. Sedan är gränssnittet uppdelat i flera underfunktioner där de mest använda funktionerna kommer beskrivas nedan.

22

(Bild 4, första vyn på gränssnittet)

När användaren loggar in i systemet hamnar den på startskärmen ovan med sin arbetsroll uppe till höger där hen kan konfigurera systemet beroende på den behörighet den rollen har. Detta kan vara alltifrån att kunna lägga till element, funktioner eller att hantera andra typer av användares privilegier. Utöver att det ger användaren möjlighet att konfigurera systemet så visar de även att användaren loggat in med rätt användare och på det sättet får rätt funktioner för att kunna utföra sitt arbete på bästa sätt.

Licensinformation som syns redan i första vyn är där som relevant information för de som använder systemet för att de ska veta vilka mängder licenser de har till sitt förfogande så de inte ska överskrida dessa eller köpa in för många som de aldrig använder. Den är klickbar och visar då en trend över hur användningen av licenser sett ut över en förutbestämd period för att de ska kunna kartlägga användningen och planera sitt framtida arbete bättre.

Samma sak gäller för larminformationen som också är i form av trender. Denna ligger bredvid licensinformationen där det syns direkt på första vyn hur många larm som har gått över en bestämd period, även den är klickbar och visar då en större bild över de larm som registrerats under en längre period. De två trendfunktionerna var en utav de stora efterfrågningarna som uppdagades under datainsamlingen från användarstudierna.

Available backups är en viktig del av systemet för att användaren ska kunna veta att systemet har backups, det vill säga att systemet har återställningspunkter så att om någonting skulle hända och de skulle behöva återställa systemet så är det möjligt. Denna information syns redan på första vyn med hjälp av den gröna boxen och den siffra som står inuti vet användaren att det finns backups och hur många som finns. För att få detaljinformation behövs endast ett musklick för att visa samtliga tillgängliga backups, vilken dag de är ifrån och om de tillgängliga att använda.

I samband med available backups så är en annan viktig del att veta hur systemet fungerar i realtid. Detta visualiseras med hjälp av “System status”-knappen som har en grön box med en siffra om systemet fungerar som det ska, skulle denna gröna box vara gul

23

eller röd vet användaren att systemet inte fungerar som det ska och har då möjligheten att se över de backups som finns. För att få detaljinformation om systemet är även det endast ett musklick för att få upp information om samtliga delar av systemet, vad som fungerar och inte fungerar för att få en bättre överblick och förståelse för systemets delar i realtid.

Sidomenyn befinner sig till vänster på första vyn, den innehåller samtliga huvudfunktioner som finns i systemet, det vill säga att de underfunktioner som existerar ligger under samtliga utav dessa. Menyn visas även den på första vyn för att göra navigeringen så enkel som möjligt för de som arbetar med gränssnittet, men den viktigaste anledningen till dess placering är för att även de funktionerna kan larma och visa det för användaren direkt på första vyn istället för att de ska behöva gå igenom hela systemet. Detta visualiseras genom att ramarna blir gula eller röda beroende på vilket typ av larm som går.

Som ni ser på bilden över första vyn finns det även fyra knappar högst upp på sidan, dessa är där av flera anledningar. För det första kan de användas för att hjälpa användaren att navigera genom systemet precis som de andra meny-funktionerna, de är även på plats som så kallade dubbelknappar. Detta betyder att användarna som jobbar med systemet ofta sitter på flertalet skärmar och kan vilja dela upp gränssnittet mellan dessa skärmar, klickar användaren på vänstra halvan av knappen kommer gränssnittet skickas till den vänstra registrerade skärmen och samma sak gäller för den högra halvan av knappen. Då skickas gränssnittet till höger sida. De visar även larm för den som använder gränssnittet, detta blir en tydlig visualisering av larm som gör det svårare att missa att något har inträffat.

(Bild 5, översikt av en processbild)

Ställverk är en huvudfunktion med flertalet underfunktioner, denna funktion registrerar samtliga av de ställverk som finns till användarens förfogande och visualiserar dessa i form av så kallade processbilder (se bild 5). Dessa bilder ger en överblick över ställverkets alla delar och detaljinformation om dessa, utöver de bilderna med all information framme finns

24

en sidomeny till vänster med kategorier såsom fläktar, temperaturer och så vidare. De bilderna ger detaljinformation om endast fläktarna i systemet och endast temperaturerna i systemet, detta för skala ner den stora bilden med mängder av information till att tillåta användarna att se endast de delarna de är intresserade av just då. Det finns även en navigeringsmeny ovanför dessa bilder som tillåter användaren att stega mellan de ställverk som är inlagda i systemet. Detta var något som uppdaterades i denna version av gränssnittet då det kom fram i användarstudierna att det var en viktig punkt för användarna att kunna gå in i detalj på varje ställverk för att se information.

(Bild 6, visar sidan för IT-assets)

IT-assets består av flera underfunktioner som Servers, Network devices & Others som i sin tur består av fler funktioner. IT-assets innehåller precis som det låter alla moduler som har med IT att göra, det vill säga servrar, routrar, switchar och så vidare. Samtliga av dessa underfunktioner fungerar på samma sätt men existerar som tre olika underfunktioner är för att användarna ska kunna kategorisera sin verksamhet enklare och få bättre struktur. Nedan kommer bild visas över specifikt servers, men samtliga är strukturerade på i princip samma sätt. Inom server-funktionen finns alla registrerade servrar inom verksamheten, de är kategoriserade efter organisationens eget tycke. Det viktigaste är att kategorin som ligger högst upp är de moduler som larmar, där kommer automatiskt de delar som larmar att hamna vilket gör det lättare för användarna att identifiera vad och varför det larmar. När användaren klickar på en utav de element som finns i listan kommer det dyka upp detaljinformation om just det elementet, däribland hur man kopplar upp mot denna server, vilket namn servern har och så vidare. Men viktigast av allt är att larmmeddelandet finns tillgängligt för att identifiera vad det är som inte fungerar. Det rekommenderas även att döpa dessa servrar med namn som gör att det snabbt går att identifiera exakt vilken server det är som är aktuell, detta för att underlätta arbetet för systemadministratörerna och andra eventuella intressenter.

25

(Bild 7, översikt av de servrar som är kopplade till systemet)

6.1.4 Evaluering av gränssnittet

Prototypen som har skapats har försökt att hantera de problem som uppdagades under användarstudierna, den interaktiva design prototypen kommer att beskrivas i detalj i avsnittet 4.3 Det grafiska gränssnittet. Prototypen har testats under två stora iterationer, första iterationen som var inriktad på användarvänligheten började testas med hjälp av användartester för att se hur den hanterar de tidigare fallgroparna och även de arbetsuppgifter som den är tänkt ska utföra. Den andra iterationen vars fokus var design testade användarupplevelsen för gränssnittet, mer information om detta beskrivs närmare i avsnitt 7. Projektprocessen.

6.1.5 Funktionalitet och användarvänlighet

För att fastställa att prototypen uppfyller de krav som ställts på gränssnittet samt löst de problem som framkommit under datainsamlingen gjordes ytterligare intervjuer med intressenterna. Från dessa intervjuer som skedde under första iterationen av utvecklingen testades prototypen med hjälp av användningsfall som finns att hitta i bilagor.

Majoriteten av feedbacken som kom tillbaka för prototypen efter första iterationen då funktionaliteten testades var positiv. Användarna tyckte att den funktionalitet som tillkommit var relevant för dom att kunna genomföra sitt vardagliga arbete på att bra och effektivt sätt. Det faktum att gränssnittet numera är indelat i underfunktioner som erbjuder en ny typ av detaljnivå var något som underlättade mycket för dem i deras arbete när det gällde att söka information, det var nu mycket enklare att göra. Det faktum att det endast visas relevant information på varje vy som var kort och koncis gjorde att de kunde tolka informationen utan problem och de var självsäkra i vilka beslut som skulle tas för att lösa de problem som uppstod. Att det nu finns detaljinformation att hitta i olika nivåer utöver den överblick de hade för varje stor maskin underlättade även det deras arbete och uppskattades att det nu var enklare att få den information de letade efter. Sedan reagerade de positivt på att det nu fanns trender att hämta över de larm som går under dagarna, detta

26

för att de ska kunna gå tillbaka i tiden och matcha de dagar då alarm går med andra event som skedde under den dagen och sedan kunna dra slutsatser om vad det kan vara som orsakat larmen.

6.1.6 Gränssnittets användarupplevelse

När det kommer till användarupplevelsen, alla som deltog tyckte att det var ett bra designat gränssnitt som var enkelt att navigera igenom med tydlig struktur som gick att följa. Det uttryckte att det kändes som en professionell och modern design av gränssnittet som de gärna skulle tänka sig att jobba i. De färgval som hade använts gjorde att det inte var jobbigt för ögonen att kolla på och det blev väldigt snabbt tydligt om systemet hade några larm eller om det fungerade bra genom en snabb blick över första vyn.

Under intervjuerna beskrevs gränssnittet utöver det fysiska utseendet som smart, hjälpsam, bra struktur och städat. Detta föll väl in med de uppsatta målen om att skapa ett gränssnitt som skulle skapa en bra användarupplevelse för användarna.

27