Resultat

När vi ser till de första plotarna med de två valda formerna av politiskt deltagande och att enbart ha ett konto på sociala medier syns ingen som helst påverkan av ett konto. Det stämmer mycket väl med mitt antagande gällande sociala mediers delade och mångfacetterade uttryck. Kort om modellerna innan jag börjar beskriva plotarna. De sociodemografiska variablerna kontrollerades först för, sedan utbildning, utbildning och yrkesgrupp presenterades separat. Då inga signifikanta skillnader genererades i de oberoende variablerna finns enbart modellerna med och utan kontroll för politiskt intresse i appendix.

Figur 3-koefficientplot (modell 1 och 3)

Istället för att ägna onödig tid och uppmärksamhet åt ovanstående figurer vänder jag mig direkt till de figurer jag behöver för att besvara mina hypoteser. När olika typer av mediaanvändning tas i beaktande blir resultatet mycket mer intressant. Först beskriver jag resultaten med och utan kontroll för politiskt intresse för de båda deltagarformerna. Sedan jämför jag dem och sammanfattar hur mina hypoteser blivit besvarade. Jag börjar med politisk konsumtion för att sedan gå över till deltagande i demonstration. Utöver oddskvotens värden finns de logaritmerade oddsen i tabeller i indexet.

Politisk konsumtion

Figur 4 koefficientplot (för modell 5) Ovan ser vi en koefficientplot av oddskvoter (odds-ratio) från en logistisk regression. Punkterna symboliserar förändringen varje oberoende variabel genererar i den beroende, i detta fall politisk konsumtion. ”Antal konton på sociala medier” och ”användning av sociala medier i politiska syften” är de oberoende variabler jag undersöker, resterande är kontrollvariabler. Men även dessa kommer kommenteras kortfattat. Interceptet presenteras inte i figuren men återfinns i appendix. Interceptet fungerar som referenskategorin till de kategoriska variablerna inkluderade i tabellen, alltså biologiskt kön, huvudsaklig sysselsättning och utbildning.

Antal konton på sociala medier är mätt på en 7-gradig skala och mäter antal konton på en skala 0–6 och har oddskvoten 1.158 vilket även är statistiskt signifikant. Det innebär att givet att en person lägger till ett extra konto på sociala medier ökar oddskvoten med en faktor av 1.16 (16% ökning) att personen har deltagit i politisk konsumtion. Vi kan alltså observera en signifikant

Användning av sociala medier i politiskt syfte ser också det ut att öka oddsen för politiskt deltagande. Variabeln är mätt på en 5-gradig skala där respondenterna får uppge att de deltar i politiska diskussioner eller delar politiskt innehåll. Från aldrig, till varje dag. För varje förändring ökar oddskvoten med en faktor på 1.2 (20%) att de också är politiska konsumenter. Utöver de oberoende variablerna ser vi att några av kontrollvariablerna också har en signifikant påverkan. Att vara man minskar oddsen att delta i politisk konsumtion med en faktor på 0.67 (33% lägre) i förhållande till referensgruppen kvinnor. Gruppen ”kvinna” är baseline för gruppen ”man” och representeras av interceptet.

Högre utbildning ökar också oddsen att delta. Här är det viktigt att komma ihåg att de både mäts utifrån referensgruppen utbildningsgrupp 1 , de med en grundskoleutbildning (eller lägre). Att ha en högskoleexamen (eller mer) ökar oddskvoten med en faktor på 1.75 (75% ökning) nästan en fördubbling i relation till den konstanthållda gruppen grundskoleutbildning. Att ha gått klart gymnasiet ökar oddskvoten med en faktor på 1.35 (35% ökning) i relation till referensgruppen. Att vara deltidsanställd och arbeta under 8 timmar/veckan minskar oddskvoten med en faktor på 0.62 (38% mindre) i förhållande till referensgruppen heltidsanställd och deltidsanställd 8– 29 timmar i veckan. Att vara studerande är även det signifikant med en faktor på 1.35 (35% ökning) utifrån den konstanthållda gruppen. När jag kontrollerar för logaritmerna ålder ser vi att även det har en signifikant effekt, och ökar med en faktor på 1.07 (7% ökning)

Figur 5-koefficientplot (för modell 6) Vid en kontroll av politiskt intresse kan vi observera förändring i de oberoende variablerna uppsatsen riktar sig till. Användning av sociala medier i politiska syften är inte längre signifikant. Alltså kan vi inte utesluta att det oddset vi observerar inte är genererat av slumpen. Vi kan sluta oss till att det inte finns ett direkt samband mellan politiskt social mediaanvändning och politisk konsumtion. Antal konton på sociala medier är oförändrat och fortfarande signifikant, alltså finns det ett direkt samband mellan att ha fler konton och vara en politisk konsument. Det sker inte heller någon större förändring i kontrollvariablerna. Trots att signifikansen för deltidsanställning ser ut att försvinna är det fortfarande signifikant på en 90% säkerhetsnivå. Politiskt intresse är mycket viktigt för politisk konsumtion. För varje ökning i politiskt intresse på en 4-gradig skala ökar oddskvoten med en faktor på 1.79 (79%) att respondenten är en politisk konsument.

Deltagande i demonstration

Eftersom inga hypoteser kan besvaras utefter resultatet från att enbart ha ett konto kommer inte koefficientploten att visas här. Tabellen återfinns i appendix. Figur 5 och 6 visar sambandet mellan deltagande i demonstration utan kontroll för politiskt intresse.

Figur 6-koefficientplot (för modell 7) De flesta av de inkluderade kontrollvariablerna visar ingen signifikant ökning eller minskning i odds. Den enda är att vara man. Oddskvoten minskar med en faktor på 0.62 (38% minskning av odds) i förhållande till referenskategorin kvinna. Antal konton på sociala medier är inte signifikant även innan en kontroll för politiskt intresse utförs, men ingen negativ effekt går att observera än. Politisk användning av sociala medier är signifikant och ökar med en faktor på 1.8 (80% ökning av odds) för varje steg på den 5 gradiga skalan. Förvånansvärt nog uppvisar antal konton ingen signifikant effekt.

Figur 7-Koefficientplot (för modell 8) När det kontrolleras för politiskt intresse minskar oddskvoten för användning av sociala medier i politiskt syfte från 1.8 till 1.63. Vilket är en 17% minskning men fortfarande är det 63% högre odds för Y än inte Y. Politiskt intresse är även det signifikant. Givet att en person anger att den är ett steg mer politiskt intresserad, ökar oddskvoten med en faktor av 1.55 (55% ökning av odds) att personen deltagit i en demonstration än att den inte deltagit. Utöver det minskar oddskvoten med en faktor på 0.58 (42% minskning av odds) i förhållande till referensgruppen

kvinna.