Studiens resultat mynnade ut i tre kategorier och totalt 8 subkategorier, se tabell 7. De tre kategorierna synen på förbättringsarbete, organisatoriska förutsättningar och organisationens mänskliga kontext beskrivs nedan, samt exemplifieras med citat för varje subkategori.
19 Tabell 7. Studiens resultat, kategorier och subkategorier
Subkategori Kategorier
Förståelse för varandra Organisationens mänskliga kontext Personella resurser
Synen på förbättringsarbete
Synen på förbättringsarbete består av två subkategorier, processer och begrepp. Kategorin kännetecknas av någon form av agerande och rörelse framåt i organisationen.
Processer
De intervjuade definierade förbättringsarbete på flera olika sätt. Gemensam nämnare för flertalet av de intervjuade var olika typer av processer med innebörden att förbättra något. Att säkerställa led och se över arbetssätt sågs som förbättringsarbete men också att följa upp ett ärende. Att hitta strategier och nya arbetssätt sågs också som förbättringsarbete. Flera lyfte förändring som förbättringsarbete och då förändring av något som idag inte fungerar optimalt, att göra något som förändrar verksamheten men också som små förändringar i vardagen som leder till något bättre.
Utbildning lyftes också som förbättringsarbete; att det var viktigt med fortlöpande utbildning för att också ha möjlighet att jämföra med det som var tidigare. Så här beskriver en av de intervjuade förbättringsarbete:
”Man vill förbättra processer eller arbetssätt för att enklare eller snabbare nå dom mål man har satt upp”
Begrepp
En annan gemensam kategori handlade om att definiera förbättringsarbete som ett enskilt begrepp såsom; förbättring av kvalité, vetenskap och beprövad erfarenhet, delaktighet, förankring och utveckling.
Organisatoriska förutsättningar
Organisatoriska förutsättningar består av fyra subkategorier, resurs, organisationsstruktur, förutsättningar för individen och samverkansytor. Kategorin kännetecknas av
olika typer av förutsättningar som kan kopplas till den organisatoriska kontexten.
Resurs
Tid och ekonomi lyftes som ett stort hinder för förbättringsarbete. Att utvecklingsfrågorna får stå tillbaka för att det inte finns tid, att det är svårt att hinna med dom. Det är svårt att hinna med utvecklingsfrågorna och det finns inte tid att jobba tillsammans i samverkan. På mikronivå lyftes att det många gånger handlar om att få dagen att gå och hantera det ordinarie uppdraget.
”Sen hamnar man ju bara i det att man måste bara få dagen att funka och hinna med det man behöver få gjort”
20
Att kommunen får in mindre skattepengar relaterat till minskad befolkning som betalar skatt nämndes som en anledning på mesonivå. Någon lyfte dock att ekonomi även kunde vara stödjande, när det ibland kommer tillskott av medel för att bedriva ett förbättringsarbete. Tid berördes i högre grad på mesonivå än på övriga nivåer.
Organisationsstruktur
Komplexiteten i organisationen lyftes av flera som en hindrande faktor. Att det tar tid att förankra förbättringsarbeten uppåt och att det är en komplex och lagstyrd organisation. Man lyfte också att det tar tid att greppa och få ordning på förbättringsarbeten då det är så många aktörer inblandade.
”Det är många aktörer som är med så det tar tid att liksom greppa hela bilden”
Att alla verksamheter i organisationen lyder under en och samma nämnd med gemensamma utskott lyftes som en stödjande faktor avseende samverkan i förbättringsarbete.
Att organisationen är lagstyrd nämndes också som hindrande ibland. Att det är olika verksamheter som ska samverka med olika budget och olika verksamhetschefer lyftes också som ett hinder, någon uttryckte sig som att det är en vägg emellan.
”Vi har ju också en organisation som är ganska komplex och lagstyrd och det är saker, det ska liksom rulla och det är saker som ska vara på ett visst sätt.”
På mikronivå nämndes den tröskelprincip som finns som en hindrande faktor för förbättringsarbete gällande enskild medborgare. På mesonivå lyftes verksamhetsutvecklare som en stödjande funktion för förbättringsarbete och utveckling i organisationen.
”Jag tänker på vår verksamhetsutvecklare som i någon mån bör ha mer tid att sätta in oss andra i såna här typer av förbättringsarbeten”
Förutsättningar för individen
Att medarbetarna har olika förutsättningar med sig in i förbättringsarbeten lyftes, framför allt på mikronivå. Att det finns olika förutsättningar beroende på var man arbetar och vem man arbetar med, att det på vissa ställen finns bra förutsättningar och på andra inte.
” Man har ju kanske olika förutsättningar beroende på var man jobbar och vem man jobbar med”
Då organisationen är relativt liten och det i vissa roller inte finns någon annan som har din kunskap kan skapa svårigheter i att hitta förståelse av andra i organisationen. Att några medarbetare får avsatt tid för att arbeta med förbättring men att andra inte får samma avsatt tid skapar ojämlikhet, då vissa har små möjligheter att förbereda sig och känner sig inte lika delaktiga i arbetet.
” Det är svårt när man inte får förbereda sig innan man kommer dit, på vad det är vi ska diskutera”
Samverkansytor
Deltagarna lyfte olika mötesytor som främjande. Att träffas i team, på teammöten men även i SIP-möten upplevs som främjande. Covid lyftes också som något som främjat samverkan. Att det är vanligare nu att vara med på varandras möten och att man har börjat samverka mer under tiden med Covid, att mötesytorna kommit mer naturligt och att man jobbar närmare varandra.
”Vi har faktiskt kommit varandra närmare nu och fått ett mer synkat och bättre samarbete”
Att det finns möjlighet att kalla till interna möten i olika ärenden lyfts också som positivt.
Upplevelse finns dock att det finns förbättringspotential högre upp i ledningen och man önskar mer kvalitetsarbeten som sträcker sig över olika verksamheter men också ett sätt att oberoende på chefsnivå ett sätt att samverka och komma ihop sig.
21 Organisationens mänskliga kontext
Organisationens mänskliga kontext består av två subkategorier, personella resurser och förståelse.
Kategorin kännetecknas av olika faktorer hos individer eller grupper i organisationen som kan påverka förbättringsarbete.
Förståelse
Förståelse för varandra lyftes som en främjande faktor för förbättringsarbete och att när det inte fanns hindrar det förbättringsarbete. På mesonivå uttrycktes att man ändå försöker förstå varandra medan det på mikronivå upplevdes det motsatta, att man inte förstår den andra sidan. Att det hade varit främjande om man hade haft lite mer kunskap om varandras kompetenser och uppdrag.
” Jag vet inte riktigt om man kanske fullt ut förstår från andra sidan att vi inte kommer att vara där varje dag men det blir en svårighet”
Personella resurser
Flera deltagare lyfte att det finns en vilja till förbättringsarbete i organisationen. Att det finns drivna människor som vill förbättra. Det finns ett tänk från politikerhåll att det ska bli en bra kommun och som är väldigt öppna. Det finns en upplevelse av att chefer vill ha och leda utveckling och att verksamheten är stödjande och att grunden och tanken finns.
” Jag tycker att vi har en stödjande verksamhet som faktiskt är intresserade av att förändra och förbättra”
Dialogen har blivit bättre relaterat till att man börjat tag genvägar utanför gängse struktur. Det finns en positiv inställning i arbetsgruppen till förbättring och utveckling. Dock lyfts också att det finns saker att göra på individnivå, att det beror på individens inställning till förbättringsarbete.
Upplevelsen finns också att kunskaper inte alltid tas tillvara i organisationen och att individen inte alltid klarar av att se sammanhanget och slutänden i ett förbättringsarbete.
Diskussion
Med anledning av Covid -19 fick förbättringsarbetet avslutas betydligt tidigare än vad som var planerat. Detta påverkade naturligtvis resultatet av förbättringsarbetet på olika sätt. Nedan diskuteras först metod och resultat för förbättringsarbetet, därefter metod och resultat för studien.