Resultatet från min studie bygger på elevernas provresultat vid testtillfälle 1, vecka 6 och testtillfälle 2 vecka 18. Vid testtillfälle 1, under vecka 6, genomförde samtliga elever testet i enlighet med Skolverkets normer.
Vid testtillfälle 2 genomförde 7 elever (kontrollgruppen) testet utifrån samma riktlinjer, som ovan, medan 8 elever(experimentgruppen) fick stöd av en talsyntes, ClaroRead Plus version 5 vid testet.
Övergripande resultat
I det övergripande resultatet visas resultat från testtillfälle 1(TT1), Testtillfälle 2(TT2) samt betygssättning av poängen vid testtillfälle 1 och testtillfälle 2.
Kontrollgruppen
Kön TT1 TT2 Betyg TT1 Betyg TT2
Pojke 1 12(1+) 12 (1+) EUM EUM
Pojke 2 15 19 (2 +) EUM G
Flicka 1 13(1+) 12 EUM EUM
Flicka 2 2 11 EUM EUM
Flicka 3 15(4+) 10 G EUM
Flicka 4 16(2+, 1 nivå 3) 16 (2+ 1 nivå 3) G G
Flicka 5 18(1+) 19( 7+, 2 st nivå 3) G VG
Medelvärde,
för antal rätta svar 13 (54%) 14,4 (60%)
Tabell 1. Kontrollgruppens resultat och betyg efter testtillfälle 1 och 2
Testtillfälle 1
Medelpoängen för kontrollgruppen var 13 korrekta svar av 24 möjliga, dvs 54 % korrekta svar. Totalt hade gruppen 9 svar på en högre svarsnivå än 1, varav ett svar på nivå 3. Tre av sju elever uppnådde ett godkänt betyg i kontrollgruppen vid första testtillfället, inga elever uppnådde kriterierna för något av de högre betygsstegen. Fyra elever hade ännu ej uppnått målen (EUM) för att få betyg.
Testtillfälle 2
Medelpoängen för kontrollgruppen var 14,4 korrekta svar av 24 möjliga, dvs 59 % korrekta svar. Totalt hade gruppen 12 svar på en högre svarsnivå än 1, varav tre svar på nivå 3.
Två av sju elever uppnådde ett godkänt betyg i kontrollgruppen vid andra testtillfället, en elev uppnådde kriterierna för betygssteget väl godkänd samt fyra elever har ännu ej uppnått målen (EUM) för att få betyg.
Från testtillfälle 1 till 2 gick kontrollgruppen från 13 till 14,4 poäng i medelvärde, dvs de ökade sin korrekta svarsfrekvens med 1,4 poäng. Uttryckt i procent gick de från 54% till 60% korrekta svar, vilket innebär en ökning av medelvärdet med 6 %.
Det finns elever som såväl förbättrat som försämrat sina resultat från testtillfälle 1 till 2. Efter övervägande finns resultatet för flicka 2 med i studien. Lärarlaget anser att elevens svaga resultat vid första testtillfället inte är relevant för elevens resultat och kunskaper i övrigt.
25
Experimentgruppen
Kön TT1 TT2 Betyg TT1 Betyg TT2
Pojke 1 12(+4, 1 nivå 3) 22(5 +) EUM VG
Pojke 2 9(3+) 15(2+) EUM G
Pojke 3 10(2+) 15(3+) EUM G
Pojke 4 16(5+, 1 nivå 3) 19(5+, 1 nivå 3) G VG
Pojke 5 9(2+) 16(1+) EUM G
Pojke 6 8 13 EUM EUM
Flicka 1 10(2+) 16 (2+) EUM G
Flicka 2 9(+2) 18(5+, 1 nivå 3) EUM VG
Medelvärde,
för antal rätta svar 10,4 (43%) 16,8 (69%)
Tabell 2. Experimentgruppens resultat och betyg efter testtillfälle 1 och 2
Testtillfälle 1
Medelpoängen för experimentgruppen var 10,4 korrekta svar av 24 möjliga, dvs 43 % korrekta svar. Totalt hade gruppen 20 svar på en högre svarsnivå än 1, varav två svar på nivå 3.
En av åtta elever uppnådde ett godkänt betyg i experimentgruppen vid första testtillfället, inga elever uppnådde kriterierna för något av de högre betygsstegen samt sju elever hade ännu ej uppnått målen (EUM) för att få betyg.
Testtillfälle 2
Medelpoängen för experimentgruppen var 16,5 korrekta svar av 24 möjliga, dvs 69 % korrekta svar. Totalt hade gruppen 24 svar på högre svarsnivå än 1, varav två svar var på nivå 3.
Sju av åtta elever uppnådde betyg i experimentgruppen vid andra testtillfället. Tre elever uppnådde kriterierna för betygssteget väl godkänd, fyra elever nådde ett godkänt betyg samt en elev har ännu ej uppnått målen (EUM) för att få betyg.
Från testtillfälle 1 till 2 gick kontrollgruppen från 10,4 till 16,5 poäng i medelvärde, dvs de ökade sin korrekta svarsfrekvens med 6,1 poäng. Uttryckt i procent gick de från 43 % till 69 % korrekta svar, vilket innebär en ökning av medelvärdet med 26 %.
26
5.1.1 Analys av det övergripande resultatet
Kontrollgruppen förbättrade sitt resultat med 1,4 poäng eller 6 % från testtillfälle 1 till
testtillfälle 2. Tre av eleverna, pojke 2 och flicka 2 och 5 gjorde stora framsteg medan flicka 3 presterade klart sämre resultat vid det andra test tillfället.
Kön TT1 TT2 Betyg TT1 Betyg TT2
Pojke 2 15 19 (2 +) EUM G
Flicka 3 15(4+) 10 G EUM
Flicka 5 18(1+) 19( 7+, 2 st nivå 3) G VG
Tabell 3. Utvecklingskurva för pojke 2, flicka 3 och5
Experimentgruppen förbättrade sitt resultat med 6,6 poäng eller 27 % från testtillfälle 1 till testtillfälle 2. Samtliga elever gjorde framsteg där de mest utmärkande är resultaten för flicka
2 och pojke 1, där den förstnämnde fördubblade sina poäng och den senare förbättrade sitt
resultat med 10 poäng. Från att ingen av de två nämnda eleverna uppnått målen för ett godkänt betyg på delprovet, avancerade de till en svag, respektive normalstark nivå för betyget väl godkänd.
Kön TT1 TT2 Betyg TT1 Betyg TT2
Pojke 1 12(+4, 1 nivå 3) 22(5 +) EUM VG
Flicka 2 9(+2) 18(5+, 1 nivå 3) EUM VG
Tabell 4 Utvecklingskurva för flicka 2 och pojke 1.
Vid en jämförelse av samtliga elever i experimentgruppen visar det sig att 7 av 8 elever gjort betydande framsteg i inledningen. Delprovet vållar eleverna mest bekymmer vid frågorna 8, 17 och 18. (Bilaga 6)
Fråga 8 testar förmågan att bestämma rätt tempus och bedöma om texten börjar i nutid eller dåtid samt hur den fortskrider. Frågorna 17 och 18 hör till en filmrecension och har tydliga inslag av existensialism, vilken prövar elevernas förmåga att tolka in glädje och önskan om frihet samt känna symbios mellan människors och fjärilars beteende.
Utifrån det övergripande resultatet har de elever som fått ljudstöd genom en
talsyntes som yttre kompensation, förbättrat sina resultat med ett snitt över 6 poäng eller 27 %. När pre-effekten av repetitionsfaktorn räknats bort
(kontrollgruppens ökning från testtillfälle 1 och 2), kvarstår en skillnad på över 20 %.
Slutsatsen blir att det är stora skillnader mellan elever som genomfört testet med stöd av en talsyntes jämfört med elever
som gjort det utan. Diagram 2 Utvecklingskurva för kontroll- och experimentgrupp.
27
5.2 Resultat från enskilda elever
I resultatanalysen av enskilda elever har jag valt att endast titta på resultatet från elever i experimentgruppen, vilka har fått talsynteshjälp vid andra testtillfället.
Initialt redovisas resultat från läs- och skrivscreeningen under år 8.
I analysdelen av respektive elevs resultat finns ett diagram som visar hur eleven lyckats över tid under testtillfälle 1 respektive 2.
Resultat flicka nr 1
Flicka 1 är en mycket ambitiös flicka med svenskt modersmål. Hon var sen i
läsutvecklingen och har fått kämpa med sina betyg. Vid läs- och skrivscreeningen i år 8 visade det sig att hon har läs- och skrivsvårigheter med låga poäng för både ordförståelse och läsförståelse. Föräldrarna och flickan valde att delta i en fördjupad utredning, där bl a ordavkodning och nonsensord - läsning testas.
Tabell 5 Resultat från läs- och skrivscreeningen i år 8. Anmärkning, testmaterialet för år 7 användes
Under genomförandet av NP (nationella prov) delprov A, läsförståelse testtillfälle 1 uppnådde flickan 10 poäng, vilket inte räcker för målen för godkänt. Efter stöd av talsyntes, testtillfälle 2, uppnådde flickan 16 poäng, vilket precis räcker för att nå målen och kriterierna för godkänt.
Flicka 1 10(2+) 16 (2+) EUM G
Tabell 6, testresultat flicka 1
Analys av resultat för flicka nr 1
Från att vid testtillfälle1 haft en korrekt svarsfrekvens på 42 % till att vid testtillfälle 2 nå 67 % innebär en ökning på 25 %.
28
Diagram 3. Nationellt prov i svenska, delprov A – läsförståelse. Poängutfall fråga 1-24
Flicka 1 inleder testetpå ett bra sätt och klarar samtliga frågor till öppningstexten, som är en artikel där författaren debatterar för sänkt rösträttsålder i Sverige.
Fråga nr 5 i svarshäftet till texthäftet Gänslandet Ge tre exempel på vad som är typiskt för
ett brevklarar flickan vid andra testtillfället.
Resultat flicka nr 2
Flicka 2 är en flicka med svenskt modersmål. Hon har en lässtil som påminner om
Chansare (Melin & Delberger 1996), där ord och meningar inte läses klart. Vid läs- och
skrivscreeningen i år 8 visade det sig, att hon inte har några större lässvårigheter. Däremot har hon svårt att formulera sig i skriftspråk, som ofta blir skrivet tal. Ingen fördjupad läs- och skrivutredning gjordes med flickan. Anledningen till att hon blev uttagen till testet var inte främst hennes resultat från läs- och skrivscreeningen utan att svenskläraren undrade om provresultatet från delprov A under v. 6 verkligen låg i paritet med flickans egentliga kunskaper.
Tabell 7 Resultat från läs- och skrivscreeningen i år 8. Anmärkning, testmaterialet för år 7 användes
Under genomförandet av NP (nationella prov) delprov A, läsförståelse testtillfälle 1 uppnådde flickan endast 9 poäng och inte målen för godkänt. Efter stöd av talsyntes vid testtillfälle 2 lyckades flickan fördubbla sin poängskörd. Dessutom besvarar hon fem frågor på en högre svarsnivå än 1 jämfört med tidigare två.
Flicka 2 9(+2) 18(5+, 1 nivå 3) EUM VG
Tabell 8, testresultat flicka 2
Analys av resultat för flicka nr 2
Från att vid testtillfälle 1 haft en korrekt svarsfrekvens på 37,5 % till att vid testtillfälle 2 nå upp till 75 % innebär en ökning på 37,5 %.
29
Diagram 4. Nationellt prov i svenska, delprov A – läsförståelse. Poängutfall fråga 1-24
Flicka 2 inleder testet på ett betydligt bättre sätt än vid första testtillfället och klarar
samtliga frågor till öppningstexten. Efter att haft svårt med texter av diktkaraktär klarar hon frågorna 9 till 17 utmärkt. Flickans avslutning är också stark, då hon visar prov på att kunna ”läsa mellan raderna” och dra slutsatser till hela texthäftet. Enligt flickan själv hjälpte talsyntesen henne med att ta det lugnt och inte stressa. Hon berättade även om läsglädje då hon förstod innehållet.
Frågan som bör ställas är om den yttre kompensationen hjälpte flickan att använda sina egna erfarenheter och reflektioner till att nå de senare stegen i Kolbs lärprocessteori
(1984), där fokus ligger på det abstrakta tänkandet och förmågan att formulera reflektioner till abstrakta begrepp och slutligen genom ett aktivt experimenterande dra egna slutsatser. Flicka 2 har bevisligen denna förmåga genom sitt resonemang på de övergripande sista frågorna. Ett viktigt tillägg är att flickan inte tidigare använt talsyntes i sina studier.
Resultat pojke nr 1
Pojke 1 är en pojke med svenska som första språk. Han är en orolig kille som ställer höga
krav på sig själv och dessutom har krav på sig hemifrån. Under de tidiga åren har skolan aldrig drivit på för att få en utredning till stånd, eftersom pojken och vårdnadshavare inte varit intresserade utan alltid hävdat att pojken varit fullt normal. Då kraven i skolan ökade under år 7 mådde pojken psykiskt dåligt. De egna förväntningarna infriades inte och han märkte själv att hans resultat försvagades gentemot klasskompisarna.
Situationen i år 7 var anledningen till att han och vårdnadshavare godkände en fortsatt läs- och skrivutredning efter den inledande screeningen, som samtliga elever genomförde. Pojken har under hela sin uppväxt arbetat mycket med time- on- task, dvs färdighets-träning, i detta fall att träna upp avkodningsförmågan, såväl i skolan som i hemmet. Läs- och skrivutredningen visade främst på låga poäng i läsförståelsemomenten, men diskrepansen mot pojkens verbala och intellektuella förmåga var enligt lärarlaget slående. Pojken hade betygsvärde på närmare 200 poäng efter höstterminen i år 8 trots sina
svårigheter (Bilaga 7).
30
Under genomförandet av NP (nationella prov) delprov A, läsförståelse testtillfälle 1, uppnådde pojken endast 12 poäng och klarade inte målen för godkänt. Efter stöd av talsyntes, testtillfälle 2 genomförde pojke 1 testet på ett helt annat sätt med 22 poäng och ett starkt VG som resultat.
Tabell 10, testresultat pojke 1
Analys av resultat för pojke nr 1
Från att vid testtillfälle1 haft en korrekt svarsfrekvens på 50 % till att vid testtillfälle 2 ökat densamma till 92 % innebär en ökning på 42 %.
Diagram 5. Nationellt prov i svenska, delprov A – läsförståelse. Poängutfall fråga 1-24
Zetterqvist Nelson, K. (2003) skriver om faran i svensk skola, där avhållsamheten från att våga utreda, testa och ställa diagnoser kan skapa ohälsa hos barn.
Pojke 1 upplevde en inre stress under läs- och skrivutredningen i år 8 så att han totalt blockerades, vilket förklarar hans låga resultat på Lf 1 med läshjälp. Efter ett år där
självförtroendet återställts fungerar pojken på ett helt annat sätt. Han har aktivt arbetat med kompensatoriska hjälpmedel och kommit underfund med sin styrka i det auditativa sinnet. Pojken berättar själv om stressen och ångesten som for genom honom under första
testtillfället, då han inte tilläts använda de hjälpmedel han lärt sig uppskatta i det ordinarie skolarbetet. Han kände att han hamnade i samma olustiga sits som under inledningsfasen av högstadietiden. Han kände dock tillförsikt i och med löftet att få göra om testet med stöd av talsyntes vid ett senare tillfälle.
Diskrepansen mellan pojkens egentliga kunskaper och det han visar upp när han tvingas läsa komprimerade texter utan ljudstöd är slående. Vid testtillfälle 2 visar pojken att hans intellekt utmärkt klarar av att förstå budskap mellan raderna, dra logiska slutsatser och sätta sig in i olika människors värderingar och utgångspunkter för handlande.
Resultat pojke nr 2
Pojke 2 har utländsk härkomst och har svenska som andra språk.
31
Tabell 11 Resultat från läs- och skrivscreeningen i år 8. Anmärkning, testmaterialet för år 7 användes
Vid läs- och skrivscreeningen fick pojke 2 förhållandevis låga poäng. Det är dock svårt att avgöra om han har läs- och skrivsvårigheter och om de i så fall är av biologisk art eller är ett resultat av en torftig språkmiljö i hemmet.
Försvårande omständigheter är pojkens stora brist i koncentrationsförmåga, samtidigt som han är en mycket ödmjuk och snäll kille och fullt accepterad av sina klasskompisar. Lundberg (2003) skriver att det inte är omöjligt att tänka sig att barn med ADHD får läsproblem och andra inlärningsproblem som sekundär konsekvens av de
koncentrationsstörningar som ingår i ADHD-syndromet.
Pojken har ett starkt rättspatos och vill göra rätt, vilket han dock inte alltid lyckas med. Det finns dagar då man upplever honom som nedstämd.
Under genomförandet av NP (Nationella prov) delprov A, läsförståelse testtillfälle 1, uppnådde pojken 9 poäng och klarade inte målen för godkänt. Efter stöd av talsyntes vid testtillfälle 2 nådde pojken 15 poäng, precis över gränsen för godkänd nåvå.
Tabell 12 Resultat för pojke 2, testtillfälle 1 och 2
Analys av resultat för pojke nr 2
Från att vid testtillfälle 1 haft en korrekt svarsfrekvens på 37,5 % till att vid testtillfälle 2 ökat densamma till 62,5 % innebär en ökning på 25 %.
Pojke 2 förbättrade visserligen sitt resultat med sex poäng mellan testtillfällena, 9-15, men det finns flera oklarheter i hans resultat. Då det är många öppna frågor i delprovet, som kräver fullständiga svar och ibland svar som visar på slutledningsförmåga, kan man bortse från att pojken kunnat chansa. Pojken har inte heller haft möjlighet att titta på någon kamrat.
Diagram 6. Nationellt prov i svenska, delprov A – läsförståelse. Poängutfall fråga 1-24
Det som är slående är att pojken svarar fel på fem frågor, mer än 50 % av hans totala resultat från testtillfälle 1 jämfört med testtillfälle 2 och uppnår ändå den poängsumma som fordras för betyget godkänd.
Tilläggas bör att jag observerade pojken under testtillfället och lade märke till att han behövde resa sig upp med jämna mellanrum och röra sig i klassrummet för att enligt egen
32
utsago kunna fortsätta, då det slutat ”krypa i benen”, detta trots att han visade stort intresse och fokusering för uppgiften.
Resultat pojke nr 3
Pojke 3 är en pojke med svenska som första språk, som tidigt under sin skolgång blivit varse sina läs- och skrivsvårigheter. Han knäckte inte koden förrän under slutet av höstterminen i år 2. Pojken är inte speciellt studiemotiverad och vill att allt ska gå fort. Genom åren har han fått mycket specialundervisning, dock har han inte kommit i kontakt med röststöd genom talsyntes förrän under vårterminen i år 8.
Arbetet med talsyntesen har varit stimulerande och positivt, anser pojke 3, som tror att kompensationen har bidragit till hans fullständiga betyg och möjlighet att gå ett nationellt program på gymnasiet.
Det är svårt att avgöra om pojken är dyslektiker eller om hans svårigheter bygger på brist på time- on- task träning. Vårdnadshavare anser att arbetet i de små grupperna i skolår 1-6 mer hade syftet att pojke 3 skulle komma i kapp sina klasskamrater.
Tabell 13. Delresultat från läs- och skrivscreeningen i år 8. Anmärkning, testmaterialet för år 7 användes. Komplett utredningsmaterial.
Under genomförandet av NP (Nationella prov) delprov A, läsförståelse testtillfälle 1, uppnådde pojken 10 poäng och klarade inte målen för godkänt. Efter stöd av talsyntes vid testtillfälle 2 nådde pojken 15 poäng, precis över gränsen för godkänd nivå.
k Tabell 14 Resultat för pojke 3, testtillfälle 1 och 2
Analys av resultat för pojke nr 3
Från att vid testtillfälle 1 haft en korrekt svarsfrekvens på 42 % till att vid testtillfälle 2 ökat densamma till 62,5 % innebär en ökning på 20,5 %.
33
Diagram 7. Nationellt prov i svenska, delprov A – läsförståelse. Poängutfall fråga 1-24
Från första till andra testtillfället gick pojke 3 framåt med 5 poäng eller 50% av sin
tidigare poängskörd. Detta trots att han inte hade kraft att slutföra testet och lämnade in det utan att svara på frågorna 23 och 24.
Att pojken når 15 poäng och ändå svarar fel på fem frågor, 5,8,11,12 och 22 vilka han hade rätt på vid första testtillfället, är i och för sig anmärkningsvärt, och ännu mer
anmärkningsvärt är det, då han inte orkar svara på de två sista frågorna.
I vår intervju hävdar han att han redan visste, att han skulle nå ett godkänt betyg i svenska och inte strävade efter mer, samt att han var säker på att komma in på sitt förstahandsval på gymnasiet. Han menar att det var svårt att motivera sig och han orkade helt enkelt inte genomföra hela testet. Dock blir han något besviken på sig själv, när han får bekräftat att han med större noggrannhet förmodligen hamnat på en stabil nivå för väl godkänt. Pojke 3 har sedan ett drygt år tillbaka stor vana att använda talsyntes, han har sitt Wordreadplus USB jämt hängande i nyckelknippan.
Resultat pojke nr 4
Pojke 4 har svenska som sitt andra språk och är diagnostiserad dyslektiker (bilaga 8). Han hade genomgående låga resultat på läs- och skrivtesterna i år 8 med ett stort undantag för andra gången då han genomförde läsförståelseprovet och även hade tillgång till
läshjälp. Pojken har mycket stora svårigheter med avläsning av ord och nonsensord, där felaktigheterna är många och tiden passerar de kritiska värdena med bred marginal.
Tabell 15. Delresultat från läs- och skrivscreeningen i år 8. Anmärkning, testmaterialet för år 7 användes. Komplett utredningsmaterial.
Pojken har haft svårigheter med sitt läs- och skrivande genom hela skolsystemet, men inga åtgärder har satts in i skolan. Pojke 4 har inte fått någon riktad specialundervisning mer än en viss del av allmän resurs, då det vid vissa lektioner under skolår 1-6 varit mer än en lärare i klassrummet, enligt vårdnadshavaren. Vid utvecklingssamtal har hon fått rådet att
34
avvakta. Pojke 4 kommer att mogna och det blir bättre med tiden, dessutom klarar han sina studier bra, har man ansett.
Eleven har under det gångna läsåret arbetat intensivt med olika kompsatoriska hjälpmedel som talsyntes, Stava Rex, SpellRight, streamad film, ljudfiler etc med mycket stor
framgång (http://www.lidstorp.se/PP2154/)
Trots funktionsnedsättning skriver pojke 4 starkt godkänt vid testtillfälle 1, 16 poäng av 24, utifrån de instruktioner, som Skolverket i SKOLFS 2000:141 föreskriver . Vid testtillfälle 2 förbättrar han sitt resultat ytterligare till 19 poäng och når kriterierna för väl godkänt.
Pojke 4 16(5+, 1 nivå 3) 19(5+, 1 nivå 3) G VG
Tabell 16 Resultat för pojke 4, testtillfälle 1 och 2
Analys av resultat för pojke nr 4
Pojke 4 förbättrar sitt resultat från en korrekt svarsfrekvens på 67 % till 79 %. En ökning med 12 %
Diagram 8. Nationellt prov i svenska, delprov A – läsförståelse. Poängutfall fråga 1-24
Pojke 4 förbättrade sitt resultat mellan testtillfällena, dock var ökningen inte i paritet med det förväntade resultatet enligt honom själv, då han anser sig mycket duktig på att arbeta med talsyntesen som hjälpmedel. Kanske står svaret att finna i att pojke 4 fortfarande tycker det är jobbigt att avkoda. En tendens som går att se är att han lyckas mycket bra i slutet av testtillfälle 2. Kanske bidrar talsyntesen till att koncentrationen varar längre. Han svarar felfritt på de fem sista frågorna till skillnad mot vid testtillfälle 1.
Under intervjun framkommer det att pojke 4 initialt helst lyssnar på den digitala rösten