Resultat

Redovisningen av resultatet av den kvalitativa analysen sker med utgångspunkt i

intervjufrågorna, som ställdes inom ramen i fyra frågeområden: lärarrollen, undervisning och lärande, läroplaner och styrdokument och elevrollen. Inom dessa områden beskrivs skillnader och likheter med avseende på vad och hur lärarna ger uttryck för i relation till elevers lärares lärprocess i tematiskt arbete i undervisningen. Dessa skillnader beskrivs under kursiva rubriker

4.1 Resultat av den kvalitativa analysen av intervjuer

I beskrivningen av resultatet är de kursiva rubrikerna till för att visa på variationen i lärarnas olika sätt att erfara intervjufrågorna och att deras olika uppfattningar lyfts fram kring

lärarrollen, undervisning och lärande, läroplan och styrdokument samt elevrollen.

4.1.1Lärarrollen

Bland lärarna visar sig att synsättet på lärarrollen har förändrats mycket genom att

fritidspedagogen numera fått gå in och vara mer delaktig eftersom hon nu har klass på halvtid.

Förr hade man ju bara fritids och då var det barnfritid på förmiddagen när barnen gick i skolan, idag är vi ju inne i skolan och då har vi ju också skolbiten (Gudrun).

Bland lärarna framkommer att det är roligare att arbeta på fritids nu eftersom att man har möjlighet att skapa djupare relationer med eleverna. Det tog mycket längre tid förut att förbereda och planera en dag, men även att efterarbetet med dokumentation och utvärdering också gjorde att det tog tid. Lärarna uttrycker även att ökad erfarenhet har betydelse för att man har närmare relationer till sina elever.

Det framkom bland lärare på Forslundsskolan istället att man belyser vikten av att som lärare ska man förmedla kunskap och ta hand om barnen på bästa sätt. Ett synsätt som förändrats markant är att lärarna oroar sig över att barnen idag är annorlunda. De menar att barnen som de hade förut var lugnare och att de hade mer kunskaper. Samtidigt lyfter lärarma fram funderingar kring att barnen idag inte är sämre för att de vågar mer än vad de gjorde förr. Det är även tydligt att lärarna uttrycker att deras lärarroll har förändrats beroende på vilken bakgrund de har och i vilka områden de har jobbat i. Detta är något som lärarna uttrycker att de har varit med om att man har fått ändrat sin lärarroll beroende på område.

Helhetssyn på barnet som en förändring i samband med relationer till elever

Ett synsätt som framträder på Sommarhemsskolan är att man fått en helhetssyn när man är på fritids blivit en större del av skolans verksamhet. Som lärare känner man till barnets familj och man har lite bakgrundskunskaper menar hon.

Det framkom hos flera lärare att förändringen innebär att de känner sig tryggare i sig själv och de uttrycker att det var svårt att se lösningar i problem som uppkom men idag upplever de att saker löser sig på ett eller annat sätt. Problematiken kring att barngrupperna är för stora är något som lärarna uttrycker som ansträngande.

Man vill ha tid med alla barn, men i dagens läge är det svårt (Linda). Arbetsuppgifternas karaktär

Bland lärare antyds att det blivit så mycket mer kringuppgifter än bara själva lärandet. Förut var det mer undervisning och barnen i centrum uttrycker lärarna. En lärare pekar på viktiga aspekter i sina reflektioner och hon menar att det som är positivt med läraryrket är att hon själv lär sig saker hela tiden och hon gillar att se när barnen får en ”aha- upplevelse”.

Det som även blev synligt hos lärarna var att de reflektera kring positiva och negativa aspekter i relation till föräldraperspektivet.

När jag började som lärare upplevde jag att föräldrarna hade respekt för mig, men idag upplever jag att föräldrarna är på hugget och ifrågasätter och det har gått till ytterligheter (Malin).

Det som framkommit bland flera lärare är att man måste vara flexibel som lärare eftersom att barnen har olika uppgifter.

Olika utbildningar som ger förändring i lärarollen

Det utmärks tydliga skillnader mellan lärarna beroende på vilken utbildning de har gått utifrån svaren. Många lärare menar att man som pedagog är mer involverad i undervisningen och att man har blivit bättre på att tillvara på alla barn. Det beror även på vilka årskurser man arbetet i som leder till en förändrad lärarroll. Det utmärks bland lärarna att man ser åldersintegrerat arbete som positivt och att man får fram andra resultat i arbetet med eleverna. Lärarna lyfter även fram sin syn på att barnen inte är som de var förut och att det sker en förändring varje år uttrycker lärarna. Skolans användande av material har också förändrats och lärarna uttrycker att de ser smartboard som ett användbart verktyg i undervisningen detta har bidragit till att det blivit bättre på att förmedla kunskap.

Samverkan med föräldrar

Problematiken kring att barn och föräldrar har blivit mer egoistiska är något som bekymrar flera lärare samt att kraven är större utifrån. Det som lyfts fram i lärarnas svar är även att det gäller att ha en god dialog med föräldrarna och att föräldrarna ska våga uttrycka sina åsikter. De flesta lärarna uttrycker att deras lärarroll har förändrats i och med att de skaffat egna barn. Detta har gett större förståelse för barn och föräldraperspektivet.

Utvecklingssamtalets framväxt lyfts fram som en positiv förändring i läraryrket och det bidrar till uttrycker pedagogerna att föräldrar blir mer involverade i barnens skolgång. Det

förekommer bland lärarna att det uttrycker sin oro över att barnen idag är stressade och ska vara med i så mycket saker. Förändringar i skolans maktposition är även något som belyses i lärarnas svar och de menar att skolan inte ses som en auktoritet längre utan att man komma utifrån och ha åsikter om skolans arbetsätt.

Lärarna lyfter fram att det är positivt att man är mer involverade i barnen under hela dagen och detta bidrar till ett förändrat förhållningsätt till elever och föräldrar. Genom denna

förändrade syn uttrycker, en lärare att hon ser föräldrarna som en tillgång istället för en bisak. Hon menar att det är viktigt att skapa goda relationer till föräldrarna för att barnet ska lyckas i skolan. En lärare lyfter fram vikten av att ha med humor i arbetet med barn och deras

föräldrar.

Det är viktigt att föräldrarna känner av värmen och kärleken och hur tokigt det än blir, så försöker vi alltid rätta till det på bästa sätt (Linda).

Det kollegiala samarbetets förändring med fokus på lärarollen

De flesta lärarna ser positivt på att det blivit ett bättre samarbete i arbetslaget och att det sker ett utbyte av olika uppfattningar. En lärare uttrycker att det blir lättare att se vilka barn som är behov av stöd och att man kan hjälpas åt med dessa barn. Det har även kommit upp

funderingar kring att det var svårt förut att samarbete och fler lärare uttrycker att detta beror på att det som hände i klassrummet stannade inför dess väggar.

Lärarna belyser även vikten av att dra nytta av varandras kompetenser och att man ska se varandras erfarenheter som en tillgång. På Forslundsskolan uttrycker en lärare att samarbetet mellan kollegor inte fungerar så bra som det borde. Det som lyfts bland lärarna är att de gärna skulle vilja vara två i klassen och arbeta med barnen, dels för att underlätta planering och att man ska få syn på sitt eget undervisningsätt. Temaarbete är något som lyfts fram att det underlättar i och med att det sker samarbete i arbetslaget. En lärare uttrycker att man lär av varandra genom ett kollegialt samarbete.

Detta lyfter även fler lärare fram att när man arbetar tematiskt med en annan lärare krävs det inte att du planera allting utan man tar olika delar och bildar en helhet.

En lärare betraktar sig själv som en handledare i förhållande till sin lärarroll och att eleverna själva ska få möjlighet att reflektera över sitt lärande.

Jag har förändrat min syn på barn och förut var det mer auktoritärt men man måste ju ändå vara med och styra upp undervisningen (Gudrun).

Det är viktigt menar flera av lärarna att man ger eleverna redskapen för att ta reda på kunskaper och att man inte lämnar de till att söka kunskap själva. Detta uttrycker en lärare som att hon har fått en mer vägledande roll i förhållande till sin lärarroll.

En lärare pekar istället på vikten att man ska få alla barn till att känna att de duger och att de ska få uppleva att misslyckas och lära av det och inte enbart se det som negativt.

Lärarna uttrycker ändå att de känner i igen sig i de olika rollerna och att erfarenheten har en betydande del för utvecklandet av sin lärarroll.

En lärare uttrycker att hon ser lärare som jämbördiga och att man får coacha varandra i arbetet med eleverna. Det som framkommer bland lärarna är också vikten av att det är bra att se varandras undervisning för att lära av varandra.

Det som framkommit av svaren hos lärarna är att de tycker det är för mycket dokumentation och att planeringstiden inte räcker till. En lärare ser dock omdömena som ett bra sätt att få syn på elevernas lärande.

... nu handlar det ju om barnets utveckling och vad de ska lära till nästa gång som man följer upp och då måste jag ha det dokumenterat (Emelie).

En lärare lyfter fram att leken är viktig för barnens utveckling och att man planerar in det i verksamheterna. Lärarna uttrycker även att de fått större krav på sig i både i undervisningen och i kringliggande uppgifter. De flesta av lärarna tycker att det hade underlättat om det var mindre dokumentation av eleverna och att man istället tar den tiden till att vara med dem.

4.1.2 Undervisning och lärande

Från början uttrycker en lärare att det var lärarleddundervisning som övergick till mer eget arbete då man jobbade utifrån sin egen planering. Men hon menar att det har blivit mer så att man har lite genomgångar och utifrån det jobbar man i sin takt beroende på vart man kommit. En annan lärare beskriver däremot att det var mer grupparbeten förut och att barnen skulle komma fram till kunskaper själva. Medan nu så är grupparbetena till för eleverna att lära av varandra och man har ett mål med det.

Flera av lärarna uttrycker genom att ge eleverna mer delaktighet så ökar deras vilja att ta ansvar. En lärare lyfter fram vikten av att det är lättare för eleverna att vara delaktiga genom att arbeta tematiskt och att arbetet sker över klassgränserna.

Det som framkommit hos några lärare att temaarbete inte var så vanligt förut utan att man bara hade ämnena för sig. Det som även blir tydligt i intervjuerna med lärarna är att de uttrycker att eleverna tar sig frihet att vilja lära sig saker på ett helt annat sätt.

Elevernas lärande

På Sommarhemsskolan arbetar de mycket praktiskt och att man gör det mer handfast. En lärare uttrycker att man gör detta för att skapa en förståelse för barnen och inte enbart lära in ett tillvägagångssätt.

I svenskan t.ex. jobbar man mer med att förstå sitt eget lärande (Emelie).

Det som framkommer hos lärarna är att genom att göra en sak praktiskt i relation till teori så blir det eleverna lär sig. De lyfter även fram vikten av att IUP (individuell utvecklingsplan) kan ses som ett stöd för att barnet ska få syn på sitt eget lärande. De påpekar att lärandet ska vara roligt och lustfyllt för eleverna och att arbetet ska ske fritt men under ansvar.

En lärare menar att det inte finns en speciell metod för att barnen ska lära utan att man använder sig av variationer av olika metoder. En lärare beskriver att hon tycker att hon ska förmedla kunskapen till eleverna och att det arbetar utifrån det.

Jag vill ge de grunden att stå på (Caroline).

På Forslundsskolan uttrycker lärarna att det kan vara negativt när eleverna säger emot det som ska göras och att de får stor frihet i att ta ansvar för sitt eget lärande.

Lärarnas lärande

Flera av lärarna erfar att de trott ifrån början att någon skulle säga till de vad de skulle lära sig redan i utbildningen. Enligt en lärare så var det lärarna på utbildningen som istället frågade vad de ville lära sig.

Jag tycker att det du gör fastnar i huvudet och inte det någon säger till dig att du ska göra (Gudrun).

En lärare uttrycker att hon förstår att man inte som de sa utbildningen att bara man bytte arbetsätt skulle barnen lära sig det mesta.

Utan jag har insett att man måste vara mer strukturerad och veta vart man är på väg för att det ska bli frihet i lärandet (Emelie).

På skolorna uttrycker flera lärare att det är viktigt att stanna upp och reflektera över det du gör och tänka om för att bli medveten om sitt eget lärande.

En lärare lyfter fram problematiken kring att det är viktigt att vara medveten om vad man gör istället för att man bara står och undervisar om något som kan vara icke relevant. Det som även lyfts fram hos dessa lärare är vikten av att föra en dialog med barnen och att man ifrån början trodde man skulle fylla tomma kärl.

4.1.3 Läroplaner och styrdokument

Styrdokumentens förändring med betoning på undervisning

På båda skolorna uttrycker lärarna att förut så var man medveten om att styrdokumenten fanns men arbetade inte aktivt med dem.

En lärare belyser vikten av att förändring märks tydligt på fritids eftersom att man nu har läroplan och allmänna råd för fritidshemmet att arbeta utifrån och att fritids blir mer betraktat som en verksamhet. En lärare nämnde i intervjun att när hon började arbeta som lärare skulle de utgå ifrån orden MAKIS där M stod för motivation, A för aktivitet, K innebär att arbetet skulle ske konkret, I stod för individualisering och S innebär samarbete. Detta skulle varje lektion innehålla.

Nu arbetar man med läroplanerna aktivt och diskuterar de hela tiden. Flera lärare uttrycker att man inte ska göra något utan att koppla till läroplanen. En lärare tror att det kommer bli mer styrt i och med de nya läroplanerna som kommer. Lärarna utrycker problematiken att i och med att föräldrarna är mer pålästa så känner man sig övervakad och man kan inte göra hur som helst i undervisningen.

Lärarnas uppfattningar av förändring i styrdokument

De är bra att veta vad man ska förhålla sig till menar en lärare. Hon uttrycker att det är bra när styrdokumenten är konkreta där det står vad man ska lära sig och hur man ska jobba med det.

Det som framkommer bland lärarna är att de gillar förändringarna i de nya kursplaner som kommer 2011 för att det är tydliga.

En lärare uttrycker sin fascination över tematiskt arbetsätt som undervisningsmetod, hur enkelt det kan vara att fånga in en företeelse och få in så många ämnen på få punkter. Flera lärare menar att förändringarna har skett för fort och att det inte finns någon kontinuitet.

Lärarnas förhållningsätt till styrdokumenten

Lärarna anser att de i takt med åren blivit mer medvetna om styrdokumentens innebörd för verksamheterna. De uttrycker även att de kan läroplanerna bättre beroende på ökad erfarenhet och att intresset för dem har ökat. En lärare upplever dock att det är för mycket mål i

läroplanerna som barnen ska uppnå och att det finns många riktningar att förhålla sig till. Det som framkommer bland lärarna är att det viktigt det som står i läroplanen men att man har kört mycket på rutin. Det som även går att urskilja i lärarnas förhållningsätt till

styrdokumenten är att pedagogerna tolkar läroplanerna tillsammans och för en diskussion kring de i arbetslaget. Enligt en lärare har man blivit mer medveten om läroplaner och styrdokument.

Man tänker hur man gör saker och ting och varför, förr gjorde man det bara utan reflektion (Linda).

En lärare uttrycker att hennes förhållningsätt har ändrats i och med att hon har haft lärarstudenter som gjort henne uppmärksam på det som står i läroplanen.

4.1.4 Elevrollen

Lärarnas uppfattningar av en förändrad elevroll

En lärare uttrycker att det från att varit en passiv elev till att det blivit en aktiv elev som vågar.

Alla har en möjlighet att påverka och att man försöker se till de som inte vågar och ger de möjlighet att ta för sig (Gudrun).

Det synliggörs bland lärarna att eleverna har blivit mer medvetna om vad de håller på med nu. Det gäller dock att sätta tydliga gränser och att man ska markera sin roll som vuxen menar en lärare. En lärare tycker att eleverna är mindre respektlösa och att de är mer frimodiga.

Det uttrycks av lärarna att eleverna försöker ta eget ansvar och vill vara delaktiga i att påverka undervisningen. Fler lärare belyser vikten av att eleverna får möjlighet att förklara sin

förståelse för någon annan så visar man att man behärskar sin egen kunskap.

Förändringar i elevrollen med betoning på förhållningsätt till skolan, läraren och undervisningen

Eleverna vågar föra en dialog med sina lärare och det vet att de har vårt förtroende när det berättar något beskriver en lärare. En lärare ser omdömena som ett bra sätt att få eleverna att få syn på sitt eget lärande och att målen gör att de blir medvetna om vad de ska lära sig. Det är bra om man har tydliga regler för vad som är tillåtet och inte.

Där det finns kärlek och värme där finns det också regler och ordning (Linda).

Några lärare har erfarit att eleverna är mer egoistiska och de vill synas hela tiden. Kraven på vad eleverna ska kunna har ökat menar en lärare och detta för med sig en negativ effekt. En lärare uttrycker att elever har svårt att vänta på sin tur och att genom att dagens elever är mer frimodiga så menar hon att det kan bidra till att vissa pratar hela tiden medan de tysta eleverna blir i skymundan. Det finns även de som flera lärare anser att det är positivt att eleverna är delaktiga och vill lära sig eftersom det ökar medvetenheten att få syn på sitt eget lärande. En lärare belyser problematiken över vad som bör var tillåtet och inte tillåtet i ett klassrum och vart går egentligen gränsen, för hon menar att lärandet blir sämre om det är inte är ordning. Moral och etik är något som måste tydliggöras anser en lärare då hon anser att det är för slappt att barn går ut utan betyg och att man inte får uppföra sig hur som helst.

Lärarnas uppfattningar om elev- och föräldrainflytande

Fler lärare ställer sig frågan att vad det är eleverna ska ha inflytande över och menar att det är bra att eleverna får ta mer plats. Föräldrarna ska dock inte styra upp vad som ska göras på verksamheten menar en lärare för det ska lämnas till de professionella inom yrket.

På Sommarhemsskolan tar de tillvara föräldrarnas synpunkter och på skolan finns även en föräldraförening.

På fritids får barnen möjlighet vara med och bestämma vilket material de önskar att de kan köpa in. En lärare ser unikum(ett verktyg för att arbeta kring IUP) som ett användbart verktyg för kontakt med föräldrar och att de kan vara med och se elevens utveckling på ett annat sätt än förut. På Forslundsskolan har föräldrarna en egen styrelse där de kan uttrycka sina åsikter. En lärare beskriver att styrelsen är till för att hjälpa till med visioner och vilken inriktning skolan ska ha, sen får de ju inte peta i undervisningen eller tillsätta tjänster. Skolan har även klassråd och elevråd där eleverna kan vara med och påverka.

Från en lydnadskultur till en ansvarskultur

En lärare uttrycker att genom elevernas ökade delaktighet har det skapat problem och hon upplever att barnen avbryter henne när hon pratar inför klassen, men samtidigt är det