Under detta avsnitt ämnar vi besvara våra två frågeställningar utifrån det resultat som
analysen visar. Vi kommer att besvara en frågeställning i taget och börjar med att fokusera på translanguaging för att sedan gå över till det interkulturella förhållningssättet. Vi har även valt att redogöra för resultatet en läroplan i taget för att sedan sammanfatta i en
sammanfattande resultatdel.
7.1. Translanguaging
Finns det spår av eller brist på translanguaging i de valda läroplanerna? I så fall hur?
7.1.1. Lpo94 reviderad 1996
Resultatet från analysen visar vissa tecken på translanguaging i Lpo94 reviderad 1996. Bland annat synliggörs detta på så sätt att eleverna ska få möjlighet att använda alla sina språkliga färdigheter i sitt lärande. Eleverna får alltså utnyttja hela sin språkliga repertoar i sin inlärning av andraspråket. Resultatet visar även att translanguaging synliggörs på så sätt att elevernas tvåspråkighet i vissa fall ska ligga till grund för undervisningen och inlärningen av
andraspråket, i syfte att stötta eleverna mot effektiv tvåspråkighet.
Resultatet visar att translanguagingpedagogiken brister i läroplanen då det framkommer att eleverna måste använda andraspråket som tankeinstrument i skolan, vilket motsäger det som Skolverket även skriver om att eleverna ska få använda alla sina språkliga färdigheter i sitt lärande och sin utveckling. Att eleverna enbart måste reflektera och tänka på det nya språket kan tolkas som att flerspråkigheten ses som ett hinder mer än som en tillgång.
33 7.1.2. Lgr11 reviderad 2019
Resultatet visar att det finns flera tecken på translanguaging i den reviderade versionen från 2019 av Lgr11. Det finns bland annat fokus på ett gemensamt lärande då eleverna ska få möjlighet att både bearbeta och skapa texter tillsammans med andra elever.
I denna läroplan används begreppet “språkliga strategier” ofta, vilket är tydliga tecken på translanguaging. Eleverna ska få möjlighet att utveckla språkliga strategier för många syften, bland annat att minnas, lära och göra sig förstådd. Eleverna kan alltså använda hela sin språkliga repertoar för detta, inte enbart det svenska språket. Det framgår också att eleverna ska få tilltro till sin egen språkförmåga och alltså förtroende för att de kan.
Resultatet visar även att translanguagingperspektivet brister på flera ställen då det svenska språket ofta ska jämföras med elevernas förstaspråk. Detta tyder på att Skolverket framhåller en språksyn som innebär att det finns olika språk och alltså en gränsdragning mellan dessa. 7.1.3. Lgr11 reviderad 2021
Resultatet visar flera tecken på translanguaging, bland annat användandet av begreppet “språkliga resurser”. Eleverna ska få möjlighet att utveckla och uttrycka komplexa tankar utifrån sina språkliga resurser. Här läggs inte fokus på att uttrycka sina tankar på det svenska språket, utan eleverna får använda hela sin språkliga repertoar. Analysens resultat visar att det i Lgr11 reviderad 2021 finns ett ännu större fokus på det gemensamma lärandet än i Lgr11 reviderad 2019.
Resultatet visar också på brister i translanguagingperspektivet då eleverna ofta uppmanas att jämföra det svenska språket med andra språk som eleven kan. Det gäller bland annat
jämförelse av normer, uttal och ordspråk. Det sätts alltså gränser mellan olika språk och eleverna uppmanas endast att jämföra, inte använda, vilket också är tvärtom mot vad translanguagingperspektivet står för.
7.2. Interkulturellt förhållningssätt
Hur synliggörs eller osynliggörs det interkulturella förhållningssättet i de valda kursplanerna?
7.2.1. Lpo 94 reviderad 1996
Resultatet från analysen visar flera tecken på det interkulturella förhållningssättet, bland annat då Skolverket beskriver språkinlärning som en långsiktig process. Det interkulturella förhållningssättet synliggörs även på så sätt att skönlitteratur genomgående har relativt stort fokus i kursplanen.
34 Resultatet visar även att Skolverket använder sitt språkbruk för att synliggöra interkulturalitet genom att till exempel beskriva språk som ett redskap för inlärning. Det gäller att se
elevernas flerspråkighet som en möjlighet för eleverna att tillägna sig nya kunskaper.
Slutligen synliggörs det interkulturella förhållningssättet i Lpo94 reviderad 1996 på så sätt att Skolverket beskriver språkutveckling som att det alltid sker i ett sammanhang, och aldrig avskilt.
Resultatet visar brist på interkulturalitet i läroplanen på flera sätt, bland annat då elevernas bristande språkkunskaper i svenska lyfts som ett hinder. Utifrån analysen kan vi även dra slutsatsen att det finns tendenser till en enspråkighetsnorm i läroplanen, som kan ställas emot det interkulturella förhållningssättet. Denna slutsats baseras på att andraspråksinlärarnas kunskaper jämförs med förstaspråkstalarna. Skolverket gör alltså en jämförelse mellan elever som befinner sig på olika nivåer i språkinlärningen.
Resultatet från analysen visar att det på ett flertal ställen i Lpo94 reviderad 1996 finns tendenser till ett assimileringstänk vilket också är brist på interkulturell pedagogik. Det tydliggörs att eleverna ska bli bekanta med den svenska kulturen, den svenska värdegrunden samt den svenska/västerländska referensramen. I analysen tydliggörs det även att eleverna ska ta hänsyn till bland annat människors kulturella tillhörighet när de uppmärksammar språkliga uttrycksformer. Utifrån detta kan det också dras slutsatser kring att Skolverkets språkbruk färgas av assimilering.
7.2.2. Lgr11 reviderad 2019
Resultatet av analysen av den reviderade versionen från 2019 av Lgr11 visar att det interkulturella förhållningssättet synliggörs på många ställen. Genom kursplanen syns en positiv attityd till flerspråkighet där det betonas att ett rikt och varierat språk är en
förutsättning för att kunna delta aktivt i samhället. Skolverket betonar också vikten av språket för en individs identitetsutveckling.
Kursplanen, kunskapskraven speciellt, sätter inte för höga krav på eleverna som läser svenska som andraspråk och detta är viktigt särskilt gällande den språkliga korrektheten. Resultatet visar också att det finns ett fokus på skönlitteratur som bland annat ska beröra olika kulturer för att synliggöra likheter och skillnader. I kursplanen finns även estetiskt lärande med som en aktivitet som stärker elevernas identitet och utvecklar deras språk.
35 Kontinuerligt i kursplanen står det att eleverna ska få möjlighet att jämföra det svenska språket med sitt modersmål. Enligt den interkulturella pedagogiken bör förstaspråket bevaras som en del av undervisningen då förstaspråket är en stor del av individens identitet, vilket alltså syns i kursplanen. Många delar av undervisningen i svenska som andraspråk ska beröra och utgå från elevernas erfarenheter. Särskilt kunskapskraven utgår mycket från elevernas referensram och egna erfarenheter.
Resultatet av analysen av Lgr11 reviderad 2019 visar inget osynliggörande av det interkulturella förhållningssättet.
7.2.3. Lgr11 reviderad 2021
Resultatet visar att det interkulturella förhållningssättet synliggörs på flera ställen i den reviderade läroplanen av Lgr11 från 2021. Kontinuerligt i hela kursplanen finns orden “andra språk eleven kan”. Detta synliggör det interkulturella förhållningssättet på så vis att
Skolverket visar att eleverna ofta har fler språk än endast sitt förstaspråk och svenska. Det framgår att elevernas erfarenheter ska tillvaratas och mycket utgår från elevernas vardag och elevnära texter. Vi ser detta som att Skolverket strävar efter en öppenhet mot andra kulturer och tillvaratagande av människors erfarenheter. I kursplanen uttrycks även språkliga strategier och konstbaserad undervisning, och att grafiska modeller är ett exempel på en språklig strategi som eleverna kan använda sig av.
Analysens resultat visar att det interkulturella förhållningssättet även aktualiseras på så sätt att det tas hänsyn till elevernas förutsättningar, och inte ställs för höga krav på språklig korrekthet, snarare ska eleverna bland annat kunna läsa på ett delvis fungerande sätt. Detta kan anknytas till att undervisningen ska utgå från elevernas förkunskaper och erfarenheter. Resultatet visar att det interkulturella förhållningssättet synliggörs både i syftet och det centrala innehållet men att det brister i kunskapskraven.
7.3. Sammanfattande resultat
Sammanfattningsvis visar resultatet att det finns många likheter mellan de valda läroplanerna. I samtliga kursplaner framkommer det till exempel att eleverna ska få möjlighet att använda hela sin språkliga repertoar i sitt lärande vilket kan tolkas som tecken på både ett
36 Ytterligare ett tecken på translanguaging är att i de båda reviderade versionerna av Lgr11 läggs det ett stort fokus på det gemensamma lärandet. Vi ser också att eleverna ska få utveckla en trygghet i sig själva som talare.
Resultatet visar på brister gällande translanguagingperspektivet i samtliga läroplaner, bland annat då tvåspråkighet implicit framställs som ett hinder i Lpo94 reviderad 1996. I
versionerna av Lgr11 identifieras brister där svenska språkets normer och regler jämförs med elevernas förstaspråk.
Vi ser också flera likheter gällande det interkulturella förhållningssättet i samtliga läroplaner. En av dessa likheter som identifierats är att skönlitteratur har ett stort fokus i de valda
läroplanerna. Ett annat centralt innehåll som tar plats i de senare kursplanerna är konstbaserad undervisning där bland annat grafiska modeller och bildstöd används. I de senare
läroplanerna ska undervisningen tillvarata elevernas erfarenheter och utgå från dessa. I de senare läroplanerna ser vi även att det inte ställs för höga krav på eleverna utan
undervisningen ska utgå från deras förkunskaper och förutsättningar. Detta är en stor förändring mot kraven som ställs på eleverna i Lpo94 från 1996 där elevernas kunskaper jämförs med förstaspråkstalares språkkompetenser.
Som vi skrev tidigare visar resultatet på ett assimileringstänk i Lpo94 reviderad 1996. Detta är dock ingenting som identifierats i de senare läroplanerna. I de reviderade versionerna av Lgr11 synliggörs en mer positiv inställning till elevers flerspråkighet.