Enligt Skolbarometern, enkäten som 82 % av alla elever i Älmhults kommunala skolor från årskurs 4 till gymnasiets år 3 besvarade läsåret 2018/2019, håller Älmhults skolor över tid en jämn nivå gällande generell lärmiljö, där trygghet och studiero är centrala delar.
Skolbarometern använder på vissa frågeställningar en femgradig skala, där värde 40-100 anses vara godkänd nivå enligt analytikern bakom Skolbarometern.
Ibland anges elevers svar på Skolbarometerns frågor i procent.
Det generella lärmiljöläget i Älmhults grund- och gymnasieskolor bedöms som måttligt (värde 54). Bäst resultat har Montessoriskolan och Elmeskolan (värde 65 resp 60), och lägst har Linnéskolan (52).
Kvalitetsrapport 2019 Trygghet, studiero och elevinflytande
2019-09-30 5(13)
Bland de öppna svaren i enkäten skriver flera elever, inom olika årskurser, att de trivs i sina skolor och uppskattar lärarnas hjälpsamhet och kunnighet, liksom gemenskapen med kamraterna i skolan.
Inom delområdet Stöd och hjälp, som fortfarande är kommunens (värde 70) och skolornas starkaste område, är eleverna liksom tidigare år mycket nöjda med den hjälp de får i skolan. De upplever bra stöd både från lärare, andra vuxna och från kamrater. Alla skolorna har starka värden som indikerar hög kvalitet. Bäst värden har Klöxhultsskolan (76), Elmeskolan och Montessoriskolan (båda 75).
Lägst värde har Haganässkolan (66).
En klar majoritet av eleverna, 82 procent, är också nöjda med de krav som ställs på dem i skolan och ytterligare något fler, 83 procent, upplever att de kan
arbeta färdigt med det som förväntas av dem. Att kravnivån upplevs lagom utmanande och att elever upplever sig hinna med sitt arbete inom förväntad tid samt få stöd när det behövs är faktorer som gynnar upplevelsen av trygghet. Det är också betydelsefullt att eleverna får veta vad som förväntas eller krävs av dem i skolan. 69 procent av eleverna i grundskolan och gymnasiet har svarat att de vet vad som krävs av dem, visar Skolbarometern. Skolinspektionens enkät 2019, som år 5, 9 och gy2 besvarar vartannat år, pekar på att Älmhults resultat inom det här området ligger något lägre än rikssnittet.
Kvalitetsrapport 2019 Trygghet, studiero och elevinflytande
2019-09-30 6(13)
Haganässkolans värde, nederst på bilden, ligger närmast rikssnittet. År 5, översta staplarna, har bättre resultat än år 9 och gy2, både i Älmhult och i riket som helhet.
Veta vad som krävs Överst år 5, mitten år 9, nederst gy2. Älmhults värde vit stapel, övriga skolor i riket svart stapel. (Skolinspektionsenkäten.)
För motivationen och lärandets framskridande är det också viktigt eleven får återkoppling på hur det egna arbetet fortlöper mot uppställda mål. Sammantaget är det en dryg tredjedel av eleverna i år 5, 9 och gy2 som upplever att deras lärare inte berättar hur det går för dem i skolan, vilket är något färre än tidigare år. Skolbarometerns analytiker skriver dock i sin summering att
Älmhults resultat på frågan Berättar dina lärare hur det går för dig är betydligt högre än vad andra skolor brukar ha.
Trygghetskänslan mäts också utifrån andra aspekter, som upplevelse av
klassrumsklimat och respekt mellan människor. Skolinspektionens enkät visar, liksom Skolbarometern har visat, att tryggheten är relativt hög i kommunen som helhet, men att delområdet Studiero har ett sämre resultat. I år 5 har studiero det lägsta värdet av samtliga undersökta delområden för årskursen och Älmhults resultat för år 5 är lägre än för riket i snitt. I år 9 är studiero området med fjärde lägst resultat av fjorton undersökta, men Linnéskolans resultat är trots det bättre än rikssnittet. På Haganässkolan är resultatet inom studiero det område som avviker allra mest från rikssnittet, åt det positiva hållet.
Utifrån Skolbarometerns mätningar av upplevd studiero inom alla klasser årskurs 4-gy3 ser huvudmannen att det finns skolor som har förbättrat sina resultat sedan föregående mätningar (Diö skola och Klöxhultsskolan), men det är fler skolor som har försämrade nivåer (Gemöskolan, International School,
Linnéskolan och Elmeskolan). Efter en omfattande förändring av lärmiljön på Elmeskolan sedan årsskiftet har skolan följt upp elevernas upplevelse av studiero med en egen enkät under vårterminen. Denna visar på positiv förändring under våren av skattningen gällande studiero.
Det finns skillnader mellan flickors och pojkars upplevelser av studiero. Nära hälften av flickorna, 47 procent, mot pojkar 40 procent, upplever sig störda av kamrater i skolan.
Skolinspektionsenkäten har också undersökt elevernas uppfattningar om kränkningar och om arbetet med att förhindra kränkningar. Enkäten visar att Linnéskolans arbete med att förhindra kränkningar i årskurs nio har ett bättre
Kvalitetsrapport 2019 Trygghet, studiero och elevinflytande
2019-09-30 7(13)
resultat är riket i snitt. Resultaten för årskurs 5 och gy3 däremot avviker med marginal negativt från rikssnittet.
Skolbarometern, som mätt upplevelsen i fler klasser och som därmed ger huvudmannen ett bredare underlag, visar att både på Linnéskolan och på
Klöxhultsskolan skattar eleverna att skolorna förbättrat arbetet med att förhindra kränkningar sedan föregående år. Några skolor i kommunen har omvänt resultat, dvs försämrat värde sedan föregående mätning (Gemöskolan och Elmeskolan).
Trivsel- och trygghetsundersökningen inom förskoleklass – år 3 har under läsåret som passerat genomförts i kommunens alla klasser, men med olika kartläggningsunderlag. Pågående läsår kommer en gemensam enkät, framtagen av skolornas kuratorer, att användas, och mer jämförbara resultat kommer att sammanställas. Resultaten av de genomförda kartläggningarna visar att det stora flertalet av alla barn i F-3 trivs på sina skolor, har kamrater, hjälpsamma lärare och känner sig trygga i skolmiljön. Men alla är inte trygga alltid, och särskilt otrygga platser och tillfällen har identifierats. På de flesta skolorna är det under rasttid, på skolgårdarna, och före samt efter idrottslektionerna, i
omklädningsrummen, som barnen känner mest otrygghet.
Varje år genomförs också en trivselundersökning hos vårdnadshavarna till barnen i fritidshemmen. Frågeområdet som under våren 2019 fått högst värde är just Trivsel och trygghet på fritidshemmen. 81,5 % av de svarande som har barn på kommunala fritidshem har uppgett att barnet trivs i verksamheten. Detta är en ökning på drygt 5 % sedan föregående år. 79,5 % av vårdnadshavarna uppgav att barnet känner sig tryggt på fritidshemmet.
På övergripande nivå kan en del skillnader mellan hur pojkar respektive flickor upplever sin lärmiljö och skolarbetet urskiljas. Fler pojkar än flickor uppger att de hinner arbeta klart i skolan men även att de får arbeta med för lätta eller för svåra uppgifter. En högre andel pojkar än flickor tycker att skolarbetet är enformigt. Det är fler pojkar än flickor som upplever att lärarna berättar hur det går för dem i skolan.
Fler flickor (48 %) än pojkar (37 %) upplever att de blir störda av sina kamrater.
Inom området stöd och hjälp är det inte så stora skillnader mellan könen och både flickor och pojkar, 87 respektive 84 %, är nöjda med vad de lär sig i skolan.
Kvalitetsrapport 2019 Trygghet, studiero och elevinflytande
2019-09-30 8(13)