Utbildningsnämnden 2019-10-23Plats och tid

(1)

Kallelse/Underrättelse

1(3)

Utbildningsnämnden 2019-10-23

Plats och tid

Kommunhuset i Älmhult, sammanträdesrum Broka Gyl, klockan 08:30

Gusten Mårtensson (C) Eva-Marie Andersson

Ordförande Sekreterare

Offentlighet

Sammanträdet är öppet för allmänheten från punkt 4, cirka kl 8.50.

Ärenden

Ärende

1 Fastställande av föredragningslista Informationsärenden

2 Meddelanden ^{4 - 18}

3 Information

4 Kvalitetspunkt; Rapport "Trygghet, studiero och elevinflytande"

2019/26 ^{19 - 31}

5 Pojkars och flickors resultat ^2019/26 ^{32 - 40} 6 Kommunala aktivitetsansvaret (KAA) ^2019/73 ^{41 - 51}

7 Kvalitetsarbete inom förskolan ^2019/26

8 Lokalbehov, Elmeskolan/ Internationella skolan ^2018/116 ^{52 - 64} Beslutsärenden

9 Lokalbehov, norra kommundelen ^2018/116 ^{65 - 68} 10 Tillsynsrapport Virestads friskola ^2019/165 ^{69 - 71} 11 Bidrag Pysslingen förskolor och skolor AB 2019 ^2019/164 ^{72 - 96} 12 Månadsrapport september 2019 ^2018/40 ^{97 - 109} 13 Riskanalys och intern kontroll 2019-

kompetensförsörjning

2019/150 ^{110 - 112}

14 Verksamhetsplan - skolpeng vid studier ^2019/66 ^{113 - 118}

(2)

2(3)

15 Redovisning av delegeringsbeslut ^2019/9 ^{119 - 120} 16 Övrigt

Punkt i

kallelse Min Tid Ärende, UN

2019-10-23 Föredragande Typ

1 5 8.30

Fastställande av

föredragningslista beslut

2 5 8.35 Meddelanden info

3 10 8.40 Information Roger

Johansson info

4 20 8.50

Kvalitetspunkt; Rapport

"Trygghet, studiero och elevinflytande"

Camilla

Svensson info

5 20 9.10

Pojkar och flickors resultat

Roger Johansson Anna Rix Grönvall Samuel Svensson Camilla Svensson

info

20 9.30 Kaffe

6 15 9.50 Kommunalt aktivitetsansvar Alexander

Bråhammar info

7 20 10.05

Kvalitetspunkt; förskola Jenni Karlsson, Malin

Thuresson

info

9 10 10.25

Lokalbehov,

Elmeskolan/Internationella skolan

Roger Johansson Anna Rix Grönvall

info

10 10 10.35

Lokalbehov, norra kommundelen

Roger Johansson Anna Rix Grönvall

beslut

8 10 10.45 Tillsyn Virestads friskola Jenni Karlsson beslut

11 5 10.55

Bidrag Pysslingen förskolor

och skolor AB Patrik Alm beslut

(3)

3(3)

12 30 11.00

Månadsrapport september

2019 Patrik Alm beslut

13 10 11.30

Riskanalys och intern kontroll 2019 - kompetensförsörjning

Roger Johansson beslut

14 10 11.40

Verksamhetsplan - Skolpeng

studier utomlands Roger Johansson beslut

15 5 11.50

Redovisning av

delegeringsbeslut beslut

16 5 11.55 Övrigt info/beslut

12.00

(4)

Tjänsteskrivelse

2019-10.16 1(1)

Utbildningsförvaltning Camilla Åström

camilla.astrom@almhult.se

Utbildningsnämnden

Meddelanden 2019-10-23

Boende i kommunen per ålder och upptagningsområde, oktober 2019

Skolinspektionen avslår ansökan om godkännande av RyssbyGymnasiet AB som huvudman för gymnasieskola avseende det nationella fordons- och transportprogrammet med inriktningen transport vid RyssbyGymnasiet i Ljungby kommun. UN 2019/43

Beslut från Skolinspektionen att avsluta uppföljningen av anmälan mot Elmeskolan. UN 2019/111

Beslut från Barn- och elevombudet att avsluta anmält ärende om kränkande behandling på Elmeskolan. Barn- och elevombudet finner inte att Älmhults kommun har brutit mot bestämmelserna om skyldigheten att motverka kränkande behandling när det gäller aktuell elev. UN 2019/111

(5)

Källa:

Befolkningsregistret, antal boende, utdraget 2019-09-30, barn födda tom 2019-09-30, ej med i summa

Handläggare: Kerstin Sörensen

Född år Bråt Elme Gem/Lin Klöxh Ryfors Pj-ryd H-ryd E-ryda H-bäck Diö L-torp V-stad S:a * Ålder År

2019 2 34 33 35 10 5 5 2 5 13 6 7 157 0

2018 6 39 45 44 7 8 5 8 6 12 11 4 195 9 1

2017 8 43 48 65 13 9 12 4 1 14 7 7 231 10 2

2016 11 60 41 60 16 6 8 7 2 10 7 9 237 9 3

2015 7 48 60 64 10 7 6 6 3 15 12 5 243 7 4

2014 9 51 50 80 11 11 7 8 7 17 8 4 263 2 5

2013 10 51 58 85 15 4 8 6 3 18 6 8 272 0 6 0

2012 5 48 42 71 13 11 8 7 5 18 9 11 248 -3 7 1

2011 6 44 62 66 10 8 6 6 1 22 9 8 248 5 8 2

2010 11 47 52 73 12 11 3 7 5 10 9 9 249 2 9 3

2009 7 49 60 81 11 9 5 4 3 22 8 8 267 -8 10 4

2008 8 40 53 74 15 13 6 6 3 19 7 8 252 3 11 5

2007 6 39 48 77 7 7 5 5 6 14 10 3 227 5 12 6

2006 6 34 52 56 6 8 9 7 3 14 3 3 201 -3 13 7

2005 5 45 55 55 12 5 2 4 10 21 17 3 234 -2 14 8

2004 10 38 44 60 5 10 3 9 2 12 12 7 212 15 9

Summa 115 676 770 1011 163 127 93 94 60 238 135 97 3579 36

Barn födda 2019 ej med i slutsumman

* avvikelser från förra uppdateringen 2019-02-28

(6)

157

195

231 237 243

263 272

248 248 249

267

252

227

201

234

212

2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004

0 50 100 150 200 250 300

Antal barn respektive år

(7)

(8)

(9)

(10)

(11)

(12)

(13)

(14)

(15)

(16)

(17)

(18)

(19)

2019-09-30 1(13)

Utbildningsförvaltningen Camilla Svensson

utvecklingsstrateg

camilla.svensson@almhult.se

Huvudmannens kvalitetsrapport 2019

Trygghet, studiero och elevinflytande

förskola-grundskola-fritidshem-gymnasium

(20)

Kvalitetsrapport 2019 Trygghet, studiero och elevinflytande

2019-09-30 2(13)

Innehåll

Inledning...3

Underlag...3

Resultat: Trygghet och studiero...4

Resultat: Elevinflytande ...8

Trygghet, lärmiljö och inflytande inom förskolorna ...9

Skolenheternas analyser ...10

Trygghet och studiero ...10

Elevinflytande...11

Huvudmannens analys...12

Huvudmannens plan för utveckling...13

(21)

2019-09-30 3(13)

Inledning

Enligt styrdokumenten ska förskolan och skolan genom sina demokratiska uppdrag främja ett klimat där alla barn och elever känner sig trygga och respekterade. Värdegrundsarbetet är mycket viktigt för att bidra till att forma trygga, respektfulla, demokratiska och ansvarstagande individer. Det här värdegrundsuppdraget har många beröringspunkter med skolans

kunskapsuppdrag eftersom det finns tydliga kopplingar mellan lärande, stimulerande undervisning och god studiemiljö. Att se utbildningens uppdrag kring kunskaper och värden som en helhet är enligt utbildningsvetenskaplig forskning en generell framgångsfaktor som bidrar till att öka måluppfyllelsen.

Förskolorna, grundskolorna och gymnasiet, inklusive grundsär- och

gymnasiesärskolan, gör kvalitetsuppföljningar inom olika delområden utifrån styrdokumenten varje år. Utifrån resultatuppföljningar och kvalitetsbedömningar gör huvudmannen övergripande sammanställningar och analyser, med slutsatser och planering av åtgärder utifrån framgångsfaktorer och utvecklingsområden.

I denna huvudmannarapport redovisas sammanfattande resultat för grundskolan och gymnasiet inom områdena trygghet, studiero och elevinflytande. Inom förskolan används begreppet lärmiljö istället för studiero. Mönster och skillnader analyseras utifrån parametrarna framgångsfaktorer och utvecklingsområden.

Huvudmannens insatser och plan för uppföljning beskrivs också i dokumentet.

Underlag

Följande underlag ligger till grund för redovisning och slutsatser inom områdena trygghet, studiero/lärmiljö och elevinflytande:

 Skolinspektionens enkät februari 2019; klass 5, 9 och gy2

 Skolbarometern oktober-november 2018; klass 4 – gy3

 Trivselenkäter; F-3

 Trivselenkät april 2019; vårdnadshavare inom fritidshemmen (F-6)

 Trivselenkät april 2019; vårdnadshavare inom förskolan

 Kvalitetsrapporteringar december 2018 och juni 2019 om bl a normkritiskt förhållningssätt; förskolan

 Kvalitetsrapporteringar februari-mars om bl a normer och värden, trygghet och studiero samt elevinflytande; varje enhet grundskola-gymnasium

 Skolenheternas planer för arbetet mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminerande behandling för läsåret 2019/2020

 Dialoger med rektorer, elevhälsa och verksamhetschefer

(22)

2019-09-30 4(13)

Resultat: Trygghet och studiero

Enligt Skolbarometern, enkäten som 82 % av alla elever i Älmhults kommunala skolor från årskurs 4 till gymnasiets år 3 besvarade läsåret 2018/2019, håller Älmhults skolor över tid en jämn nivå gällande generell lärmiljö, där trygghet och studiero är centrala delar.

Skolbarometern använder på vissa frågeställningar en femgradig skala, där värde 40-100 anses vara godkänd nivå enligt analytikern bakom Skolbarometern.

Ibland anges elevers svar på Skolbarometerns frågor i procent.

Det generella lärmiljöläget i Älmhults grund- och gymnasieskolor bedöms som måttligt (värde 54). Bäst resultat har Montessoriskolan och Elmeskolan (värde 65 resp 60), och lägst har Linnéskolan (52).

(23)

2019-09-30 5(13)

Bland de öppna svaren i enkäten skriver flera elever, inom olika årskurser, att de trivs i sina skolor och uppskattar lärarnas hjälpsamhet och kunnighet, liksom gemenskapen med kamraterna i skolan.

Inom delområdet Stöd och hjälp, som fortfarande är kommunens (värde 70) och skolornas starkaste område, är eleverna liksom tidigare år mycket nöjda med den hjälp de får i skolan. De upplever bra stöd både från lärare, andra vuxna och från kamrater. Alla skolorna har starka värden som indikerar hög kvalitet. Bäst värden har Klöxhultsskolan (76), Elmeskolan och Montessoriskolan (båda 75).

Lägst värde har Haganässkolan (66).

En klar majoritet av eleverna, 82 procent, är också nöjda med de krav som ställs på dem i skolan och ytterligare något fler, 83 procent, upplever att de kan

arbeta färdigt med det som förväntas av dem. Att kravnivån upplevs lagom utmanande och att elever upplever sig hinna med sitt arbete inom förväntad tid samt få stöd när det behövs är faktorer som gynnar upplevelsen av trygghet. Det är också betydelsefullt att eleverna får veta vad som förväntas eller krävs av dem i skolan. 69 procent av eleverna i grundskolan och gymnasiet har svarat att de vet vad som krävs av dem, visar Skolbarometern. Skolinspektionens enkät 2019, som år 5, 9 och gy2 besvarar vartannat år, pekar på att Älmhults resultat inom det här området ligger något lägre än rikssnittet.

(24)

2019-09-30 6(13)

Haganässkolans värde, nederst på bilden, ligger närmast rikssnittet. År 5, översta staplarna, har bättre resultat än år 9 och gy2, både i Älmhult och i riket som helhet.

Veta vad som krävs Överst år 5, mitten år 9, nederst gy2. Älmhults värde vit stapel, övriga skolor i riket svart stapel. (Skolinspektionsenkäten.)

För motivationen och lärandets framskridande är det också viktigt eleven får återkoppling på hur det egna arbetet fortlöper mot uppställda mål. Sammantaget är det en dryg tredjedel av eleverna i år 5, 9 och gy2 som upplever att deras lärare inte berättar hur det går för dem i skolan, vilket är något färre än tidigare år. Skolbarometerns analytiker skriver dock i sin summering att

Älmhults resultat på frågan Berättar dina lärare hur det går för dig är betydligt högre än vad andra skolor brukar ha.

Trygghetskänslan mäts också utifrån andra aspekter, som upplevelse av

klassrumsklimat och respekt mellan människor. Skolinspektionens enkät visar, liksom Skolbarometern har visat, att tryggheten är relativt hög i kommunen som helhet, men att delområdet Studiero har ett sämre resultat. I år 5 har studiero det lägsta värdet av samtliga undersökta delområden för årskursen och Älmhults resultat för år 5 är lägre än för riket i snitt. I år 9 är studiero området med fjärde lägst resultat av fjorton undersökta, men Linnéskolans resultat är trots det bättre än rikssnittet. På Haganässkolan är resultatet inom studiero det område som avviker allra mest från rikssnittet, åt det positiva hållet.

Utifrån Skolbarometerns mätningar av upplevd studiero inom alla klasser årskurs 4-gy3 ser huvudmannen att det finns skolor som har förbättrat sina resultat sedan föregående mätningar (Diö skola och Klöxhultsskolan), men det är fler skolor som har försämrade nivåer (Gemöskolan, International School,

Linnéskolan och Elmeskolan). Efter en omfattande förändring av lärmiljön på Elmeskolan sedan årsskiftet har skolan följt upp elevernas upplevelse av studiero med en egen enkät under vårterminen. Denna visar på positiv förändring under våren av skattningen gällande studiero.

Det finns skillnader mellan flickors och pojkars upplevelser av studiero. Nära hälften av flickorna, 47 procent, mot pojkar 40 procent, upplever sig störda av kamrater i skolan.

Skolinspektionsenkäten har också undersökt elevernas uppfattningar om kränkningar och om arbetet med att förhindra kränkningar. Enkäten visar att Linnéskolans arbete med att förhindra kränkningar i årskurs nio har ett bättre

(25)

2019-09-30 7(13)

resultat är riket i snitt. Resultaten för årskurs 5 och gy3 däremot avviker med marginal negativt från rikssnittet.

Skolbarometern, som mätt upplevelsen i fler klasser och som därmed ger huvudmannen ett bredare underlag, visar att både på Linnéskolan och på

Klöxhultsskolan skattar eleverna att skolorna förbättrat arbetet med att förhindra kränkningar sedan föregående år. Några skolor i kommunen har omvänt resultat, dvs försämrat värde sedan föregående mätning (Gemöskolan och Elmeskolan).

Trivsel- och trygghetsundersökningen inom förskoleklass – år 3 har under läsåret som passerat genomförts i kommunens alla klasser, men med olika kartläggningsunderlag. Pågående läsår kommer en gemensam enkät, framtagen av skolornas kuratorer, att användas, och mer jämförbara resultat kommer att sammanställas. Resultaten av de genomförda kartläggningarna visar att det stora flertalet av alla barn i F-3 trivs på sina skolor, har kamrater, hjälpsamma lärare och känner sig trygga i skolmiljön. Men alla är inte trygga alltid, och särskilt otrygga platser och tillfällen har identifierats. På de flesta skolorna är det under rasttid, på skolgårdarna, och före samt efter idrottslektionerna, i

omklädningsrummen, som barnen känner mest otrygghet.

Varje år genomförs också en trivselundersökning hos vårdnadshavarna till barnen i fritidshemmen. Frågeområdet som under våren 2019 fått högst värde är just Trivsel och trygghet på fritidshemmen. 81,5 % av de svarande som har barn på kommunala fritidshem har uppgett att barnet trivs i verksamheten. Detta är en ökning på drygt 5 % sedan föregående år. 79,5 % av vårdnadshavarna uppgav att barnet känner sig tryggt på fritidshemmet.

På övergripande nivå kan en del skillnader mellan hur pojkar respektive flickor upplever sin lärmiljö och skolarbetet urskiljas. Fler pojkar än flickor uppger att de hinner arbeta klart i skolan men även att de får arbeta med för lätta eller för svåra uppgifter. En högre andel pojkar än flickor tycker att skolarbetet är enformigt. Det är fler pojkar än flickor som upplever att lärarna berättar hur det går för dem i skolan.

Fler flickor (48 %) än pojkar (37 %) upplever att de blir störda av sina kamrater.

Inom området stöd och hjälp är det inte så stora skillnader mellan könen och både flickor och pojkar, 87 respektive 84 %, är nöjda med vad de lär sig i skolan.

(26)

2019-09-30 8(13)

Resultat: Elevinflytande

Både Skolbarometern och Skolinspektionsenkäten undersöker om eleverna är nöjda med sina möjligheter till inflytande över sitt skolarbete. Skolbarometern undersöker även konkret vad eleverna får vara med och bestämma om. Det totala värdet för Inflytande framträder i Skolbarometerns resultat för Älmhults del, liksom för de flesta andra huvudmän som använder Skolbarometern, som det svagaste området med värdet 40, vilket är ungefär samma som de tre tidigare åren då värdena var 39-42-42. På skolnivå är det Montessoriskolan (59) och Elmeskolan (49) som har de bästa värdena. Diö skola har det lägsta (36).

Vid jämförelse med tidigare år konstaterar huvudmannen att flera skolor har förbättrat sina resultat mot tidigare år, Liatorps skola, Montessoriskolan och Klöxhultsskolan. Lika många skolor har dock försämrat sina resultat (Diö skola, Gemöskolan och Linnéskolan).

På flera av delfrågorna om vad eleven mer konkret får vara med och påverka eller bestämma om (t ex läxor, redovisningsform, samarbetskamrat) nås svaga eller måttliga resultat. Men på den mer generella frågan om de är nöjda med sina möjligheter att vara med och påverka sitt skolarbete svarar 64 % att de är nöjda, vilket är nära förra årets resultat som var 67 %.

(27)

2019-09-30 9(13)

I år 5 har pojkar och flickor har skattat möjligheten till inflytande lika (6,2), på Skolinspektionens skala mellan 1-10. Men i år 9 skattar flickorna ett högre värde (5,1) än pojkarna (4,3). I gymnasiets årskurs 2 är förhållandet det omvända, pojkarna har det högre värdet (5,8), medan flickorna har ett lägre värde (5,4).

Utifrån Skolbarometerns senaste mätning summeras att inom år 4-gy3 finns några generella skillnader mellan flickors och pojkars svar. Något högre andel flickor än pojkar svarar övergripande att de är nöjda med sina möjligheter att bestämma över sitt skolarbete. Fler pojkar än flickor upplever att de kan påverka när de behöver ta en paus i skolarbetet, om de ska arbeta i grupp och om läxor.

Fritidshemmens enkät har inte undersökt elevernas upplevelse av möjlighet till inflytande i verksamheten. Däremot har skolorna via dialoger med förvaltningen och via kvalitetsrapportering förmedlat till huvudmannen hur de arbetar för att göra eleverna delaktiga i verksamhetens utformning och innehåll. Flera områden i fritidshemmens verksamhet fick extra uppmärksamhet under läsåren 2017/2018 och 2018/2019 efter Skolinspektionens granskning hösten 2017. Elevernas delaktighet och inflytande var ett av de områden som belystes, och

huvudmannen har via verksamhetsbesök, dialog i rektorsgruppen, dokumentgranskningar och möten med fritidspersonal fått god insyn i fritidsbarnens, och vårdnadshavarnas, många forum för delaktighet och inflytande på kommunens alla fritidshem.

Trygghet, lärmiljö och inflytande inom förskolorna

Huvudmannens mål Normkritiskt förhållningssätt har påverkat en utveckling inom områdena trygghet, lärmiljöer och inflytande. Insatser som föreläsningar, litteratur och organiserade möten för kollegialt lärande har bidragit till att

personalen upplever sig själva mer normkritiska och normkreativa i lärmiljöerna, i bemötandet och i kommunikationen.

Utvärderingarna visar på reflektioner som har haft stor betydelse i arbetet med barnen samt ett kollegialt lärande som sker systematiskt runt värdegrundsarbetet på förskolan. Med förskolans värdegrund och uppdrag som utgångspunkt

analyserar personalen sitt eget förhållningssätt, arbetssätt och utbildningens innehåll kritiskt. Resultatet leder till förändring och blir synligt i lärmiljöer och mötet med barnet. ”Det kan vara en framgångsfaktor att misslyckas eller inte veta för då reflekterar man över det som sker och söker nya vägar att gå”.

”Personal observerar vad barnen gör med material och i miljöer för att kunna planera och bygga upp lärmiljöer på avdelningarna”. (Utvärdering förskola 2019)

(28)

2019-09-30 10(13)

Skolenheternas analyser

Förskolorna, skolorna och fritidshemmen tittar på sina resultat utifrån gjorda kartläggningar och jämför resultaten med tidigare år och andra verksamheter.

Flickors och pojkars resultat särskiljs för granskning av avvikelser utifrån kön.

Då det är en tydligt identifierad trend på både lokal och nationell nivå att pojkar och flickor får olika resultat inom olika områden i skolan är det av största vikt att följa resultaten och arbeta för att förstå orsaker och upprätta likvärdighet i

verksamheterna.

Analysarbetet strävar efter att utifrån mönster och avvikelser, orsaksförklaringar och påverkansfaktorer identifiera framgångsfaktorer att dra lärdom av och sprida vidare till fler verksamheter. Analysarbetet strävar också efter att identifiera utvecklingsområden som behöver prioriteras, några på kort sikt och några på lång sikt.

Trygghet och studiero

Skolenheter har i sina analyser kommit fram till några olika förklaringsmodeller till resultaten inom trygghet och studiero. Analyserna grundar sig på

observationer, samtal med elever, mini-enkäter, utvecklingssamtal med mera.

Slutsatser är dragna och summerade av lärare, elevhälsoteam och skolledning.

Skolpersonal och elever upplever högre grad av glädje och trygghet, ett positivare gruppklimat och att elever har mer positiva roller i grupperna när eleverna lärt känna flera av de andra eleverna på skolan. Exempelvis lära-känna- övningar och klassövergripande temadagar har gjort att elever fått fler

bekantskaper på skolan, och umgåtts mer över klassgränser. Skolornas rastvärdar eller rastvakter och organiserade rastlekar antas ha haft betydelse för att knyta fler vänskapsband och minska konflikter under raster.

Fritidspersonal på avdelningar där aktiviteter blivit mer strukturerade och skett i organiserade grupper har upplevt att eleverna blivit mer trygga inom grupperna och att konflikter minskat under fritidstiden. Enligt analysen är tryggheten och det förbättrade klimatet en följd av både den tydligare strukturen kring

aktiviteterna och den ökade personaltätheten i de organiserade grupperna.

Elmeskolan, som har fått nationell uppmärksamhet under året för skolans lärmiljösatsning, ser i enkätsvar under våren att eleverna upplever ökad studiero efter klassrumsförändringen. Personalen bedömer också, utifrån

undervisningssituationer, att fler elever blivit tryggare med att välja arbetsform och arbetssätt efter eget behov, och inte efter vad andra gör. Klassrum på Elmeskolan har olika arbetsplatser i rummet och arbetsform och arbetssätt kan varieras och väljas i viss mån. Det är dessa val som personalen sett att elever blivit mer självmedvetna kring, och att arbetsron i klassrummet påverkats positivt.

Inom skolår 7-9 har studieron under läsåret 18/19 minskat enligt

Skolbarometern, trots en förväntad ökning utifrån högre och mer gemensam struktur på uppstart och avslut av lektioner. Enligt skolans analys ger strukturen liten eller ingen effekt på studieron. Vissa klasser har upplevt mer studiero än

(29)

2019-09-30 11(13)

andra. Enligt analysen upplevs det vara bättre studiero, och en ökning av denna jämfört med förra mätningen, i de klasser som hållits intakta och i de klasser där det är färre antal lärare som undervisar klassen, och då dessa lärare tillhör arbetslaget. Lärarna upplever att i de klasser där det varit många lärare från andra arbetslag har det varit svårare att hitta gemensamma förhållningssätt och fånga upp saker som hänt. Skolans analys uppmärksammar också att det enligt lärarna finns en svårighet i att definiera god studiero – det beror till stor del på vilket ämne det gäller och vilka förmågor det arbetas med i ämnet. Olika elever kan uppleva en lektion olika beroende på vilka behov och förutsättningar som finns, till exempel kan en lektion där muntliga förmågor övas upplevas som stökig av elever som har svårt att rikta eller hålla sin uppmärksamhet med mycket ljud i bakgrunden. Vidare menar lärarna att många pojkar jobbar tillsammans på lektionerna och pratar om uppgifter och hjälper varandra. Detta kan upplevas störande av flickor som ofta jobbar mer individuellt. Lärarna upplever att mycket av studieron kan härledas till elever som rör sig runt i klassrummet mer än verbala störningar. Skolans slutsats är att detta bör undersökas vidare.

En koppling mellan elevers upplevelse av trygghet och studiero och graden av gemensamt förhållningssätt hos personal och i klassrum kan skönjas på fler skolor. Gemöskolan har ett psykosocialt årshjul med olika teman för att

strukturera värdegrundsarbetet i klasserna. Skolans totala resultat inom trygghet och studiero har försämrats och en förklaring som lyfts fram är att hjulet inte har implementerats i alla klasser och lärare arbetar på olika sätt med

värdegrundsfrågor. Klöxhultsskolan beskriver det motsatta. Där har resultaten gått upp inom flera områden som berör lärmiljö och inflytande. Skolan beskriver att stort fokus på och etablering av gemensamma rutiner i klassrum och

personals förhållningssätt gett resultat som lett till färre kränkningar och ökad studiero.

Elevinflytande

På skolor där elevers upplevelse av delaktighet och inflytande är hög eller har förbättrats mot tidigare år lyfts några framgångsfaktorer. Samarbetet mellan skola och fritidshem och elevers utökade möjligheter att ingå i mindre grupper och i större utsträckning kunna välja aktiviteter eller lärområden ses som bidragande omständigheter. Och de skolor som under ett par år arbetat aktivt med STL, metoden Att skriva sig till lärande där skrivandet struktureras med digitalt verktyg, bedömer att detta starkt bidragit till elevernas delaktighet, inflytande och engagemang. En effekt, inte minst hos pojkarna, är ökad skrivlust och ökad förmåga inom delar av svenskämnet.

På skolor där resultaten inom inflytande är lägre eller minskat under året har personalen ändå arbetat aktivt för att öka elevers delaktighet. På Linnéskolan, till exempel, har eleverna inom projektet tjänstedesign bidragit med många idéer till förändringar av miljöer, lektionsstruktur och lektionsinnehåll. Och lärare på flera skolor i både grund- och gymnasieskolan har arbetat med lektionsobservationer och pedagogiska samtal som mynnat ut i förändringar av undervisningsmetoder, anpassningar och arbetssätt. Några skolor ställer sig själva frågan: Varför tycker

(30)

2019-09-30 12(13)

Huvudmannens analys

Älmhult är en kommun med stor rörlighet i befolkningen, vilket resulterar i både stor utflyttning och en ännu större inflyttning. Detta syns i verksamheten genom att lokaler utnyttjas till sitt yttersta, vilket medför att i en del skolor är det trångt.

Det innebär också att grupper och gruppdynamik förändras när nya elever flyttar in och andra lämnar. Grupper i ständig förändring är i en ständig rollsökningsfas, som kan leda till en oroligare studiemiljö. När det blir många elever på

begränsad yta kan det påverka arbetsron negativt och bidra till fler kränkningar.

Huvudmannen har försökt att motverka detta genom att anställa mer personal.

Till viss del kan detta hjälpa, men bristen på tillgång till grupprum och klassrum kan vara en försvårande faktor. Huvudmannens arbete med att utreda och påtala behovet av nya lokaler till kommunledningen tar stor plats i arbetet med

organiseringen av utbildningen.

Ett fortsatt aktivt arbete med värdegrundsfrågorna är viktigt för elevernas välmående och utveckling.

Ett par skolor har försämrade resultat jämfört med tidigare år inom flera

områden. Dessa skolor behöver prioritera arbetet med värdegrundsuppdraget och arbeta strategiskt för att utveckla ett gemensamt förhållningssätt hos personalen mot uppställda mål. Skolledningen på respektive skola behöver leda arbetet via en medveten strategi som följs upp kontinuerligt för att förankra behovet, hålla ihop kring en målbild, planera för insatser och utvärdera arbetet. Huvudmannen ska stödja och följa upp för att säkerställa att utveckling sker.

Elmeskolans lärmiljöprojekt har på kort tid visat sig vara framgångsrikt. Det är viktigt att fortsätta följa upp effekterna, och fördjupa svaren kring hur miljön och pedagogiken påverkar elevernas lärande. Huvudmannen vill undersöka vad andra skolor kan lära av projektet och hur detta kan ske.

Linnéskolans resonemang om att olika lektioner kan upplevas olika av olika elever beroende på exempelvis innehåll och arbetssätt är intressant att undersöka vidare. Elever har olika behov och olika lärstilar, ibland beroende på uppgiftens syfte, ibland beroende på genomförande. Hur kan uppgifter och studiemiljö differentieras för att alla ska ha bra studiero? Vad ligger bakom att fler flickor än pojkar upplever sig bli störda av sina klasskamrater? Hur kan vi undersöka det?

Fritidshems strukturerade aktiviteter har lett till ökad trygghet. Hur kan den erfarenheten användas och hur kan förste fritidspedagogerna stödja detta?

Verksamheternas övergripande resultat inom elevinflytande (värde 40) skattas lägst av de undersöka områdena, och värdet har legat på en relativt låg nivå över tid, precis över gränsen mellan svagt (värde 39) och måttligt. Men lärare och skolledare rapporterar att på alla skolor och inom alla årskurser har elever möjlighet till inflytande. Det finns många olika forum för dialog med elever om intressen och behov, undervisningens innehåll och genomförande, anpassningar

(31)

2019-09-30 13(13)

och stöd med mera. Mot bakgrund av detta finns det skäl att vidare undersöka vad som ligger bakom elevernas upplevelse och svar på enkäterna. Hur definierar eleverna elevinflytande? Hur vet eleven om hen haft inflytande?

Varför skiljer personalens och elevernas uppfattningar sig åt? är exempel på frågeställningar som skolorna bör undersöka.

Huvudmannen har inte mått på i vilken grad eller med vilken kvalitet dessa inflytandeforum genomförs, och inte heller om de är tillgängliga för alla elever.

Underlag för uppföljning är elevers skattning av upplevelse av inflytande och skolpersonals berättelser om aktiviteter och kanaler. Då huvudmannen saknar underlag för att mäta och bedöma möjligheterna men också att för att följa upp mönster gällande vad som påverkar elevernas upplevelser, finns det anledning att undersöka andra sätt att följa upp och utvärdera området elevinflytande.

Analysarbetet inom förskolorna har kommit olika långt, vilket behöver utvecklas ytterligare genom fördjupning, frågor som hur och varför samt ta hjälp av

dokumentation t ex film. ”Filmningen har gett ringar på vattnet, utifrån våra diskussioner så har stora kliv tagits gällande bemötande och kommunikation”.

(Utvärdering förskola 2019)

Huvudmannens plan för utveckling

1. Fokus på värdegrundsarbetet på skolorna.

Uppföljning med verksamheterna under året och utökat analysarbete på huvudmannanivå.

2. Gemensamma träffar mellan rektorerna på grundskolan och gymnasiet där värdegrundsarbetet och resultat diskuteras och blir ett underlag för

kommande analys.

3. Fortsatt satsning på STL inom grundskolan.

Huvudmannen organiserar för spridning av metoden och erfarenheterna.

4. Spridning av erfarenheter från Elmeskolans lärmiljösatsning.

Elmeskolan delger övriga skolenheter information om sitt arbete med

lärmiljö och pedagogik, personals och elevers upplevelser samt hur projektet fortskrider.

5. Gällande förskolornas mål normkritiskt förhållningssätt är arbete med Barnkonventionens texter och implementering av den reviderade läroplanen 2018 aktiviteter styrda från huvudmannanivå under läsåret 19/20. Insatser som innebär ökad förståelse och utvecklande av områdena trygghet, lärmiljöer och barns inflytande är stora områden att arbeta med som kräver mod, engagemang och en stor personlig utveckling hos var och en.

(32)

Skillnader pojkar och

flickors resultat

(33)

Könsskillnader i skolresultat

• Pojkar som grupp presterar generellt sämre än flickor

• Flickor känner sig mer stressade

• Även andra faktorer påverkar resultat, som exempelvis föräldrars utvecklingsbakgrund påverkar, men kön är den avgörande faktorn.

• Flickor har högre meritvärden, är i högre grad

behöriga till gymnasiet, har i högre grad betyg i

alla ämnen

(34)

Att tänka på

• Ett aktivt arbete för att motverka könsskillnader har stor potential att gynna både pojkar och

flickor

• Ett systematiskt arbete i hela styrkedjan

behövs – från politisk till skolnivå

(35)

Hur kan vi arbeta

• STL – skriva sig till lärande har visat sig ge

resultat för svagpresterande elever och även

pojkars resultat generellt

(36)

Tidiga insatser

• Normkritiskt arbetssätt

• Förändring av skolkultur

(37)

Exempel på skillnader

• Vi tilltalar pojkar och flickor olika

• Vi har olika förväntningar på pojkar och flickor, vilket bl a leder till att flickor har bättre

självdisciplin

(38)

Vad kan vi göra?

• Systematiskt kvalitetsarbete

• Att förändra normer för att skapa en skolkultur med fokus på blivande

• Att se variationen i flick- och pojkgruppen

• Skolans förmåga att möta elevers olika

förutsättningar (inkluderande lärmiljöer, arbeta med studieteknik, förändra undervisningen)

• Arbeta med motivation

(39)

Systematiskt kvalitetsarbete

• Kartlägg verksamheten (könsuppdelad statistik)

• Analysera kartläggningen – formulera aktuella utmaningar

• Fastställ visioner och mål på kort och lång sikt

• Formulera förslag på åtgärder som leder till målen

• Gör förändringar, testa att göra på andra sätt

• Utvärdera och följ upp i förhållande till målen

(40)

Kommunledningsförvaltningen

(41)

KAA-arbetet

Statistik 190405-191015

Det finns en felmarginal på ca 10 %

p.g.a. fel information från antagningen

samt systemadministration

(42)

Antal ungdomar i KAA

Totalt 78

23 32

Tjejer Killar

33

45

Tjejer Killar

åend e st at is ti k

(43)

Statistik till SCB

• Antal inrapporterade med minst en kontakt

– Föregående insamling 1.1 % – Denna insamling 46.6 %

• Antal inrapporterade med minst en åtgärd

– Föregående insamling 0 %

– Denna insamling 24.3 %

(44)

Antal utomeuropeiskt födda i KAA

42 7

6

Tjejer Killar

47 6

18

Tjejer Killar

åend e st at is ti k

(45)

Antal ungdomar som började skolan efter vårens KAA-arbete.

6

49

Börjat skolan

(46)

Svarsrespons

antal utskick: 49

13% 38%

15%

svarsbrev mail

sms telefon

webbformulär inget svar

28%

2%

8%

13%

49%

svarsbrev sms telefon webbformulär inget svar

åend e st at is ti k

(47)

Sysselsättning vid första kontakt

0 5 10 15 20 25 30

(48)

Aktiviteter genomförda i KAA

0 5 10 15 20 25

(49)

Skolrepresentant får signal från elev,

EHT, SYV och /eller annan personal på

skolan

Elev ej på skolan

Avhopp Risk för avhopp

Utskrivn ingssam tal SR + Elev + KAA + AF

KAA Fortsatt inskrive

n utan KAA

Fortsatt inskrive

n med KAA- Möte plan

mellan SR + Elev Elev på

skolan

Möte mellan

SR + Elev +

KAA

Uppsöka nde arbete

(50)

Aktuellt

• Ungsam

– Ny lokal i Vävstugan.

– Målgruppen 16-24 år. Arbetar just nu med 7 individer.

Kommer vara max 15 aktiva samtidigt.

– Jobbstudie - övningsjobba i grupp.

– Samhällskunskap, hälsa, normer.

– Finansiering genom Finsam.

• Förebyggande arbete.

– Träffa ungdomen redan på högstadiet.

– Uppföljning av interkommunala elever.

• KAA-nätverk

– Finsam är sammankallande.

– Ta fram gemensamma rutiner, administrativt stöd, skapa

(51)

www.almhult.se/kaa

(52)

Sammanträdesprotokoll

2019-10-09 Sidnummer, beslut 1(1)

Utbildningsnämndens utskott

Justerandes signaturer

Ordförande Justerare Sekreterare Utdragsbestyrkande

§ 93 Lokalbehov, Elmeskolan/Internationella skolan

Ärendenummer UN 2018/116

Sammanfattning av ärendet

Elmeskolan/Internationella skolan har ett stort behov av tillskott av lokaler.

Elmeskolan har på grund av elevökning tvingats att dela klasser och det har medfört att man behövt ta fler klassrum i anspråk. Samtidigt har Internationella skolan också haft en elevökning. Det innebär att det finns lediga platser i vissa klasser samtidigt som det är helt fullt i andra.

Informationen överlämnas till kommunstyrelsen.

Beslutsunderlag

 Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2019-10-03

 Utbildningsnämndens beslut daterat 2018-06-20

 Kommunstyrelsens beslut daterat 2018-09-04

Ärendebeskrivning

Utbildningsnämnden har redan 2018 påpekat behovet av nya lokaler för att hantera det ökade elevantalet och föreslog kommunstyrelsen att tillse att det fanns lokaler att tillgå från och med 2019-01-01. Elevutvecklingen i Älmhult är mycket positiv, men inte helt förutsägbar. T ex har Internationella skolan 30 elever mer i augusti än vad som förutspåddes i juni.

Internationella skolan har i stort sett fulla klasser och det innebär att om man räknar med ett mindre tillskott i varje årskurs kommer man att behöva 8 nya klassrum till läsåret 2020/2021 och därefter ca 1 klassrum per år.

_____

(53)

2019

2019-10-03 1(1)

Utbildningsförvaltning Roger Johansson

roger.johansson@almhult.se

Lokalbehov Elmeskolan/Internationella skolan

Sammanfattning av ärendet

Elmeskolan/Internationella skolan har ett stort behov av tillskott av lokaler.

Elmeskolan har på grund av elevökning tvingats att dela klasser och det har medfört att man behövt ta fler klassrum i anspråk. Samtidigt har Internationella skolan också haft en elevökning. Det innebär att det finns lediga platser i vissa klasser samtidigt som det är helt fullt i andra.

Informationsunderlag

 Utbildningsnämndens beslut daterat 2018-06-20

 Kommunstyrelsens beslut daterat 2018-09-04

Ärendebeskrivning

Utbildningsnämnden har redan 2018 påpekat behovet av nya lokaler för att hantera det ökade elevantalet och föreslog kommunstyrelsen att tillse att det fanns lokaler att tillgå från och med 2019-01-01. Elevutvecklingen i Älmhult är mycket positiv, men inte helt förutsägbar. T ex har Internationella skolan 30 elever mer i augusti än vad som förutspåddes i juni.

Internationella skolan har i stort sett fulla klasser och det innebär att om man räknar med ett mindre tillskott i varje årskurs kommer man att behöva 8 nya klassrum till läsåret 2020/2021 och därefter ca 1 klassrum per år.

Roger Johansson Underskrift

Utbildningschef Titel

Informationen Kommunstyrelsen Tekniska förvaltningen

Planeringschef Paul Robertsson

(54)

(55)

(56)

(57)

(58)

§ 82 Lokallösningar i avvaktan på ny grundskola

Utbildningsnämndens beslut

1. Utbildningsnämnden beslutar att moduler placeras vid Elmeskolan från och med 2019-01-01 i avvaktan på att ny skola blir klar.

2. Ytterligare tillskott av skollokaler behövs från och med 2019-08-01.

3. Utbildningsnämnden önskar få yttra sig om pedagogiska konsekvenser av lokallösning som kommunstyrelsen föreslår from 2019-08-01.

4. Utbildningsnämnden anhåller hos kommunfullmäktige om medel för merkostnad för lokalhyra, det vill säga överskjutande kostnad över genomsnittskostnaden.

5. Utbildningsnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för genomförande inom tekniska förvaltningen.

6. Utbildningsnämnden ger utbildningsförvaltningen i uppdrag att bevaka elevprognosen och planera för eventuell bussning till Ryfors skola om behov finns innan ny skola är byggd.

Beslutsnivå

Punkt 1-3 och 5-6 utbildningsnämnden Punkt 4 kommunfullmäktige

Sammanfattning av ärendet

Utbildningsnämnden beslutade 2018-02-28 föreslå kommunfullmäktige att ny grundskola för förskoleklass och årskurs 1–6 byggs med placering i Majtorp 1, västra Bökhult samt att ny grundskola för årskurs 7-9, alternativt en grundskola för förskoleklass och årskurs 1-9 byggs. Orsak är den kraftiga elevtalsökningen som varit och som förväntas fortsätta enligt befolkningsprognosen. Fram till dess att skolorna är klara behöver tillfälliga åtgärder ske för att klara lokalförsörj- ningen. Fram till 2021/2022 bedöms ytterligare cirka 12 klassrum behövas.

Beslutsunderlag

(59)

 Fyrstegsprincip daterad 2018-06-14

 Utredning lokalbehov i Älmhults grundskola förskoleklass – årskurs 6, år 2018–2022, daterad 2018-06-07.

 Utbildningsnämndens utskotts beslut 2018-06-13, § 71.

Utbildningsnämndens behandling

Förslag på sammanträdet

Ordförande Håkan Pettersson (S) lämnar följande förslag:

 Utbildningsnämnden beslutar att moduler placeras vid Elmeskolan från och med 2019-01-01 i avvaktan på att ny skola blir klar.

 Ytterligare tillskott av skollokaler behövs från och med 2019-08-01.

 Utbildningsnämnden önskar få yttra sig om pedagogiska konsekvenser av lokallösning som kommunstyrelsen föreslår from 2019-08-01.

 Utbildningsnämnden anhåller hos kommunfullmäktige om medel för merkostnad för lokalhyra, det vill säga överskjutande kostnad över genomsnittskostnaden.

 Utbildningsnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för genomförande inom tekniska förvaltningen.

 Utbildningsnämnden ger utbildningsförvaltningen i uppdrag att bevaka elevprognosen och planera för eventuell bussning till Ryfors skola om behov finns innan ny skola är byggd.

Thomas Harrysson (C) lämnar följande förslag:

 Utbildningsnämnden konstaterar ett behov av lokaler i avvaktan på nya permanenta skollokaler, lämnar öppet för kommunstyrelsen var och i vilken omfattning.

 Underlag tas fram som innefattar modullösning, bussning eller en

kombination som innefattar konsekvensbeskrivning av samtliga alternativ så väl positiva som negativa effekter.

Ajournering

Sammanträdet ajourneras för enskilda överläggningar klockan 11.30-11.35.

(60)

Beslutsgång

Ordförande Håkan Pettersson (S) ställer sitt förslag mot Thomas Harryssons (C) förslag och finner att utbildningsnämnden bifaller Håkan Petterssons förslag.

Omröstning begärs och följande beslutsgång gäller:

Ja- röst för bifall till Håkan Petterssons förslag Nej-röst för bifall till Thomas Harryssons förslag

Omröstningsresultat

Ja-röst: Håkan Pettersson (S), Kent Ballovarre (S), Birgitta Nilsson (S), Petra Karlsson (S) och Jan Fagerberg (MP).

Nej-röst: Tomas Simonsson (M), Agathe Svensson (M), Thomas Harrysson (C), Gun-Britt Cedergren (KD) och Bo-Göran Bihl (SD).

Med 5 ja-röster mot 5 nej-röster avgör ordförandens utslagsröst till ja-sidans fördel.

Utbildningsnämnden bifaller därmed Håkan Petterssons förslag.

_____

Paragrafen förklaras omedelbart justerad

Beslutet skickas till

Tf. verksamhetschef grundskola Jörgen Rosén Rektor Maria Haglund

Rektor Eva-Lena Brafield

Administrativ chef Anna Rix Grönvall Ekonom

Kommunstyrelsen

(61)

2018-05-31 1(4)

2018-06-14

utbildningsförvaltning Anna Rix Grönvall

Anna.rix-gronvall@almhult.se

Lokallösningar i avvaktan på ny skola

Sammanfattning av ärendet

Utbildningsnämnden beslutade 2018-02-28 föreslå kommunfullmäktige att ny grundskola för förskoleklass och årskurs 1-6 byggs med placering i Majtorp 1, västra Bökhult samt att ny grundskola för årskurs 7-9, alternativt en grundskola för förskoleklass och årskurs 1-9 byggs. Orsak är den kraftiga elevtalsökningen som varit och som förväntas fortsätta enligt befolkningsprognosen. Fram till dess att skolorna är klara behöver tillfälliga åtgärder ske för att klara lokalförsörj- ningen. Fram till 2021/2022 bedöms ytterligare cirka 12 klassrum behövas.

Beslutsnivå

Punkt 1 och 3 Utbildningsnämnden Punkt 2 kommunfullmäktige

Beslutsunderlag

 Fyrstegsprincip daterad 2018-06-14

 Utredning lokalbehov i Älmhults grundskola förskoleklass – årskurs 6, år 2018-2022, daterad 2018-06-07

Ärendebeskrivning

Den förväntade elevtalsökningen utifrån befolkningsprognos motsvarar cirka 12 klasser beroende på i vilken årskurs som elevantalet ökar och hur många

delningar denna ökning medför i dagens befintliga klasser. Prognosen bygger på befolkningsprognosen men vissa antaganden har fått ske utifrån nuvarande elevantal och att det i prognosen inte finns någon fördelning över kommunens olika geografiska delar. Stor osäkerhet finns kring hur stor ökningen blir på Internat- ionella skolan, svenska delen av Elmeskolan samt Thoren Framtid.

I befintliga skolor i tätorten finns inte utrymme för att ta emot den förväntade elevökningen, varför tillfälliga lösningar måste ske fram till att ny grundskola finns klar.

Genom tillfälliga moduler på den nyanlagda parkeringsplatsen vid Elmeskolan kan både den svenska och internationella delen av Elmeskolan hållas intakt, samtidigt som nya klassrum skapas. Denna lösning möjliggör också omfördel- ning av klassrum mellan Internationella skolan och den svenska grundskolan på Elmeskolan utifrån behov. Denna lösning föreslås utgöra steg ett i lokalfrågan då den inte påverkar befintliga klasser, är flexibel och kostnadseffektiv i väntan på

(62)

2018-05-31 2(4)

2018-06-14

Vilken elevgrupp från Elmeskolans olika delar som kan inrymmas i moduler har undersökts, med slutsatsen att de äldsta eleverna är mest lämpliga. Detta då denna grupp kräver minst åtgärder på en tillfällig skolgård vid modulerna samt att de äldre eleverna själva klarar förflyttning till Elmeskolan. Detta skulle också göra att F-6 hålls intakt på Elmeskolan med utbyte mellan svenska och

internationella skolan.

Modulerna behöver vara på plats i januari 2019. Driftskostnad för tre år beräknas totalt till 8 534 tkr. Merkostnaden för lokalhyra uppgår till 2 835 tkr 2019.

Enligt det nya resursfördelningssystemet ska nämnderna kompenseras för merkostnad för lokaler utöver genomsnittskostnaden.

Ersättning till friskolorna ingår inte i kalkylen då skolförordningen 14 kap §6 fr om 1 mars 2018 anger att …”Om det finns särskilda skäl ska ersättningen för lokalkostnader istället högst motsvara den enskilde huvudmannens faktiska kostnader om dessa är skäliga.”…

Beslut om barn- och elevpeng tas av utbildningsnämnden i särskild ordning inför varje nytt budgetår. Då sker översyn av ersättningen avseende lokaler utifrån det nya regelverket.

Beroende på hur elevantalet ökar och när ny skola är färdig kan ytterligare åtgärder behöva ske i ett steg 2. Befolkningsutvecklingen behöver följas löpande.

Överväganden

På Ryfors skola finns lediga klassrum, men inte tillräckligt många för att lösa hela behovet av ytterligare lokaler i avvaktan på ny skola. Därför är alternativet inte ensamt hållbart till 2021.

Då Internationella skolan de senaste åren växt med 50-70 elever/år, kan man rimligen anta fortsatt ökat elevantal och ökat behov av klassrum. Eftersom Internationella skolan kräver en sammanhållen skola (inom 500 meter), för att inte behöva söka ytterligare auktorisation, blir följden att det är eleverna från svenska grundskolan som måste flytta antingen till andra skolor inom tätorten eller bussas till Ryfors. Att splittra den svenska delen av Elmeskolan 1,5 år efter den öppnats och precis fått rutiner och personal att fungera förväntas ge negativa effekter på måluppfyllelsen. Den planerade mottagningsenheten vid Elmeskolan med start i augusti 2019, skulle i så fall också behöva senareläggas. Den samlade kompetensen som idag byggs upp på Elmeskolan kring nyanlända bör behållas samlat på ett ställe.

För att undvika bussning av hela Elmeskolan så skulle del av eleverna kunna placeras på Klöxhultsskolan och Gemöskolan, men då krävs att elever från de skolorna bussas till Ryfors. Detta skulle medföra omorganisation på de skolorna.

Lösningen med bussning till Ryfors kräver således flera steg av omorganisation och flyttar fokus från pågående arbete mot högre måluppfyllnad, till fokus kring flytt och omorganisation.

(63)

2018-05-31 3(4)

2018-06-14 Alternativ I - Moduler i 2 plan

2019 2020 2021 Totalt Snitt/år

Hyra 1 380 000 1 380 000 1 380 000

Etablering och avetablering 900 000 550 000

Iordningsställande (VA, el, IT etc.) 1 420 000

Kapitalkostnad inventarier* 138 000 136 000 134 000

Lokalvård 212 000 212 000 212 000

Drift och underhåll 160 000 160 000 160 000

Total drifteffekt 4 210 000 1 888 000 2 436 000 8 534 000 2 844 667

Prognos elevantal 108 193 193

Genomsnittlig lokalhyra inkl. städ 12 725 12 725 12 725 Ersättning resursfördelningssystemet 1 374 300 2 455 925 2 455 925

Alternativ 2 - Moduler i 1 plan+ bussning till Ryfors

2019 2020 2021 Totalt Snitt/år

Hyra 720 000 720 000 720 000

Etablering och avetablering 600 000 300 000

Iordningsställande (VA, el, IT etc.) 1 420 000

Skolskjuts** 616 200 1 232 400 1 232 400

Kapitalkostnad inventarier* 138 000 136 000 134 000

Lokalvård 212 000 212 000 212 000

Drift och underhåll 160 000 160 000 160 000

Total drifteffekt kr 3 866 200 2 460 400 2 758 400 9 085 000 3 028 333

*Inventarier 640 tkr

**6 klasser

Mellan de två alternativen skiljer det 550 tkr. Bussning innebär förutom ovan redovisad kostnad även omfattande planeringstid på flera nivåer i organisationen för t ex information till föräldrar och elever i samtal och möten, sammansättning av nya arbetslag, organisering av personal på bussar, mottagande på fritidshem etc. Kostnaden för den arbetstiden bör också beaktas.

(64)

2018-05-31 4(4)

2018-06-14

1. Utbildningsnämnden beslutar att moduler placeras vid Elmeskolan från och med 2019-01-01 i avvaktan på att ny skola blir klar.

2. Utbildningsnämnden anhåller hos kommunfullmäktige om medel för merkostnad för lokalhyra, det vill säga överskjutande kostnad över genomsnittskostnaden. För 2019 motsvarar det 2 835 tkr, övriga år ryms kostnaden inom resursfördelningen.

3. Utbildningsnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för genomförande inom tekniska förvaltningen.

4. Utbildningsnämnden ger utbildningsförvaltningen i uppdrag att bevaka elevprognosen och planera för eventuell bussning till Ryfors skola om behov finns innan ny skola är byggd.

Anna Rix Grönvall PO Johansson

Administrativ chef Förvaltningschef

Beslutet skickas till

Tf verksamhetschef grundskola Jörgen Rosén Rektor Maria Haglund

Rektor Eva-Lena Brafield

Administrativ chef Anna Rix Grönvall Ekonom

Kommunstyrelsen

(65)

Utbildningsnämndens utskott

§ 97 Lokalbehov, norra kommundelen

Utbildningsnämndens utskotts förslag

1. Kommunfullmäktige ger tekniska förvaltningen tillsammans med

utbildningsförvaltningen i uppdrag att ta fram underlag för ytterligare lokaler till Diö skola. Lokalerna ska vara tillgängliga i juni 2021.

2. Kommunfullmäktige beslutar att kompensera utbildningsnämnden för ökade driftskostnader i form av lokalkostnader, personalkostnader etc.

3. Utbildningsnämnden förordar ett tillskott av permanenta lokaler, istället för tillfälliga moduler.

Beslutsnivå

Punkt 1 och 2 kommunfullmäktige Punkt 3 utbildningsnämnden

Sammanfattning av ärendet

Elevantalet i Diö skolas upptagningsområde kommer utifrån befintligt

elevunderlag att öka och elevantalet per klass i årskurs 4–6 blir år 2021 mellan 25 och 34 elever. Dessutom planeras det nya bostäder i upptagningsområdet.

Detta gör att skolans nuvarande lokaler behöver utökas och lokalerna behöver vara inflyttningsklara senast juni 2021 för att tas i bruk i augusti 2021.

Beslutsunderlag

 Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Diö skola.

_____

(66)

2019-10-02 1(3)

Utbildningsförvaltning Anna Rix Grönvall

anna.rix-gronvall@almhult.se

Diö skola

Sammanfattning av ärendet

Elevantalet i Diö skolas upptagningsområde kommer utifrån befintligt

elevunderlag att öka och elevantalet per klass i årskurs 4-6 blir år 2021 mellan 25 och 34 elever. Dessutom planeras det nya bostäder i upptagningsområdet.

Detta gör att skolans nuvarande lokaler behöver utökas och lokalerna behöver vara inflyttningsklara senast juni 2021 för att tas i bruk i augusti 2021.

Beslutsnivå

Punkt 1 och 2 kommunfullmäktige Punkt 3 utbildningsnämnden

Beslutsunderlag

 Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Diö skola, daterad 2019-10-02

Ärendebeskrivning

Elevökningen från 2021 ser för närvarande ut som en tillfällig topp med många elever, men om det byggs nya bostäder kan ökningen förväntas bli permanent.

Behovet av utökade lokaler beräknas vara 3 klassrum och 2-3 grupprum från hösten 2021.

Antal elever F-6 som valt Diö skola september 2019, men i nya klasser antal invånare i upptagningsområdet.

I nedanstående tabell redovisas befintliga elever på Diö skola 2019. Dessa elever har sedan flyttats upp till högre årskurser. Någon hänsyn har inte tagits till eventuell in- och utflyttning. Nya klasser (röda) är antal invånare i

upptagningsområdet. Någon hänsyn har inte tagits till att elever kan förväntas välja annan skola. I årskurs 4 tillkommer elever från Liatorps skola som har elever från förskoleklass till årskurs 3.

(67)

2019-10-02 2(3)

årskurs,

Diö 2019 2020 2021 2022 2023 2024

f 17 15 17 9 13 12

1 16 17 15 17 9 13

2 20 16 17 15 17 9

3 11 20 16 17 15 17

4 26 25 34 28 29 30

5 20 26 25 34 28 29

6 21 20 26 25 34 28

summa 131 139 150 145 145 138

Antal elever F-3 som valt Liatorps skola september 2019, men i nya klasser antal invånare i upptagningsområde

I nedanstående tabell redovisas befintliga elever på Liatorps skola 2019. Dessa elever har sedan flyttats upp till högre årskurser. Någon hänsyn har inte tagits till eventuell in- och utflyttning. Nya klasser (blåa) är antal invånare i

upptagningsområdet. Någon hänsyn har inte tagits till att elever kan förväntas välja annan skola.

årskurs,

Liatorp 2019 2020 2021 2022 2023 2024

f 12 15 17 16 11 16

1 12 12 15 17 16 11

2 14 12 12 15 17 16

3 14 14 12 12 15 17

summa 52 53 56 60 59 60

Överväganden

Tillbyggnad i Diö har bedömts mest lämpligt utifrån:

 Behovet finns i årskurs 4-6 som finns på Diö skola. Liatorp skola har årskurs f-3.Större enheter ger möjlighet till samordningsvinster.

 Tågstopp innebär bättre rekryteringsmöjligheter av lärarpersonal.

 Planering av nya bostadsområden på orten.

 Enkelt att bygga till i Diö.

(68)

2019-10-02 3(3)

Förslag till beslut

Utbildningsnämndens förslag till kommunfullmäktige:

1. Kommunfullmäktige ger tekniska förvaltningen tillsammans med

utbildningsförvaltningen i uppdrag att ta fram underlag för ytterligare lokaler till Diö skola. Lokalerna ska vara tillgängliga i juni 2021.

2. Kommunfullmäktige beslutar att kompensera utbildningsnämnden för ökade driftskostnader i form av lokalkostnader, personalkostnader etc.

3. Utbildningsnämnden förordar ett tillskott av permanenta lokaler, istället för tillfälliga moduler.

Anna Rix Grönvall Roger Johansson

Grundskolechef Förvaltningschef

Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Tekniska förvaltningen

Rektor Diö skola, Lena Andersson