Resultat från undersökningen av parkerna

4.2.1 Pildammsparken

4.2.1.1 Ekologiska faktorer

I parken finns alla tre vegetationsskikten men de finns i ganska varierande utsträckning. Trädskiktet är väl utbrett och känns lite skoglikt och gammalt. Trädbeståndet dominerades tydligt av äldre lövträd och då framförallt bok. Buskar finns på vissa platser i parken men inte i så stor utsträckning. En del av den buskvegetation som finns är häckar som sköts ganska strikt. Trots detta kan häckarna antagligen utgöra skydd för fåglar. Markskiktet är inte heller så utbrett. I markvegetation räknar vi inte in gräsmattorna, då dessa ofta sköts väldigt intensivt och inte erbjuder någon särskilt gynnsam miljö för olika slags djur.

Cirka 19 hektar av Pildammsparkens 45 hektar utgörs av trädbeklädd yta. Här fanns det totalt 75 döda träd, mestadels björk, som befann sig i olika stadier av nedbrytning. Detta innebär att det finns fyra döda träd per hektar trädbeklädd yta.

Det hade kunnat finnas goda spridningsmöjligheter åtminstone åt ett håll då det finns grönområden inom ganska kort avstånd från parken. Problemet är att det ligger en stor och hårt trafikerad väg mellan Pildammsparken och det andra grönområdet. Den vägen gör det svårt för djur att ta sig från det ena till det andra området.

4.2.1.2 Sociala faktorer

I Pildammsparken upplevde vi att det fanns ganska många baskaraktärer, vilket redovisas i tabell 1.

Tabell 1. Vilka av baskaraktärerna finns i parkerna? Resultat från undersökningen.

Baskaraktärer Pildammsparken Beijers park

Det rofyllda X X Det vilda Det artrika X En rymd… Allmänningen X X Lustgården Centrum, festen X Kulturen X

De som fanns var det rofyllda, det artrika, allmänningen, festen och kulturen. I och med att Pildammsparken är ganska stor blir också stora delar av parken rofylld. Den artrika karaktären gäller framförallt fågellivet, med många olika arter. Parken har också stora öppna gräsytor, ”allmänningar”, som kan användas för olika arrangemang, till exempel valborgsfirande. Dessa allmänningar kan folk även utnyttja för picknick, bollspel och andra aktiviteter. Det finns både teater och restaurang vilket innebär att även baskaraktären ”centrum, festen” finns i parken. Parken är gammal och kan anses vara en del av stadens historia och här finns alltså den sista baskaraktären ”kulturen”. Att så många olika baskaraktärer är representerade bidrar till att många människor kan finna just det de söker.

Bild 1. Pildammsparken. Den rofyllda bokskogen (2008-04-28).

Bild 2. Pildammsparken. Ett monument mitt i parken. (2008-04-28)

Överallt i parken hörde man biltrafiken som ett bakgrundsbrus, men på de flesta platser i parken är det inget dominerande ljud. Det fanns även många andra ljudkällor i parken. Vi kunde höra vattenskvalp vid dammarna och vinden susade i träden. Fågelsång hördes främst i trädpartierna. Andra fågelläten hördes i stor utsträckning vid dammarna i parken, där det finns många fåglar av olika arter.

Vi mätte ljudnivån i parkerna och resultatet redovisas i tabell 2.

Tabell 2. Resultatet från bullermätningarna i parkerna, redovisat i ekvivalentnivåB.

Mätplats 1 Mätplats 1 Mätplats 2 Mätplats 2 Mätplats 3 Mätplats 3 Pildammsparken 52,7 dBA 52,5 dBA 59,9 dBA 59,9 dBA 52,5 dBA 51,4 dBA

Medel:52,6 dBA Medel: 59,9 dBA Medel: 52,0 dBA

Beijers park 45,3 dBA 45,2 dBA 51,5 dBA 52,6 dBA 46,5 dBA 48,6 dBA

Medel: 45,3 dBAC Medel: 52,1 dBA Medel: 47,7 dBA

Mätplats 1 var lokaliserad utanför, mätplats 2 i kanten och mätplats 3 låg inne i parken. Den ekvivalenta ljudnivån på mätplats 1 hade ett medelvärde på 52,6 dBA. På den andra mätplatsen var medelvärdet 59,9 dBA i ekvivalentnivå och på den tredje mätplatsen var medelvärdet 52,0 dBA. Dessa resultat visar att ljudnivån inne i parken, det vill säga mätplats 3, var något lägre än ljudnivån utanför parken, mätplats 1. Ljudnivån dämpas också ganska mycket en bit in i parken om man jämför med ljudnivån på mätplats 2. Skillnaden i ljudnivån mellan mätplats 2 och 3 är närmre 8 dBA. En ökning på 8-10 dBA uppfattas som en fördubbling av ljudnivån.87 Skillnaden mellan mätplatserna är alltså att betrakta som ganska stor.

Pildammsparken omges på två sidor av stora och hårt trafikerade vägar, och dessutom går det två mindre vägar genom parken. Vägarna genom parken är definitivt negativa inslag i parkens miljö. Hade de inte funnits hade parkmiljön varit mer obruten, lugnare, tystare och mer ”naturlig” utan stressande inslag från stadsmiljön. Som det är nu så går vägarna mitt inne i parken och då förloras känslan av att befinna sig i en annan värld. De båda större vägarna som omger Pildammsparken innebär ganska höga bullernivåer även inne i parken och försämrar dessutom spridningsmöjligheterna.

På stigarna i Pildammsparken fanns det lyktstolpar med ett mellanrum på cirka 20 meter vilket ska ge en god belysning på stigarna även när det är mörkt. Det förutsätter förstås att alla lamporna fungerar och det vet vi inte om de gör eftersom vi bara varit i parken under dagtid. Det fanns dock ingen belysning på öppna och trädbevuxna ytor. I en stor park som Pildammsparken ger det goda möjligheter att finna relativt mörka områden som är gynnsamma för djur som annars störs av ljus.

Det finns goda möjligheter till motion i parken och när vi var där såg vi många som motionerade, bland annat en grupp pensionärer som gick stavgång.

Bild 3. Pildammsparken. En grupp pensionärer som är ute och motionerar.(2008-04-28)

Det finns mycket gott om bostäder i närheten och det handlar om flerfamiljshus. Det är alltså många människor som har god tillgång till parken. Vi märkte också att parken är välanvänd då det var mycket folk i parken som motionerade, promenerade eller bara njöt av det fina vädret.

4.2.1.3 Hållbar stadsmiljö

Det blåste mindre i parken än det gjorde utanför parkmiljön. Det kunde vi både se med hjälp av vår flagga, men det kändes även skillnad. Den största skillnaden var i trädpartierna i parken där det var betydligt lugnare.

Vi mätte temperaturen på samma platser som vi mätte ljudnivån, vilket alltså innebär en plats utanför, vid kanten av och en bit in i parken. Resultatet redovisas i tabell 3 nedan.

Tabell 3. Resultat från temperaturmätningen.

Mätplats 1 Mätplats 2 Mätplats 3

Pildammsparken 15,7 °C 14,2 °C 16,0 °C

Beijers park 14,2 °C 12,8 °C 13,5 °C

Temperaturen var ungefär den samma på mätplats 1 och 3. På mätplats 2, i utkanten av parken där det var mycket träd, var det betydligt svalare. Det rörde sig om en skillnad på cirka en och en halv grad.

I Pildammsparken finns det ingen dagvattenhantering som har biologiskt renande funktion. 4.2.2 Beijers park

4.2.2.1 Ekologiska faktorer

Cirka fem hektar av parkens 12 hektar är trädbevuxen. Bland dessa träd fanns det sammanlagt cirka 25 döda träd i olika stadier av nedbrytning. Det finns alltså i genomsnitt fem döda träd per hektar. Det verkar alltså som om det finns tillräckligt med döda träd i Beijers park, om vi jämför med kriterierna i stycke 2.8.3 ovan där fem till tio döda träd per hektar angavs som riktlinje. I den del av parken där det var mest döda träd är också målsättningen, från Malmö stads sida, att skapa en ”urskog”. Det innebär att döda träd och grenar inte rensas bort, utan de får ligga kvar. Dessutom fraktas döda träd dit från andra parker i Malmö. 88

Bild 4. Ett stort dött träd i Beijers park.(2008-04-28)

Alla tre vegetationsskikten finns representerade i parken, dock är träden i klar majoritet. I parken var det en tydlig dominans av äldre träd, men det fanns även en del yngre. Boken är vanligast förekommande liksom i Pildammsparken. Men i Beijers park finns det betydligt större variation av trädarter.

Det verkar finnas relativt goda sammankopplingar mellan Beijers park och andra grönområden i närheten. Det finns alltså förutsättningar för arter att sprida sig mellan de olika grönområdena. Nätverket kan underlätta för att skapa mer hållbara grönområden.

4.2.2.2 Sociala faktorer

Vi upplevde två av de åtta baskaraktärerna i Beijers park, vilket redovisats i tabell 1 ovan. Den rofyllda karaktären tyckte vi fanns i parken då det kändes som en lugn miljö i förhållande till vägarna och trafiken utanför. Det fanns också mycket fåglar i parken vilket medförde att det som hördes tydligast var fågelsång och andra fågelläten.

Bild 5. Beijers park. Den rofyllda miljön. (2008-05-02) .

Den andra baskaraktären var allmänningen. När vi var i parken utnyttjades den för solning, bollsspel, kubbspel, grillning, lek och motion.

Bild 6. Beijers park. Barn som grillar och leker i parken.(2008-05-02)

Ljudnivån i Beijers park var lägre än i Pildammsparken som även redovisats i tabell 2 ovan. På mätplats 1, utanför parken, var den ekvivalenta ljudnivån 45,2-45,3 dBA. På mätplats 2, i kanten, var ljudnivån 52,1 dBA och på mätplats 3 inne i parken låg medelvärdet på 47,7 dBA. Vi kan alltså se att ljudmiljön inne i parken ligger inom de 45-50 dBA som angetts som riktvärde för områden med god ljudmiljö.

Det fanns en del olika ljudkällor och vi hörde såväl motorfordon som människor och fåglar. Bruset från vägarna låg hela tiden i bakgrunden men fåglar och lekande barn dominerade ljudmiljön i parken. Det bör också påpekas att när vi var i parken var det en väldigt fin dag och det är möjligt att det inte hade varit lika mycket ljud från lekande barn om det inte hade varit så fint väder, och då kanske ljuden från bilarna hade framkommit tydligare.

Det verkar även som att parken används i undervisningssyfte av skolorna som ligger runt omkring, främst för biologi och idrott.89

Det fanns lyktstolpar, med ett ungefärligt mellanrum på 20 meter, längs med hela gången som gick runt parken och även längs med den gången som gick en bit in i parken. Vi har bara varit i parken under dagtid och kan därför inte veta om alla lamporna fungerar och hur mycket de lyser upp. Om alla lamporna fungerar så bedömer vi att det är välupplyst på gångarna i parken. Det fanns ingen belysning i trädpartierna eller på de öppnare gräsytorna.

Det fanns goda möjligheter till lek i parken. Där fanns en stor lekplats som kan passa barn i många åldrar.

Det finns gott om både villor och flerfamiljshus inom 300 meter från parken. Det medför antagligen att parken är välanvänd även på vardagar då det är många som har nära dit.

Parken omgavs på två sidor av relativt stora och trafikerade vägar, och som vi också nämnt ovan så uppfattade man hela tiden ljuden från biltrafiken.

4.2.2.3 Hållbar stadsmiljö

Den dagen vi var i Beijers park blåste det inte heller något nämnvärt varför det inte var så lätt att undersöka om det blåste mer eller mindre i parkmiljön än utanför parken. Att det inte blåste medförde också att vi inte kunde höra något vindsus i träden.

Temperaturen utanför och inne i parken var i stort sett den samma. På mätplatsen inne i parken var det inte så mycket vegetation, vilket antagligen är anledningen till att det inte var någon skillnad i temperatur. I kanten av parken var det mycket träd och här var också temperaturen nästan en och en halv grad lägre än utanför.

Det fanns en våtmark i parken, och den har främst anlagts för att rena vattnet i dammen då det har varit problem med övergödning. I utvecklingsplanen skrivs det att våtmarken skall rena vattnet från dammen och att vatten ska pumpas från dammen till våtmarken.90 När vi var i parken var det dock inte mycket till våtmark, då den var ganska torr.

Bild 7. Beijers park. Våtmarken som inte var så våt. (2008-05-02)