Hållbara grönområden-
för människa, miljö och samhälle
Sustainable green areas-
for humans, environment and society
Sara Jutemark Malin Nilsson
MALMÖ HÖGSKOLA Miljövetenskap 61-90 hp, Vt - 08
Kultur och samhälle Examensarbete 15 hp
Människa, miljö, samhälle 180 hp Författare:
Sara Jutemark Malin Nilsson
Hållbara grönområden –
för människa, miljö och samhälle
Sustainable green areas –
for humans, environment and society
Handledare: Per Lindquist Examinator: Ebba Lisberg Jensen
Sammandrag
Syftet med vår uppsats är att identifiera funktioner som är viktiga i ett hållbart grönområde och att med hjälp av dessa ta fram en bedömningsmall för hållbara grönområden. Som en andra del i uppsatsens syfte har vi tillämpat vår framtagna mall praktiskt på ett par grönområden i Malmö för att se hur dessa ser ut i förhållande till mallen. Genom en direktobservation har vi bedömt parkerna i förhållande till bedömningsmallen. Resultatet visar att parkerna är socialt hållbara men att de ekologiska och de stadsmiljömässiga aspekterna kunde förbättras.
Abstract
The objective of this paper is to identify important functions in a sustainable green area, and with the help of these develop an assessment model for sustainable green areas. As a second part of our objective we have applied our model on a couple of green areas in Malmö. Through a direct observation we have formed an opinion about the parks in proportion to the assessment model. The result shows that the parks are socially sustainable but that the ecological aspects and the aspects that affect the city’s environment could be improved.
1. Inledning... 8
1.1 Syfte och problemställningar ... 8
1.2 Avgränsning... 9
1.3 Disposition... 9
2. Grönområden, dess funktioner och förutsättningar... 10
2.1 Städers nackdelar och fördelar ... 10
2.2 Vad innebär begreppet grönområde? ... 10
2.3 Grönområdens roll i städer ... 11
2.4 Humanekologiskt betraktelsesätt... 11
2.5 Förutsättningar för stadens grönområden ... 11
2.6 Grönområden i Malmö kommun... 13
2.6.1 Bestämmelser som rör Malmös grönområden ... 13
2.7 Grönområdens speciella värden ... 15
2.8 Ekologiska värden i grönområden... 15
2.8.1 Varför biologisk mångfald? ... 15
2.8.2 Arters tålighet för mänskliga störningar... 17
2.8.3 Hur bör vegetationen se ut?... 17
2.8.4 Spridningskorridorer ... 18
2.9 Grönområdens roll för människor i staden ... 19
2.9.1 Hinder för utevistelse ... 19
2.9.2 Tryggheten tar överhanden... 20
2.9.3 Tystheten ... 21
2.9.4 Livskvalitet... 22
2.9.5 Olika karaktärer i grönområden ... 23
2.9.6 Kunskap... 24
2.10 Hållbar stadsmiljö ... 25
2.10.1 Grönområden och lokalklimatet... 25
2.10.2 Dagvattenhantering ... 26
2.11 Sammanfattning och analys av kapitel 2... 27
2.11.1 Ekologiska faktorer ... 27 2.11.2 Sociala faktorer ... 28 2.11.3 Hållbar stadsmiljö ... 28
3. Metod ... 30
3.1 Direktobservation... 30 3.2 Urval ... 30 3.3 Undersökningens upplägg ... 30 3.3.1 Mätdagar... 324. Undersökning av parkerna... 33
4.1 Bakgrundsfakta till de undersökta parkerna ... 33
4.1.1 Pildammsparken ... 33
4.1.2 Beijers park ... 33
4.2 Resultat från undersökningen av parkerna... 34
4.2.1 Pildammsparken ... 34
4.2.2 Beijers park ... 38
5. Diskussion... 42
5.1 Diskussion kring parkernas hållbarhet... 42
5.2 Avslutande reflektion ... 46
Referenser ... 48
Bilagor ... 50
Bilaga 1 ... 50
Bilaga 2 ... 52
1. Inledning
Allt fler människor flyttar in till städerna och i takt med detta växer städerna såväl i yta som i befolkningstal. För första gången i historien bor nu mer än 50 procent av jordens befolkning i städer.1 Denna utveckling visar heller inga tecken på att avstanna, utan kommer förmodligen att fortsätta i takt med att jordens befolkning växer. I dagsläget är de flesta städer inte särskilt miljövänliga utan bidrar snarare till ett ohållbart utnyttjande av jordens resurser. Då en så stor andel av jordens befolkning bor i städer är det viktigt att fokusera på att skapa hållbara system i städer. Om man planerar städer ur ett hållbarhetsperspektiv kommer man också att skapa incitament för befolkningen att leva mer hållbart. Städernas utbredning konsumerar mycket mark och grönyta och det kompenseras ofta inte i tillräcklig grad för denna konsumtion. Genom att anlägga grönområden i städer eller spara gröna ytor kan man till viss del uppväga den förlust av grönytor som städernas utbredning innebär. Men för att ersätta naturmiljön räcker det inte med att plantera några träd, buskar och att så lite gräs. Det krävs att man tänker igenom vad som kan utgöra värdefulla livsmiljöer för växter och djur samt fungera som rekreationsområden som förbättrar människors livskvalitet.
1.1 Syfte och problemställningar
Syftet med vår uppsats är att identifiera funktioner som är viktiga i ett hållbart grönområde och att med hjälp av dessa ta fram en bedömningsmall för hållbara grönområden. Som en andra del i uppsatsens syfte kommer vi att praktiskt tillämpa vår framtagna mall på ett par grönområden i Malmö för att bedöma deras hållbarhet.
Uppsatsen bygger på följande problemställningar: – Vad är ett hållbart grönområde?
– Vad har det för funktioner?
– Vad är viktigt för att dessa funktioner skall kunna upprätthållas? – Är Malmös grönområden hållbara?
– Hur uppfyller Malmös grönområden de ekologiska förutsättningarna för hållbar utveckling?
– Hur uppfyller Malmös grönområden de sociala förutsättningarna för hållbar utveckling?
1.2 Avgränsning
Vi har identifierat viktiga funktioner i grönområden och beskrivit dessa i allmänt hållna termer. Vidare har vi avgränsat oss genom att undersöka parker i Malmö och deras hållbarhet.
1.3 Disposition
Uppsatsen består av fem delar. I uppsatsens första del ingår inledning, syfte och problemställningar samt avgränsning. I den andra delen beskrivs vilken roll grönområden har i städer och viktiga funktioner i grönområden. Den tredje delen beskriver vår undersökningsmetod. Resultatet från undersökningen presenteras sedan i den fjärde delen. I den femte delen diskuteras parkernas hållbarhet utifrån resultatet. På arbetets sista sida finns bokstavsnoter med förklaringar av begrepp.
2. Grönområden, dess funktioner och förutsättningar
Grönområden är viktiga för att skapa hållbarhet i städer vilket måste vara en del av hållbar utveckling. I hållbarheten ingår tre delar. Dessa är de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna. Alla tre aspekter finns integrerade i grönområden på olika sätt.
2.1 Städers nackdelar och fördelar
Ur miljösynpunkt kan man se städer både som ett problem och som en möjlighet. De utgör problem eftersom städer har en hög koncentration av människor, produktion och konsumtion av energi, vatten, varor och tjänster. Alla dessa faktorer utgör en stor stressfaktor för såväl lokal som global miljö. Men städernas koncentration är inte bara en nackdel utan den kan också vara en möjlighet, eller utgöra en fördel i förhållande till andra boendeformer, genom att koncentrationen erbjuder möjligheter att spara på begränsade miljötillgångar. Med tätheten öppnar sig möjligheter att använda sig av till exempel energibesparande åtgärder, kollektivtrafik och andra miljöåtgärder som kan leda till hållbarare städer. Många sådana lösningar kan vara svårare att införa i mindre kompakta samhällen.2
Den höga koncentrationen i städerna är också det som medför att det blir extra viktigt att föra in delar av naturen i staden. Grönområden kan fungera på många olika sätt som positiva inslag i den annars ganska hårda stadsmiljön.
2.2 Vad innebär begreppet grönområde?
Ett grönområde definieras enligt följande av Nationalencyklopedin:
”Ett grönområde är ett reserverat område i form av park- och naturmark inom och i närheten av städer och tätorter, främst avsett för rekreation och friluftsliv. Växtligheten i grönområden har även stor betydelse som absorbent av luftföroreningar.” 3
Ett grönområde är inte enbart en park eller en grön gräsmatta utan kan även utgöras av trädgårdar, kolonilotter, kyrkogårdar, skolgårdar och idrottsområden.4
2
Hall, Peter and Ulrich Pfeiffer. (2000) Urban future 21- a global agenda for twenty-first century cities. New York: E & FN Spon, 108-109.
3 Nationalencyklopedin (1992) Höganäs: Bra Böcker. Sökord: grönområde.
2.3 Grönområdens roll i städer
Städer har länge haft olika problem, som ofta har berört trångboddhet och miljön i staden. Under mitten av 1800-talet började man anlägga parker i städerna för att råda bot på sådana problem. Genom parkerna ville man skapa bättre levnadsförhållanden för människor och samtidigt föra in luft, ljus och vatten i stadsmiljön.5 Med parkerna ökade också brandsäkerheten.6 Genom historien har stadsgrönska haft många betydelser och man har prioriterat olika beroende på vilka problem i staden som har varit mest akuta. Grönområden har bland annat fått fungera som strukturerande, sanitära, estetiska och sammanbindande inslag i stadsmiljön. De har även fungerat som en förbindelse till historien och påverkat klimatet och det sociala livet. De ekologiska funktionerna är de som kommit sist in i bilden.7
2.4 Humanekologiskt betraktelsesätt
Inom humanekologin betraktar man miljön som ett ekosystem som inbegriper luft, vatten, jord, levande organismer och fysiska strukturer, vilket även omfattar människobyggda sådana. Människorna är också att betrakta som en del av detta ekosystem. Men det kan vara bra att tänka på samspelet mellan människa och miljö som ett samspel mellan det mänskliga sociala systemet och resten av ekosystemet. Det sociala systemet och det övriga ekosystemet samspelar på många sätt och det sker ständigt ett utbyte av material, energi och information mellan systemen. Det sociala systemet överför information till ekosystemet när människor modifierar, omorganiserar eller skapar ekosystem.8 Grönområden i städer är tydliga exempel på detta samspel då de är skapade av människor och också återspeglar de ideal som funnits i samhället vid skapandet. Genom uppsatsen kommer vi också att försöka visa på hur det sociala systemet och ekosystemet samspelar i grönområdena.
2.5 Förutsättningar för stadens grönområden
Städer kan vara en attraktiv boendemiljö och det är allt fler som väljer att flytta in till städer. Som en följd av detta krävs ett ökat bostadsbyggande och staden blir ofta förtätad för att få plats med dessa nya bostäder. En sådan förtätning leder till att tidigare obebyggda områden, som till exempel grönområden, tas i anspråk. När vissa grönområden blir bebyggda sker en uppsplittring av grönstrukturen som medför att viktiga spridningsmöjligheter försvinner för
5 Tallhage Lönn, 31. 6
Lundgren Alm, Elisabeth. (1996) Stadsgrönskan- integrerat eller separerat stadsbyggnadselement? Göteborg: Chalmers tekniska högskola, 15.
andra grönområden. Genom denna fragmentering riskeras också att vissa arter försvinner när deras biotoper splittras upp eller försvinner helt.9 I och med att grönområdena delas och blir mindre får de också sämre möjligheter att uppfylla sin funktion såväl för människor som för stad och miljö.10
Då städer ofta är ett par grader varmare än sin omgivande landsbygd så blir också växtsäsongen något längre i städerna. Antalet snödagar, det vill säga dagar då det ligger snö på marken, är också färre inne i städerna. Dessa skillnader i förutsättningar ger värmeälskande arter en konkurrensfördel inne i städerna som de inte har på landsbygden. Det medför att sådana arter ofta blir vanligare i större städer och att andra arter som inte gynnas av värmen konkurreras ut. Den längre växtperioden innebär att växterna kommer tidigare och då samtidigt att djuren inne i städer kan hitta mat tidigare och föda sina ungar tidigare än samma art gör på landsbygden.11
I staden tillförs marken ofta för mycket näring, framförallt kväve, genom såväl gödsling som att katter och hundar uträttar sina behov. I och med att marken blir rik på kväve frodas kvävegynnade växter, som till exempel vitsippor. En sådan tillväxt leder till mycket grönska men inte till fler arter då de kvävegynnade arterna kan konkurrera ut många andra arter som inte är lika väl anpassade till en hög kvävehalt i marken.12
Växter i stadsmiljö är utsatta för olika typer av föroreningar, varav den största är luftföroreningar. Mossor och lavar är speciellt utsatta och känsliga för luftföroreningar då de inte har några rötter utan tar upp sin näring direkt från luften och regnet.13 Framförallt lavar kan därför användas som en indikatorart för att påvisa luftens kvalitet.14 Om vissa växter påverkas så mycket av luftföroreningarna att de förändras eller helt försvinner kan det också i förlängningen påverka djurlivet då deras föda försvinner.15
8 Marten, Gerald G. (2001) Human Ecology- Basic concepts for sustainable development. London: Earthscan
Publications Ltd.
9
Florgård, Clas, Ulla Mörtberg och Maud Wallsten. (1994) Växter och djur i stadsnatur: skydd, skötsel och
utveckling av tätortsbiotoper. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning, 41-46.
10 Tallhage Lönn.
11 Florgård, Mörtberg och Wallsten, 41-46. 12
Ibid.
13
Ibid.
14 Skoog, Perarvid. (2000) Ekologi- kompendium i miljöskydd, del 1. Stockholm: Elanders Gotab, 56. 15 Florgård, Mörtberg och Wallsten, 43.
Även parkskötsel kan minska förutsättningarna för djur att trivas i parkerna. Gräset tillåts till exempel sällan att bli mer än ett par centimeter högt och alla löv och kvistar räfsas upp. Sådan skötsel kan leda till att många djurs föda, och även skydd, försvinner.16
Trafiken och vägarna i staden utgör ett hot mot djuren som lever där. De kan bli påkörda och skadade eller dödade, deras spridningsvägar bryts och ljudstörningar, som kan påverka dem negativt, uppstår. Ljus från gatlyktor kan störa djuren under natten. Sådana störningar kan sträcka sig upp till 600 meter från vägen enligt studier som gjorts på rådjur, fåglar och groddjur.17
2.6 Grönområden i Malmö kommun
Malmö kommun har en yta på 155 km2 land och en havsyta på ungefär lika mycket. Malmö kommun har en ganska stor andel åkermark, hela 41,7 procent, och tätorten motsvarar 44,3 procent av kommunens landyta. Grönområdena räknas in som en del av övrig landyta som utgör 11,5 procent och där ingår även gamla militära övningsfält, kalkbrott med mera.18 Malmö är mycket tätbefolkat och invånarna i Malmö har betydligt sämre tillgång till allemansrättslig mark än invånare i övriga Sverige. I Malmö kommun är det bara fem procent av marken, inom fem kilometer från staden, som är tillgänglig för allmänheten medan motsvarande siffra för landet i genomsnitt ligger på 40 procent.19 I och med att Malmöborna har relativt dålig tillgång till grönområden i och i närheten av staden kan det vara extra viktigt att arbeta med att förbättra de befintliga grönområdena och garantera att de kan fungera på ett bra sätt.
2.6.1 Bestämmelser som rör Malmös grönområden
Det finns en del olika dokument som behandlar grönområden i Malmö stad. I dessa kan man se vilka ambitioner Malmö har med sina grönområden.
Grönpolicyn för Malmö kommun lyder:
16 Florgård, Mörtberg och Wallsten, 47. 17
Thylén, Louise (2006) Biologisk mångfald i små grönområden. (Hämtad 2008-04-10)
http://www.uppsatser.se/om/biologisk+m%C3%A5ngfald+i+sm%C3%A5+gr%C3%B6nomr%C3%A5den/
18 Malmö stadsbyggnadskontor. (2002) Naturvårdsprogram. Malmö: Malmö stadsbyggnadskontor, 21. 19 Ibid.
”Malmö kommun skall erbjuda en god livsmiljö med ett kvalitativt och tillgängligt utbud av olika gröna miljöer. Staden, tätorterna och landsbygden skall präglas av en rik och varierad natur- och kulturmiljö med höga rekreativa och biologiska värden.”20
Det slås alltså fast att kommunen skall erbjuda många olika slags gröna miljöer som också kan nås och utnyttjas av många människor. Dessutom skall de biologiska värdena i grönområdena vara höga.
Det finns även ett antal olika mål för den gröna planeringen i Malmö. För det första finns några generella mål. Målen är ”att öka den sammanlagda arealen grön mark i Malmö” och ”att säkerställa värdefull grön mark så att den skyddas från exploatering.”21
Förutom dessa övergripande mål finns de rekreativa målen som är ”att skapa ett varierat utbud av parker, natur och rekreationsområden som tillsammans med särskilda fritidsområden och gröna bostadsgårdar uppfyller malmöbornas ”gröna” behov” samt ”att inom hela kommunen åstadkomma ett sammanhängande grönt nätverk med god tillgänglighet.”22
Vidare har Malmö biologiska mål för grönområden som är ”att skapa ett rikare och mer varierat utbud av arter och biotoper inom kommunen” och ”att förstärka kommunens olika landskapstyper och utveckla olika karaktärsområden inom varje landskapstyp.”23
Det finns alltså många ambitiösa mål från kommunens sida när det gäller grönområdenas innehåll och struktur samt tillgänglighet.
I Malmös Naturvårdsprogram fastslås det att:
”Det övergripande målet för naturvården i Malmö är att användningen av mark och vatten ska karakteriseras av långsiktig hushållning och ske på ett sätt som möjliggör en rik variation av naturtyper, biotoper och arter. Samtidigt ska möjligheter till rekreation och friluftsliv skapas i ett varierat landskap.” 24
20 Gatukontoret, Stadsbyggnadskontoret, Fritidsförvaltningen och Fastighetskontoret Malmö. (2003) Grönplan
för Malmö. Malmö: Gatukontoret, 6.
21
Gatukontoret et. al., 7.
22
Ibid.
23 Ibid., 8.
Dessa målsättningar är väldigt bra men trots detta så har malmöborna väldigt dålig tillgång till grönområden för rekreation och friluftsliv.
2.7 Grönområdens speciella värden
Grönområden kan ha många olika funktioner. De kan ha viktiga ekologiska funktioner, som bidrar till ett rikt växt- och djurliv, en bra närmiljö och en god luftkvalitet. Grönområden kan också fungera som kulturbärare för stadens historia och bidra med estetiskt vackra inslag i stadsmiljön. Genom att grönområden även fungerar som mötesplatser, rekreationsområden och plats för lek och upplevelser fyller de en social funktion. De har på så sätt betydelse för människors hälsa och välmående.25
”Naturen som finns i städer och tätorter är inte, med tanke på den biologiska mångfalden, mer värdefull än annan natur. Eftersom mycket få arter är specifika för städer och tätorter spelar tätortsnaturen av det skälet en liten roll ur naturvårdens synvinkel. Tätortsnaturens värde ligger i
stället i att den är vardagsnatur för många människor, som lätt kan nå den till fots eller med cykel. Ur ytterligare en synvinkel är tätortens grönområden och den tätortsnära naturen intressant för artbevarande; här finns speciella möjligheter för bevarande och gynnande av växt- och djurarter som är hotade i det högproduktiva jordbruks- och skogsbrukslandskapet. På de kommunala grönområdena finns som regel inte motsvarande krav på ekonomisk avkastning som finns i jord- och skogsbrukslandskapet. Tätortens natur, parker, skyddsområden kring vägar eller rester av gammalt kulturlandskap kan användas som ”fristad” för växt- och djurarter som kräver speciella former av hävd som inte längre passar in i produktionslandskapet.”26
Grönområden i städer är alltså inte mer speciella eller mer värdefulla än annan natur om man tänker på den biologiska mångfalden. Det stora värdet i grönområden i tätorter är i stället att den kan vara natur för många människor till vardags och att det finns möjligheter att bevara och även gynna växter och djur som annars inte får så mycket plats i ett högproduktivt landskap.
2.8 Ekologiska värden i grönområden
2.8.1 Varför biologisk mångfald?
Det finns inte några direkta bevis för att en hög biologisk variation skulle medföra ett stabilt ekosystem. Många olika faktorer påverkar hållbarheten, till exempel huruvida växt- och
djurlivet domineras av k-strateger eller av r-strateger.27 R-strateger satsar mycket energi på snabb och riklig reproduktion medan k-strateger satsar på färre men större avkomma.28 Gräs och maskrosor är exempel på r-strateger medan bok är en k-strateg. Ett ekosystem som domineras av r-strateger är mycket mer tåligt för störningar av olika slag då r-strategerna är experter på att anpassa sig. Ett system med k-strateger klarar sig däremot väldigt bra under lång tid av samma sorts förhållanden, men ett sådant ekosystem har inte så god återhämtningsförmåga.
Däremot finns det bevis som tyder på att ett artfattigt system kan medföra instabilitet. Särskilt sårbara är artificiella monokulturer, som till exempel jordbruket. 29
I Malmö finns ett exempel som tydligt visar varför det kan vara bra att inte bara plantera en art. Det har planterats väldigt mycket almar i Malmö. När nu almsjukan breder ut sig smittas många av stadens almar. Dessa träd kan vara extra värdefulla då en del är gamla och stora. I och med att de smittas måste de också tas ner för att inte utgöra någon fara för människor och andra träd. På så sätt försvinner många av stadens träd och det skapas luckor i beståndet. En negativ effekt blir att många gamla träd försvinner. Gamla och stora träd innehar stora värden, såväl historiska som estetiska och ekologiska.30 Även om man kan plantera nya träd tar det lång tid innan dessa kommer upp i samma ålder och det kommer då att råda brist på gamla träds värden.
2.8.1.1 Den ö-biogeografiska teorin
Den ö-biogeografiska teorin beskriver sambandet mellan antalet arter och storleken på biotopen. Den innebär bland annat att det förväntas att en större ö hyser fler arter än en mindre ö, och att artrikedomen påverkas av närhet till fastlandet. 31 Detta kan vara relevant att tänka på när man diskuterar grönområden i städer, då grönområden i städer ofta blir ganska isolerade.
26
Tallhage Lönn, 25; vår emfas.
27 Skoog, 136-138.
28 Hjorth, Ingemar (2003) Ekologi- för miljöns skull. Stockholm: Liber, 355-356. 29
Skoog, 136-138.
30
Gatukontoret (2005) Trädplan för Malmö. Malmö: Gatukontoret, 11-12.
31 Malmö Stadsbyggnadskontor, 2002 ; Begon, Michael, Colin R. Townsend and John L. Harper (2006)
2.8.2 Arters tålighet för mänskliga störningar
Olika djur- och växtarter har olika förmåga att anpassa sig till störningar som vi människor orsakar. En del, till exempel igelkott, kanin, ekorre, gräsand, pilfink och gråsparv, har lättare för att anpassa sig och blir därmed mindre störda av mänsklig aktivitet. Det ger dem goda förutsättningar för att klara sig även i stadsmiljö. Men det finns även lite känsligare arter som dock kan leva nära människor om det finns tillräckligt med skydd. Några sådana arter är rådjur, räv och grävling.32
2.8.3 Hur bör vegetationen se ut?
För ökad biologisk mångfald behövs det vegetation av många slag och i olika nivåer. Ett bra sätt att främja mångfalden är att ha grönområden med skikt av undervegetation, buskvegetation och trädvegetation, för att på så vis skapa livsmiljöer för många olika arter.33 Traditionellt har man ofta sett markvegetation i buskagen som ett ogräsproblem och har därför rensat undan den. Men markvegetationen är viktig ur biologisk synpunkt då den ger näring och skydd till småkryp, som i sin tur är viktig föda för fåglar och vissa däggdjur. Genom att rensa bort ”ogräset” minskar man förutsättningarna för artrikedom. Om man istället planterar marktäckande växter i buskagen förbättrar man dessa förutsättningar. Ytterligare vinster med sådan plantering är att det är både vackrare och billigare, då skötselbehovet minskar.34
Träd och buskar är gynnsamma för småfåglar som behöver söka skydd från rovdjur. De ger dessutom häckningsmöjligheter och fler platser att finna föda.35
Träd har många biologiska värden och är nödvändiga för många arter. De utnyttjas av fåglar för boplats och föda, av vissa däggdjur men framförallt av insekter och småkryp. Vilka arter som använder sig av träden beror mycket på trädets art och ålder. En mångfald av trädarter ger förutsättningar för en mångfald av insekter och småkryp. Gamla och ihåliga träd hyser ofta sällsynta och rödlistade arter. Även i stadsmiljö finns sådana arter i viss utsträckning. Det är därför relevant att bevara äldre träd i staden.36
32 Thylén, 16.
33 Isakson, Per och Anna Burman (1999)Grönare städer - biomångfald och grönstruktur.
Naturskyddsföreningen, 40.
34
Florgård, Mörtberg och Wallsten, 58-59.
35 Isakson och Burman, 41. 36 Gatukontoret, 2005, 31-32.
Bevarandet av döda och döende träd är värdefullt för djurlivets mångfald. Dessa träd är hemvist för många djurarter, framförallt insekter.37 För att bevara de döda trädens funktion och föra in den i grönområden, bör man räkna med att bevara fem till tio döda eller döende träd per hektar. Det är också positivt om de inte befinner sig på samma stadium i nedbrytningsprocessen.38
2.8.4 Spridningskorridorer
Spridningskorridorer innebär att det finns korridorer med grönt som binder samman olika grönområden. Sådana kan vara viktiga att ha då dessa områden annars blir isolerade öar bland i övrigt hårdgjorda ytor.
2.8.4.1 Konnektivitetsteorin
Konnektivitetsteorin beskriver hur landskapet måste bilda en ekologisk infrastruktur, med ett nätverk av spridningskorridorer mellan ”öarna”. Om inte detta finns blir arternas populationer isolerade från varandra och ett eventuellt utdöende av en population kan inte kompenseras genom invandring från en annan. Dessutom minskar risken för genetisk utarmning om det finns goda utbytesmöjligheter mellan populationerna. Genom ett gott nätverk av spridningskorridorer förbättras alltså förutsättningarna för långsiktig överlevnad av arter.39
2.8.4.2 Splittring av stadens grönområden
I staden är grönområden mer fragmenterade vilket kan leda till splittring av framförallt större djurs revir och att det blir långt mellan platserna där djuren kan hitta föda. Stora djur har generellt lättare att ta sig förbi fysiska hinder och barriärer i form av till exempel vägar. Ett rådjur ser kanske en väg som ett mindre stenparti, medan samma väg för en snigel verkar oändligt stor. Även för fåglar kan vägar utgöra hinder.40
Ur biologisk synpunkt är det viktigare med stora sammanhängande områden utan några spridningskorridorer än många små områden som är sammanlänkade genom spridningskorridorer. För att spridningskorridorer skall kunna fylla någon funktion måste de vara stora och breda, det räcker alltså inte med en smal remsa med lite gräs eller träd. Sådana
37 Samuelsson, Johan, Lena Gustafsson and Torleif Ingelög (1994) Dying and dead trees: a review of their
importance for biodiversity. Uppsala: Swedish Threatened Species Unit, 7.
38
Florgård, Mörtberg och Wallsten, 60.
39 Malmö Stadsbyggnadskontor, 2002. 40 Isakson och Burman.
smala korridorer, som till exempel cykelbanor eller gångbanor med trädplanteringar längs med, kan snarare fungera som gröna korridorer för att människor skall trivas bättre i staden.41 För att spridningskorridorer överhuvudtaget skall vara relevanta måste de behov av spridning som finns inom ett grönområde beaktas. Om det inte finns några arter som behöver spridas fyller korridorerna ingen funktion. Det kan dessutom vara så att olika grönområden har olika förutsättningar som gör att alla arter inte trivs i alla områden. En art som finns i ett grönområde sprider sig kanske inte till andra därför att det inte finns rätt förutsättningar där. Dessutom ligger det i en del arters natur att inte sprida sig under vissa förutsättningar. Som ett exempel kan man se att igelkottar springer i stort sett var som helst i städer, i trafik eller i grönområden, och kan därmed spridas långt. Andra arter ger sig inte ut i trafiken utan stannar där de var från början.42
En stad med stora grönområden, som hänger samman i ett nätverk, och med en omgivning som innehåller många olika naturtyper, har bra förutsättningar för stor biologisk mångfald. Om staden däremot har små grönområden som är isolerade från varandra och är omgiven av monokulturellt landskap, i form av till exempel jordbruksmark, så minskar förutsättningarna för stor biologisk mångfald.43 Det här kan också kopplas till den tidigare nämnda ö-biogeografiska teorin. Detta är mycket viktigt att tänka på när man studerar Malmös grönområden. Staden ligger som en ö i ett monokulturellt jordbrukslandskap och omges inte av några grönområden som kan underlätta biologisk stabilitet i grönområdena i staden. Det är därför viktigt att sammanlänka grönområdena i städerna så de blir till en mer sammanhängande och stabil grönstruktur som kan fungera på ett positivt sätt såväl för människor som för djur.
2.9 Grönområdens roll för människor i staden
2.9.1 Hinder för utevistelse
En enkätundersökning gjord i nio svenska städer visade att det främsta hindret för utevistelse var tidsbrist och som nummer två kom avstånd till grönområde. Dessa två hör samman då de med långt avstånd med största sannolikhet tycker att det tar för lång tid att ta sig dit.44 Enligt
41 Wirén, Mats (2008) Muntl. intervju, 2008-04-01. 42
Wirén.
43
Tallhage Lönn, 23-24.
44 Bengtsson, Anna (2003) Utemiljöns betydelse för äldre och funktionshindrade. Statens folkhälsoinstitut,
en studie på Alnarp vill familjeförsörjare inte offra mer än fem, sex minuter av sin tid för att ta sig till ett grönområde. Alnarpsstudien visar också att om det är maximalt 50 meter till närmsta grönområde går folk dit tre till fyra gånger i veckan. Om det är 1000 meter eller mer skjuts besöket ofta upp till helgen.45 Ett gränsvärde för om människor ska besöka ett grönområde ofta är att det ligger på ett avstånd om maximalt 300 meter.46
Tidsbrist och avstånd var alltså de främsta hindren för utevistelse. Som det tredje största hindret angavs otrygghet. Otryggheten upplevdes framförallt som ett hinder för att vistas i grönområden under kvällstid.47
Det är också viktigt att tänka på att det kan finnas barriärer som hindrar människor från att använda grönområden. Förtätning och exploatering kan leda till fragmentering av landskapet, vilket gör det svårare för både människor, djur och växter att förflytta sig i gröna miljöer. Barriärer i landskapet som vägar, industriområden eller markanvändning som intensivt jord- eller skogsbruk kan minska tillgängligheten. Felaktig utformning, dålig skötsel, avsaknad av entréer och stigar är andra hinder.48
2.9.2 Tryggheten tar överhanden
Det talas ofta om att man skall förbättra belysningen i städer och även i parker. Detta vill man göra eftersom många upplever ljuset som en trygghetsfaktor. Men i många fall finns det nog lite för stor tilltro till belysning, och även röjning av buskar, som sätt att skapa trygghet. Att ett område är belyst skapar egentligen bara en upplevelse av trygghet snarare än faktisk trygghet.49
Mörkret i stadsmiljön är en resurs som är värd att bevaras. Även i staden skall man kunna se stjärnhimlen. Genom att inte satsa så mycket på ljus i parker kan man minska på energibehovet, vilket är positivt.50 Sedan blir det en avvägningsfråga om man ska satsa mycket på ljus eller inte. Om en park är välupplyst så får den ett annat användningsområde än en park som inte är lika upplyst. Det kan vara viktigt att skapa variationer mellan olika parker i städerna. En park som är välupplyst fungerar bra för människor som vill kunna ha tillgång
45
Grahn, Patrik (2003) ”Närhet till grönska är livskvalitet”. Utemiljö nr 8: i bilaga ”Gröna fakta”, 3-4.
46
Boverket (2007) Bostadsnära natur- inspiration och vägledning. Karlskrona: Boverket, 14.
47 Bengtsson. 48 Boverket, 42-43.
49 Daniel Svensson (2006) ”Det handlar om att värna mörkret… Vi måste också få se stjärnhimlen i staden”.
till parken även under dygnets mörkare timmar. Om det däremot är en lite mörkare park fungerar den bättre för djur som annars kan störas av belysningen.
I Malmö tar man för tillfället bort väldigt mycket buskar. Denna borttagning motiveras med att en del invånare känner sig otrygga vid buskage, då någon kan gömma sig i dessa. Sådana åtgärder kan vara motiverade i vissa fall, till exempel vid tunnlar, där sikten är dålig. Men i parker tar man också bort mycket buskar och det får stora följder för mångfalden och miljön i parken. Dels är det många arter som försvinner, som i vanliga fall har sin hemvist i buskagen. Men det får även konsekvenser för lokalklimatet, då det blir mer blåsigt när buskagen försvinner, och luften blir mer förorenad.51
2.9.3 Tystheten
Tysta och lugna områden håller på att bli en bristvara i dagens städer. Bullret ökar som en följd av tätare bebyggelse och mer trafik. Människor eftertraktar olika upplevelser för att trivas. Helst vill de ha ”ostördhet (i en variationsrik miljö), naturpräglad miljö, möjlighet till återhämtning samt trygghet i en välskött miljö”.52 En relativ tystnad spelar en viktig roll för att ett område skall kunna ge ostördhet och möjlighet till återhämtning, och då kan de inte ligga för nära stora vägar eller andra bullerkällor.53
I en undersökning som gjorts i Stockholm och Nynäshamn studerades hur besökare upplevde ljudmiljön i tätortsnära grönområden och stadsparker. Det visade sig att de allra flesta av besökarna upplevde att naturljud var ett positivt och behagligt inslag i ljudmiljön. Naturljud såsom fågelsång, vattenskvalp och sus i träden upplevde över 90 procent som behagligt. Över hälften av besökarna upplevde däremot vägtrafikbrus som ett störande ljud.54
Om det förekommer naturljud i parker och grönområden så kan det konstateras att ljudmiljön förbättras även om det rör sig om en park med ganska mycket buller. Ett exempel på detta kan ses i en park i Stockholm, Rålambshovsparken, där ljudnivån var relativt hög. Av besökarna bedömde ändå 53 procent att ljudmiljön var bra eller mycket bra. Naturljuden fungerar alltså som en dämpare för bullerljuden. Det kan därför vara nog så effektivt att satsa på att gynna 50 Svensson. 51 Wirén. 52 Boverket, 25. 53 Ibid.
54 Nilsson E., M. och B. Berglund (2005) Upplevd ljudmiljö i stadsnära grönområden och stadsparker.
naturljud som att satsa på bullerdämpning. Med det inte sagt att buller inte bör bekämpas. Det saknas nämligen kunskap om vid vilka bullernivåer naturljuden slutar ha en positiv inverkan på ljudmiljön.55 Dessutom måste det noteras att om det förekommer mer naturljud, som visserligen dämpar bullerupplevelsen, så blir också ljudnivån högre. Det borde alltså vara en bra lösning att samtidigt minska på bullret och satsa på en ökning av naturljuden. Träd och buskar spelar också en viktig roll som avskärmare mot vägtrafiken och bidrar på så sätt till en minskad bullerupplevelse.56
För att uppnå en god ljudmiljö i en park bör ljudnivån ligga en bit under 50 dBA.57 Banverket har också vissa krav för vad som klassas som god ljudmiljö i grönområden. Enligt dessa krav skall ljudnivån befinna sig på 45-50 dBAA ekvivalentnivå eller ligga 20 dBA under nivån på omgivande gator.58
2.9.4 Livskvalitet
Det finns mycket forskning som visar på de positiva effekterna av grönområden och natur på människors hälsa. På SLU i Alnarp bedrivs forskning som undersöker detta samband. Resultaten från den forskningen visar bland annat att vistelser och aktiviteter i naturområden påverkar stressade människor i en positiv riktning.59
Det finns olika teorier kring varför naturen har en sådan positiv inverkan på oss. En del hävdar att det beror på att människan har två olika typer av uppmärksamhet. Den första kallas riktad koncentration, och den använder vi när vi fokuserar på något som måste göras, till exempel när vi arbetar. Det finns även en spontan och omedveten form av uppmärksamhet, nämligen fascination. En del hävdar att naturen har en positiv inverkan på oss på grund av att naturen aktiverar fascinationen. I naturen finns det inte heller aggressiv eller på annat sätt krävande information som tröttar ut den riktade koncentrationen.60
”Eftersom människan är en biologisk varelse anpassad att leva i naturmiljö går det åt mycket energi till att vistas i staden. I naturen kan vi hantera de flesta intrycken med vår spontana
55 Nilsson och Berglund. 56 Gatukontoret, 2005, 31. 57
Nilsson och Berglund, 34.
58
Ibid.
59 Grahn. 60 Ibid.
uppmärksamhet och våra sinnen stimuleras utan att det tar på krafterna. Samtidigt som naturen ger oss en vaken vila stimulerar den också till reflektion.”61
Det finns även en annan teori som går ut på att vissa naturmiljöer påminner om ”människans urhem”. När man kommer till sådana områden slappnar kroppen omedvetet av. Pulsen blir jämnare, blodtrycket sjunker och musklerna slappnar av. När en person är kraftigt stressad märks den effekten tydligare än om personen mår bra.62
Av Sveriges befolkning är det 94 % som anger: ”Att vistas i skog och mark gör mig avspänd och harmonisk”.63 Genom att föra in naturen i staden kan folk få möjlighet att uppleva den avspänningen i sin närmiljö, vilket främjar hälsa och välbefinnande.
2.9.5 Olika karaktärer i grönområden
Enligt forskning som genomförts på SLU i Alnarp finns det åtta skilda baskaraktärer i utemiljön som efterfrågas. Om ett grönområde innehåller flera baskaraktärer är det också mer lockande för fler människor, då de kan bege sig dit oavsett sinnesstämning. De olika baskaraktärerna är det rofyllda, det vilda, det artrika, en rymd för tanke och vederkvickelse, allmänningen, lustgården, centrum/festen och kulturen. 64
De olika baskaraktärerna kan kombineras på olika sätt i lite större grönområden. Nedan följer en beskrivning av baskaraktärerna.
De åtta baskaraktärerna är:
”1. Det rofyllda; Uttrycker människans behov av att kunna finna en plats som ger lugn. Ljuden från vind, vatten, fåglar och insekter dominerar över trafik och jäktande människor.
2. Det vilda; Den vilda naturen fascinerar. Här finns växter som ger intryck av att vara självsådda. I området kan man träffa på moss- och lavbelupna stenblock. Stigarna ser ut att ha funnits sedan urminnes tider.
3. Det artrika; På våren längtar människor efter att finna tecken på den återvändande sommaren; att hitta den första vitsippan eller att höra den första lärkan. Men året runt är människor intresserade av djur och växter: talgoxar, bin, myror, liljekonvaljer… Mångfalden av djur och växter lockar människor att gå en bit längre för att hitta något nytt.
61 Bengtsson. 62
Grahn.
63
Schantz, Peter (2002) Landskap för rörelse och hälsa. I: Lennart Holm och Peter Schantz (red)
Nationalstadsparken - ett experiment i hållbar utveckling. Sid. 86-98. Stockholm: Formas, 91.
4. En rymd för tanke och vederkvickelse; En miljö där man ”kommer in i en annan värld”, som några uttrycker det. Att komma bort från staden, in till en värld där man sliper bekymra sig om signaler och skyltar, där man kan andas ut. Helst ska där inte finnas några skarpa gränser alls.
Forts 4. Området ska hållas samman till en helhet, som i en skånsk bokskog eller en mellansvensk barrblandskog, även om man rör sig hundratals meter i ett område. Besökaren kan då slappna av, fundera igenom saker och ting under tiden som man promenerar eller kanske joggar runt.
5. Allmänningen; En grön, öppen, centralt belägen plats. Här kan cirkusen slå upp sitt tält, bygdens förening ordna loppmarknad eller kanske frälsningsarmén kan spela för att samla in pengar. Däremellan kan vem som önskar spela boll, flyga drake eller bara lägga ut en filt och sola, kanske äta medhavd picknick. Sedan urminnes tider har människan haft sådana platser.
6. Lustgården; En plats där barn och vuxna kan umgås i trygghet, där föräldrar vågar släppa barnens händer så att ungarna kan rasa ut. Platsen skall helst vara omgärdad med staket, häck eller dylikt. Den kan innehålla aktiviteter som lek, odling eller byggverksamhet (växthus, skjul, kojor, lekstugor).
7. Centrum, festen; En plats där människor möts för att ha trevligt, t.ex. en nöjespark. Det kan även vara särskilda kvarter i centrum, dit människor i första hand söker sig för att lyssna på musik, äta gott eller bara för att kunna se andra människor koppla av och roa sig.
8. Kulturen; Vissa hävdar att stadens själ och hjärta inte knyts till fest och nöjen utan till det historiska arvet. Fascinationen inför monument, historiska platser, gamla byggnader och träd är stark. Det kan även handla om kyrkogårdar eller gamla kvarter i staden.” 65
I en hållbar stad med hållbara grönområden borde det finnas grönområden som tillgodoser alla dessa olika kategorier så att alla kan hitta ett grönområde som passar dem. Några eller kanske till och med alla baskaraktärerna kan finnas parallellt i ett grönområde.
2.9.6 Kunskap
Förståelse och kunskap om naturen är en viktig aspekt för att få människor att ta hänsyn till och uppskatta naturen i sitt liv. Grönområden i städer kan fungera som en förmedlare av sådan kunskap och på så sätt bidra till en hållbar utveckling.66
I naturen kan barn och ungdomars alla sinnen aktiveras genom upptäckter, insikter och upplevande. Både elever och lärare är mer aktiva under undervisning ute i naturen och efteråt är barnen koncentrerade och aktiva i undervisningen inomhus. Det har även visat sig vara bättre för barn med koncentrationssvårigheter att lära sig ute i naturen.67
65
Grahn.
66
”Ofta hävdas att allmänhetens kunskaper om naturen blir allt sämre. Somliga menar till och med att en naturanalfabetism håller på att breda ut sig i befolkningen. Att kunna läsa och förstå strukturer i landskapet, känna igen olika växt- och djurarter, att vara ekologiskt läskunnig, kan bidra till att man känner sig bättre förankrad i närnaturen och i sin bygd och hemmiljö. Den ekologiska läskunnigheten kan också ligga till grund för förståelse för naturvårdsfrågor och miljöengagemang. För detta krävs att de biologiska och kulturhistoriska värdena bevaras och utvecklas i människors närmiljö, med komplexa och rika landskap både i och utanför staden.”68
En sådan kunskapsbrist leder som sagt till att människan inte förstår alla processer i naturen och då inte heller förstår hur människans handlingar påverkar naturen. Om kunskapen om naturen kunde förbättras hade också förutsättningarna för en hållbar utveckling påverkats i positiv riktning. Grönområden kan, som sagt var, hjälpa till att öka den förståelsen.
2.10 Hållbar stadsmiljö
2.10.1 Grönområden och lokalklimatet
Lokalklimatet i städer kan vara flera grader varmare än landsbygdens. Det beror på att byggnaderna absorberar mycket värme, att avdunstningen är mindre och att det finns mycket luftföroreningar i staden. Grönområden kan hjälpa till att reglera klimatet till viss del. Grönområden i staden kan ha samma reglerande funktion på temperatur och vindar som skog eller annan vegetation har utanför staden. Om man vill svalka sig en varm sommardag i en stad ska man bege sig till närmsta park, då temperaturen i parkerna på varma dagar ofta kan var flera grader lägre än omgivande stadsmiljö. Det beror på att växterna kan ta åt sig mycket strålning utan att deras yttemperatur blir hög.69
I städer kan det skapas ett komplext vindklimat, då byggnaderna inte är vindgenomsläppliga och alltså stoppar vinden helt. Ett sådant tvärt stopp för vinden kan innebära att det inte blåser lika mycket men det kan också skapa turbulens. För att komma runt det problemet kan träd och buskar användas för att dämpa vinden. De fungerar som effektiva vinddämpare, utan att skapa så mycket turbulens, då de till viss del är vindgenomsläppliga.70
67 Rydberg, Dan och Mårten Aronsson (2004) Vår tätortsnära natur- en bok om förvaltning och skötsel.
Jönköping: Skogsstyrelsen, 13.
68
Boverket, 23.
69 Tallhage Lönn, 26. 70 Ibid., 26-27.
Stadsluften är ofta förorenad och detta är ett stort problem.71 Föroreningar leder till ohälsa för människor, i form av till exempel allergier.72 Luftföroreningarna ökar om vegetationen minskas. Det beror på att växter, framförallt träd, renar luften och filtrerar bort stoft och gasformiga föroreningar. Vegetationen har olika reningsförmåga beroende på yttre faktorer såsom växtslag, föroreningskällans plats och hur förhållandet mellan grönytor och hårdgjorda ytor ser ut.73 Det är framförallt vid lägre föroreningshalter som växternas reningsförmåga fungerar bäst och utan att skada växterna själv. Det kan också vara stor skillnad mellan olika trädslag, bland annat beroende på bladstorlek och hur länge bladen sitter kvar. Barrväxter har den bästa renande förmågan eftersom barren har en större sammanlagd yta än vad bladen på bladväxter har. Dessutom sitter barren kvar även på vintern då luftkvaliteten som regel är sämre.74 En genomtänkt grönstruktur i staden kan alltså påverka och förbättra luftkvaliteten. 2.10.2 Dagvattenhantering
I Sverige varierar årsnederbörden mellan 400- 1200 millimeter, beroende på var man mäter. Eftersom nederbörden inte är jämnt fördelad över året skapar det problem för städernas ledningssystem.75 I städerna blir allt mer yta asfalterad. Följden blir att den naturliga infiltrationen av nederbörd i marken minskar och vattenflödet på marken ökar. Problemet är att när städerna växer tillförs ledningssystemen mer dagvatten och det medför en risk att kapaciteten på dagens ledningssystem överskrids. Med ökat tryck på ledningssystemen kan det vid kraftigt regn bli så hög belastning på avloppssystemet att orenat avloppsvatten trycks upp i lågt liggande källare. I grönområden skulle det kunna integreras en dagvattenhantering som kan hjälpa till att avlasta ledningssystemen.76
Genom att integrera öppen dagvattenhantering i grönområden minskas belastningen på ledningsnätet och man får dessutom andra positiva effekter. Öppen dagvattenhantering i ett grönområde bidrar till ökad biologisk mångfald och är ett trevligt estetiskt inslag som ger trivsammare miljö. En annan fördel är att vattnet renas när det passerar genom en sådan
71 Ibid. 72 Tallhage Lönn, 37. 73 Ibid., 26-27.
74 Svensson, M. och I. Eliasson (1997) Grönstrukturens betydelse för stadens ventilation. Stockholm:
Naturvårdsverket, Rapport 4779,3.
75
Lönngren, Gabriella (2001) Vatten i dagen - exempel på ekologisk dagvattenhantering. Alnarp: Movium, Sveriges lantbruksuniversitet, 13.
anläggning. Även ett grönområde i sig själv bidrar till dagvattenhanteringen då det inte består av så mycket hårdgjord yta. 77
2.11 Sammanfattning och analys av kapitel 2
Vi har kommit fram till att de aspekter som väger tyngst, för att kunna bedöma ett grönområdes hållbarhet, framförallt är ekologiska och sociala. Men det finns även några aspekter som kan ha en mer övergripande effekt på stadens miljö, och som konkret kan hjälpa till att skapa en hållbar stad. De ekonomiska aspekterna är på olika sätt integrerade i de andra delarna.
Ett grönområde kan se ut på många olika sätt men ändå vara hållbart. Ett grönområde som är väldigt populärt och välanvänt av många människor men som däremot inte hyser några särskilda ekologiska värden kan vara hållbart om man fokuserar på den sociala delen. Tvärtom gäller även för ett område med rika ekologiska värden, men som kanske inte är så populärt för det stora antalet människor. Det bästa är ändå om de olika delarna kan integreras i ett och samma område. Genom att integrera de olika delarna i ett och samma område skapas en miljö som kan stimulera både människor och natur. Problemet är i så fall att det kommer att krävas ett mycket stort och varierat område för att kunna tillgodose såväl ekologiska som sociala och stadsmiljömässiga aspekter. Det är inte rimligt att anta att det går att göra om alla områden enligt detta önskemål, då det helt enkelt inte är praktiskt genomförbart. Därför anser vi att det behövs olika typer av grönområden som kan betraktas som hållbara ur olika synvinklar.
2.11.1 Ekologiska faktorer
Biologisk mångfald anser vi är ett viktigt kriterium för ett hållbart grönområde. Denna kan skapa stabilitet och bidra till att området kan finnas kvar över lång tid. Mångfalden gynnas av olika vegetationsnivåer och dessa ger en bild av områdets hållbarhet.
Om det finns goda spridningsmöjligheter till och från området kan det också antas att förutsättningarna förbättras för att det skall kunna komma in nya arter, men även nya individer av befintliga arter. Genom goda förbindelser minskar risken för utdöende av arter. Det är däremot viktigt att också påpeka att spridningskorridorer inte är den enda lösningen.
Som påpekats ovan, i stycke 2.8.4.2, kan det ibland vara viktigare med riktigt stora områden, i stället för att ha många små som är sammanlänkade med korridorer.
Genom att undersöka om det i ett grönområde finns fem till tio döda eller döende träd per hektar trädbeklädd yta kan man också få reda på vilka förutsättningar det finns för ett rikt insektsliv och därmed också ett rikt fågel- och djurliv.
2.11.2 Sociala faktorer
Grönområden spelar oerhört stor roll i stadens sociala liv. Därför anser vi att följande faktorer är viktiga vid bedömning av deras hållbarhet.
För att det skall fungera som ett område där man inte upplever ljudnivån som störande så bör ljudnivån ligga på maximalt 45-50 dBA. Det kan därför vara relevant att mäta ljudnivån i grönområdena för att se om ljudmiljön ligger inom dessa värden.
Det får inte vara för långt avstånd från kringliggande bostadsområden för att ett grönområde ska vara hållbart. Det ska inte heller finnas för många hinder på vägen för att ta sig dit. Finns det dagligen många besökare i ett grönområde kan det antas vara attraktivt och erbjuda goda möjligheter till rekreation och avkoppling samt vara en bra mötesplats.
Att gå efter de åtta baskaraktärerna kan vara bra för att tillgodose så många människors behov som möjligt. Ett grönområde med god belysning kan ses som en trygghetsfaktor för människan medan en park med mindre belysning kan vara bra för djurlivet. Var och hur människan känner trygghet är väldigt individuellt och därför är det väldigt svårt att tillgodose allas trygghetsbehov. Känner man sig inte trygg att vistas i eller gå igenom ett grönområde på kvällen finns alltid möjligheten att gå runt om. Ett grönområde med rikt växt- och djurliv är bra ur kunskapssyfte. Där kan skolklasser ha undervisning och människan kan själv upptäcka och lära sig om naturen.
2.11.3 Hållbar stadsmiljö
I ett hållbart grönområde bör det finnas aspekter som är positiva för stadsklimatet. Genom att hitta lösningar i grönområden, som kan hjälpa till att kontrollera och hantera framtida förändringar i klimatet, skapas goda förutsättningar för en långsiktig hållbarhet. Vissa lösningar bidrar till en tryggare framtid, där klimatförändringarnas effekter kanske mildras. En viktig sådan lösning är hantering av dagvatten, vilket dessutom blir ett trevligt inslag i
grönområdets miljö. Grönområden med mycket träd och buskar har en vinddämpande effekt och denna kan vara önskvärd i framtiden, om det skulle bli blåsigare till följd av klimatförändringarna. Dessutom renar träd och buskar luften från partiklar, vilket är viktigt såväl idag som imorgon. På lokal nivå kan grönområden även sänka temperaturen i staden, vilket kan bli extra önskvärt i ett varmare framtida klimat.
3. Metod
3.1 Direktobservation
För att studera parkerna i förhållande till våra bedömningskriterier har vi använt oss av direktobservation och vi har även studerat kartor och flygfoton. En direktobservation ger möjlighet att vara på plats och studera ett fenomen med egna ögon och skapa sig en egen uppfattning av det studerade.78 Den metod vi har använt påminner om det som etnologer kallar för ”fokuserad observation”.79 Vid undersökningen av parkerna har vi utgått från vissa kriterier som vi har försökt att observera i parkmiljön.
3.2 Urval
I vår undersökning ville vi se på en större och en mindre park. Pildammsparken valdes då den är centralt belägen och lättillgänglig, och en av de största parkerna i Malmö. Beijers park valdes då det är en något mindre park. En del av de parker vi från början tänkt oss att undersöka visade det sig vara svårt att hitta bakgrundsinformation om. Malmö stad hade ingen information att ge och valet föll därför på Beijers park.
3.3 Undersökningens upplägg
Vi har i undersökningen använt oss av ett protokoll, innehållande de kriterier som framkommit ovan, för att registrera och anteckna våra observationer. Detta protokoll finns i bilaga 1. Protokollet delades in i underkategorierna vegetation, spridningsmöjlighet, baskaraktärer, rekreation, läge och stadsmiljö. Genom att dela upp det underlättades undersökningen av parkerna då vi kunde gå igenom var underkategori för sig. Protokollet underlättade för oss att strukturera intrycken och minskade risken för att någon kategori skulle bli bortglömd.
När vi genomförde trädräkningen gick vi runt i parkerna och räknade antalet döda träd och bedömde dem utifrån en åttagradig skala över olika nedbrytningsstadier, se bilaga 2. För att sedan kunna bedöma hur många döda träd det fanns per hektar trädbeklädd yta använde vi oss av flygfoton över parkerna. Genom att dela in dessa i ett rutnät och räkna hur många rutor som utgjordes av träd kunde vi få fram en ungefärlig siffra på hur stor del av parken som var
78
Esaiasson, Peter et. al. (2007) Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 3 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
trädbeklädd. Sedan beräknade vi antalet döda träd per hektar utifrån den uppskattade trädbeklädda ytan. Anledningen till att vi valt att göra beräkningen på den trädbeklädda ytan, och inte på den totala parkytan, är att parkerna består av såväl trädvegetation som gräsmattor, dammar med mera. Om antalet döda träd hade beräknats på hela parkens yta hade siffran således inte blivit rättvisande.
Vid bedömningen av vilka baskaraktärer som fanns i parken använde vi oss av beskrivningarna av de åtta baskaraktärer som finns i stycke 2.9.5 ovan.
För att bedöma ljudnivån i parkerna använde vi oss av en bullermätare. Mätplats 1 var lokaliserad cirka 100 meter utanför parkerna. Vi valde att mäta på en relativt öppen yta utanför parken för att få en uppfattning om hur ljudnivån hade varit om inte parken hade funnits där. Mätplats 2 låg ett par meter in i parkerna vid en gångstig som gick nära kanten av parken. I båda parkerna mätte vi vid den största vägen som gick förbi parken. Vi har alltså inte valt att mäta i den tystaste delen av parken utan snarare i den del där ljudnivån är ganska hög på grund av närheten till vägen. Det bör påpekas att det finns tystare delar i parken än vad våra resultat visar på. En av anledningarna till att vi mätte i närheten av vägen var att vi ville kunna jämföra resultatet från mätplats 2 med det från mätplats 3 som låg en bit in i parken. Mätplats 3 var således lokaliserad cirka hundra meter in i parken. Vi valde att inte mäta mitt i något trädparti utan mätningen skedde på ganska öppna ytor. Hade vi mätt i ett trädparti kan vi anta att ljudnivån varit lägre. Vi mätte två gånger på varje mätplats och varje mätning varade i 15 minuter. De riktvärden vi använt oss av är att ljudnivån skall ligga på 45-50 dBA.80 Förutom att mäta ljudnivån observerade vi vilka olika ljudkällor som förekom i parken.
Temperaturmätningen var lokaliserad till samma mätplatser som bullermätningarna för att underlätta mätarbetet. För att kunna bedöma vindmiljön använde vi oss av en mindre flagga. Genom att studera hur flaggan rörde sig utanför respektive i parkmiljön kunde vi bedöma om det fanns skillnader i vindmiljön.
I parkerna har vi också observerat vilka vegetationsskikt som finns, om träden dominerades av äldre eller yngre träd och om en trädart dominerade eller inte. Vi observerade även vilken form av belysning det fanns och om det förekom någon form av dagvattenhantering i parken. Genom att studera flygfoton skapade vi oss en uppfattning om hur parkens spridningsmöjligheter såg ut och parkens läge i förhållande till bebyggelse och vägar. Detta kompletterades också med observationer av dessa förhållanden på plats i parkerna. För den som vill se parkernas lokalisering i Malmö får vi hänvisa till Eniros karttjänst på Internet. 81 På
grund av upphovsrättslagen kan vi inte publicera en sådan bild i arbetet. Översiktsskisser med mätplatserna markerade finns i bilaga 3.
3.3.1 Mätdagar
Mätningarna i Pildammsparken genomfördes under måndagen den 28 april och måndagen den 5 maj 2008. Vi blev tvungna att dela upp mätningarna på två tillfällen då allt inte kunde täckas in under första besöket.
Mätningen i Beijers park genomfördes fredagen den 2 maj 2008.
81
Gå till följande adresser: Eniro, Pildammsparken, flygfoto,
http://maps.eniro.com/servlets/se_MapImageLocator?profile=MobileAerial¢er=12.992545;55.591298&z oomlevel=7&size=620x700&symbols=star;13.203112542567188;55.71276502091232&convert=wgs84&lang =
Beijers park, flygfoto,
http://maps.eniro.com/servlets/se_MapImageLocator?profile=MobileAerial¢er=13.050411;55.609884&z oomlevel=7&size=620x700&symbols=star;13.203112542567188;55.71276502091232&convert=wgs84&lang = Malmö, karta, http://maps.eniro.com/servlets/se_MapImageLocator?profile=Main¢er=13.012873;55.591613&zoomlevel =5&size=620x700&symbols=star;13.203112542567188;55.71276502091232&convert=wgs84&lang=
4. Undersökning av parkerna
4.1 Bakgrundsfakta till de undersökta parkerna
4.1.1 Pildammsparken
Pildammsparken är en stor park på 45 hektar med det största sammanhängande äldre skogsområdet i Malmö kommun. Området består av varierad parkmark med äldre bokskog och dammar. 82
Dammarna i parken skapades från början för att vara Malmös vattenreservoar och för att förstärka skyddsvallarna planterade man pilar, därav namnet Pildammsparken. Baltiska utställningen anordnades i Pildammsparken 1914 och året efter fanns en plan för hur parken skulle färdigställas. Det förslaget var inspirerat av den engelska, romantiska parkstilen med mjuka linjer, stora gräsytor och fria trädgrupper. Men 1926 reviderades planen och parken fick en mer klassicistisk stil med striktare utformning.83
4.1.2 Beijers park
Beijers park är en gammal park som började anläggas år 1885. Parken ligger i stadsdelen Kirseberg. När parken anlades var tanken att den skulle fungera som en motvikt till ”finparken” Kungsparken, såväl socialt som geografiskt. 84
Under 1930-talet utökades parkens yta och man tog också bort mycket av gångstigarna. Anledningen till det var att man ville skapa en park med karaktär av engelsk landskapspark med stora gräsytor och böljande kullar. Parkens yta är numera på 12 hektar.85
Tanken var också att Beijers park skulle vara en del av en större sammanhängande skogsplantering som skulle sträcka sig ända till Sege å. Den planen har delvis förverkligats genom anläggandet av Bulltoftaparken och Flygfältsparken.86
82 Malmö Stadsbyggnadskontor. 83
Ibid.
84
Gatukontoret. (1995) Utvecklingsplan för Beijers park i Malmö. Malmö: Gatukontoret.
85 Ibid. 86 Ibid.
Pildammsparken ligger i centrala Malmö medan Beijers park ligger lite längre ut i stadsdelen Kirseberg.
4.2 Resultat från undersökningen av parkerna
4.2.1 Pildammsparken
4.2.1.1 Ekologiska faktorer
I parken finns alla tre vegetationsskikten men de finns i ganska varierande utsträckning. Trädskiktet är väl utbrett och känns lite skoglikt och gammalt. Trädbeståndet dominerades tydligt av äldre lövträd och då framförallt bok. Buskar finns på vissa platser i parken men inte i så stor utsträckning. En del av den buskvegetation som finns är häckar som sköts ganska strikt. Trots detta kan häckarna antagligen utgöra skydd för fåglar. Markskiktet är inte heller så utbrett. I markvegetation räknar vi inte in gräsmattorna, då dessa ofta sköts väldigt intensivt och inte erbjuder någon särskilt gynnsam miljö för olika slags djur.
Cirka 19 hektar av Pildammsparkens 45 hektar utgörs av trädbeklädd yta. Här fanns det totalt 75 döda träd, mestadels björk, som befann sig i olika stadier av nedbrytning. Detta innebär att det finns fyra döda träd per hektar trädbeklädd yta.
Det hade kunnat finnas goda spridningsmöjligheter åtminstone åt ett håll då det finns grönområden inom ganska kort avstånd från parken. Problemet är att det ligger en stor och hårt trafikerad väg mellan Pildammsparken och det andra grönområdet. Den vägen gör det svårt för djur att ta sig från det ena till det andra området.
4.2.1.2 Sociala faktorer
I Pildammsparken upplevde vi att det fanns ganska många baskaraktärer, vilket redovisas i tabell 1.
Tabell 1. Vilka av baskaraktärerna finns i parkerna? Resultat från undersökningen.
Baskaraktärer Pildammsparken Beijers park
Det rofyllda X X Det vilda Det artrika X En rymd… Allmänningen X X Lustgården Centrum, festen X Kulturen X
De som fanns var det rofyllda, det artrika, allmänningen, festen och kulturen. I och med att Pildammsparken är ganska stor blir också stora delar av parken rofylld. Den artrika karaktären gäller framförallt fågellivet, med många olika arter. Parken har också stora öppna gräsytor, ”allmänningar”, som kan användas för olika arrangemang, till exempel valborgsfirande. Dessa allmänningar kan folk även utnyttja för picknick, bollspel och andra aktiviteter. Det finns både teater och restaurang vilket innebär att även baskaraktären ”centrum, festen” finns i parken. Parken är gammal och kan anses vara en del av stadens historia och här finns alltså den sista baskaraktären ”kulturen”. Att så många olika baskaraktärer är representerade bidrar till att många människor kan finna just det de söker.
Bild 1. Pildammsparken. Den rofyllda bokskogen (2008-04-28).
Bild 2. Pildammsparken. Ett monument mitt i parken. (2008-04-28)
Överallt i parken hörde man biltrafiken som ett bakgrundsbrus, men på de flesta platser i parken är det inget dominerande ljud. Det fanns även många andra ljudkällor i parken. Vi kunde höra vattenskvalp vid dammarna och vinden susade i träden. Fågelsång hördes främst i trädpartierna. Andra fågelläten hördes i stor utsträckning vid dammarna i parken, där det finns många fåglar av olika arter.
Vi mätte ljudnivån i parkerna och resultatet redovisas i tabell 2.
Tabell 2. Resultatet från bullermätningarna i parkerna, redovisat i ekvivalentnivåB.
Mätplats 1 Mätplats 1 Mätplats 2 Mätplats 2 Mätplats 3 Mätplats 3 Pildammsparken 52,7 dBA 52,5 dBA 59,9 dBA 59,9 dBA 52,5 dBA 51,4 dBA
Medel:52,6 dBA Medel: 59,9 dBA Medel: 52,0 dBA
Beijers park 45,3 dBA 45,2 dBA 51,5 dBA 52,6 dBA 46,5 dBA 48,6 dBA
Medel: 45,3 dBAC Medel: 52,1 dBA Medel: 47,7 dBA
Mätplats 1 var lokaliserad utanför, mätplats 2 i kanten och mätplats 3 låg inne i parken. Den ekvivalenta ljudnivån på mätplats 1 hade ett medelvärde på 52,6 dBA. På den andra mätplatsen var medelvärdet 59,9 dBA i ekvivalentnivå och på den tredje mätplatsen var medelvärdet 52,0 dBA. Dessa resultat visar att ljudnivån inne i parken, det vill säga mätplats 3, var något lägre än ljudnivån utanför parken, mätplats 1. Ljudnivån dämpas också ganska mycket en bit in i parken om man jämför med ljudnivån på mätplats 2. Skillnaden i ljudnivån mellan mätplats 2 och 3 är närmre 8 dBA. En ökning på 8-10 dBA uppfattas som en fördubbling av ljudnivån.87 Skillnaden mellan mätplatserna är alltså att betrakta som ganska stor.
Pildammsparken omges på två sidor av stora och hårt trafikerade vägar, och dessutom går det två mindre vägar genom parken. Vägarna genom parken är definitivt negativa inslag i parkens miljö. Hade de inte funnits hade parkmiljön varit mer obruten, lugnare, tystare och mer ”naturlig” utan stressande inslag från stadsmiljön. Som det är nu så går vägarna mitt inne i parken och då förloras känslan av att befinna sig i en annan värld. De båda större vägarna som omger Pildammsparken innebär ganska höga bullernivåer även inne i parken och försämrar dessutom spridningsmöjligheterna.
