Svaren kan variera beroende på vem som besvarar på frågorna men de flesta cheferna som intervjuades hade liknande svar kring samma frågor. Vid validering av intervjuerna användes sökmotorn Google Scholar och alla vetenskapliga rapporter stämde överens med intervjuerna.
Enda skillnaden var hur djupgående frågorna beskrevs och på internet så fanns det mycket mer information utöver själva frågan. Men det var aldrig någon tvekan kring källorna eftersom det är ett ämne som är så välkänt så alla böcker och artiklar stämde överens och ifall nånting inte stämde så kunde man skilja det från mängden.
Eftersom digitaliseringen kommer i olika vågor t.ex. molntjänster kommer i en våg sedan kommer simulering i en annan våg så blir det svårt för folk att hålla koll på vilken fas vi befinner oss i (Magnusson & Seger, 2021). Det är ingen rak tidslinje, det går fram och tillbaka och man använder sig utav olika tjänster på samma gång. På efterhand ser man ett mönster av de olika vågorna som hänger ihop och då har man tagit ett steg fram i resan utan att ha lagt märke till det. Allting behöver inte ske parallelt, så länge det sker förr eller senare och utnyttjar det.
Fördelarna med digitaliseringen är att företagen får ett bättre flöde av information, all information blir lättillgänglig och transparent (Magnusson & Seger, 2021). Utmaningar i framtiden kommer att vara av konkurrensmässiga skäl, ifall företagen satsar för mycket pengar och det ger inte lika mycket tillbaka. Men samhället har gått förbi den tiden där detta var ett problem eftersom ingen idag tillverkar en produkt eller tjänst utan att ha en köpare. Företag har avdelningar som arbetar med digitalisering och då är det kunniga arbetare som inte gissar sig fram. Det är oftast olika investerare som är inblandade i stora utvecklingar, så en produkt som ska utvecklas måste ha förtroende från flera olika håll. Ett grundligt steg i början är att ha en affärsmodell innan någonting produceras (Magnusson & Seger, 2021). Digitaliseringen gynnar kvalitetssäkringen eftersom det finns en spårbarhet på produkter i dag. Företagen kan titta på vad i tillverkningsprocessen som har gått fel och processen kan förfinas.
34
Det finns en S-kurva inom industri 4.0, där man ser hur långt olika branscher har kommit inom området. Finansiella system ligger väldigt högt i kurvan eftersom hela svenska samhället använder sig av olika appar för att fullborda en betalning (Magnusson & Seger, 2021).
SLUTSATS
I Följande kapitel redovisas gruppens problemställningar som besvarats.
Rapporten har behandlat följande problemställningar:
Hur jobbar svenska tillverkningsindustrier med implementeringen av industri 4.0 samt vilka effekter har det haft på företagen?
Majoriteten av företagen befinner sig fortfarande runt industri 3.0 och har fortfarande inte implementerat industri 4.0 fullständigt. Vissa har digitaliserat sin process delvis men det är fortfarande inte tillräckligt om de skall vara konkurrenskraftiga gentemot andra företag. De som har insett att utveckling av ny teknik är vägen till en bra framitd, är redan på god väg. Första steget är att ha ett tankesätt som är positiv för att möta utmaningarna som tillkommer med digitalisering, det gäller att ha en tydlig vision och se att nackdelarna inte alls kan jämföras med fördelarna. Det är en teknik som kan användas på så många olika sätt beroende på arbetsbransch och varje företag behöver experter inom ämnet för att fullborda tekniken på rätt sätt. Effekterna är tydliga och varierar men de är alltid positiva, individuellt påverkar det individens hälsa och kollektivt så påverkar digitaliseringen ekonomin. Företagen kan äntligen förkorta ledtider och tillägna tiden på bättre aktiviter inom företaget och växa kontinuerligt. Genom implementering av digitalisering och automation så kan företagen utveckla relationen till sina kunder eftersom all tid inte behöver ägnas åt produktionen. Eftersom den mänskliga faktorn försvinner vid vissa områden så reduceras risken för misstag och då får kunderna alltid rätt produkt så kvaliteten ökar.
Vad är framgångsfaktorer samt hinder vid implementering av industri 4.0?
Implementering av industri 4.0 leder till ökad produktivitet, effektivitet och minskade omkostnader samtidigt som kvaliteten ökar. När effektiviteten ökar och kundbemötandet blir bättre så ökar lönsamheten för bättre kvalitet innebär att kunden återkommer. En rädsla vissa har är att industri 4.0 kommer att förminska jobbmöjligheterna men det är inte riktigt vad som kommer att hända. Digitaliseringen bidrar till att monotona arbetsuppgifter som sliter på
35
kroppen reduceras och istället har företagen tid med kompetensökning inom fabriken, där personal längst ner i kedjan kan växa och få en större roll på jobbet.
Vad är sambandet mellan hållbarutveckling och digitalisering?
De företagen som har digitaliserat sin process har kunnat bli av med väldigt mycket pappersarbete och överfört sin information till digitala databaser. Ett stort företag som Volvo som producerar en bil per minut, använder väldigt mycket papper per år. Efter digitaliseringen så kunde de bevara viktig information på datorer och det gynnar miljön. Energibrancher har ett stort ansvarsområde att främja en bättre hållbar framtid eftersom dagens samhälle tendera att överkonsumera icke förnybara resurser och material utan att ta hänsyn till dess påverkan på miljön. Förr i tiden behövde en VD för ett stort företag resa till en annan kontinent för ett viktigt möte, idag så går det att samtala digitalt på flera olika appar. Företag gör nästan ingenting idag utan att ställa frågor kring hur produkten eller tillverkningen av produkten kommer att påverka miljön (Magnusson & Seger, 2021).
Tillverkningsindustrin strävar efter att utveckla deras affärssystem genom att hitta lösningar som gör verksamheten mer effektiv samt ökar produktiviteten. Eftersom arbetsprocesser kan tillämpas på ett mer produktivt sätt så kan företagen med hjälp utav digitalisering reducera energiförbrukningen. Snabb och effektiv samling av information leder till mindre slöseri i processer samt gynnsammare hantering av tillverkade produkter vilket i sin tur påverkar den hållbara utvecklingen. Stora satsningar har gjorts på resurseffektivisering i form av återanvändning av material när produkten nått slutet på sin livscykel. Med digitala verktyg så som AI tillkommer en möjlighet för tillverkningsindustrin att på förväg se när en maskin behöver bytas ut och detta är bra för resurshantering att kunna planera i förväg. När all data är tillgängligt digitalt så blir det enklare för företagen att ställa om och det leder till ökad produktivitet, vilket i sin tur leder till reducerad energiförbrukning.
36
REFERENSER
Abdulle, A. & Ahmed, A., 2020. Digitaliseringens effekt på byggproduktionen, Eskilstuna:
Mälardalens högskola.
Ahlstrand, R., 2020. Digitalisering och arbetskvalitet: Två kvalitativa fallstudier inom svensk tillverkningsindustri. u.o.:Diva Portal.
Balkenius, C., Skeppstedt, J. & Gärdenford, P., 2021. Nationalencyklopedin. [Online]
Available at: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/artificiell-intelligens [Använd 19 April 2021].
Balkenius, C., Skeppstedt, J. & Gärdenfors, P., 2021. Nationalencyklopedin. [Online]
Available at: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/artificiell-intelligens [Använd 19 April 2021].
Berglund, Å., 2018. Grader av automation - en triologi (del 1). edig, 3 4.
Bergqvist, T. & Gabrielii, F., 2019. Digitaliseringens Påverkan På Yrkesidentitet - En kvalitativ studie om redovisningsekonomer, Borås: Borås Högskola.
Boer, E. d., Leurent, H. & Widmer, A., 2019. ‘Lighthouse’ manufacturers lead the way - can the rest of the world keep up?. u.o.:mckinsey.
Bonner, M., 2017. What is Industry 4.0 and What Does it Mean for My Manufacturing?.
Viscosity.
Bossen, H. & Ingemansson, J., 2016. Digitalisering av Svensk Industri - Kartläggning av svenska styrkor och utmaningar. u.o.:Rolan Berger AB.
Bossen, H. & Ingenmansson, J., 2016. Digitalisering av Svensk Industri-Kartläggning av svenska styrkor och utmaningar. Stockholm: Roland Berger AB på uppdrag av vinnova.
Bossen, H. & J, I. J., 2016. Digitalisering av Svensk Industri - Kartläggning av svenska styrkor och utmaningar. Stockholm: Roland Berger AB på uppdrag av vinnova.
Bryman, A., 2008. Samhällsvetenskapliga metoder. 2 red. Malmö: u.n.
Cedermark, V., 2021. sscp. [Online]
Danielsson, T., 2021. Virtual Manufacturing Sweden AB intervju [Intervju] (25 April 2021).
Elvingson, P., u.d. Nationalencyklopedin. [Online]
Available at:
https://www-ne-37
Farrokhnia, N. & Mårten, B., 2020. Kan digitaliseringen rädda vården?, u.o.: Kvartal.
Frost & Sullivan, 2017. Frost & Sullivan. [Online]
Available at: https://store.frost.com/digital-transformation-of-the-automotive-industry.html [Använd 6 April 2021].
Gronau, N., Grum, M. & Bender, B., 2016. Determining the optimal level of autonomy in cyber-physical production systems. Berlin: ResearchGate.
Lindholm, C., 2021. big data. [Online]
Available at: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/big-data
Magnusson, B. & Seger, M., 2021. ABB intervju [Intervju] (Februari 2021).
Marr, B., 2016. What Everyone Must Know About Industry 4.0. Forbes, 20 Juni.
Mohamad, A., 2021. Volvo intervju [Intervju] (1 Mars 2021).
Nilsson, A. o.a., 2019. Drivkrafter, hinger och framgångsfaktorer kopplat till utvecklingen inom Industri 4.0, Göteborg: Chalmers.
Nuslas, E., 2018. Kopplingen mellan digitalisering i produktutveckling och ekologisk hållbarhet, Stockholm: KTH.
Rüßmann, M. o.a., 2015. Industry 4.0: The Future of Productivity and Growth in Manufacturing Industries. u.o.:u.n.
Schwab, K., 2016. World Economic Forum. [Online]
Available at:
https://www.weforum.org/agenda/2016/01/the-fourth-industrial-revolution-what-38 it-means-and-how-to-respond/
[Använd 13 Mars 2021].
Schön, L., 2021. Nationalencyklopedin. [Online]
Available at: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/industriella-revolutionen
[Använd 23 Mars 2021].
Senniksen, C., u.d. Dags- och kvällspressens framställningar av hemlöshetens orskaer. Lund:
Lunds Universitet.
Smart industri. Framtidens industri. 2018. [Film] Sverige: Tillväxtverket.
Sonnegård, E., 2020. Forskningssammanställning om digitaliseringens effekter på arbetsmarknaden. itot, 21 December.
Strandberg, K., 2019. Archive. [Online]
Available at:
https://web.archive.org/web/20191217211624/https://es.handels.gu.se/samh%25C3%25A4llsa nalysen
[Använd 23 Mars 2021].
Strandberg, K., u.d. [Online].
Thorstensson, G., 2018. Digitalisering gör det enklare och snabbare. Tillvaxtverket, 8 November.
Vaidya, S., Ambad, P. & Bhosle, S., 2018. Industry 4.0 - A Glimpse. u.o.:Sciencedirect.
Xia, F., Yang, L. T., Wang, L. & Vinel, A., 2012. Internet of Things. u.o.:Wiley Online Library .
Öberg, C., 2021. Litteraturstudie [Intervju] (11 Mars 2021).
Östberg, E., 2020. Digital transformation - Applicerbarhet i små och medelstora företag, Skövde: Högskolan i Skövde.
39